SMÅ AVLOPP UTMED KUSTSTRÄCKAN LJUNGSKILE UDDEVALLA

SMÅ AVLOPP UTMED KUSTSTRÄCKAN LJUNGSKILE UDDEVALLA SAMMANSTÄLLNING AV TILLSYN UTFÖRD 2007-2008 Augusti 2008

Sammanfattning Utsläpp av orenat avloppsvatten leder till smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag. De enskilda avloppen är en av flera orsaker till problemen med övergödning. För att uppnå Riksdagens antagna miljökvalitetsmål, Ingen övergödning, behöver åtgärder vidtas. I denna rapport presenteras Miljö och Stadsbyggnadskontorets arbete med tillsyn av enskilda avlopp utmed kuststräckan Ljungskile-Uddevalla vilket är ett led i att förbättra vattenkvaliteten i kustområdena samt att minska den negativa miljöpåverkan. Utmed kusten tenderar flera fritidshusområden att omvandlas till åretruntboende vilket bidrar till ökade utsläppsmängder av avloppsvatten med högre miljöbelastning som följd. Eftersom Miljö och Stadsbyggnadskontorets underlag till de enskilda avloppen är begränsad finns ett behov av att göra tillsyn för att kartlägga den rådande avloppssituationen i kustområdena. Längs kuststräckan Ljungskile-Uddevalla har tillsyn genomförts på samtliga enskilda avlopp, förutom de anläggningar som är yngre än 5 år samt större gemensamhetsanläggningar som redan har återkommande tillsyn enligt miljölagstiftningen. Även uppgifter om vattenförsörjning har inhämtats vid tillsyn för att erhålla en indikation om hur vattenkvaliteten är från enskilda vattentäkter. Totalt har över 900 fastigheter besökts och för att göra tillsynsarbetet mer hanterbart har bebyggelsen delats in i 19 områden. Tillsynen har legat till grund för att områdesvis kunna beskriva avloppssituationen samt att översiktligt bedöma hur miljön belastas genom utsläpp från befintliga avloppsanläggningar. Resultatet av tillsynen visar att fastigheternas enskilda avloppsanläggningar varierar avseende ålder och funktion. Med hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) samt Uddevalla kommuns riktlinjer för små avloppsanläggningar (2008-06-12, 203) uppfyller endast 12 % avloppsanläggningarna dagens krav. Bristfälliga avloppsanläggningar som inte uppfyller kraven är exempelvis anordningar som saknar ett efterföljande reningssteg samt anläggningar som är felplacerade och ligger i områden med högt grundvattenstånd eller nära vattendrag. Många avloppsanläggningar är underdimensionerade p g a att enklare fritidshus har omvandlats till ett åretruntboende med ökad vattenförbrukning som följd. I rapporten bedöms befintliga avloppsanläggningar utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd samt Uddevalla kommuns riktlinjer för små avloppsanläggningar. De avloppsanläggningar som Miljö och stadsbyggnadskontoret anser vara bristfälliga kommer att bedömas individuellt med utgångspunkt från miljöbalkens bestämmelser och de lokala förutsättningarna i varje enskilt fall. Avloppsanläggningarnas bidrag till miljöbelastning varierar utmed sträckan. Vissa områden har många permanentboende med bristfälliga avloppsanläggningar vilket bidrar till en hög miljöbelastning. Det finns också en hel del fritidsboende med låg vattenförbrukning där avloppsanläggningarna används under kortare perioder vilket bidrar till en lägre miljöbelastning. Bedömningen av avloppsanläggningarnas miljöbelastning har mynnat ut i en karta som översiktligt redovisar hur miljön belastas i områdena utmed kuststräckan. 1

Innehållsförteckning 1. Inledning..... 3 1.1. Läsanvisningar... 3 2. Syfte... 4 3. Metod...4 3.1. Planering... 4 3.2. Platsbesök... 4 3.3. Sammanställning & Prioritering... 5 3.4. Bedömning av avloppsanläggningar... 5 3.5. Bedömning av miljöbelastning... 6 3.6. Samarbete med tekniska, plan mm... 6 4. Resultat av tillsyn... 8 4.1. TILLSYNSOMRÅDE 1... 8 4.2. TILLSYNSOMRÅDE 2... 13 4.3. TILLSYNSOMRÅDE 3... 18 4.4. TILLSYNSOMRÅDE 4... 22 4.5. TILLSYNSOMRÅDE 5... 27 4.6. TILLSYNSOMRÅDE 6... 32 4.7. TILLSYNSOMRÅDE 7... 35 4.8. TILLSYNSOMRÅDE 8... 40 4.9. TILLSYNSOMRÅDE 9... 44 4.10. TILLSYNSOMRÅDE 10... 49 4.11. TILLSYNSOMRÅDE 11... 54 4.12. TILLSYNSOMRÅDE 12... 59 4.13. TILLSYNSOMRÅDE 13... 64 4.14. TILLLSYNSOMRÅDE 14... 69 4.15. TILLSYNSOMRÅDE 14A... 73 4.16. TILLSYNSOMRÅDE 16... 77 4.17. TILLSYNSOMRÅDE 17... 82 4.18. TILLSYNSOMRÅDE 18... 87 4.19. TILLSYNSOMRÅDE 19... 92 4.20. SAMTLIGA TILLSYNSOMRÅDEN... 97 5. Diskussion... 99 6. Ordlista... 101 2

1.Inledning Vatten- och Avloppsfrågorna får en allt större betydelse i och med att många kustnära fritidshusområden omvandlas till åretruntboenden och den negativa miljöpåverkan blir då större i dessa områden. Lagstiftningen har ändrats och det ställs högre krav på kommunerna som organisation samt även på de enskilda fastighetsägarna när det gäller att lösa de problem som uppstår i samband med undermåliga avloppsanläggningar. Utmed kuststräckan Ljungskile-Uddevalla sker projektering och byggnation av överföringsledningar med kommunalt vatten och avlopp (VA). Huvudsyftet med överföringsledningen är att avlasta Ljungskile reningsverk som är i behov av underhållsåtgärder. Samtidigt läggs en vattenledning ner för att lösa eventuella vattenproblem som kan uppstå när vattenuttaget ökar. Överföringsledningarna ger också möjligheten att förse flera fastigheter utmed kuststräckan med kommunalt VA vilket minskar problemen med vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten i de områdena. De små avloppsanläggningarna i Uddevalla kommun är av skiftande kvalitet och ålder, liksom det material Miljö och Stadsbyggnad har över dem. Därmed fanns ett behov av att göra tillsyn och dokumentera samtliga enskilda avlopp utmed kuststräckan. Målsättningen med tillsynen är att otillräckliga avloppsanordningar ska åtgärdas och utsläppen av näringsämnen och orenat avloppsvatten ska minska till grund- och kustvatten. Tillsynen ger en beskrivning av avloppens status längs kuststräckan vilket kommer att vara ett betydelsefullt underlag för att kunna prioritera de områden som har störst miljöbelastning. Detta material kommer att vara en hjälp till Tekniska kontoret vid utarbetandet av en tidsplanering för anslutning av områden utmed överföringsledningen. Tillsynen ska leda till att belastningen av närsalter till hav samt föroreningar till grundvatten ska minska från enskilda avloppsanläggningar. Utmed sträckan Ljungskile- Uddevalla kommer det att göras genom att en stor andel fastigheter ansluts till den kommunala avloppsledning som är under byggnation. De fastigheter som inte ansluts till kommunalt VA och som har bristfälliga avloppsanläggningar ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt kommer att få krav om att åtgärda sina avloppsanläggningar. Skyddsintresset och behov av försiktighet kan variera för respektive avloppsanordning med tanke på lokalisering, områdets karaktär etc. 1.1.Läsanvisningar I kapitel 1-3 beskrivs bakgrund, syfte och metod för tillsynen. I kapitel 4 beskrivs varje tillsynsområde för sig, det är tänkt att varje tillsynsområdena ska kunna läsas fristående ihop med kap 1-3. I kapitel 4.20 redovisas en sammanställning av samtliga tillsynsområden. I kapitel 5 diskuteras och utvärderas resultatet av tillsynen. Kapitel 6 består av en ordlista. 3

