Europeiska unionen Fakta och siffror om Europeiska unionen
Denna publikation är utgiven på Europeiska gemenskapens alla officiella språk: danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Du hittar den här publikationen och andra korta, enkla beskrivningar av EU online på europa.eu.int/comm/publications/ Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för press och kommunikation Publikationer B-1049 Bryssel Manuskriptet färdigställdes i februari 2004 Omslag, illustrationer och layout: Zack/ASCii Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2004 ISBN 92-894-6730-4 Katalognr: NA-56-03-772-SV-C Europeiska gemenskaperna, 2004 Kopiering tillåten. Printed in Germany TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
Fakta och siffror om Europeiska unionen
Innehåll Nyckel..................................................3 Inledning................................................4 Europeiska unionen i ständig utveckling...................5 Yta och befolkning.......................................7 Hur stort är EU? Vem bor där? EU i förhållande till resten av världen EU:s befolkning blir allt äldre Levnadsstandard........................................22 Hur rika är EU:s invånare? Lyx eller nödvändighet? Ett mänskligt och rättvist samhälle Utbildning och forskning.................................28 Allt fler studerar i EU Unga i EU har bättre utbildning Bättre utbildning ger bättre möjligheter Forskning nyckeln till framtiden Europeiska unionen i arbete..............................35 Hur många människor arbetar i EU? Vad jobbar de med? Lika möjligheter för alla? Regionala skillnader Handel och ekonomi.....................................42 Hur mycket producerar EU? Hejda inflationen EU en viktig handelsmakt Transporter, energi och miljö..............................50 Resor och transporter Energi Miljöskydd Leva tillsammans........................................62 Småprata med grannarna Arbeta tillsammans Studera tillsammans Känna sig som europé Nya medlemsstater och kandidatländer.....................68 Hur stora är de? Hur många människor bor där? Ekonomisk utveckling Människor i arbete Utbildning Informationssamhället: snart i kapp Framtidstro Slutsatser..............................................79
CA CN IN JP US B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK BG CY CZ EE HU LV LT MT PL RO SK SI TR Belgien Bulgarien Förenta staterna Kanada Kina Indien Japan Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Rumänien Slovakien Slovenien Turkiet De 15 EU-medlemsstaterna före utvidgningen 2004 Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Förenade kungariket EU-15 AÁores Madeira Guadeloupe Martinique Reunion Guyane Canarias Nyckel 3
Inledning Europeiska unionen (EU) täcker en stor del av den europeiska kontinenten från norra polcirkeln till Medelhavet och från Atlanten till Egeiska havet. Det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsstater, alltså de länder som ingår i Europeiska unionen, men alla har samma grundläggande värderingar och vill verka för fred, demokrati, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter. Genom att arbeta tillsammans på världsscenen vill man främja dessa värderingar, skapa och fördela välstånd samt utöva ett gemensamt inflytande. På ett halvt sekel har EU lyckats höja medborgarnas levnadsstandard till aldrig förr skådade nivåer. Man har skapat en gränslös inre marknad och en gemensam valuta, euron. EU är en viktig ekonomisk kraft och ger mest utvecklingsbistånd i världen. Antalet medlemmar har vuxit från 6 till 15 länder och 10 nya tillkommer i maj 2004. Ytterligare 2 länder hoppas komma med 2007. Det nya, utvidgade EU med 27 länder kommer att ha en befolkning på nästan en halv miljard invånare. En stor mängd övrig information om EU och medlemsstaterna är tillgänglig på Internet. Via Europa-servern (http://europa.eu.int). I den här publikationen används förkortningar för EU:s medlemsstater och kandidatländer. Vilka de är kan du se på kartan på sidan 3. Förkortningen EU-15 avser Europeiska unionen med 15 medlemsstater, dvs. före utvidgningen 2004. För enkelhetens skull har vissa sifferuppgifter avrundats. En asterisk (*) vid sidan av en uppgift innebär att den är en preliminär uppskattning. Detaljerad statistik om EU publiceras av Eurostat, som är EU:s statistikkontor. Besök Eurostats webbplats (europa.eu.int/ comm/eurostat/), där man utan kostnad får tillgång till fler än tusen statistiska tabeller. EU står i dag inför nya utmaningar globaliseringen är en av dessa. För att öka konkurrenskraften måste EU skapa fler och bättre jobb och hjälpa människor att utveckla nya färdigheter. Samtidigt vill EU förbli ett rättvist och mänskligt samhälle. I den här publikationen jämförs EU som helhet och dess medlemsstater (nuvarande och framtida) med andra viktiga ekonomier i olika tabeller och diagram. Dessa siffror ger ett tydligt budskap: enhet ger styrka för såväl gamla och nya som för stora och små medlemmar. 4
