Daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer

RAPPORT 2003:8 Daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer Sociala enheten 2003-05-21

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-11833-2002 FÖRORD I denna rapport presenteras en kartläggning av daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer i länets kommuner. Syftet med rapporten är att visa hur behovet av daglig verksamhet tillgodoses i dag samt hur behovet ser ut de närmast kommande åren. Daglig verksamhet för gruppen utvecklingsstörda personer sker enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Länsstyrelsen har enligt 16 tillsyn i länet över verksamheten enligt denna lag. Det innebär att Länsstyrelsen ska påtala när lagen eller andra föreskrifter inte följs men också ge råd och stöd vid dess tillämpning. Förhoppningsvis kommer rapporten att utgöra ett bidrag för kommunernas fortsatta arbete och planering av daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer. Bo Silén Socialdirektör Jörgen Sperens Socialkonsulent Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Postgiro: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013-19 60 00 013-19 62 43 lansstyrelsen@e.lst.se 3 51 75-9 ISBN 91-7488-080-2 Bankgiro 5050-3689

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING OCH LÄNSSTYRELSENS KOMMENTARER...4 1. BAKGRUND...6 2. SYFTE OCH METOD...7 3. REDOVISNING AV ENKÄTSVAREN...7 3.1 Riktlinjer...7 3.2 Antalet budgeterade platser...8 3.3 Verkställelse av beslut...8 3.4 Olika typer av daglig verksamhet...8 3.5 Privat eller offentlig regi...9 3.6 Behovsanalys...10 3.7 Kostnader...10 4. FRÅGOR I ENKÄTEN SAMT KOMMUNERNAS SVAR...11

4 SAMMANFATTNING OCH LÄNSSTYRELSENS KOMMENTARER I lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, ingår daglig verksamhet enligt 9 punkt 10 för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 1 punkt 1, som en av tio särskilda insatser. Personer som tillhör LSS personkrets och behöver sådan hjälp i sin livsföring om deras behov inte tillgodoses på annat sätt har rätt till insatsen. Grunden för LSS-lagstiftningen är att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor vilket innebär att kvaliteten på de olika insatserna, i det här fallet daglig verksamhet, ska vara hög. Tillgången till en väl fungerande daglig verksamhet är av stor betydelse för att kunna uppnå målen i LSS-lagstiftningen och Nationella handlingsprogrammet. Länsstyrelsen har genomfört en enkätundersökning rörande daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning med tonvikt på antalet platser, olika typer av daglig verksamhet, tidsåtgång för verkställelse av beslut. I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade anges det att kommunen ska verka för att personer som anges i personkretsen får sina behov tillgodosedda. Länsstyrelsen har vid olika kommunbesök konstaterat att den dagliga verksamheten är väl tillgodosedd och fungerar bra. En länstäckande kartläggning avseende daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer har dock saknats. När det gäller politiskt antagna riktlinjer beträffande daglig verksamhet för utvecklingsstörda är det bara fyra kommuner som har sådana. Norrköping har i ett ambitiöst utformat program presenterat en strategi med såväl långsiktiga som kortsiktiga mål för den dagliga verksamheten. Det är Länsstyrelsens bedömning att målen och planerna för en sådan central insats som daglig verksamhet i större utsträckning än vad som nu är fallet bör vara reglerade för att säkerställa kontinuitet och stabilitet. De generella mål och ramar som finns i de handikappolitiska programmen är inte alltid överförbara på en så vittomfattande insats som daglig verksamhet. Totalt redovisas för hela länet 880 platser i daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer. Linköping har med sina 300 platser det största antalet. I relation till kommunstorleken är Mjölby och Söderköping mest välförsedda med daglig verksamhet. Noterbart är att Ydre inte har behov av någon egen eller köper någon form av daglig verksamhet. Samtliga kommuner svarar att behovet av platser i daglig verksamhet för närvarande är tillgodosett. Behovet kommer de närmaste åren förutom i Söderköping, Boxholm och Vadstena att öka. En ökning som kommunerna menar att man kan möta upp. När det gäller verkställelse av beslut anger sju kommuner att besluten kan verkställas omedelbart och fem att besluten kan verkställas inom en månad. Endast en kommun, Ydre, behöver längre tid för verkställse då man saknar daglig verksamhet och måste bygga upp en

