Musik i Syd Malmö SymfoniOrkester Helsingborgs Symfoniorkester Kammarorkestern Musica Vitae. presenterar. Ett samarbetsprojekt för vår tids musik

Transkript

1 Musik i Syd Malmö SymfoniOrkester Helsingborgs Symfoniorkester Kammarorkestern Musica Vitae presenterar Ett samarbetsprojekt för vår tids musik 1

2 Den nya musiken en del av vår tid Den nyskapade musiken har och ska ha en given plats i ett levande musikliv. I samarbetet Tonsatt vill vi ytterligare väcka uppmärksamhet och förstärka intresset för vår tids musik, genom att skapa, lansera och uppföra nya verk. Genom ett medvetet och aktivt publikarbete vill vi också öka intresset kring de nya verken och deras tonsättare. Bakom projektet står Musik i Syd, Malmö SymfoniOrkester, Helsingborgs Symfoniorkester och Musica Vitae som, tillsammans med kammarmusikensembler och körer i regionen, medverkar i Tonsatt. Projektet fokuseras kring tre tonsättare, Sven-David Sandström, Reine Jönsson och Catharina Palmér, som under tre år engageras för att komponera nya verk för orkestrarna och för andra ensembler. De tre tonsättarna, med olika bakgrund och med ett individuellt och varierat förhållningssätt till musiken, skapar förutsättningar för ett intressant och spännande projekt med inspirerande möten mellan upphovsman, musiker och publik! Med våra sammanlagda resurser och våra redan väl etablerade samarbetsformer, satsar vi nu kraftfullt på att genom projektet Tonsatt ge den nya musiken en aktuell, större och självklar roll i musiklivet och i konsertutbudet! Martin Martinsson VD Musik i Syd Lennart Stenkvist VD Malmö SymfoniOrkester Tomas Löndahl Peter Waldemarsson VD Helsingborgs Symfoniorkester VD Musica Vitae Musik i Syd 2005 Omslag: Sven-David Sandström, fotograferad av Ulla Montan Form: Musik i Syd/LUA Tryck: AM-tryck, Hässleholm

3 Ny musik i musiklivet FOTO Patrik Sörling Den nykomponerade konstmusiken blir allt mer bred och varierad, och det är glädjande att vår tids musik allt oftare framförs. Men nutida musik betraktas ändå av många som svårtillgänglig, och publiken blir därmed begränsad. Den nya musiken sätts visserligen i fokus på olika sätt, genom årliga festivaler och allt mer i kombination med experimentell populärkultur men får svårt att hamna i självklart centrum av symfoniorkestrarnas ordinarie verksamhet. Oftast uruppförs endast några få orkesterstycken per säsong, och framförs bara en eller ett par gånger. Det är bara att konstatera att standardrepertoar och nutida musik konkurrerar på olika villkor. Konserter med ny musik har en tendens att innebära färre åhörare, och bara ett fåtal redan etablerade tonsättarnamn lockar en större publik. Det är en ganska stor, och relativt kostsam, apparat att beställa verk för full orkester, och ofta innebär uruppföranden ett krävande instuderingsarbete. För att åstadkomma nytt intresse för ny musik krävs medvetna och långsiktiga satsningar. Musiken kräver tid, både för musikerna och för publiken. Tonsättaren måste uppmärksammas och synliggöras i god tid före, och gärna också i samband med konserterna. En nära relation mellan upphovsman och musiker under instuderingstiden bidrar också till ett lyckat resultat. Flera festivaler medverkar till att intresse skapas för vår tids musik. Stockholms Tonsättarfestival, som årligen presenterar en tonsättare och Båstad kammarmusikfestival, där en inbjuden tonsättare varje år medverkar i festivalen, är goda exempel på detta. Samtidigt är det viktigt och en stor utmaning att intresset för den nya musiken är en angelägenhet även i det ordinarie utbudet. Vad som är ny musik vet vi inte. Det som var 1900-talsmusik, alltså det som kallas ny musik ibland, var då det. