Artilleri & Luftvärn Tema: Utbildning mot förändrad hotbild Artilleri-Tidskrift Nr 4 2003
SECURES FREEDOM OF OPERATION by: Creating battlespace awareness Suppressing and documenting artillery activity Co-operating in a Net Centric environment
Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4 2003 Årgång 132 Form och layout: Marie Thelander Carl Herlitz in memoriam...4 Lave Malmgren Förmåga till väpnad strid...6 Anders Cedergren Militärpedagogik och krigsvetenskap... 8 Tomas Ronqvist Officersutbildning vid Militärhögskolan... 15 Jan Svensson Utbildningen vid Luftvärnets stridsskola... 20 Lennart Gustafsson Utbildning vid ArtSS...24 Arne Åsberg Förbandsövning avseende Peace Enforcement... 27 Sten-Olof Olsson Nordisk artilleriövning 04 NFAX 04... 33 Stefan Jönsson Värnpliktsutbildningen vid Luftvärnsregementet... 37 Lennart Axelsson Förändrade tider förändrade uppgifter... 41 Medlemsavgiften 2004... 44 Hitta rätt i AT System... 45 Omslagsbild: Artilleriet ser fram emot nästa generation av pjässystem. Läs referatet av Artilleriklubbens höstmöten på sida 6-7! ISSN 004 3788 1
2 Annons Bofors Excalibur
Saab TechSystems SYSTEMS Division Landsystem Systems systems/
Carl Herlitz in memoriam Översten av första graden Carl Herlitz har avlidit i en ålder av nära 89 år. Hans närmaste är dottern Annika samt sönerna Nils, Örjan och Andreas med familjer. Carl Herlitz föddes i Uppsala 1914, son till statsvetaren, professorn och riksdagsmannen Nils Herlitz och hans hustru Gurli. Carl blev officer och fänrik vid Smålands Artilleriregemente 1937. Efter Krigshögskolan 1944-1946 blev han generalstabsofficer och en mycket varierande karriär inleddes med tjänstgöring i Västra Militärbefälsstaben, Arméstaben och Försvarsstaben. Carl övergick till Luftvärnet 1952 och tjänstgjorde då vid Karlsborgs Luftvärnsregemente. Hans karriär inom Luftvärnet fortsatte som chef för Luftvärnsskjutskolan 1964-1966 och som chef för Luleå luftvärnskår 1966-1968. Carl Herlitz tillträde som luftvärnsinspektör 1968. Han ingick då som sakkunnig i den pågående, mycket omfattande Luftförsvarsutredningen LFU 67. I arbetet diskutera- 4
des avvägningsfrågor mellan flyg och luftvärn, men också inom luftvärnet. Carl hade den svåra uppgiften att balansera mellan två mycket engagerade grupperingar med olika syn på den framtida beväpningen inom luftvärnet. Den ena gruppen ville satsa på att utveckla automatkanonsystemen med ny eldledningsutrustning och smartare ammunition. Den andra ville introducera ett lättrörligt luftvärnrobotsystem. Beslutet blev att det av Bofors utvecklade luftvärnsrobotsystemet RBS 70 skulle anskaffas, men också att bibehålla och i viss utsträckning utveckla de befintliga automatkanonsystemen. Luftvärnet inledde därmed en mycket framgångsrik förnyelse och uppbyggnadsperiod som kom att fullbordas först sedan Carl 1975 lämnat över till sin efterträdare som inspektör. Carls intresse för utbildningen var stort. Han införde Vandringspristävlingen mellan kompanier med värnpliktiga under utbildning vid de olika luftvärnsregementena. Det var en stimulans som låg rätt i tiden och kom att betyda stora utbildningsframsteg. Han lade också stor vikt vid utbildningen i luftförsvar vid arméns övriga truppslag. Särskilda utbildningsanvisningar utarbetades och förbandsinspektioner genomfördes. 1967 valdes Carl Herlitz in i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, avdelning III, Artilleri & Luftvärn luftkrigsvetenskap. Genom Carl fick akademien en mycket engagerad och flitig ledamot. Förutom aktiv medverkan i avdelningens arbete och med artiklar var han akademiens sekreterare 1972-1978 och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift 1977-1981. Carl var också engagerad i Artilleriklubben och medverkade med åtskilliga artiklar i Artilleri-Tidskrift under mer än 40 år. Han var ordförande i klubben 1965-1972 Carl var mycket intresserad av svenska arméns historia och traditioner. Han har publicerat många artiklar och även boken Svenska arméns regementen: Regementstraditioner om förbandens tillblivelse, utveckling och traditioner. Han ledde under tiden 1975-1980 det omfattande arbetet med utarbetandet av luftvärnets historia. Carl fick förmånen att njuta sitt otium som pensionär under mycket lång tid. Det var ingalunda en passiv tillvaro utan i hög grad en aktiv sådan vilket hans omfattande författarskap vittnar om. Carl Herlitz var en verklig vän i svåra situationer. Vi kommer att minnas honom och saknar honom. Sven Sjölander Porträttet hämtat ur Ulf Persson: Luftvärnets chefer. 5
