NorrlandsOperans Symfoniorkester Fagottkonsert 16.5 Dirigent: Rumon Gamba Solist: Henrik Blixt, fagott Musik av Bruch, Larsson Gothe & Mendelssohn
NorrlandsOperans Symfoniorkester NorrlandsOperans Symfoniorkester är en nyfiken orkester som gärna provar på nya uttryck och samtidigt vårdar en anrik musikskatt. Chefdirigent sedan 2009 är Rumon Gamba från England. Det är en i allra högsta grad internationell orkester. Musikerna kommer från många olika håll i världen, de gästande dirigenterna och solisterna likaså. Man har flera gånger uppmärksammats på den internationella skivmarknaden, bland annat med en amerikansk Grammy Awardnominering för Urban Concertos med musik av David Chesky. Orkestern turnerar både i Sverige och utomlands. Grundstenarna till symfoniorkestern lades redan 1841 i och med bildandet av en militär blåsorkester i Umeå. Stråksektionen kom till 1974 i samband med grundandet av NorrlandsOperan. I dag består orkestern av omkring femtio yrkesmusiker, varav många även framträder i olika kammarmusiksammanhang. Utöver den ordinarie konsertsäsongen, spelar symfoniorkestern en viktig roll som opera-orkester. Den har också en självklar plats i NorrlandsOperans festivaler, Umeå Jazzfestival och här förstås, på MADE. Sparbanksstiftelsen Norrland satsar på regional utveckling och kultur. Stiftelsen har inköpt två kvalitetsfioler som får disponeras av Norrlands- Operan i Umeå, en raritet tillverkad i Mantua Camilli Skola ca 1745 och en svensktillverkad fiol av Jan Larsson från Malung.
Program Max Bruch (1838 1920) Svenska danser, svit 1 & 2 opus 63 (1862) [23 ] Suite No. 1, Op. 63: Introduction: Lento Andante assai Andante tranquillo Allegro non troppo Langsam, nicht schleppend Presto Adagio con espressione Vivace Suite No. 2, Op. 63: Andante assai Vivace Allegro non troppo Andante assai Adagio non troppo Andante assai Andante tranquillo Andante Assai Mats Larsson Gothe (f. 1965) Ricerco 2, Fagottkonsert (2011) [22 ]. Uruppförande. NorrlandsOperans beställningsverk. Solist: Henrik Blixt PAUS Felix Mendelssohn (1809 1847) Symfoni nr 3, Den skotska, a-moll, opus 56 (1842) [40 ] Andante con moto; Allegro un poco agitato Vivace non troppo Adagio Allegro vivacissimo; Allegro maestoso assai SR P2 spelar in. Eftersnack i Konsertsalen.
Rumon Gamba Rumon Gamba från Storbritannien är sedan hösten 2009 chefdirigent för NorrlandsOperans Symfoniorkester. Innan dess ledde han Islands Symfoniker. Efter studier vid Royal Academy och en seger i BBC:s tävling för unga dirigenter 1998 har karriären varit spikrak. Han har bland annat haft återkommande uppdrag för Münchens Filharmoniker, NDR:s orkester i Hamburg, Belgiska Nationalorkestern, Göteborgs Symfoniker och Berlins Radiosymfoniker. Rumon har även gästspelat i USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Kina och Japan. Han har lett New York Filharmonins ungdomskonserter liksom barnkonserterna i Royald Albert Hall. 2002 valdes han in i Royal Academy of Music. Rumon är specialicerad på filmmusik. Han har skivkontrakt med Chandos som bland annat gett ut hans Grammy-nominerade Korngold-CD, tre volymer Vaughan Williams samt musik av Bliss, Bax, Malcolm Arnold och flera andra tonsättare. På NorrlandsOperan ingår han i den konstnärliga ledningsgruppen och ansvarar för orkesterns musikaliska utveckling. Henrik Blixt 2002 gjorde Henrik Blixt ett storartat uruppförande av Mats Larsson Gothes Ricerco I för solofagott, en halsbrytande munter uppvisning av instrumentvirtuositet. Platsen var Grünewaldvillan i Saltsjöbaden, följt av succén här i Umeå. Verket var skrivet direkt för honom. Nu är det dags för Ricerco II, men musiken är av ett helt annat slag. Henrik Blixt studerade tre år på musikerlinjen och två år på diplomlinjen på Kungliga Musikhögskolan för Knut Sönstevold. Nu är han själv fagottlärare på Malmö Musikhögskola. 