Europeiska unionen i ständig utveckling EU-samarbetet inleddes på 1950-talet och kallades då Europeiska gemenskaperna. Det fanns då sex medlemsstater: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. 1973 anslöt sig Danmark, Förenade kungariket och Irland, 1981 tillkom Grekland och 1986 Spanien och Portugal. Tysklands återförening 1990 ledde till att de östtyska delstaterna kom med i EU. Genom ett nytt fördrag 1992 lades grunden för Europeiska unionen. De gemensamma institutionerna fick nya uppgifter och befogenheter, och nya samarbetsformer infördes mellan medlemsstaternas regeringar. 1995 gick även Finland, Sverige och Österrike med i EU. Utvidgningen 2004 innebär att Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern ansluter sig. Bulgarien och Rumänien förväntas gå med 2007. Även Turkiet är ett kandidatland. 1952 1973 1981 1986 1990 1995 5
Medlemsstater i EU-15 Nya medlemsstater Kandidatländer 6 2004
Yta och befolkning EU:s 15 medlemsstater (fram till maj 2004) täcker tillsammans en yta som ungefärligen motsvarar en tredjedel av Förenta staterna. EU har världens tredje största befolkning efter Kina och Indien, vilket är omkring 6 % av hela världens befolkning. Födelsetalen sjunker i EU samtidigt som invånarna lever längre. Dessa trender får viktiga konsekvenser för framtiden. 7
Hur stort är EU? EU:s nuvarande 15 medlemsstater fram till maj 2004 har en yta på drygt tre miljoner kvadratkilometer. De olika medlemsstaterna varierar mycket i storlek, från Frankrike, som är störst, till Luxemburg, som är minst. 1 000 km 2 3 154 Ytan år 2000, i tusen kvadratkilometer 1 000 800 600 505 544 400 200 0 31 43 357 132 70 301 3 34 84 92 305 411 244 8 EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK
Vem bor där? EU-15 har nästan 380 miljoner invånare, vilket är omkring 6 % av hela världens befolkning. I Europa har det alltid bott en rad olika folk och funnits många olika kulturer. I varje medlemsstat utgörs en del av befolkningen av människor från andra länder, som vanligen har nära historiska band till värdlandet. Denna etniska och kulturella mångfald är en av EU:s största tillgångar, och Europas långa historia har lärt oss att värna om värden som tolerans, respekt och ömsesidig förståelse. miljoner 100 80 379,5 Befolkning den 1 januari 2003, i miljoner människor 82,5 60 59,6 57,3 59,3 40 40,7 20 0 10,4 5,4* 11,0 4,0 0,4* 16,2 8,1* 10,4 5,2 8,9 EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 9
Befolkningen är inte jämnt spridd över EU eller inom något enskilt land. Det är knappast förvånande att bergsområden är glest befolkade medan industrialiserade områden är tätbefolkade. Europas industristäder växte ursprungligen fram där tillgången på kol och järnmalm var god. Dessa tillgångar var till helt nyligen så viktiga att man grundade Europeiska kol- och stålgemenskapen (1952 2002). Folktäthet, i invånare per kvadratkilometer, 1 januari 2003 200 180 339,3* 231,2* 190,2 173,4 478,0 243,3 160 140 120 100 80 60 120,3 124,9* 109,6* 83,7* 80,6 56,4* 96,2 113,2 40 20 17,1* 21,8 0 10 EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK
EU i förhållande till resten av världen EU ser inte så stort ut på världskartan, men unionen har världens tredje största befolkning efter Indien och Kina. Förenta staterna har en nästan tre gånger så stor yta som EU, men där bor färre människor. Industriländernas andel av den totala världsbefolkningen krymper stadigt, medan de ekonomiskt mindre utvecklade ländernas andel växer. Detta ger anledning till oro och är ett skäl till att EU tänker fortsätta att arbeta för global utveckling. EU ger redan mest utvecklingsbistånd i världen. miljoner 100 379,5 289,0 Befolkningen i EU-15 och i fem andra länder år 2003, i miljoner människor 1 283,0 1 042,0 127,1 80 60 40 31,4 20 0 EU-15 US CA CN IN JP Siffrorna för Kanada är från 2002. Källa: Eurostat och Världsbanken. 11
EU är mer än 4 gånger så tätbefolkat som Förenta staterna och omkring 40 gånger så tätbefolkat som Kanada, men bara en tredjedel så tätbefolkat som Japan. Med folktäthet ökar pressen på naturtillgångar och miljö, och därför är hållbar utveckling ett högprioriterat område för EU i dag. Folktäthet i EU-15 och fem andra länder, i invånare per kvadratkilometer EU-15 120* US 29 CA 3 JP 335 IN 300 CN 132 12 Uppgifterna för EU-15 gäller år 2003. Uppgifterna för övriga länder gäller år 2001. Uppgifterna för Kina omfattar inte Hongkong och Macao. Uppgifterna för Indien omfattar den indiska delen av Jammu och Kashmir. Källa: Eurostat och FN.