2.Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva och bedöma hur vatten- och avloppssituationen är i avgränsade områden utmed överförningsledning Ljungskile Uddevalla. Syftet är också att översiktligt bedöma hur miljön belastas i aktuella områden utifrån rådande avloppssituation. 3.Metod Den här tillsynen omfattar ett stort område. Byggandet av överföringsledningen är indelad i 7 etapper. Tillsynen av avloppen har delats in i 19 områden för att arbetet ska bli mer hanterbart. Indelningen av områden har gjorts utifrån kartan så att sammanhängande bostadsområden hamnat inom samma tillsynsområde. Tillsynen har gjorts på avloppsanordningarna men samtidigt har det kartlagts och inhämtats uppgifter om dricksvattenbrunnar. De uppgifterna är viktiga ur hälsosynpunkt och i bedömningen om avloppsanordningen riskerar att förorena någon dricksvattenbrunn. Tillsyn har inte genomförts på anläggningar som är yngre än 5 år samt på gemensamhetsanläggningar som redan har tillsyn med kortare intervall. Bedömning av miljöbelastningen har dock gjorts utifrån det material som finns. 3.1.Planering Arbetet i varje tillsynsområde har börjat med att söka ut fastigheterna i området. Nästa steg har varit att söka uppgifter om avloppsanläggningar i arkiv och tidigare enkätinventeringar som gjorts på några områden. Uppgifter om slamtömning har erhållits från renhållningens register. När eftersökningen klarats av har ett informationsbrev om platsbesök skickats till samtliga fastighetsägare inom tillsynsområdet. Till de flesta områden har två olika brev skickats ut ett till de fastighetsägare där information om avloppsanläggningarna finns och ett till de där information saknas. Till de fastighetsägare där information saknats har tomtkarta skickats med så att möjlighet funnits att komplettera med uppgifter för att minska tidsåtgången i fält. Alla fastighetsägare har erbjudits möjlighet att boka tid för att vara med på platsbesöket. 3.2.Platsbesök Platsbesök har gjorts på alla fastigheter med avloppsanläggningar äldre än 5 år inom ett avgränsat område mellan Ljungskile och Uddevalla. Obebodda fastigheter har inte tagits med då de inte har något utsläpp av avloppsvatten. Några fastighetsägare på varje tillsynsområde har bokat tid för platsbesöket. Samordning av platsbesöken har gjorts i så stor utsträckning som möjligt så att intilliggande fastigheter har besökts samma dag. Det har inte alltid kunnat genomföras då fastighetsägare som bor intill varandra inte alltid har kunnat samma dag, men eftersom sträckan har delats in i mindre tillsynsområden har detta inte varit något problem. 4

Vid platsbesöken kontrollerades de yttre avloppsinstallationerna såsom slamavskiljare, minireningsverk, infiltrations- eller markbäddar, luftare, fördelningsbrunn, inspektionsbrunn, marken runt anläggningen och annat. Avloppsanläggningen har ritats in på tomtkarta. Vid platsbesöken har även dricksvattenbrunnar ritats in på tomtkartan. Uppgifter om brunnens kapacitet och vattnets kvalitet har noterats då uppgifter har erhållits. Uppgifter om vattnet har vid avsaknad inte krävts in eftersom det egentliga syftet varit att genomföra tillsyn av avloppsanläggningar. 3.3.Sammanställning & Prioritering Efter platsbesöken har avloppsanläggningen på varje fastighet registrerats och bedömts. Bedömningen har delats upp på avloppsanläggningen 1 samt miljöbelastningen 2. På några fastigheter har uppgifter inte kunnat inhämtas i arkiv och man har vid platsbesöket inte med säkerhet kunnat se vad för slags avloppsanläggning som finns. Till de fastighetsägarna har det skickats ut brev med begäran om komplettering. Efter komplettering inkommit har vid behov ytterligare ett platsbesök gjorts. Efter registrering har inspektionsprotokoll och faktura skickats till samtliga fastigheter. I inspektionsprotokollet har endast noterats vilka avloppsinstallationer som finns samt lite allmän information. Några individuella bedömningar har inte meddelats till fastighetsägare eftersom åtgärdskrav inte kommer att ställas i det här skedet. När prioritering och tidsplan över de områden som kommer att anslutas till kommunalt VA är klar kommer krav att ställas på de fastigheter med otillräcklig rening, som inte kommer att anslutas eller som ansluts sent enligt tidsplanen. När fastigheterna utmed nästan hela sträckan besökts, registrerats och protokoll skrivits startade arbetet med den skriftliga sammanställningen. För att få en översiktlig bild över miljöbelastningen i olika områden översändes underlag från tillsynen till kart- och mätavdelningen för att utarbeta ett överskådligt kartmaterial. 3.4.Bedömning av avloppsanläggningar Efter platsbesöken bedömdes fastigheternas befintliga avloppsanordningar utifrån rådande lagstiftning och krav. Enligt 9 kap 7 miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Under år 2006 utkom Naturvårdsverket med en ny upplaga av allmänna råd om små avloppsanläggningar (NFS 2006:7) som är myndighetens tolkning av miljöbalken med avseende på små avlopp. De allmänna råden anger vilken funktion en avloppsanläggning för 1-5 hushåll ska ha med avseende på hälsoskydd och miljöskydd. Funktionskraven finns i två olika nivåer: normal nivå och hög nivå. Skillnaden mellan normal och hög nivå, med avseende på miljöskydd, är kraven på den mängd näringsämnen som släpps ut. Små avloppsanläggningar som ligger inom normal skyddsnivå förväntas reducera minst 90 % av organiska ämnen och 70 % av fosfor. De avloppsanläggningar som ligger inom hög skyddsnivå förväntas reducera 90 % av 1 Läs mer under Bedömning av avloppsanläggningar Kap 3.4 2 Läs mer under Bedömning av miljöbelastning Kap 3.5 5