1996/97 var han solofagottist i Gävle Symfoniker, nu solofagottist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I mars 1996 tog han och tre fagottkollegor första pris i Potsdams första internationella fagottkvartettävling, varpå Blixt kom tvåa vid en internationell träblåstävling i Bayreuth 1998. Från 1994 ingick han i kammarensemblen Musica Mobile om elva musiker, med bas just i Grünewaldvillan, där otaliga kammarmusikaftnar ägde rum. Han är flitigt anlitad kammarmusiker, bland annat i Båstads kammarmusikfestival förra året, samt medlem i Amadékvintetten som är hopsatt av stämledare i Radiosymfonikerna och står bakom en rad nya svenska verk på skiva. Max Bruch Max Bruch hade ett märkligt öde. Av 100-talet verk lever endast två vidare, Violinkonsert nr 1 (av tre) från 1868 och Kol nidrei för cello och orkester från 1881. Konserten såldes för engångspris; alla royalties hade gjort honom rik. Kol nidrei ledde till nazistisk
blockad, fast han dött redan 1920. Lutheranen Bruch listades som jude, följt av kompakt tystnad från 30-talet. Första biografin kom 1988 i London. Nu återstår att se hans pionjärroll i världsmusiken med intresse för inte minst svensk folkmusik, vid sidan av rysk, skotsk, walesisk och judisk. Bruch såg sig efter Brahms död som värn mot förfallet hos Strauss, Reger, Mahler och Pfitzner. Han trodde storverket Frithiof (efter Tegnér, för 1 400 sångare och 200-mansorkester) skulle leva när de alla glömts. Han fann en folkmelodi värdefullare än 200 konstmelodier, men var stockkonservativ. En av hans hjältar var Gustav II Adolf, hyllad i ett oratorium 1898. Vid reformationsjubileet 1917 hade det spelats i 65 70 tyska städer. Som tack kom han in i svenska Musikakademien 1903. Hans svenska melodier kom oftast från Geijer och Afzelius, via eleven Svante Sjöberg. Utom två sviter Svenska danser, sju respektive åtta, skrev han en Nordlandsvit, inledd av Vermelandsvisan, en Serenad för stråkar över svenska melodier och Sånger och danser över ryska och svenska melodier. Modell för Svenska danser var Brahms Ungerska danser. De skrevs för violin och piano, sen i version för piano, pianoduett, militärorkester och hel orkester, i senare fallet för hans eget nöjes skull. Mats Larsson Gothe Mats Larsson Gothe är NorrlandsOperans hustonsättare och har tidigare skrivit operan Poet and Prophetess och konserterna Symfoni nr 2 och Sisyphus Dreams för vår räkning. Så här berättar han själv om sin nya fagottkonsert: Att använda tio år gamla Ricerco 1 (=Undersökning) för solofagott, 2002, som underlag för en solokonsert var en sällsam, ej helt enkel uppgift. Intressant för mig blev att se hur solostyckets delar fick ny innebörd i mötet med orkestern. Tidigt bestämde jag att konserten skulle bygga på växelspelet mellan fagott och orkester. De spelar sällan ihop (vilket löser balansproblemen med den rätt tonsvaga fagotten). Orkestern kommenterar oftast bara fagottinsatserna, i sig som en rad olika solokadenser. Orkestermellanspelen är ofta våldsamma, dynamiskt kontrasterande utspel mot fagotten. Ett förhållande uppstår mellan fagott och orkester som mellan David och Goliat. Också att se styckets karaktär ur två olika perspektiv intresserade mig. Solostycket var för mig diverterande, rentav humoristiskt, med en absurd fagottstämma. Fagottkonserten kan ses som ett glatt, positivt verk, virtuost med en halsbrytande solostämma. Men under arbetet växte en annan bild fram. Jag började se fagotten som en individ, hetsad av den stora massan (orkestern) till de mest omöjliga konster för att vara till lags. Fagotten pressas på gränsen till det möjliga. I lugnare andra delen söker fagotten rentav låta som orkestern, spela ackord,