Ledare Lave Malmgren Överstelöjtnant Lave Malmgren är redaktör för tidskriften. Förmåga till väpnad strid M edan jag går och funderar över min spalt i årets sista nummer får jag ett ovanligt telefonsamtal. Det är en äldre gentleman, hör jag på rösten, som presenterar sig som Christer Erlandsson. Han frågar om jag minns honom och jag svarar litet diffust att det ringer en klocka medan jag febrilt letar i minnet efter någon Christer Erlandsson. Han ger mig några ledtrådar och jag minns en kustartilleriofficer, som visade oss fasta batterier i Skåne när jag var kurschef på Artilleriets Regoffskola. Jag minns en officer, som med stor inlevelse och kunnighet berättade om kustartilleriets uppgifter och anläggningar på ett sätt som övertygade både mig och mina elever om att här skulle ingen komma iland så länge pjäserna kunde skjuta. En människa som trodde på sin uppgift och förmedlade samma övertygelse till oss. Under samtalet sökte jag utröna varför han nu efter 20 år ringde upp mig en fredagskväll. Ville denne hedersman egentligen bara beklaga sig över utvecklingen i Försvaret och samtidigt dela litet nostalgi från tiden, då han själv hade arbetat med det han trodde på? Det passade då ganska bra att jag just hade bevistat Artilleriklubbens höstmöten i Boden och Kristinehamn och kunde återge en del av Anders Carells information vid dessa möten. Det är inte meningsfullt att tvista om det är det väpnade angreppet eller våra möjligheter att delta i internationella uppgifter som skall konstituera Försvarets förmåga. Det är förmågan till väpnad strid som är utslagsgivande. I bland passar polis, räddningstjänst eller sjukvård bättre för att lösa uppgifter både inom och utanför våra gränser. Men i några sammanhang kan det krävas en väpnad insats. Och då krävs militär trupp utbildad och med mandat för just detta. För markstridsarenan gäller särskilda krav på den väpnade förmågan. Inte just för att det skulle vara svårare att upptäcka och lägesbestämma mål på marken än i luften eller på havet (vilket det på sätt och vis ändå är). Utan därför att marken är där vi bor och verkar, där vi odlar vår mat och gömmer våra gerillaförband. 6
Det finns ett alldeles oavvisligt krav på att behärska alla funktionerna i markstriden för att kunna fylla en uppgift i den väpnade striden. Det krävs ledning, underrättelsetjänst, bekämpning, skydd, rörlighet, uthållighet och logistik. I vår kompetens för den väpnade förmågan på markstridsarenan kan ingen av dessa komponenter undvaras. Detta utgör således grunden för vad vi måste hävda i nästa års försvarsbeslut. Man får inte nischa oss ur kravet på varken artilleri eller luftvärn eller någon annan bekämpningsförmåga för markstriden. Kompetensen måste finnas över hela bredden. För att upprätthålla kompetensen krävs vidare grundutbildning som svarar mot bredden i princip utbildning av alla typer av förband ingående i en brigad varje år. Handlingsutrymmet ligger i hur många förband av varje typ som vi behöver anskaffa och vidmakthålla över tiden. Vad finns det då för handlingsutrymme för förnyelse av vår förmåga till väpnad strid under försvarsbeslutsperioden 04-08? Det nedslående svaret är att handlingsutrymmet i stort sett är intecknat eller snarare överintecknat av redan gjorda åtagande. Något kommer Artilleriet och Luftvärnet till godo men lejonparten är reserverad för JAS. Under försvarsbeslutsperioden 08-12 finns däremot rätt stort spelrum. Där finns utrymme för både nytt artilleripjässystem (15,5 cm dumperburet?) och utveckling, kanske även anskaffning av Excalibur till Artilleriet och BAMSE till Luftvärnet. Artilleri & Luftvärn Idetta temanummer av tidskriften berättar författare med erfarenheter från både officers- och värnpliktsutbildning om hur den nya situationen har satt sin prägel på utbildningen. Något förvånande kanske för den oinvigde har utbildningen påverkats mycket måttligt. Förmågan till väpnad strid ställer sina krav oavsett om en angreppsberedd fiende rustar sig vid våra gränser eller ej. Vad som tydligen har större genomslag är medvetenheten om att väpnade uppgifter kan komma att behöva lösas tillsammans med andra nationers