organiska ämnena, 90 % av fosfor och 50 % av kväve. Beträffande funktionskraven för hälsoskydd bör en sammanvägd bedömning göras där anordningens robusthet, reduktion av sjukdomsframkallande mikroorganismer samt utsläppspunktens lokalisering beaktas. Naturvårdsverkets allmänna råd är en vägledning till kommuner. Den beskriver vilken skyddsnivå som kan gälla för olika typer av områden och hur de olika nivåerna kan motiveras. Utifrån de vägledande råden ska kommuner tolka miljöbalkens bestämmelser och bedöma vilka krav som ska ställas i olika områden av kommunen. I Uddevalla kommuns antagna riktlinjer för små avloppsanläggningar har kommunens områden delats in i skyddsnivåer med hänsyn till miljö- och hälsoskydd. I samtliga områden där tillsyn genomförts utmed överföringsledningen Ljungskile-Uddevalla bedöms hög skyddsnivå gälla med avseende på miljöskydd. Skälen till det är att områdena avvattnas till Fräknefjordens känsliga kustvatten. Fräknefjordens grundbottnar är reproduktionsoch födolokal för ett flertal fiskarter och klassas som riksintressanta för yrkesfisket. Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i hav och andra vattendrag vilket kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. I rapporten har avloppsanläggningarna bedömts som godkända eller underkända beroende på om avloppssystemet anses uppfylla reduktionskraven för hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. 3.5.Bedömning av miljöbelastning Med utgångspunkt från platsbesök och tidigare information om tillsynsobjektens avloppssystem har dess påverkan på miljön uppskattats. Miljöbelastningen har bedömts utifrån: typ av avloppsanläggning och dess reningskapacitet vad belastas avloppsanläggningen av, både WC och BDT eller enbart BDT om avloppsanläggningen belastas kontinuerligt eller bara under en viss period under året vilken VA-standard finns (ex är det en enkel anläggning som enbart belastas av BDT från diskho och handfat blir miljöbelastningen låg även om anläggningen i sig är underkänd) Utifrån dessa faktorer har avloppssystemen bedömts medföra en låg, medel eller hög miljöbelastning. Därefter har informationen om respektive avloppssystems miljöpåverkan mynnat ut i en karta. Kartan ger en översiktlig bild över den totala miljöbelastningen i aktuella tillsynsområden. 3.6.Samarbete med tekniska, plan mm Utmed sträckan Ljungskile Uddevalla byggs överföringsledning för Vatten och avlopp av tekniska kontoret samtidigt som tillsyn av enskilda avlopp sker av Miljö och Stadsbyggnadskontoret. För att få bästa möjliga resultat från olika aspekter har ett samarbete inletts mellan de olika kontoren. Möten med lägesrapportering och diskussioner har hållits ca en gång per månad. Personal från planavdelningen har också deltagit på dessa möten för att man på ett tidigt stadium ska veta var nya bostadsområden och ändring av detaljplaner planeras. 6

När Miljö och stadsbyggnadskontorets sammanställning över tillsynsområden var klar utarbetades ett underlag till prioritering ur miljöhänseende. Detta underlag lämnades över till Tekniska kontoret som ett arbetsmaterial till den tidsplanering som ska göras över fastigheter som ska få anslutning till kommunalt VA. I tidsplaneringen kommer även nya detaljplaner och Tekniska kontorets bedömning att vägas in. 7

4.Resultat av tillsyn 4.1.TILLSYNSOMRÅDE 1 (ETAPP 3, ÖVERFÖRINGSLEDNING) Bild 1: Karta över tillsynsområde 1 8

4.1.1. Områdesbeskrivning Området begränsas av Restenäs 2:124 i norr, Ulvesund 1:53 i öster, Ulvesund 1:189 i väster samt vattnet i söder. Områdets finns markerat på bild 1. Området består av 116 fastigheter varav 58 fastigheter redan fått besked om anslutning till det kommunala VA-nätet. De fastigheterna är inte med i denna sammanställning. Av de återstående är 30 permanentboende, 27 fritidsboende och 1 bor där delår. Fastigheterna som är med i sammanställningen ligger till största delen i de sydvästra och nordöstra delarna av Ulvesund. De flesta fastigheterna ligger i samlad bebyggelse. Området ligger inom kustzon där bebyggelse och annan exploatering inte bör tillkomma. Detaljplan finns för ett litet område i norra delen. Ulvesund ingår i den fördjupade översiktsplanen som finns för Ljungskile. I området finns det mest skog men även lite åkermark och andra öppna ytor. En ekskog finns i nordvästra delen av området. I största delen av området finns allmänt intresse för friluftslivet. Enligt kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla kommun finns kulturmiljövärden utmed sträckan Ulvesund Ranneberg. Det är bebyggelsen som utgör en kulturhistorisk och arkitektoniskt värdefull miljö. Den vittnar om övergången från ett agrart samhälle till fritidsinriktat boende utmed fjordstränderna. Jordarterna inom området består av postglacial mellansand-grovsand, sandig morän, berg med tunt lager av jord och ett par mindre områden med finlera. För att anlägga en ny grundvattentäkt söder om genomfartsvägen ska tillstånd sökas. Risk finns för saltvattenintrång i borrade brunnar i hela området. Området avvattnas i Restenäs avrinningsområde. Vattnet utanför hela området är grundområden med riksintresse för fisket. Grundområden är känsliga för en hög tillförsel av närsalter. Det leder till övergödning med överskott av ettåriga alger som i sin tur bidrar till syrefria bottnar och minskad artdiversitet. 4.1.2. Avloppssituation Av tillsynsområdets 58 fastigheter har 53 fastigheter enskilda avloppsanläggningar och 5 fastigheter är helt eller delvis anslutna till gemensamma avloppsanläggningar. Vattentoalett är den mest förekommande toalettlösningen, men 14 fastigheter har någon form av torrtoalett. I diagram 1 redovisas fördelningen. Toalettlösning 14% 5% WC till slamavskiljare Sluten tank 42% Mulltoa Urinseparerande tortoalett Latrintömning 34% Diagram 1. Fördelning av toalettlösning på fastigheterna i tillsynsområde 1 9

4.1.2.1.WC och BDT I området finns trekammarbrunnar som slamavskiljer avloppsvatten från de 24 fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggning. Efter slamavskiljning leds avloppsvattnet vidare till något reningssteg, stenkista eller direkt till dike eller bäck. Markbädd är det vanligaste reningssteget för efterbehandling av både WC och BDT-vatten. Diagram 2 visar procentuell fördelning av de olika reningssteg, stenkistor och där reningssteg saknas i området. Efterbehandling WC och BDT 4% 4% 4% 16% 44% Markbädd Infiltration IVA-filter Stenkista Rening saknas Ecobox 28% Diagram 2. Fördelning av reningssteg mm efter slamavskiljning för fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggningen. 4.1.2.2.Enbart BDT De 34 fastigheter som har torrtoalett eller leder sitt WC-vatten till en sluten tank har en separat avloppsanläggning för BDT-vattnet. I detta område saknar de flesta reningssteg för sitt BDT-vatten. I diagram 3 redovisas fördelningen av avloppsanläggningar för BDT-vatten. Efterbehandling enbart BDT 18% 3% 3% 15% Markbädd IVA-filter 3% Stenkista Rening saknas 18% 18% Stenkista, slamavskiljare saknas Rening saknas. slamavskiljare saknas Sluten tank 22% Uppgift saknas Diagram 3. Fördelning av reningssteg mm efter eller utan slamavskiljning för fastigheter som leder enbart BDT-vatten till avloppsanläggningen. 10

