Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Relevanta dokument
Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Anråse å

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Planering av våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Åtgärdsområde 138 Målenån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Kalkdoserare. Johan Ahlström

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12


Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Manual Nationella Kalkdatabasen

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde 010 Bolån

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Grovkalk och Granuler

Vad finns att berätta om denna rapport?

Åtgärdsområde 004 Västerån

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Åtgärdsområde 010 Bolån

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Hammarskogsån-Danshytteån

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Kalkning och försurning i Jönköpings län

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Kalkning av sjöar och vattendrag

Vad finns att berätta om denna rapport?

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Kalkningar i Gnosjö kommun

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Exempelgården Potatis och svin

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Rymman respektive Dyvran

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Konstruktion och utredning av databasstöd för Länsstyrelsens Kalkningsverksamhet

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Ätrans recipientkontroll 2012

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Transkript:

Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Projektnummer Kund 2047 Stenungsunds kommun Version Datum 1.0 2011-04-08 Titel Författare Ingemar Abrahamsson

Medins Biologi AB 1. Inledning Jörlandaån avvattnar ett ca 39 km 2 stort område öster om Jörlanda, bl a de södra delarna av Svartedalen. Avrinningsområdet är beläget i Stenungsunds och Kungälvs kommuner. Avrinningen beräknas till ca 5 000 m³ per ha och år (16 ls -1 km -2 ). Data för de objekt som kalkas redovisas i tabell 2. 2. Motiv Syftet med kalkningarna är främst att bevara de naturliga populationerna av havsöring och strömlevande öring i ån. 3. Vattenkemiska mål De vattenkemiska målen är att upprätthålla ph-värden på minst 6,0 i Stora Holmevatten samt i Jörlandaån från mynningen i västerhavet upp till inflödet av bäck från Stora Småsjön/Sutaren vid Stubbhålt (se tabell 1). 4. Syrabelastning Det saknas dokumenterade ph-värden före påbörjad kalkning från vattensystemet. Efter påbörjad kalkning finns dock data. Våren 1992 uppmättes ph-värden på 4,8 i Forsebäcken och 5,4 i Jörlandaån vid Ranebo (JÖ19). I mars 1995 registrerades ph-värden på 5,5-5,7 i bäck från Bollesjön. Den nuvarande syrabelastningen bedöms motsvara ett lägsta ph okalk på ca 5,5 i Jörlandaån vid Ranebo(JÖ19) och Stubbhålt (JÖ23). I övriga delar av vattensystemet är den mycket svårbedömd. I några av tillflödena, t ex Forsebäcken och Hållsdammenbäcken, är dock lägsta ph okalk sannolikt ca 5,0. I den översta delen av Jörlandaån, ovan Tvängebäckens mynning, tycks syrabelastningen vara mycket måttlig. Trots en låg kalkdos, endast 21 kg per ha ARO, har ph-värden under 6,0 inte registrerats under senare år i provpunkten JÖ31. 3

Medins Biologi AB 5. Resultat av tidigare kalkningar Kalkningarna påbörjades 1987 utom i Stora Holmevatten som kalkades första gången 1979. Kalken sprids främst på våtmarker men även i några sjöar. Den vattenkemiska effektuppföljningen visar att de nuvarande kalkningarna har givit önskade resultat och att de vattenkemiska målen har uppnåtts i målområdena. I Jörlandaån har inte ph-värden under 6,0 registrerats sedan 1995. De lägsta noterade värdena i målområdena under senare år är 6,1 i Stora Holmevattens utlopp (2006-04-03), 6,2 i Jörlandaån vid Ranebo (JÖ19, 2007-06-27, 1010-03-29) och 6,1 i Jörlandaån vid Stubbhålt (JÖ23, 2010-03-29). I Jörlandaån (lokal Smedseröd) har bottenfaunan provtagits vid flera tillfällen under tidsperioden1987-2008. Vid samtliga tillfällen bedömdes faunan på lokalen vara obetydligt påverkad av surt vatten. 6. Dosering och strategi De vattenkemiska målen i målområdet styr kalkdoseringen i vattendraget. Kalkbehoven har huvudsakligen uppskattats utifrån resultaten från de tidigare kalkningarna. De årliga kalkbehoven i Jörlandaån nedströms Forsebäcken (vid Stubbhålt) och ovan Hållsdammenbäcken beräknas uppgå till ca 35 respektive 30 kg per ha avrinningsområde. Kalkbehoven i Stora Holmevatten och i Jörlandaån nedan Hållsdammenbäcken är svårbedömda men uppskattas till ca 65 respektive 35 kg per ha ARO. I denna plan uppnår kalkdoserna de beräknade kalkbehoven i målområdena (tabell 1). De årliga kalkmängderna sänks från 83 ton till 70 ton. Kalkdoserna sänks huvudsakligen i Stora Holmevatten och Hållsdammenbäcken som bedöms ha varit något överkalkade under senare å. Totalt 22 våtmarker, med en sammanlagd yta på knappt nio ha, kalkas med en dos på maximalt 500 kg per ha avrinningsområde och år. Tabell 1. Kalkdosering i Jörlandaån från år 2011. Mål-pH anges för målområdena. ARO Kalk sjö Kalk våtm Intervall Kalk Tot kalk Arealdos Mål-pH (km2) (ton) (ton) (år) (ton/år) (ton/år) (kg/ha/år) Jörl.ån ovan Skrovvattenbäcken 6,1 1 2 1 3 3 5 Jörl.ån ovan Tvängebäcken 7,3 10 1 10 13 18 Jörl.ån ovan Forsebäcken 10,0 5 15 1 20 33 33 Jörl.ån nedan Forsebäcken 10,8 5 1 5 38 35 6,0 Jörl.ån ovan Hagabäcken 11,4 38 33 6,0 Jörl.ån ovan Hållsdammenbäcken 16,1 11 1 11 49 30 6,0 Svärtevatten 0,1 1 1 1 1 100 Stora Holmevatten 2,4 30 2 15 16 67 6,0 Hållsdammenbäcken mynning 3,6 1 4 1 5 21 58 Jörl.ån nedan Hållsdammenbäcken 20 70 35 6,0 Jörlandaån mynning 39 70 18 6,0 4