5 ny. Situationen beträffande verkställelse av beslut om daglig verksamhet bedömer Länsstyrelsen som positiv. Merparten av kommunerna arbetar mycket aktivt med att utveckla den dagliga verksamheten. De större och medelstora kommunerna har speciella arbetsanskaffare som riktar sig såväl mot den offentliga som privata sektorn för att skapa mer utåtriktade dagliga verksamheter. Oroande är dock enligt Länsstyrelsens bedömning att kommunernas ökade kostnader på sikt kan medföra att kvaliteten på den dagliga verksamheten sjunker. Detta kan innebära lägre personaltäthet på de dagliga verksamheterna samt risk för en återgång till en mer traditionell daglig verksamhet.

6 1. BAKGRUND Huvudmålet för handikappreformen och den vid årsskiftet 1993/94 ikraftträdande Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, 1993:387 LSS, var att funktionshindrade ska kunna leva som andra med goda levnadsvillkor. Verksamheter enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade skall främja jämlikhet i levnadsvillkor möjliggöra full delaktighet i samhällslivet bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet ge den enskilde i största möjliga utsträckning inflytande och medbestämmande över de insatser som ges Tillgång till daglig verksamhet är av central betydelse för att kunna uppnå målen i LSSlagstiftningen och i det år 2000 antagna Nationella handlingsprogrammet. Vikten av att ha tillgång till ett arbete eller en daglig verksamhet lyfts också fram i propositionen (1992/93:159) där det sägs, Att ha ett arbete är av mycket väsentlig betydelse för alla människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Det är främst genom arbetet som vuxna personer kan tillförsäkras en god materiell försörjning. Arbete gäller emellertid inte bara materiell välfärd. Det svarar också mot grundläggande mänskliga behov av gemenskap, utveckling och en meningsfull tillvaro. Genom LSS-lagstiftningen har kommunerna ålagts ett ansvar för att enskilda funktionshindrade får en meningsfull sysselsättning. Målet är att främja ett aktivt deltagande i samhällslivet vilket kan ske genom arbetsanskaffning i olika former eller genom särskilt anordnade sysselsättningsverksamheter. Den dagliga verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans/hennes önskemål. Innehållet bör omfatta såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Ett mål bör vara att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete även om det för vissa endast kan uppnås på längre sikt eller vara orealistiskt. Beträffande personer med utvecklingsstörning har det senaste årtiondet en utveckling skett mot en mer differentierad verksamhet där arbetet sker i små grupper eller att enskilda personer integreras på en arbetsplats. Daglig verksamhet enligt LSS omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 1 punkt 1, och personer med betydande eller bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, punkt 2. Personer med andra psykiska och fysiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, punkt 3, omfattas inte av LSS utan får sitt behov av daglig verksamhet tillgodosett genom insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL. Rätten att erhålla daglig verksamhet gäller personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.