förband. Mindre förvånande även för den oinvigde är att så många av författarna pekar på kravet på moralisk resning hos officeren. Särskilt betonas detta för hans förhållningssätt i internationella uppgifter. Etik och moral behöver sannerligen prägla den som skall hantera fredsbevarande uppgifter i länder med annan kultur. Inte vet jag om jag hade så mycket att säga till tröst åt Christer Erlandsson. Men till slut Nya tider ställer nya krav. Christer och jag får väl glädja oss åt att Försvaret fyllde sin uppgift på vår tid och höll varje presumtiv angripare på avstånd. De nya hoten mot oss ser helt annorlunda ut och behöver kanske kunna mötas utanför landets gränser i internationella missioner eller inom våra gränser om de uppträder i form av terrordåd. Det är sannerligen inte någon enklare uppgift Försvaret har att tackla idag än under det kalla kriget! 7
Militärpedagogik Anders Cedergren Överstelöjtnant Anders Cedergren är chef vid Försvarshögskolans markoperativa avdelning. Han har skrivit artiklar och deltagit som författare i böcker inom ämnesområdena militärpedagogik, militärteori och operationer. Militärpedagogik och krigsvetenskap Denna artikel belyser sambandet mellan krigsvetenskap och militärpedagogik. Vad kan militärpedagogik åstadkomma på högskolenivå förutom att förmedla kunskap? Två utgångspunkter Det som skiljer officerare och meniga från alla andra personalkategorier är att statsmakterna behöver dem för att kunna bruka militärt våld, och om uppgiften kräver det, bruka militärt våld för att döda. Officerare blir alltså en representant för statsmakten i den svåraste av situationer, som i första hand handlar om att leda militära förband och andra officerare. Uppgiften ställer emellertid även krav på att ta hand om medborgare som berörts av krigshandlingar. Härav följer behovet av att utbildningen av officerare tar sikte på att ge dem en grund för att klara av väpnad strid. Civil eller Militär Pedagogik? Den svenska läroboken Pedagogiska grunder definierar pedagogik såsom vetenskapen om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling. Pedagogiken behandlar bland annat lärandets biologiska, sociala och psykologiska förutsättningar 1. Pedagogiken måste förhålla sig till verkligheten. Förhärskande kunskap, kultur, människosyn, etik och moral, mm påverkar pedagogiken, förutom den påtagliga tekniska utvecklingen. Beskrivningar av detta förhållande mellan pedagogik och samhälle kallas pedagogiska filosofier 2. Carl von Clausewitz förde in de mänskliga faktorerna i sina studier av krig. Han ställde frågor om betydelsen av människans vilja, om mänskliga reaktioner i krig, om 1 Pedagogiska Grunder, s 373 2 Stensmo, s 17 8
faktorerna etik och moral, om härförarens betydelse mm. För honom var reflektion (Ty Betrachtung) en mycket viktig del av teoretiserandet. Reflektionens viktigaste uppgift var inte att lära ut Vad eller Hur, utan hade som ändamål att utveckla den militära omdömesförmågan. Militärpedagogik förekommer inte som begrepp i alla länder. Däremot finns i de flesta länder behov av att utveckla människor i ett militärt system till värdefulla individer, både som officerare och meniga. Utgångspunkten väpnad strid och militärt våld ställer särskilda krav på moral och etik. Det militära våldets konsekvenser är dramatiska. Ett etiskt förhållningssätt måste finnas med i officers- och förbandsutbildning. Det är främst därför motiverat att tala om militär pedagogik. Militärpedagogikens roll I krig är det människan som bär på viljan till seger och som fattar beslut avseende att inleda, fullfölja och avsluta nyttjandet av militärt våld. Människans förmåga till att lära och tänka gör henne till den dominerande kraften vid bruk av militärt våld. När miljöerna, där väpnad strid förekommer blir mer komplexa och oförutsägbara, är behoven stora av självständighet och beredskap att agera. Carl von Clausewitz betonade att mänskliga faktorer är mycket svårare att studera (än tekniska, förf anm) på grund av att de är holistiska 3 till sin natur. De kan inte brytas ut och bli enkla, mätbara parametrar 4. Artilleri & Luftvärn Vid väpnad strid står människan i centrum. Människors kunskaper och insikter, sätt att tänka sätter nivån vad som är möjligt att åstadkomma. Det är kvaliteten i människans tänkande som avgör om operationer vinns eller förloras. Det viktiga i