4.1.3.Bedömning Med hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har avloppsanläggningarna bedömts som godkända eller underkända beroende på om avloppssystemet anses uppfylla funktionskraven 3. Bedömningen av miljöbelastningen 4 har gjorts utifrån typ av avloppsanläggning, vad som leds till avloppsanläggning, VAstandard samt om den belastas under hela eller del av året. 4.1.3.1.Avloppsanläggningar Med hänvisning till riktlinjer för små avloppsanläggningar, Uddevalla kommun gäller hög skyddsnivå för miljöskydd i hela tillsynsområdet. Av områdets 58 bebyggda fastigheter har 6 fastigheter avloppsanläggningar som klarar reduktionskraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. De består av sluten tank för allt avloppsvatten eller avloppsanläggningar där enbart BDT-vatten behandlas med slamavskiljare och ett efterföljande reningssteg. Anledningen till att merparten av avloppsanläggningarna inte klarar kraven är till största delen att både WC och BDT-vatten leds till en efterbehandling med otillräcklig reningskapacitet exempelvis markbädd eller att ett efterföljande reningssteg saknas. Diagram 4 visar fördelningen över godkända samt underkända avloppsanläggningar. 4.1.3.2.Miljöbelastning Merparten av fastigheterna i området bedöms medföra hög miljöbelastning genom utsläpp av avloppsvatten, de flesta av fastigheterna som bedömts medföra hög miljöbelastning brukas året runt och avloppsanläggningar med otillräcklig rening belastas kontinuerligt. De fastigheter med medel och låg belastning är till största delen de som endast har BDT-vatten till slamavskiljare med efterföljande reningssteg, allt avloppsvatten till sluten tank samt hushåll med låg VA-standard. I diagram 5 visas miljöbelastningen i procent. Bedömning avloppsanläggning 10% 5% Miljöbelastning Godkänd Underkänd 28% Hög Medel Låg 90% 67% Diagram 4. Bedömning av avloppsanläggning utifrån kraven i NFS 2006:7 Diagram 5 Bedömning av fastigheternas miljöbelastning. 3 Läs mer under kapitel 3.4 4 Läs mer under kapitel 3.5 11

4.1.3.3.Vattensituation Vid tillsyn av avloppsanläggningar har uppgifter om vattensituationen inhämtats vid samtal med fastighetsägare samt från den dokumentationen som finns. I området finns 43 borrade brunnar och 13 grävda brunnar vilka sammanlagt 58 fastigheter tar sitt dricksvatten från. Uppgifter om vattnets kvalitet saknas från 29 fastigheter. Av de fastigheter som vi erhållit uppgifter om kvaliteten har 11 fastigheter sagt att kvaliteten är bra. Det vanligaste problemet i de brunnar som inte har bra kvalitet är järnhaltigt vatten. Andra kvalitetsproblem är fosfat, lågt ph, humus och färg. 12

4.2.TILLSYNSOMRÅDE 2 (ETAPP 7, ÖVERFÖRINGSLEDNING) Bild 2: Karta över tillsynsområde 2 13

4.2.1. Områdesbeskrivning Området begränsas av vattnet i väster, strandgården i norr, väg 675 i öster och Restenäs 2:85 i söder. Området finns markerat på bild 2. Området består av 38 fastigheter varav 9 är permanentboende, 26 fritidsboende och 3 bor där delår. Alla fastigheter i området ligger i samlad bebyggelse. Område ligger inom kustzon där bebyggelse och annan exploatering inte bör tillkomma. Området ligger inom den fördjupade översiktsplanen som finns för Ljungskile. Detaljplan finns för stor del av området. Marken är beväxt med en del skog men öppna ytor finns och i nordöstra delen finns åkermark. Hela området är av allmänt intresse för friluftslivet och nordvästra delen även för naturvården. I norra delen av området finns det en ekskog och områden med ädellövträd. Enligt kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla kommun finns kulturmiljövärden utmed sträckan Ulvesund Ranneberg. Det är bebyggelsen som utgör en kulturhistorisk och arkitektoniskt värdefull miljö. Den vittnar om övergången från ett agrart samhälle till fritidsinriktat boende utmed fjordstränderna. Jordarterna består av finlera i nordöstra delen, för örigt blandat med postglacial mellansand-grovsand, sandig morän, berg med tunt lager av jord och ett litet parti med silt. Bebyggelsen ligger blandat på alla jordarter. I hela området finns det risk för saltvatteninträngning i borrade brunnar. Norra halvan av området har anmälningsplikt och södra halvan tillståndsplikt för att inrätta grundvattentäkt. Området avvattnas i Restenäs avrinningsområde. Vattnet utanför hela området är grundområden. Grundområden är känsliga för en hög tillförsel av närsalter. Det leder till övergödning med överskott av ettåriga alger som i sin tur bidrar till syrefria bottnar och minskad artdiversitet. 4.2.2. Avloppssituation Av tillsynsområdets 38 fastigheter har 36 fastigheter enskilda avloppsanläggningar och 2 fastigheter gemensam avloppsanläggning. Någon typ av torrtoalett är den mest förekommande toalettlösningen. I diagram 6 redovisas fördelningen. Toalettlösning 3% 8% WC till slamavskiljare 28% Sluten tank 24% Mulltoa Urinseparerande torrtoalett Frystoa 21% 16% Latrintömning Diagram 6. Fördelning av toalettlösning på fastigheterna i tillsynsområde 5 14

4.2.2.1.WC och BDT I området finns två- och trekammarbrunnar som slamavskiljer avloppsvatten från de 11 fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggning. Efter slamavskiljning leds avloppsvattnet vidare till något reningssteg eller stenkista. Diagram 7 visar procentuell fördelning av de olika reningssteg och stenkistor. Efterbehandling WC och BDT 9% 9% Minireningsverk Markbädd Infiltration 46% 36% Stenkista Diagram 7. Fördelning av reningssteg mm efter slamavskiljning för fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggningen. 4.2.2.2.Enbart BDT De 27 fastigheter som har torrtoalett eller leder sitt WC-vatten till en sluten tank har en separat avloppsanläggning för BDT-vattnet. I detta område saknar de flesta reningssteg för sitt BDT-vatten. En fastighet leder allt avloppsvatten till sluten tank. I diagram 8 redovisas fördelningen av avloppsanläggningar för BDT-vatten. Efterbehandling enbart BDT Infiltration 12% 4% 41% 12% 23% 4% 4% Stenkista Rening saknas Uppgift saknas Stenkista, slamavskiljare saknas Rening saknas, slamavskiljare saknas Sluten tank Diagram 8. Fördelning av reningssteg mm efter eller utan slamavskiljning för fastigheter som leder enbart BDT-vatten till avloppsanläggningen. 15