7 2. SYFTE OCH METOD Avsikten har varit att göra en kartläggning av den aktuella situationen när det gäller daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer i länet, vilka olika typer av verksamhet som erbjuds, tidsåtgången för verkställelse av beslut samt en behovsbedömning för de närmaste åren. Länsstyrelsen tillsände i oktober 2002 kommunerna en enkät rörande daglig verksamhet enligt LSS för personer med utvecklingsstörning. Svaren inkom till Länsstyrelsen från mitten av december till början av april 2003. Poängteras ska att enkäten omfattar bara den av kommunerna administrerade dagliga verksamheten för utvecklingsstörda personer vilken utförs såväl i offentlig som i privat regi. I länet finns dessutom ett antal enskilda verksamheter enligt LSS, exempelvis Mo Gård, där daglig verksamhet ges till personer som är folkbokförda i kommuner utanför länet. Dessa verksamheter omfattas ej av enkäten. 3. REDOVISNING AV ENKÄTSVAREN 3.1 Riktlinjer Av länets kommuner var det endast fyra som angav att de hade politiskt antagna riktlinjer för daglig verksamhet gällande utvecklingsstörda personer. Dessa kommuner är Linköping, Norrköping, Åtvidaberg och Boxholm. I av kommunfullmäktige antagna mål för 2002 har Linköpings kommun fastställt att daglig verksamhet ska erbjudas för att ge sysselsättning och gemenskap och vid behov vara arbetsinriktad. Omsorgsnämnden som beställarnämnd har också fastställt kravspecifikation för daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Norrköpings kommun har i ett ambitiöst utformat program antaget av Socialnämnden i juni 2002 presenterat en strategi med långsiktiga och kortsiktiga mål för den dagliga verksamheten. Man har särskilt fokuserat på ungdomar som lämnar gymnasiesärskolan med syftet att öka kontinuiteten och stärka eleverna i övergången mellan skola och arbetsliv. Respektfullt bemötande, självständighet och trygghet framhålls som rättesnöre för den dagliga verksamheten. När det gäller Boxholm och Åtvidaberg är riktlinjerna mer allmänt utformade i linje med LSS-lagstiftningens allmänna intentioner. För merparten av de kommuner som inte antagit några riktlinjer framgår målsättningen eller visionerna i de handikappolitiska programmen. Delaktighet, inflytande, kontinuitet och en individuellt anpassad utformning av den dagliga verksamheten med LSS-lagstiftningen som rättesnöre utgör oftast den principiella grunden för den framtida planeringen.

8 3.2 Antalet budgeterade platser 300 300 250 200 200 Antal 150 100 50 0 8 40 28 76 105 58 10 25 0 20 10 BOXHOLM FINSPÅNG KINDA LINKÖPING MJÖLBY MOTALA NORRKÖPING Kommun SÖDEKÖPING VADSTENA VALDEMARSVIK YDRE ÅTVIDABERG ÖDESHÖG Diagram 1. Antalet budgeterade platser gällande daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer uppdelat på kommuner. Samtliga kommuner utom Ydre har daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer. Största antalet platser har Linköping med cirka 300 medan Norrköping redovisar 200 och Motala 105. I relation till sin storlek är Mjölby med 76 och Söderköping med 58 platser de kommuner som är bäst försedda med daglig verksamhet. Totalt redovisades 880 platser i hela länet. På frågan om antalet budgeterade platser uppfyller det aktuella behovet svarade samtliga kommuner ja. 3.3 Verkställelse av beslut Beträffande verkställelse av beslut eller möjlig verkställelse av beslut kan sju kommuner göra det omedelbart och fem kommuner inom en månad. Det är enligt Länsstyrelsens bedömning ett godtagbart resultat då ett beslut om en LSS-insats i princip ska verkställas omedelbart. Ydre har angett längre tid för verkställelse beroende på att kommunen för närvarande inte har någon daglig verksamhet. Det kan därför ta lite längre tid att ordna en plats. 3.4 Olika typer av daglig verksamhet Den traditionella dagverksamheten där utvecklingsstörda personer med dagcentret som bas erbjuds uppgifter som hantverk, försäljning eller uteaktiviteter av olika slag är vanligast förekommande i länets kommuner. Flertalet av kommunerna arbetar mycket aktivt med att utveckla den dagliga verksamheten. Det sker i första hand genom att flytta ut platser i mer öppna verksamheter som ger möjlighet