officersutbildningen är studier av krigskonst och utveckling av förmåga i krigskonst. I det sammanhanget är det viktigare än någonsin att officerare och meniga på alla nivåer kan TÄNKA. Förmågan att tänka och lära i svåra och dynamiska situationer, är unik för människan. Militärpedagogiken kan verksamt bidra till att officeren blir just ett tänkande vapen 5. Militärpedagogikens andra viktiga uppgift bör då vara träna de studerande till att kunna AGERA, dvs att som militär chef kunna fatta lämpliga beslut och handla. Att skapa gynnsamma förutsättningar till att TÄNKA AGERA LÄRA är militärpedagogikens viktigaste funktion. I officersutbildningen består lärandet till stor del av reflektion över det som upplevts i de praktiska momenten. I reflektionen jämförs upplevelserna med teorierna. och detta fördjupar och förstärker kompetensen. Utan denna reflektion och bearbetning 3 Holistisk (från grek. holos hel ). Teori som utgår från att helheten är större än summan av delarna. (Pedagogiska grunder, s 73) 4 von Clausewitz 1989, andra boken, femte kapitlet. 5 Jfr Mattsson, P. och Wijnbladh, C., Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten 1999. 9
Militärpedagogik av praktiska erfarenheter, kan sannolikt inte djup inlärning ske. Innan detta avsnitt om militärpedagogikens roll avslutas behöver ytterligare en aspekt tas upp. Militärpedagogiken är verktyget för att fostra människor att verka i ett militärt system. Målet är att både bibringa kunskaper och färdigheter och att förmedla ett förhållningssätt till sitt yrke i det militära systemet. Vad som menas är närmast officersutbildning, men äger sin tilllämplighet även för utbildning av förband. Militärpedagogiken vid förbandsutbildning skapar en gemensam referens- och begreppsapparat som måste finnas för att förbandet skall bli dugligt. Genom väl avvägda övningar växer sammanhållning och förmåga i ett förband. Med förtroende för sina befäl och kamrater kommer så småningom en förbandsanda att utvecklas. Etiken som genomsyrat utbildningen kommer att vara tydligt spårbar i det sociala klimat och den förbandsanda som råder i ett förband. Militärpedagogiken i operationskonst I officersutbildningen är det inte längre strävan att hitta rätt scenario, rätt motståndare, rätt teknologi och rätt tidpunkt för kommande konflikter som officerare och förband kommer att hamna i. Gör vi trots allt det kommer vi bara att tvingas konstatera att det blev annorlunda eller mycket annorlunda, än det vi förutsåg. Den stora pedagogiska utmaningen handlar i stället om att hitta metoder för studier av militärteori och skapa kunskap om vad krig är, hur krig skall vinnas, hur man bäst förbereder sig, hur krig skall kunna förhindras och hur krig skall kunna avslutas. 6 Med denna förståelse bör nästa steg vara studier av doktriner. Vilka mål är satta nationellt och internationellt? Vad skall (kan) åstadkommas under den närmaste 5-års perioden? Vilka principer skall ligga till grund för nyttjandet av våra stridskrafter nu och under de närmast kommande åren? Med militärteoretisk förståelse och doktrinär kunskap kan man sedan öva sig i att planera och genomföra operationer, dvs man övergår till tillämpning. Exempel på frågeställningar: Hur skall tillgängliga resurser användas för att nå mål? Vilka operativa och taktiska principer äger sin tillämpning i den aktuella situationen? Vilka blir konsekvenserna av olika operativa och taktiska handlingsvägar? Hur skall kaos och osäkerheter kunna hanteras? Med olika operativa principer och taktiska grunder som tema i tillämpningen ges möjligheter att öva sig i olika metoder för 6 Rekkedal, s 21-29. 10
att åstadkomma exempelvis överraskning, lokal överlägsenhet, handlingsfrihet mm. Det viktiga i ett sådant här koncept är att man använder militärteorin som stöd för att tänka, doktrinen som stöd för att fatta övergripande beslut (agera) och operationen för att tillämpa. Med denna pedagogik ligger utmaningen i tänkandet, i beslutsfattandet och i konsekvenshanterandet. Det vill säga att militärpedagogiken ger möjlighet att öva sig i att hålla en röd tråd från problem via lösning till inlärning. Det är inte heller avsikten att försöka att avgöra vad som kan betraktas såsom rätt eller fel, kanske inte ens ändamålsenligt att leta fram lämplig eller olämplig lösning. Det som är viktigt är den röda och spårbara tråden