anpassa sig, smälta in och söka bekräftelse. I denna situation blir fagottens galenskap den enda sunda reaktionen. Den blir som en insekt jagad runt av en sadistisk övermakt. Detta gör verket djupt tragiskt. Men bilden var min egen under arbetet. Jag vill inte klistra den på lyssnaren. Musik kan ju inte förklaras i ord, men som konstnär identifierar jag mig med fagotten. Dess roll i verket är en sinnebild av konstnärens villkor i ett krävande, svårt arbete, ofta under tidspress. Att prata om sina bilder lockar mer än kompositionstekniken, men de är ändå inte enda rätta tolkningen. I solostycket fanns en övergripande känsla av sonatform, kanske kvar även i konserten, men här mer oförutsägbar då orkestermellanspelen ger nya, oväntade riktningar. Om rapsodi inte hade så negativ klang kunde den kallas rapsodisk. Den är också något av det märkligaste jag skrivit. Som Ricerco 1 är den tillägnad och skriven i nära samarbete med Henrik Blixt. Felix Mendelssohn Mendelssohns Skotska symfoni väcker många frågor. Mellan 1829 och sin död 1847 besökte Mendelssohn tio gånger England men aldrig mera Skottland efter första besöket 1829, med en vidsträckt resa i höglandet och en båtutflykt till Hebriderna. Men varför dröjde det till 1842, innan han symfonin blev klar? I stort utarbetades den i Italien, jämsides med Italienska symfonin. Skotska symfonin, kallad nr 3 och uruppförd i Leipzig 20 januari 1842, opus 56, är den sista av hans fem symfonier. Den Italienska, opus 90, kallad nr 4, uruppfördes 13 mars 1833 men utgavs postumt 1851. Till förvirringen bidrar att Symfoni nr 1, opus 11, 1824, fick ligga i fem år före uruppförandet och fem till före utgivning. Lovsångssymfonin, nr 2, från 1840 utgavs 1841. Reformationssymfonin, nr 5, skrevs 1830, uruppfördes 1832 men Skotska symfonin tillägnades Englands drottning Victoria. Han fick idén till första satsen i Edinburgh 1829 vid besök i resterna av drottning Marys slott med det raserade altare där hon krönts. Kapellets tak hade rasat in, marken var täckt av ogräs: Jag tror att jag i dag funnit början på min Skotska symfoni skrev han. Upplevelsen skulle också förklara satsens elegiska ton, kanske också storm- och ovädersscenen i satsens slut liksom fjärde satsens krigsscen, som han själv kallade Allegro Guerriero. Han tänkte sig klangen som en instrumental manskör. Andra satsen antas färgad av pentatoniken och rytmiken i skotsk folkmusik, sedan han i Edinburgh hört en säckpipetävling, alternativt speglas hans besök i det framgrävda Pompeji. Den långsamma satsen antas präglad av en kyrklig procession. Temats likhet med Zelters och Goethes sång Es war ein König
in Thule har också tolkats som Mendelssohns hyllning till de två; båda dog 1832. Slutligen skulle finalens välklang lösa upp konflikterna med en återkommande koralartad melodi lik Beethovens Pastoralsymfoni. Men allt är osäkert när vi vet att han arbetade på symfonin under besöket i Italien våren 1831. Tyvärr visade sig det italienska vårvädret fatalt för de skotska dimstämningarna. Ännu är det dock ovisst vad som är skotskt och italienskt i symfonin. Rolf Haglund
NorrlandsOperans Symfoniorkester Våren 2012 peer GyNt Musik av Sibelius, Nielsen och Grieg 19.1 sjostakovitj Nr 14 Musik av Mahler, Britten och Sjostakovitj 26.1 Klubbkonsert Kort konsert med barhäng efteråt 27.1 Stråkdrag genom seklen Norrbottens Kammarorkester Musik av Bach, Mozart och Barber 5.2 Brahms violinkonsert Musik av Tarrodi, Brahms och Sibelius 9.2 Carmen Opera av Georges Bizet 2.3 4.4 Score Musik från tv- och datorspel 20.4 21.4 Eldfågeln Musik av Golijov, Mozart, Franck och Stravinskij 26.4 MADE Festival 9.5 12.5 Fagottkonsert Musik av Bruch, Larsson Gothe och Mendelssohn 16.5 Läs mer på www.norrlandsoperan.se Våra sponsorer