9 till arbetsträning. Den bakomliggande strävan, vilket också förs fram i LSS-lagstiftningens förarbeten som ett led att uppnå goda levnadsvillkor, är att så mycket som det individuella funktionshindret tillåter närma sig den öppna arbetsmarknaden. De större och medelstora kommunerna har speciellt utsedda personer som aktivt arbetar med kvalitetsutveckling av den dagliga verksamheten. Motala är en bra förebild i detta sammanhang och har under flera år haft ett antal platser på större företag, stormarknader och liknande. Kommunen driver även caféverksamhet vid skolor och hos polisen samt har dessutom legoarbete, butik och mediagrupp. Mjölby har också en bred daglig verksamhet. Här finns dagcenter med olika inriktningar, utflyttade platser till exempelvis caféer och affärer, integrerade platser i ordinära öppna verksamheter samt daglig verksamhet bedriven utifrån boendet med personlig assistans. Ju större kommunerna är desto mer omfattande blir av naturliga skäl utbudet av daglig verksamhet. Såväl Norrköping som Linköping kan uppvisa en karta av olika verksamheter från dagcenter till kontorsverksamhet, data, butiksförsäljning och caféverksamheter vilka i många fall drivs i offentliga miljöer. I de minsta kommunerna är utbudet mer begränsat men syftet och målinriktningen att utveckla och variera den dagliga verksamheten finns också där. I sammanhanget bör de händelseriken som skapats, i bland annat Ödeshög och Vadstena, lyftas fram som exempel på en bredning av dagverksamheten vilket gett de mest funktionshindrade ökade möjligheter till sinnesträning och utveckling. Noteras kan också att i Söderköping har en arbetsgrupp bildats för att utveckla och öka kvaliteten på den dagliga verksamheten. 3.5 Privat eller offentlig regi 50 45 45 40 35 30 31 Antal 25 20 15 10 8 8 12 5 0 1 2 2 2 0 0 2 1 BOXHOLM FINSPÅNG KINDA LINKÖPING MJÖLBY MOTALA NORRKÖPING Kommun SÖDERKÖPING VADSTENA VALDEMARSVIK YDRE ÅTVIDABERG ÖDESHÖG Diagram 2. Daglig verksamhet inom privata sektorn, antal platser fördelade på kommuner.

10 Samtliga kommuner med daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer uppger att man arbetar aktivt för att tillskapa nya platser bland kommunens privata företagare. Norrköping och Linköping har 45 respektive 31 platser inom den privata sektorn medan Motala, Finspång och Kinda kan redovisa cirka 10 platser vardera. Det totala antalet i hela länet uppgår till 114 platser. Exempel på verksamheter i privat regi är arbete på stormarknader, restaurang, lager och vaktmästeri. Något fler, eller 133, har sin dagliga verksamhet i utåtriktade verksamheter drivna i offentlig regi. Motala står lite i särklass och redovisar 46 platser och med hänsyn taget till kommunstorlek kan samma sak sägas om Mjölby med 20 platser. För Norrköping och Linköping är motsvarande siffror 25 respektive 16. Strukturen på dessa verksamheter med exempelvis caféverksamhet, legoarbeten, trädgårdsservice osv. är likartad i de flesta kommunerna. De stora och medelstora kommunerna redovisar att man har speciella arbetsanskaffare som arbetar både mot enskilda företagare och den egna kommunen för att utveckla och öka kvaliteten på den dagliga verksamheten. Samtliga kommuner anger också att möjligheter finns för de som söker insatsen daglig verksamhet att välja eller kombinera olika typer av dagliga verksamheter. 3.6 Behovsanalys Angående behovsutvecklingen av daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer de närmaste åren anger samtliga kommuner utom Söderköping, Vadstena och Boxholm att man bedömer att efterfrågan kommer att öka. Det är dock bara Linköping, Mjölby, Motala och Valdemarsvik som redovisar planer på att utöka antalet platser. Ett förhållande som pekar på att det i flera kommuner i dag finns viss överkapacitet inom den dagliga verksamheten. Detta styrks också av att samtliga kommuner anger att man inom de närmaste åren trots behovsökningen kommer att kunna tillgodose platsbehovet. 3.7 Kostnader Diskussionerna om LSS-kostnader och resursbrist berör inte i lika stor utsträckning daglig verksamhet som andra insatser. Problemet påtalas emellertid i några av enkätsvaren och Mjölby anger att ökningen av daglig verksamhet de närmaste åren kommer att innebära budgetöverskridanden. Länsstyrelsen har också i samband med kommunbesök i flera fall erfarit en oro för att kvaliteten på den dagliga verksamheten av kostnadsskäl ska försämras. Farhågorna är i första hand att den satsning som gjorts mot en mer arbetsliknande daglig verksamhet ska minska och medföra en återgång till en mer traditionell daglig verksamhet.