i tänkandet agerandet lärandet. Artilleri & Luftvärn Med detta synsätt har geografi, tidpunkt, organisation mm mindre betydelse. Man bör välja scenario utifrån de bästa militärpedagogiska förutsättningarna. Sådana förutsättningar kan vara kartunderlag, tillgänglighet, publicerat material, sekretessnivå på händelser (ifall det handlar om att studera militärteori utifrån ett krigshistoriskt scenario). Denna pedagogik gäller inte bara de olika ämnena inom krigsvetenskap. Den röda tråden inom ett konfliktscenario bör fastmer binda ihop institutioner som ansvarar för olika ämnesområden. Likaså måste andra institutioners ämnesområden, såsom teknik, ledarskap och strategi, inkorporeras, integreras, i utbildningen och inte hanteras isolerat var för sig. Lärandet är emellertid inte linjärt såsom textrutan på sida 9 kan ge sken av. Nedan- 11
Militärpedagogik stående modell återspeglar ett mer dynamiskt förlopp i lärandet. Modellen omfattar således både det generella (teorier) och det specifika (empiri 7 ). I lärandet är det emellertid reflektionen som har den dominerande rollen. Reflektion ger den direkta kopplingen mellan teori och praktik. Teori är utgångspunkt för tänkandet. Den kompletteras med praktisk erfarenhet efter att ha agerat och tillämpat teorin i praktiken. Erfarenheterna bearbetas sedan och jämförs med teorierna. Så fördjupas deltagarnas kunskap. Med duktiga deltagare och lämplig militärpedagogik, kan till och med ny kunskap upparbetas och återföras till teorin. Med denna metod kan militärpedagogik bidra till att ämnet krigsvetenskap utvecklas. Med den ledningsfilosofi som är förhärskande inom Försvarsmakten, kallad uppdragstaktik, är det av stor vikt för en lyckad operation att det finns kompetenta och handlingskraftiga individer på alla nivåer. Dessa måste kunna förstå vad som skall åstadkommas och fatta beslut som bär mot målen, även när läget är oklart eller kaotiskt. Följaktligen är självständighet och handlingsberedskap övergripande mål för officersutbildning. En tydlig koppling bör sökas mellan nyttjad militärpedagogik och uppställda mål. 7 Empirism efter grekiskans empeiria = erfarenhet. Kunskap kommer ur erfarenhet. Kunskap förvärvas genom observation av en yttre verklighet. Kunskap består av bearbetade sinnesdata; allt som är i förståndet har tidigare varit i sinnena. (Stensmo, s 30) Militärpedagogiska metoder En god pedagogik strävar mot en bra effekt eller ett bra resultat. Valet av militärpedagogiska metoder styrs inte bara av ämnesomfånget, utan i hög grad även av vilka militärpedagogiska syften som eftersträvas. Militärpedagogik är heller aldrig tyst. Den talar sitt eget tydliga språk om förhållanden mellan individer, lärare och elever. Den predikar budskap om individers värde, om de t ex är ersättbara eller unika. Valet av pedagogiska metoder kombinerat med etik påverkar i hög grad individers lärande, attityder och utveckling. Därmed sätts gränserna för vad som är möjligt att uppnå för elever i ett militärt utbildningssystem. Metoderna kan skifta och bör väljas utifrån vissa kriterier. Sådana kriterier kan vara Helhetsbaserad inlärning. Kombination av flera kunskapsområden/ ämnen. Tillvaratagande av erfarenheter och kunskaper hos de studerande. Dokumentation av särskilt bra resultat. Variation i valet av olika pedagogiska metoder, bl a teori/praktik. Självstudier och tid för reflektion. Tempo. Allt i syfte att skapa Stimulering av intresse hos studeranden och lärare. Möjligheter för intresserade och duktiga elever att själva gå vidare. Självständighet och handlingsberedskap. Utveckling av ämnesområdet tillförande av ny kunskap Val av pedagogiska metoder är beroende av gällande utbildningsmål. Trots det kan 12