4.2.3.Bedömning Med hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har avloppsanläggningarna bedömts som godkända eller underkända beroende på om avloppssystemet anses uppfylla funktionskraven 5. Bedömningen av miljöbelastningen 6 har gjorts utifrån typ av avloppsanläggning, vad som leds till avloppsanläggning, VAstandard samt om den belastas under hela eller del av året. 4.2.3.1.Avloppsanläggningar Med hänvisning till riktlinjer för små avloppsanläggningar, Uddevalla kommun gäller hög skyddsnivå för miljöskydd i hela tillsynsområdet. Av områdets 38 bebyggda fastigheter har 2 fastigheter avloppsanläggningar som klarar reduktionskraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. De består av sluten tank för allt avloppsvatten eller avloppsanläggningar där enbart BDT-vatten behandlas med slamavskiljare och ett efterföljande reningssteg. Anledningen till att merparten av avloppsanläggningarna inte klarar kraven är delvis att både WC och BDT-vatten leds till en efterbehandling med otillräcklig reningskapacitet. I detta område beror det även på att flertal fastigheter inte har något reningssteg för sitt BDT-vatten. Diagram 9 visar fördelningen över godkända samt underkända avloppsanläggningar. 4.2.3.2.Miljöbelastning Merparten av fastigheterna i området bedöms medföra hög miljöbelastning genom utsläpp av avloppsvatten. De fastigheter som bedömts medföra hög miljöbelastning brukas året runt och avloppsanläggningar med otillräcklig rening belastas kontinuerligt eller fritidsfastigheter med BDT-avlopp utan reningssteg. De fastigheter med medel och låg belastning är till största delen de som endast har BDT-vatten till slamavskiljare med efterföljande reningssteg, allt avloppsvatten till sluten tank samt hushåll med låg VAstandard. I diagram 10 visas miljöbelastningen i procent. Bedömning Avloppsanläggning 3% 5% 18% Miljöbelastning Godkänd Underkänd Inget avlopp 18% 64% Hög Medel Låg 92% Diagram 9. Bedömning av avloppsanläggning utifrån kraven i NFS 2006:7 Diagram 10 Bedömning av fastigheternas miljöbelastning. 5 Läs mer under kapitel 3.4 6 Läs mer under kapitel 3.5 16

4.2.4.Vattensituation Vid tillsyn av avloppsanläggningar har uppgifter om vattensituationen inhämtats vid samtal med fastighetsägare samt från den dokumentationen som finns. I området finns 28 borrade brunnar och 4 grävda brunnar vilka sammanlagt 36 fastigheter tar sitt dricksvatten från. Uppgift saknas från 2 fastigheter. Uppgifter om vattnets kvalitet saknas från 11 fastigheter. Av de fastigheter som vi erhållit uppgifter om kvaliteten har 8 fastigheter (5 brunnar) sagt att kvaliteten är bra. Det vanligaste problemet i de brunnar som inte har bra kvalitet är järnhaltigt vatten. Andra kvalitetsproblem är lukt och färg. 17

4.3.TILLSYNSOMRÅDE 3 (ETAPP 7, ÖVERFÖRINGSLEDNING) Bild 3: Karta över tillsynsområde 3 18

4.3.1. Områdesbeskrivning Område 3 är Restenäs Ö, hela ön ingår i samma område så den begränsas av vatten på alla sidor. Området finns markerat på bild 3. Området består av 59 fastigheter varav 5 är permanentboende, 53 fritidsboende och 1 bor där delår. De flesta fastigheterna är belägna på öns mellersta del samt ner mot sydväst. På ön finns en större anläggning med 17 fastigheter anslutna. Då den har tillsyn mer kontinuerligt har tillsyn inte gjorts på den nu. Fastigheterna har dock tagits med i sammanställningen för att få en mer korrekt beskrivning av avloppssituationen på ön. Område ligger inom kustzon där bebyggelse och annan exploatering inte bör tillkomma. Detaljplan finns för stor del av Restenäs Ö. På ön finns mest skogsmark men även en del öppen mark. På östra sidan av ön finns ett par områden med äng och hagmark. Hela ön är av allmänt intresse för friluftslivet. På norra delen och närmast vattnet på den östra delen finns intresse för naturvården. Ön ingår i det område utmed kuststräckan Ulvesund Ranneberg där det finns kulturmiljövärden, enligt Uddevallakommuns kulturmiljövårdsprogram. Det är bebyggelsen som utgör en kulturhistorisk och arkitektoniskt värdefull miljö. Den vittnar om övergången från ett agrart samhälle rill fritidsinriktat boende utmed fjordstränderna. Jordarterna är blandade på ön, det finns berg med tunt jordlager, sandig morän, postglacial finlera, postglacial mellansand-grovsand och postglacialt grus. Området avvattnas inte av något benämnt avrinningsområde så i dokumentationen för tillsynen har skrivits Restenäs Ö som avrinningsområde Vattnet utanför hela området är grundområden med riksintresse för fisket. Grundområden är känsliga för en hög tillförsel av närsalter. Det leder till övergödning med överskott av ettåriga alger som i sin tur bidrar till syrefria bottnar och minskad artdiversitet. På västra sidan av ön går en farled som klassas som riksintresse, här finns även ett område med riksintresse för yrkesfisket. 4.3.2. Avloppssituation Av tillsynsområdets 59 fastigheter är det 2 fastigheter som inte har vatten indraget. Av resterande 57 fastigheter har 40 fastigheter enskilda avloppsanläggningar och 17 fastigheter är anslutna till en gemensam avloppsanläggning. Torrtoalett är den mest förekommande toalettlösningen, men de 17 fastigheter som är anslutna till den gemensamma avloppsanläggningen har vattentoalett. I diagram 11 redovisas fördelningen. Toalettlösning 29% 40% WC till slamavskiljare Mulltoa 31% Urinseparerande Diagram 11. Fördelning av toalettlösning på fastigheterna i tillsynsområde 3 19