11 4. FRÅGOR I ENKÄTEN SAMT KOMMUNERNAS SVAR Fråga 1 Finns politiskt antagna riktlinjer för daglig verksamhet gällande utvecklingsstörda personer? Kommun Ja Nej BOXHOLM X - FINSPÅNG - X KINDA - X LINKÖPING X - MJÖLBY - X MOTALA - X NORRKÖPING X - SÖDERKÖPING - X VADSTENA - X VALDEMARSVIK - X YDRE - X ÅTVIDABERG X - ÖDESHÖG - X Fråga 2 Hur många budgeterade platser gällande daglig verksamhet enligt LSS för utvecklingsstörda personer finns i kommunen? Kommun Antal BOXHOLM 8 FINSPÅNG 40 KINDA 28 LINKÖPING 300 MJÖLBY 76 MOTALA 105 NORRKÖPING 200 SÖDERKÖPING 58 VADSTENA 10 VALDEMARSVIK 25 YDRE - ÅTVIDABERG 20 ÖDESHÖG 10 SUMMA 880

12 Fråga 3 Tillgodoser antalet budgeterade platser det behov av daglig verksamhet som finns i kommunen? Kommun Ja Nej BOXHOLM X - FINSPÅNG X - KINDA X - LINKÖPING X - MJÖLBY X - MOTALA X - NORRKÖPING X - SÖDERKÖPING X - VADSTENA X - VALDEMARSVIK X - YDRE X - ÅTVIDABERG X - ÖDESHÖG X - Fråga 4 När kan en plats på daglig verksamhet vanligtvis erbjudas? Kommun Omedelbart Inom en månad Längre tid än en månad BOXHOLM - X - FINSPÅNG X - - KINDA X - - LINKÖPING - X - MJÖLBY X - - MOTALA - X - NORRKÖPING X - - SÖDERKÖPING X - - VADSTENA - X - VALDEMARSVIK X - - YDRE - - X ÅTVIDABERG - X - ÖDESHÖG X - -

13 Fråga 5 Vilka typer av daglig verksamhet finns för utvecklingsstörda personer? BOXHOLM FINSPÅNG KINDA LINKÖPING MJÖLBY MOTALA NORRKÖPING SÖDERKÖPING VADSTENA VALDEMARSVIK YDRE ÅTVIDABERG ÖDESHÖG Traditionell dagverksamhet med varierande uppgifter. Legoarbeten, utomhusarbete, dagcenter. Dessutom finns alternativ verksamhet för personer som har behov av en lugnare, tryggare och mer förutsägbar miljö. Skapande hantverk, utegrupp, paketering och lagerarbete samt arbete hos privata företag. Matkörning, arbete på kommuncafé, lantgård, intern post, vaktmästeri. Varierande uppgifter som legoarbeten, butiksförsäljning, café, IT-café, snickeri, musik, måleri, sinnesträning, uteverksamhet samt lantlig verksamhet. Det finns också daglig verksamhet vilken är kopplad till gruppboenden, sk Bo Da-enheter. Dagcenter med olika inriktningar som exempelvis legoarbete och data. Utflyttade platser till exempel caféer och affärer. Dessutom finns integrerade platser vid ordinära arbetsplatser på öppna marknaden samt daglig verksamhet utifrån boendet med personlig assistans. Café, snickeri, legoarbete, trädgård, hantverk/butik, mediagrupp, livsmedelsbutik, händelserike samt aktivitetscenter. Enskilda arbetsplatser finns också på ett antal företag. Trädgård, park, skog, transport, möbelsnickeri, industriell-trä, vävning, affär, estetiskt händelserike samt individuella program. Tvätteri, vaktmästeri, djurvård, skogsgrupper, textil, legoarbete, undervisning med datorstöd, sinnesträning samt social träning. Daglig verksamhet med olika inriktingar, händelserike, legoarbete och olika studiecirklar. Traditionell dagverksamhet samt en utegrupp. Saknar dagverksamhet. Det finns ett dagcenter med olika inriktningar som industriell legotillverkning, snickeri, utegrupp med ansvar för postutdelning inom kommunens verksamheter, sinnesträning i liten grupp samt vävning Dagverksamhet Måsen med sinnesträning, matlagning, snickeri mm. Dagverksamhet Hantverkshuset med snickeri, syateljé, kulturverksamhet samt konst.