Medins Biologi AB 7. Kalkmängder och kalkmedel Kalkmängder och spridningsområden framgår av tabell 2 och spridningskartorna (1-2). Från 2011 sprids årligen 47 ton på våtmarker och 8 ton i sjöar från helikopter. Dessutom båtkalkas Stora Holmevatten med 30 ton vartannat år från 2011. Kalken sprids jämnt över markerade våtmarker och sjöytor. På våtmarker bör våtmarkskalk användas, t ex grovt kalkmjöl (0,2-1 mm), granuler, GX-kalk eller annan lämplig icke-dammande produkt. I sjöar bör sjökalk användas, t ex fint kalkmjöl (0-0,5 mm varav minst 90 % <0,25 mm) eller granuler av kritkalk (tyska granuler). Kalkmängderna är beräknade för kalk med en syraneutraliserande verkan på 50 %. 5

Medins Biologi AB Tabell 2. Kalkmängder och andra objektspecifika data i Jörlandaån från 2011. Våtmark Beteckning V-kalk* 2011, -13, -15 V-kalk* 2012, -14, -16 Metod Markyta Tillr.omr ARO Kalkgiva Arealdos karta (ton) (ton) (ha) (ha) (ton/ha yta/år) (kg/ha ARO/år) Öppet kärr 1 2 2 Hkp 0,4 Hållsdammenbäcken 4 5 500 Öppet kärr 2 1 1 Hkp 0,3 Hållsdammenbäcken 4 3 250 Öppet kärr 3 1 1 Hkp 0,4 Hållsdammenbäcken 4 3 250 Öppet kärr 4 8 8 Hkp 1,3 Hagabäcken 22 6 364 Öppet kärr 5 3 3 Hkp 0,3 Hagabäcken 6 10 500 Öppet kärr 6 5 5 Hkp 0,9 Forsbäcken 10 6 500 Öppet kärr 7 2 2 Hkp 0,4 Tvängebäcken 4 5 500 Dikat kärr 8 1 1 Hkp 0,2 Tvängebäcken 2 5 500 Öppet kärr 9 5 5 Hkp 0,9 Tvängebäcken 10 6 500 Öppet kärr 10 2 2 Hkp 0,3 Tvängebäcken 4 7 500 Öppet kärr 11 1 1 Hkp 0,2 Tvängebäcken 2 5 500 Öppet kärr 12 1 1 Hkp 0,2 Tvängebäcken 2 5 500 Öppet kärr 13 2 2 Hkp 0,5 Tvängebäcken 4 4 500 Öppet kärr 14 1 1 Hkp 0,3 Tvängebäcken 2 3 500 Öppet kärr 15 1 1 Hkp 0,3 Skrovvattenbäcken 2 3 500 Bäckmad 16 4 4 Hkp 0,5 Skrovvattenbäcken 40 8 100 Öppet kärr 17 2 2 Hkp 0,3 Skrovvattenbäcken 4 7 500 Öppet kärr 18 1 1 Hkp 0,2 Skrovvattenbäcken 2 5 500 Öppet kärr 19 1 1 Hkp 0,2 Skrovvattenbäcken 2 5 500 Öppet kärr 20 1 1 Hkp 0,2 Skrovvattenbäcken 2 5 500 Skogskärr 21 1 1 Hkp 0,2 källflöden 2 5 500 Öppet kärr 22 1 1 Hkp 0,2 källflöden 2 5 500 S:a våtm (hkp) 47 47 8,7 Sjö Beteckning S-kalk* 2011, -13, -15 S-kalk* 2012, -14, -16 Metod Volym Tillr.omr ARO Oms.tid Kalkdos karta (ton) (ton) (milj m³) (ha) (år) (g/m3 avrinning) Munkevatten A 1 1 Hkp 0,01 Hållsdammenbäcken 15 0,1 12 Svärtevatten B 1 1 Hkp 0,07 Hållsdammenbäcken 10 1,4 18 Tvängen C 2 2 Hkp 0,04 Tvängebäcken 23 0,3 15 Sörsjön D 3 3 Hkp 0,04 Tvängebäcken 27 0,3 19 Ljusvatten E 1 1 Hkp - källflöden 7-25 S:a sjö (hkp) 8 8 Stora Holmevatten 30 - Båt 2,8 Hållsdammenbäcken 240 2,3 11 S:a sjö (båt) 30 - Totalt: 85 55 * V-kalk = icke-dammande kalkprodukt lämplig för våtmarker, S-kalk = kalkprodukt lämplig för sjöar.