följande sammanfattning beskriva sammanhanget mellan metod 8 och effekt. Inriktning genom föreläsningar. Bredd genom studier. Djup genom seminarier. Syntes genom fältövningar och krigsspel. Artilleri & Luftvärn Människan bär på viljan och omdömesförmågan. Människan kan i ett dynamiskt våldsförlopp lära av sina erfarenheter. Det ger henne en unik och överordnad ställning i det militära systemet. Hon kan med fog kallas det tänkande vapnet. Militärpedagogiken har att förhålla sig till detta. Militärpedagogiken är inte neutral. Den skapar visserligen förutsättningar för lärande och som verktyg förmedlar den kunskap, men är samtidigt ett medium som bär på sina egna budskap. Val av militärpedagogiska metoder påverkar individers lärande, attityder och utveckling. Sammanfattning och avslutning Även om pedagogiken vid en försvarshögskola har många beröringspunkter och gemensamma grunder med annan högskolepedagogik ger bruket av militärt våld och de etiska dimensioner som denna rätt och detta ansvar medför, skäl att utveckla metoder, analyser och förhållningsätt som sammantaget gör skäl för epitetet Militär Pedagogik. En av militärpedagogikens viktigaste mål är att fostra individer till att fungera i ett militärt system. Härvid är en av de främsta uppgifterna att bidra till att skapa officerare med god självständighet och hög handlingsberedskap. Vägen dit illustreras av figur på sidan 11. Huvudingrediensen i att lära består av en återkoppling av tillämpningsmomenten till teori och doktrin, det vill säga reflektion. 8 Det finns fler pedagogiska metoder än de i figuren angivna. Referenslitteratur Cedergren, A. och Tirud, O.: Militär Pedagogik behövs den?, PM, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, 2002-01- 07. Claesson M., Ericsson L. och Mattsson P. (red.): Manövertänkande. Essäer kring teori och praktisk tillämpning, ACTA C13, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, Stockholm, 2001. Clausewitz, C. Von: Om kriget, Bonniers, 1991. Försvarsmakten: Pedagogiska Grunder, Högkvarteret, Stockholm, 2000. Mattsson, P. och Wijnbladh, C.: Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten 1999, Försvarshögskolan ACTA D4, Stockholm, 1999. 13
Militärpedagogik Pappila, O., och Mattsson, P.: Gruppexaminationsformer, en förstudie av individ och gruppexaminationsformer för Stabsprogrammet Armén 1998 under taktikmoment TA:4, Forsknings och utvecklingsrapport FHS/LI/ OPI 99:01. Rekkedal, N-M.: Modern krigskonst, Militärmakt i förändring, Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga institutionen, 2002. Stensmo, C.: Pedagogisk Filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994. Toiskallio, J.: Military Pedagogy as a Practical Science, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, 2001. Toiskallio, J.: Cyborgs and Humans Two Paradigms of Military Pedagogy, (Draft), Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, 2001. Trowald, N.: Råd och idéer för examinationen inom högskolan, Högskoleverkets examinationsprojekt, december 1977. Toiskallio, J.: Military Pedagogy, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, 1998. 14
Tomas Ronqvist Artilleri & Luftvärn Major Tomas Ronqvist tjänstgör f n vid Militärhögskolan Karlberg som huvudlärare teknik och taktik. Han tillhörde ursprungligen Lv 3 och bytte till S 1 i samband med nedläggningen av Lv 3. Från årskiftet återgår han till luftvärnet med placering vid LvSS. Utöver militära skolor har Ronqvist en kandidatexamen i statskunskap omfattande globaliseringsfrågor, internationella relationer och krishantering. Officersutbildning vid Militärhögskolan Officersutbildningen vid Militärhögskolan har förändrats under en följd av år i syfte att möta den nya hotbilden, eller bristen på en tydlig och konkret sådan. Jag ger här en beskrivning, som är baserad på min personliga erfarenhet och mina reflektioner under den tid jag varit ansvarig för taktik- och teknikutbildningen vid Militärhögskolan Karlberg (MHS-K). Utöver detta har jag under två år studerat vid Uppsala Universitet och bedömer att jag väl känner till det civila skolsystemet på motsvarande nivå. Den grundläggande officersutbildningen börjar egentligen först nu finna sin form och struktur. Att formen ändrades beror till stor del på den utredning som genomfördes för ungefär tio år sedan. Den slog bl a fast att kadetterna måste få en större allmänbildning omfattande även andra försvarsgrenar än deras egen. Den bild av försvaret som baserades på genomförd värnplikt ansågs otillräcklig i deras officersroll. Detta medförde i sin tur att utbildningen vid de truppslagsvisa officersskolorna begränsades till termin tre och fyra vad gäller den grundläggande officersutbildningen. När det gäller termin ett och två beslutades att dessa skulle genomföras försvarsgemensamt. Inom ramen för detta skapades tre militärhögskolor belägna i Östersund, Stockholm och Halmstad. Under innevarande utbildningsår (2003/04) är det första gången som de tre skolorna har elever från alla försvarsgrenarna. Däremot finns inte samtliga arméns truppslag företrädda vid alla skolor. Vilka krav ställs på officeren? Bristen på en tydlig hotbild ställer en rad olika krav på officeren och hur han eller hon utbildas. Först och främst ställer den ett ökat krav på 15
OffUtb MHS en mer allmänbildad officer, som har förmågan att dra egna slutsatser i olika situationer, som han kan komma att hamna i. Förr kunde officeren på den lägre nivån ofta handla på ett givet sätt i en rad delvis stereotypa situationer. Det sätt man agerade på framkom genom en noggrann analys av fienden och dennes sätt att uppträda. Utifrån detta hade man utvecklat en svensk taktik och stridsteknik, som var väl anpassad för att möta just denna fiende. För att sedan kvalitetssäkra att rätt beslut fattades, genomfördes tillämpningsövningar där fiendens agerande var givet, och som i sin tur gav ett mer eller mindre rätt sätt att lösa den givna uppgiften. Utbildningen vid de olika officersskolorna gick oftast ut på att utbilda eleven i den taktik som mötte det specificerade hotet, vilket medförde att detaljeringsgraden och tydligheten var mycket hög. En positiv konsekvens av detta blev att taktikutbildningen kunde bedrivas utifrån fasta normer och regler inom ramen för tydliga hotscenarier. De större kraven på att kunna bedöma ett mer mångfacetterat hot, och hur detta skall mötas, har medfört ökade krav på officerens allmänbildning och förmåga att se sin roll i ett större sammanhang. En vaktinstruktion till en grupp soldater i en internationell insats kan få säkerhetspolitiska konsekvenser om den inte är anpassad till mandatet för insatsen. Detta medför att den chef som ger instruktionen måste kunna förstå konsekvenserna av sitt handlade och se sin roll i ett större perspektiv än vad som krävdes tidigare. (Reflektionen! Jfr föregående artikel). Förutom att hotbilden har blivit mycket mer abstrakt och mångskiftande, har den tekniska utvecklingen medfört en revolution. I princip alla system som ingår i försvaret är mycket avancerade och det är svårt att göra skillnad på tekniska och icke tekniska truppslag. Detta har medfört att det ställs ytterligare krav på att officeren omfattar den grundläggande tekniken på ett bra sätt. Den nya tekniken har också medfört ett nytt sätt att leda förband. Det s k NBF 1 -konceptet har som målsättning att alla, oberoende av ledningsnivå, skall kunna få tillgång till det aktuella läget. Det har ytterligare förstärkt behovet att förstå helheten för den strid som genomförs, då man inte alltid har handlingsfrihet med det egna förbandets resurser. Slutligen har Sveriges internationella åtaganden medfört att vi redan som unga officerare måste vara beredda att kunna genomföra våra uppgifter i en internationell miljö. Det ställer krav på goda språkkunskaper och förståelse för hur andra länders försvarsmakter arbetar och agerar internationellt. Kontaktytan mot medborgarna i de olika länderna finns oftast mot de yngre officerarna, då dessa ingår i de förband som genomför själva verksamheten på plats. Hur ser den grundläggande officersutbildningen ut? Beskrivningen av de olika ämnena koncentreras här bara till den gemensamma delen av officersutbildningen som sker under termin ett och två. 1 NätverksBaserat Försvar 16
Artilleri & Luftvärn Sveriges internationella åtaganden återspeglas i utbildningen vid MHS. För att möta de nya kraven på kunskap och förmåga har man skapat en annan modell för studier vid Militärhögskolan än tidigare. Det som har skett är en anpassning till den akademiska världen, där grunden för kunskapen har ett mera vetenskapligt perspektiv, vilket innebär att det som lärs ut skall kunna beläggas via forskning eller väl beprövad erfarenhet. Vidare skall det som studeras och lärs ut kunna mätas och dokumenteras. Studierna kan bli ganska abstrakta och ett rätt svar på en uppgift kan ibland vara svårt att bestämma. Istället måste lösningar diskuteras från olika perspektiv, där argumentationen utifrån forskning är det som oftast gäller för att fatta riktiga beslut och få gehör för dessa. De studier som genomförs inledningsvis är av relativt allmän karaktär. Utifrån olika uppkomna situation skall man kunna använda kunskaperna på ett lämpligt sätt. Detta har medfört att förberedda mallar och standardlösningar inte kan användas som förr. Elevens egen kreativitet