4.3.2.1.WC och BDT På ön är det de 17 fastigheter som är anslutna till den gemensamma avloppsanläggningen som leder avloppsvatten från både WC och BDT till slamavskiljare. Efter slamavskiljning finns en infiltration som reningssteg. 4.3.2.2.Enbart BDT De 40 fastigheter som har torrtoalett har en separat avloppsanläggning för BDT-vattnet. I detta område leder en stor andel av fastigheterna sitt BDT-vatten till stenkista utan föregående slamavskiljning. I diagram 12 redovisas fördelningen av avloppsanläggningar för BDT-vatten. Efterbehandling enbart BDT 3% 3% 3% Minireningsverk, greenrock Infiltration 27% Stenkista 39% 5% 20% Rening saknas Stenkista, slamavskiljare saknas Rening saknas, slamavskiljare saknas oklart Diagram 12. Fördelning av reningssteg mm efter eller utan slamavskiljning för fastigheter som leder enbart BDT-vatten till avloppsanläggningen. 4.3.3.Bedömning Med hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har avloppsanläggningarna bedömts som godkända eller underkända beroende på om avloppssystemet anses uppfylla funktionskraven 7. Bedömningen av miljöbelastningen 8 har gjorts utifrån typ av avloppsanläggning, vad som leds till avloppsanläggning, VAstandard samt om den belastas under hela eller del av året. 4.3.3.1.Avloppsanläggningar Med hänvisning till riktlinjer för små avloppsanläggningar, Uddevalla kommun gäller hög skyddsnivå för miljöskydd i hela tillsynsområdet. Av områdets 59 bebyggda fastigheter har 5 fastigheter avloppsanläggningar som klarar reduktionskraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. De består av avloppsanläggningar där enbart BDT-vatten behandlas med slamavskiljare och ett efterföljande reningssteg. Anledningen till att merparten av avloppsanläggningarna inte klarar kraven är till största delen att både WC och BDT-vatten leds till en efterbehandling med otillräcklig reningskapacitet exempelvis markbädd eller fastigheter med torrtoalett leder sitt BDT-vatten till anläggning utan reningssteg. Två av fastigheterna har inget indraget vatten och ej heller 7 Läs mer under kapitel 3.4 8 Läs mer under kapitel 3.5 20

något avlopp. Diagram 13 visar fördelningen över godkända samt underkända avloppsanläggningar. 4.3.3.2.Miljöbelastning Merparten av fastigheterna i området bedöms medföra hög miljöbelastning genom utsläpp av avloppsvatten. De fastigheter med medel och låg belastning är till största delen de som endast har BDT-vatten till slamavskiljare med efterföljande reningssteg samt hushåll med låg VA-standard. I diagram 14 visas miljöbelastningen i procent. Bedömning avloppsanläggning 3% 8% Miljöbelastning 7% Godkänd Underkänd Inget avlopp 29% 64% Hög Medel Låg 89% Diagram 13. Bedömning av avloppsanläggning utifrån kraven i NFS 2006:7 Diagram 14 Bedömning av fastigheternas miljöbelastning. 4.3.4.Vattensituation Vid tillsyn av avloppsanläggningar har uppgifter om vattensituationen inhämtats vid samtal med fastighetsägare samt från den dokumentationen som finns. I området finns 18 borrade brunnar och 2 grävda brunnar vilka sammanlagt 37 fastigheter tar sitt dricksvatten från. Uppgift saknas från 21 fastigheter. Uppgifter om vattnets kvalitet saknas från 25 fastigheter. Av de fastigheter som vi erhållit uppgifter från om kvaliteten har 9 fastigheter (4 brunnar) sagt att kvaliteten är bra. Det vanligaste problemet i de brunnar som inte har bra kvalitet är järnhaltigt vatten. Andra kvalitetsproblem är mangan, svavelväte, salt och lågt ph. Ett antal fastigheter har reningsfilter installerat men anledningen till filtret är oklart. 21

4.4.TILLSYNSOMRÅDE 4 (ETAPP 7, ÖVERFÖRINGSLEDNING) Bild 4: Karta över tillsynsområde 4 22

4.4.1.Områdesbeskrivning Området begränsas av väg 675 och hav i väster, liten bäck i norr, Restenäs 2:20 i öster och kullen samt Alsbäck i söder. Området finns markerat på bild 4. Området består av 46 fastigheter. Inom området finns en större anläggning med 9 fastigheter påkopplade varav några fastigheter hör till skolan. Denna större anläggning har inte tagits med i tillsynen ej heller i sammanställningen. Orsaken till att den inte är med i sammanställningen är att skolan eventuellt ska kopplas på det kommunala VAnätet. Av de övriga 37 fastigheterna är 24 är permanentboende, 11 fritidsboende och 2 bor där delår. I norra delen av området ligger ett tätbebyggt område med ca 20 fastigheter. För övrigt ligger fastigheterna mer glest men i grupp om några hus. Den västra delen av området ligger i kustzon där bebyggelse och annan exploatering inte bör tillkomma, med undantag för komplettering av bebyggelse med vissa villkor inom ett begränsat område. Detaljplan finns på en del av området. Den östra delen av området ingår i den fördjupade översiktsplanen över Ljungskile. Området består till stor del av åkermark och öppna ytor men också en del skog. Ytorna vid vattnet är av allmänt intresse för naturvården och friluftslivet. Här finns även en skog med blandade ädellövträd. I nordöstra delen av området finns en ekskog. Enligt kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla kommun finns kulturmiljövärden utmed sträckan Ulvesund Ranneberg. Det är bebyggelsen som utgör en kulturhistorisk och arkitektoniskt värdefull miljö. Den vittnar om övergången från ett agrart samhälle rill fritidsinriktat boende utmed fjordstränderna. Jordarterna består till största delen av postglacial finlera, mest där det är åker och öppen mark. Finns även berg med tunt jordlager, finsand, sandig morän, silt och postglacialt grus. Skolan och ett par hus till är placerade där jordarterna är övervägande finlera de övriga husen på berg, sand och grus. I hela området finns det risk för saltvatteninträngning i borrade brunnar. För att anlägga en grundvattentäkt krävs i en del av området att anmälan görs innan. Området avvattnas i Restenäs avrinningsområde. Det rinner en bäck som delvis är kulverterad genom området som mynnar i Bukilen mellan fastlandet och Restenäs Ö. Vattnet utanför hela området är grundområden med riksintresse för fisket. Grundområden är känsliga för en hög tillförsel av närsalter. Det leder till övergödning med överskott av ettåriga alger som i sin tur bidrar till syrefria bottnar och minskad artdiversitet. 23

4.4.2.Avloppssituation Av tillsynsområdets 37 fastigheter är det 2 fastigheter som inte har vatten indraget. Av resterande 35 fastigheter har 28 fastigheter enskilda avloppsanläggningar och 7 fastigheter är anslutna till gemensamma avloppsanläggningar. Vattentoalett är den mest förekommande toalettlösningen, men 13 fastigheter har någon form av torrtoalett. En fastighet saknas uppgift på. I diagram 15 redovisas fördelningen Toalettlösning 8% 14% 5% WC till slamavskiljare Sluten tank Mulltoa 8% 65% Urinseparerande torrtoalett Latrintömning Diagram 15. Fördelning av toalettlösning på fastigheterna i tillsynsområde 4 4.4.2.1.WC och BDT I området finns trekammarbrunnar som slamavskiljer avloppsvatten från de 24 fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggning. Efter slamavskiljning leds avloppsvattnet vidare till något reningssteg, stenkista eller direkt till dike eller bäck. Markbädd är det vanligaste reningssteget för efterbehandling av både WC och BDT-vatten. Diagram 16 visar procentuell fördelning av de olika reningssteg, stenkistor och där reningssteg saknas i området. Efterbehandling WC och BDT 25% Markbädd Infiltration 4% 17% 54% Stenkista Rening saknas Diagram 16. Fördelning av reningssteg mm efter slamavskiljning för fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggningen 24