14 Fråga 6 Ges det möjligheter för den enskilde att välja mellan olika former av daglig verksamhet? Kommun Ja Nej BOXHOLM X - FINSPÅNG X - KINDA X - LINKÖPING X - MJÖLBY X - MOTALA X - NORRKÖPING X - SÖDERKÖPING X - VADSTENA X - VALDEMARSVIK X - YDRE X - ÅTVIDABERG X - ÖDESHÖG X - Fråga 7 Görs någon satsning på att tillskapa platser för daglig verksamhet bland privata företagare i kommunen? Kommun Ja Om ja, antal platser BOXHOLM X 1 FINSPÅNG X 8 KINDA X 8 LINKÖPING X 31 MJÖLBY X 2 MOTALA X 12 NORRKÖPING X 45 SÖDERKÖPING X 2 VADSTENA X 2 VALDEMARSVIK X 0 YDRE - - ÅTVIDABERG X 2 ÖDESHÖG X 1

15 Fråga 8 Har kommunen egna arbetsliknande verksamheter där utvecklingsstörda personer är med i driften, exempelvis caféverksamhet eller liknande? Kommun Ja Nej Om ja, hur många personer omfattas av dessa verksamheter BOXHOLM X - 7 FINSPÅNG X - 3 KINDA X - 2 LINKÖPING X - 16 MJÖLBY X - 20 MOTALA X - 46 NORRKÖPING X - 25 SÖDERKÖPING X - 7 VADSTENA X - 2 VALDEMARSVIK X - 2 YDRE - - - ÅTVIDABERG - X - ÖDESHÖG X - 3 SUMMA 133 Fråga 9 Bedömer kommunen att behovet av daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer i kommunen kommer att öka eller minska de kommande två åren? Kommun Öka Minska Samma nivå Osäkert BOXHOLM - - - X FINSPÅNG X - - - KINDA X - - - LINKÖPING X - - - MJÖLBY X - - - MOTALA X - - - NORRKÖPING X - - - SÖDERKÖPING - - X - VADSTENA - - X - VALDEMARSVIK X - - - YDRE - - - - ÅTVIDABERG X - - - ÖDESHÖG X - - -

16 Fråga 10 Har kommunen för närvarande några planer på att utöka antalet platser gällande daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer? Kommun Ja Nej Övrigt BOXHOLM - X - FINSPÅNG - X - KINDA - X - LINKÖPING X - - MJÖLBY X - - MOTALA X - - NORRKÖPING - - alla kommer att få SÖDERKÖPING - X - VADSTENA - X - VALDEMARSVIK X - - YDRE - X - ÅTVIDABERG - X - ÖDESHÖG - X - Fråga 11 Bedömer kommunen att man kommer att tillgodose det beräknade behovet av daglig verksamhet för utvecklingsstörda personer de närmaste två åren? Kommun Ja Nej BOXHOLM X - FINSPÅNG X - KINDA X - LINKÖPING X - MJÖLBY X - MOTALA X - NORRKÖPING X - SÖDERKÖPING X - VADSTENA X - VALDEMARSVIK X - YDRE X - ÅTVIDABERG X - ÖDESHÖG X -