EU:s befolkning blir allt äldre Kommer EU:s befolkning att växa eller krympa under de närmaste 50 åren? Om detta går åsikterna isär. Enligt ett scenario (kurvan i mitten nedan) kommer befolkningen att nå en topp 2023 och därefter minska till nuvarande nivå kring 2050. miljoner Befolkningsutveckling i EU-15, 1960 2000, med prognoser till år 2050 460 440 420 400 380 360 340 320 300 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 13
Födelsetalen sjunker i EU, så de unga blir allt färre. Dessutom lever EU-medborgarna allt längre. Barn som föddes 1960 kunde räkna med en livslängd på omkring 67 år för män och 73 år för kvinnor. Barn som föds 2000 förväntas leva mycket längre över 75 år för män och 81 år för kvinnor. Förväntad livslängd vid födseln, män och kvinnor i EU-15, 1960 2000 1960 67,4 72,9 1970 68,4 74,7 1980 70,5 77,2 1990 72,8 79,4 2000 75,3* 60 65 70 75 80 85 81,4* 14
Nuvarande trender innebär att det är allt färre människor som arbetar, samtidigt som dessa måste försörja allt fler pensionärer. För att den arbetande delen av befolkningen i EU inte skall minska behövs yrkeskunniga invandrare, livslångt lärande, fler kvinnor i arbete och fler människor som arbetar deltid sedan de uppnått pensionsåldern. Fler barn behövs också! Följande diagram visar antalet invånare i olika åldersgrupper i EU-15, 1980 2000, med en prognos till år 2020. Siffrorna anges i miljoner invånare. miljoner Antal invånare under 15 år 80 75 77,4 70 65 63,4 60 55 50 45 49,4 40 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2010 2020 15
miljoner Antal invånare mellan 15 och 24 år 60 56,0 55 50 46,8 45 40 38,9 35 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2010 2020 16 Källa Eurostat.
miljoner Antal invånare mellan 25 och 49 år 145 140 139,3 135 130 125 120 115 116,7 119,7 110 105 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2010 2020 17
miljoner 90 85 Antal invånare mellan 50 och 64 år 85,0 80 75 70 65 65,7 60 55 55,3 50 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2010 2020 18
miljoner Antal invånare mellan 65 och 79 år 65 60 59,7 55 50 47,3 45 40 40,7 35 30 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2010 2020 19
miljoner Antal invånare 80 år och äldre 30 25 24,8 20 15 13,9 10 8,5 5 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2010 2020 20
Den totala befolkningstillväxten beror på såväl naturlig folkökning (när antalet födda överstiger antalet döda) som nettomigration. (Nettomigrationen är summan av invandring och utvandring. Nettomigrationen är positiv när det är fler människor som flyttar till än lämnar EU.) I början av 1960-talet svarade naturlig folkökning för större delen av EU:s befolkningsökning. Men födelsetalen har sjunkit i Europa och nettomigrationen står nu för närmare tre fjärdedelar av EU:s totala befolkningstillväxt. Om det inte vore för invandringen skulle faktiskt antalet invånare i Grekland, Italien, Tyskland och Österrike minska. 8 7 6 7,7 Total befolkningstillväxt (blå linje) och nettomigration (röd linje) i EU-15 per 1 000 invånare, 1960 2001 5 4 3 4,0 3,0 2 1 0 0,1-1 -2 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2001 21
Levnadsstandard Hur penningstarka är EU:s invånare? Vilken levnadsstandard har de? Förhållandena varierar mellan länderna. För att få en ungefärlig uppfattning kan man mäta det totala värdet av allt som ett land producerar under ett visst kalenderår (landets bruttonationalprodukt, BNP) och därefter dela den siffran med antalet invånare. Men även priserna varierar mellan länder och dessa prisskillnader måste rensas bort innan man kan jämföra levnadsstandarder. Detta kan man göra genom att mäta priset på en jämförbar och representativ korg av varor och tjänster i varje land. Siffrorna anges därefter inte i nationell valuta utan i en gemensam konstruerad valuta, som kallas köpkraftsstandard. Att jämföra BNP per invånare i köpkraftsstandard ger därför en rättvisare bild av levnadsstandarden i olika länder. 22