4.4.2.2.Enbart BDT De 11 fastigheter som har torrtoalett eller leder sitt WC-vatten till en sluten tank har en separat avloppsanläggning för BDT-vattnet. I detta område leder de flesta sitt BDTvatten till stenkista, utan slamavskiljning. Diagram 17 visar fördelningen av avloppsanläggningar för BDT-vatten. Efterbehandling enbart BDT 27% Infiltration 46% Stenkista 18% Rening saknas Stenkista, slamavskiljare saknas 9% Diagram 17. Fördelning av reningssteg mm efter eller utan slamavskiljning för fastigheter som leder enbart BDT-vatten till avloppsanläggningen. 4.4.3.Bedömning Med hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har avloppsanläggningarna bedömts som godkända eller underkända beroende på om avloppssystemet anses uppfylla funktionskraven 9. Bedömningen av miljöbelastningen 10 har gjorts utifrån typ av avloppsanläggning, vad som leds till avloppsanläggning, VAstandard samt om den belastas under hela eller del av året. 4.4.3.1.Avloppsanläggningar Med hänvisning till riktlinjer för små avloppsanläggningar, Uddevalla kommun gäller hög skyddsnivå för miljöskydd i hela tillsynsområdet. Av områdets 37 bebyggda fastigheter har 1 fastighet avloppsanläggning som klarar reduktionskraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. Den består av sluten tank och avloppsanläggning där enbart BDT-vatten behandlas med slamavskiljare och ett efterföljande reningssteg. Två fastigheter har inget indraget vatten och inget avlopp. Anledningen till att merparten av avloppsanläggningarna inte klarar kraven är till största delen att både WC och BDTvatten leds till en efterbehandling med otillräcklig reningskapacitet exempelvis markbädd eller att ett efterföljande reningssteg saknas. Diagram 18 visar fördelningen över godkända samt underkända avloppsanläggningar. 9 Läs mer under kapitel 3.4 10 Läs mer under kapitel 3.5 25

4.4.3.2.Miljöbelastning Merparten av fastigheterna i området bedöms medföra hög miljöbelastning genom utsläpp av avloppsvatten, de flesta av fastigheterna som bedömts medföra hög miljöbelastning brukas året runt och avloppsanläggningar med otillräcklig rening belastas kontinuerligt. De fastigheter med medel och låg belastning är till största delen de som endast har BDT-vatten till slamavskiljare med efterföljande reningssteg, allt avloppsvatten till sluten tank samt hushåll med låg VA-standard. I diagram 19 visas miljöbelastningen i procent. Bedömning avloppsanläggningar 5% 3% 14% Miljöbelastning Godkänd Underkänd Inget avlopp 14% Hög Medel Låg 92% Diagram 18. Bedömning av avloppsanläggning utifrån kraven i NFS 2006:7 72% Diagram19 Bedömning av fastigheternas miljöbelastning. 4.4.4.Vattensituation Vid tillsyn av avloppsanläggningar har uppgifter om vattensituationen inhämtats vid samtal med fastighetsägare samt från den dokumentationen som finns. I området finns 23 borrade brunnar och 4 grävda brunnar vilka sammanlagt 33 fastigheter tar sitt dricksvatten från. Uppgift saknas från 2 fastigheter. Uppgifter om vattnets kvalitet saknas från 9 fastigheter. Av de fastigheter vi erhållit uppgifter om kvaliteten har 6 fastigheter (4 brunnar) sagt att kvaliteten är bra. Det vanligaste problemet i de brunnar som inte har bra kvalitet är järnhaltigt vatten. Andra kvalitetsproblem är fosfat, lukt, salt, färg. 26

4.5.TILLSYNSOMRÅDE 5 (ETAPP 7, ÖVERFÖRINGSLEDNING) Bild 5: Karta över tillsynsområde 5 27

4.5.1.Områdesbeskrivning Område 5 begränsas av vattnet i väster, Strandskogen i norr, Stålås i öster och en liten bäck i söder. Området finns markerat på bild 5. Området består av 78 fastigheter varav 35 är permanentboende, 39 fritidsboende och 4 bor där delår. De flesta fastigheterna är belägna i Strandskogen där de ligger i samlad bebyggelse. Söder om Strandskogen ligger ett samlat område med ett tiotal fastigheter. Längre söderut och sydost ligger fastigheterna lite mer glest men de flesta ligger i grupp om 3-5 hus. Området ligger inom kustzon där bebyggelse och annan exploatering inte bör tillkomma. Komplettering av bebyggelsen är tänkbar med vissa villkor vid Strandskogen och söderut till bäcken. Detaljplan finns för stora delar av Strandskogen samt ett område till. I område 5 finns det mest skog men även lite åkermark och andra öppna ytor. Öppna ytor är vanligast vid vattnet. Enligt kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla kommun finns kulturmiljövärden utmed sträckan Ulvesund Ranneberg. Det är bebyggelsen som utgör en kulturhistorisk och arkitektoniskt värdefull miljö. Den vittnar om övergången från ett agrart samhälle till fritidsinriktat boende utmed fjordstränderna. Jordarter består till största delen av sandig morän och berg med ett tunt jordlager. Det är på dessa jordarter som den största delen av bebyggelsen är belägen. För övrigt finns det ett par små partier med finsnad, grus och finlera. För att anlägga en ny grundvattentäkt ska anmälan göras. Det gäller för alla fastigheter utom de som ligger längst österut. Risk finns i hela område 5 för saltvattenintrång i borrade brunnar. Området avvattnas i Restenäs avrinningsområde. I området finns det två bäckar en i södra delen och en i norra delen. De bäckarna rinner ut i grundområden mellan fastlandet och Strandön samt Restenäs ö. Vattnet utanför hela området är grundområden med riksintresse för fisket. Grundområden är känsliga för en hög tillförsel av närsalter. Det leder till övergödning med överskott av ettåriga alger som i sin tur bidrar till syrefria bottnar och minskad artdiversitet. 28

4.5.2.Avloppssituation Av tillsynsområdets 78 fastigheter är det 2 fastigheter som inte har vatten indraget. Av resterande 76 fastigheter har 62 fastigheter enskilda avloppsanläggningar och 14 fastigheter är helt eller delvis anslutna till gemensamma avloppsanläggningar. Vattentoalett är den mest förekommande toalettlösningen, men 14 fastigheter har någon form av torrtoalett. En fastighet saknas uppgift på. I diagram 20 redovisas fördelningen. 8% 29% 8% 3% 1% Toalettlösning 51% WC till slamavskiljare Sluten tank Mulltoa Urinseparerande torrtoa Latrintömning oklart Diagram 20. Fördelning av toalettlösning på fastigheterna i tillsynsområde 5 4.5.2.1.WC och BDT I området finns en- två- och trekammarbrunnar som slamavskiljer avloppsvatten från de 41 fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggning. Efter slamavskiljning leds avloppsvattnet vidare till något reningssteg, stenkista eller direkt till dike eller bäck. Markbädd är det vanligaste reningssteget för efterbehandling av både WC och BDT-vatten. Diagram 21 visar procentuell fördelning av de olika reningssteg, stenkistor och där reningssteg saknas i området. Fyra av fastigheterna har sluten tank till både WC och BDT-vatten. Efterbehandling WC och BDT 20% 5% 10% 17% 48% Minireningsverk Markbädd Infiltration Stenkista Rening saknas Diagram 21. Fördelning av reningssteg mm efter slamavskiljning för fastigheter som leder både WC och BDT-vatten till avloppsanläggningen. 29