och personliga kunskap är gränssättande. De ämnen som studeras under Militärhögskolan första två terminer är språk, statsvetenskap, idrott och hälsa, teknik, taktik, ledarskap och något som benämns officersrollen. Språkutbildningen omfattar främst militärengelska som läses med inriktningen på olika typer av termologi inom det militära området. Tyvärr har de allmänna svenska språkkunskaperna sjunkit så en del av kadetterna är tvungna att genomföra extra utbildning i svenska för att kunna bli godkända. Det finns ett fåtal kadetter som lyckas tenta av engelskan och därmed få möjlighet att läsa franska eller tyska under året. Statsvetskapen läses med syfte att dels förstå hur Sverige styrs och fungerar ur ett förvaltningsperspektiv, dels hur vår säkerhetspolitik formas utifrån de världsordningsmodeller som beskriver hur länder och stater agerar mot varandra. Vidare försöker man att skapa förståelse för hur Försvarsmakten är en del av vårt säkerhetspolitiska agerande och hur respektive officer är en kugge i detta internationella system. Idrott och hälsa omfattar egen träning, kunskaper om fysisk träning och hur den skall läggs upp, genomföras och utvärderas. Allt i syfte att skapa en god hälsa och bra stridsvärde för aspirantens framtida soldater och elever. Mycket av genomförandet handlar 17
OffUtb MHS om praktisk tilllämpning av de teoretiska kunskaper som förvärvas under kursen. Minst tre obligatoriska träningspass i veckan genomförs. Ledarskapsutbildningen under de första terminerna omfattar främst utveckling som individ, ökad medvetenhet om hur grupper fungerar och hur mitt eget agerande uppfattas av omgivningen. Utbildningen i truppföring och trupputbildning är mycket begränsad under de två första terminerna. Den genomförs till huvuddel vid de olika truppslagsskolorna under termin tre och fyra. Officersrollen är ett nytt ämne som tillkommit i syfte att sätta ett namn på vad som ingår i att vara officer, men som inte kan inrymmas inom de övriga ämnena. Exempel är utbildning som rör etik, värdegrunder och olika självkännedomsövningar. Totalt omfattar ämnet hela tio veckor under de första två terminerna. Teknik och taktik Tekniken omfattar ca fem veckor under de två första terminerna och är av allmän karaktär. Det innebär att utbildningsnivån blir ganska låg, då man är tvungen att anpassa sig efter lägsta nivån för att alla skall kunna vara delaktiga. Detta drabbar främst elever från de tekniska truppslagen och försvarsgrenarna, eftersom dessa oftast under sin grundutbildning har arbetat med tilllämpningar på en relativt hög teknisk nivå. Taktiken är en relativt stor del av utbildningen under de första terminerna. Den omfattar endast allmän taktik och försvarsgrenstaktik i stort. När det gäller truppslagstaktiken sker den vid truppslagsskorna under termin tre och fyra. Den taktiska utbildningen är uppdelad i tre stora skeden (gäller MHS-K). Inledningsvis läser eleven militärteori och lär sig de grundläggande taktiska begreppen samt taktikens och stridens grunder. Vi använder kända militära slag och operationer för att belysa dessa begrepp. Utifrån resultatet av det genomförda slaget/ operationen, som har en känd lösning, försöker vi se olika samband mellan nyttjandet av de olika principerna och uppnått resultat för striden. Denna del är relativt teoretisk och syftar till att eleverna skall nå en förståelse för hur högre chef agerar och hur helheten i striden påverkar resultatet. De skall också se sin del och roll i striden så att de kan agera enligt manöverteorin, vilken utgör en av våra ledstjärnor när det gäller taktiskt agerande. Därefter erhåller kadetterna utbildning i grundläggande stabstjänst, bedömande och orderskrivning. Då spännvidden mellan eleverna och deras kunskaper är mycket stor blir utbildningen med automatik ganska grundläggande. Syftet med denna del är att eleverna skall lära sig att tala och skriva samma språk och att man tidigt ska överbrygga olika försvarsgrenslösningar på saker och ting. Vi använder både den aktuella PUT-modellen 2 för bedömande och den NATO-standardiserade fempunktsordern för att skriva order, vilket på sikt 2 Planering Under Tidspress är en bedömandemetodik utvecklad vid FHS av övlt Peter Thunholm. Doktorsavhandling: Military Decision Making and Planning: Towards a New Prescriptive Model, Stockholms Universitet 2003. 18