Hur rika är EU:s invånare? Samtliga EU-länder har blivit rikare under det senaste decenniet och medborgarnas levnadsstandard har stigit markant. Inte minst Irland, som var ganska fattigt när landet gick med i EU, har gjort klara framsteg. Stöd från EU har bidragit till utvecklingen, och de länder som ansluter sig 2004 förväntas göra liknande framsteg. I takt med att EU-medborgarna får det bättre konsumerar de mer, vilket är bra för företagen i Europa. Levnadsstandarden varierar dock mellan regionerna, och ett syfte med EU:s strukturfonder är att jämna ut dessa skillnader genom att stimulera de fattigare regionernas ekonomier. BNP per invånare år 2001 (uttryckt i köpkraftsstandard) 50 000 45 000 45 400 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 23 400 25 000 26 90023 500 19 700 15 700 27 500 24 500 23 400 26 500 26 100 16 500 24 300 24 800 24 600 EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 23
Lyx eller nödvändighet? På senare år har användningen av mobiltelefoner ökat snabbt inom EU. 1990 använde bara en person på hundra mobiltelefon, medan 78 % hade en 2000 och 80 % 2003. I detta avseende ligger EU-15 före både Förenta staterna och Japan, vilket bl.a. beror på att några EU-länder är marknadsledande i mobiltelefonteknik. Antal mobiltelefonanvändare per 100 invånare, år 2002 100 90 80 70 79 83 72 85 82 65 76 94 106 74 79 83 87 89 83 64 60 50 49 40 30 20 10 0 24 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK
Allt fler äger och använder persondatorer (PC) i EU, men överlag ligger invånarna i EU långt efter amerikanerna när det gäller att äga persondatorer och använda Internet. Eftersom Internetanvändning är en förutsättning för modern utbildning och nya jobb, hör det till EU:s prioriteringar att medborgarna får tillgång till Internet så snart som möjligt och att såväl skolelever som äldre arbetstagare får lära sig använda datorer. Antal persondatorer per 100 invånare, år 2001 62 60 56 50 45 45 43 43 40 30 31 36 35 34 39 30 37 35 20 17 20 22 10 9 0 EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 25
Ett mänskligt och rättvist samhälle Den europeiska sociala modellen tar sig olika uttryck i de olika länderna, men samtliga EU-länder vill vara rättvisa samhällen som visar omtanke om sina medborgare. Genom särskilda sociala förmåner omfördelas välståndet för att minska klyftan mellan fattiga och rika och skydda utsatta samhällsmedborgare såsom sjuka, äldre och arbetslösa. De totala kostnaderna varierar mellan länderna, men de stiger i EU som helhet, vilket delvis beror på att människor lever längre. Utgifter för de sociala trygghetssystemen per person. Siffrorna, som är köpkraftskorrigerade, gäller år 2001 10 000 10 559 9 000 8 000 7 000 6 000 6 405 6 888 7 805 7 329 7 266 6 186 7 392 7 464 5 622 7 065 6 181 5 000 4 000 3 971 3 867 3 875 3 644 3 000 2 000 1 000 0 26 EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK
I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer en krympande arbetsstyrka att behöva försörja ett ökande antal pensionärer. För att hantera denna situation och för att hålla kostnadsutvecklingen under kontroll, måste EU-länderna ändra sina sociala trygghetssystem. Europas sociala modell måste moderniseras om den skall kunna bevaras för kommande generationer. Utgifter för tre typer av sociala förmåner, per person och uttryckt i köpkraftsstandard. Siffrorna gäller EU-15, 1993 2001 3 000 2 500 Förmåner vid ålderdom 2 574* 2 000 1 764 1 736* 1 500 1 229 Sjukvårdsförmåner 1 000 500 363 Invaliditetsförmåner 505* 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 27