4.5.2.2.Enbart BDT De 35 fastigheter som har torrtoalett eller leder sitt WC-vatten till en sluten tank har en separat avloppsanläggning för BDT-vattnet. I detta område saknar de flesta reningssteg för sitt BDT-vatten. I diagram 22 redovisas fördelningen av avloppsanläggningar för BDT-vatten. Efterbehandling enbart BDT Sluten tank 9% 12% 3% Markbädd Infiltration 34% 18% Stenkista Rening saknas Stenkista, slamavskiljare 21% saknas 3% Rening saknas, slamavskiljare k Diagram 22. Fördelning av reningssteg mm efter eller utan slamavskiljning för fastigheter som leder enbart BDTvatten till avloppsanläggningen. 4.5.3.Bedömning Med hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har avloppsanläggningarna bedömts som godkända eller underkända beroende på om avloppssystemet anses uppfylla funktionskraven 11. Bedömningen av miljöbelastningen 12 har gjorts utifrån typ av avloppsanläggning, vad som leds till avloppsanläggning, VA-standard samt om den belastas under hela eller del av året. 4.5.3.1.Avloppsanläggningar Med hänvisning till riktlinjer för små avloppsanläggningar, Uddevalla kommun gäller hög skyddsnivå för miljöskydd i hela tillsynsområdet. Av områdets 78 bebyggda fastigheter har 11 fastigheter avloppsanläggningar som klarar reduktionskraven för hög skyddsnivå för miljöskydd. De består av minireningsverk för behandling av allt avloppsvatten, sluten tank för allt avloppsvatten eller avloppsanläggningar där enbart BDT-vatten behandlas med slamavskiljare och ett efterföljande reningssteg. Anledningen till att merparten av avloppsanläggningarna inte klarar kraven är till största delen att både WC och BDT-vatten leds till en efterbehandling med otillräcklig reningskapacitet exempelvis markbädd eller att ett efterföljande reningssteg saknas. Diagram 23 visar fördelningen över godkända samt underkända avloppsanläggningar. 11 Läs mer under kapitel 3.4 12 Läs mer under kapitel 3.5 30

4.5.3.2.Miljöbelastning Merparten av fastigheterna i området bedöms medföra hög miljöbelastning genom utsläpp av avloppsvatten, de flesta av fastigheterna som bedömts medföra hög miljöbelastning brukas året runt och avloppsanläggningar med otillräcklig rening belastas kontinuerligt. De fastigheter med medel och låg belastning är till största delen de som endast har BDT-vatten till slamavskiljare med efterföljande reningssteg, allt avloppsvatten till sluten tank samt hushåll med låg VA-standard. De obebodda fastigheterna belastar inte någon avloppsanläggning och har då låg miljöbelastning. I diagram 24 visas miljöbelastningen i procent. Bedömning avloppsanläggning 1%3% 14% Miljöbelastning 12% 1% 82% Godkänd Underkänd oklart inget utsäpp 23% 64% Hög Medel Låg oklart Diagram 23. Bedömning av avloppsanläggning utifrån kraven i NFS 2006:7 Diagram 24 Bedömning av fastigheternas miljöbelastning. 4.5.4.Vattensituation Vid tillsyn av avloppsanläggningar har uppgifter om vattensituationen inhämtats vid samtal med fastighetsägare samt från befintlig dokumentation. I området finns 35 borrade brunnar och 7 grävda brunnar vilka sammanlagt 65 fastigheter tar sitt dricksvatten från. Uppgift saknas från 13 fastigheter. Uppgifter om vattnets kvalitet saknas från 24 fastigheter. Av de fastigheter uppgifter erhållits från har 22 fastigheter (10 brunnar) sagt att kvaliteten är bra. Det vanligaste problemet i de brunnar som inte har bra kvalitet är järnhaltigt vatten. Andra kvalitetsproblem är mangan, fosfat, lukt, aggressiv kolsyra, salt, lågt ph, humus, lukt, färg och koliforma bakterier. 31

4.6.TILLSYNSOMRÅDE 6 (ETAPP 6, ÖVERFÖRINGSLEDNING) Bild 6: Karta över tillsynsområde 6 32

4.6.1. Områdesbeskrivning Område 6 är Strandön, hela ön ingår i samma område så den begränsas av vatten på alla sidor. Området finns markerat på bild 6. På Strandön finns bara fritidsfastigheter. Tre fastigheter har enskilda ägare, en av dem har inget indraget vatten. Den största fastigheten på ön ägs av Föreningen GV för sport och rekreation som har 21 fritidsstugor för uthyrning. Område ligger inom kustzon där bebyggelse och annan exploatering inte bör tillkomma. Detaljplan finns för stor del av Strandön. På ön finns mest skogsmark men även en del öppen mark. Hela ön är av allmänt intresse för friluftslivet. Ön ingår i det område utmed kuststräckan Ulvesund Ranneberg där det finns kulturmiljövärden, enligt Uddevallakommuns kulturmiljövårdsprogram. Det är bebyggelsen som utgör en kulturhistorisk och arkitektoniskt värdefull miljö. Den vittnar om övergången från ett agrart samhälle rill fritidsinriktat boende utmed fjordstränderna. En stor del av Strandön har ett tunt jordlager direkt på berget, den största delen av bebyggelsen finns på denna typ av mark. Andra jordarter på ön är postglacial finsand, sandig morän, och ett par mindre partier med finlera. Området avvattnas inte av något benämnt avrinningsområde så i dokumentationen för tillsynen har skrivits Strandön som avrinningsområde Vattnet utanför hela området är grundområden med riksintresse för fisket. Rannebergsbukten norr om ön är fredningsområde för lax och öring. Grundområden är känsliga för en hög tillförsel av närsalter. Det leder till övergödning med överskott av ettåriga alger som i sin tur bidrar till syrefria bottnar och minskad artdiversitet. 4.6.2. Avloppssituation På Strandön finns det sammanlagt 24 fritidshus varav 2 fastigheter har vatten indraget. De 21 fritidsstugorna som ägs av föreningen GV har vattenkran på utsidan av huset och samma typ av avloppsanläggning. Alla fastigheter har någon typ av torrtoalett. Strandön har inte stora skillnader i avloppsanläggningar och bedömning. Av den anledningen redovisas Strandön enbart i text, inga diagram finns för att visa fördelningnen. 4.6.2.1.Enbart BDT På Strandön har alla fastigheter någon form av BDT-avlopp förutom en fastighet som inte har vatten eller avlopp. Den avloppslösningen som förekommer är stenkista. De enskilda fastighetsägarna har en slamavskiljare före stenkistan. För föreningens stugor är det lite blandade lösningar. Några hus har en slambrunn/rensbrunn på stenkistan, några hus leder vattnet direkt till stenkista. 33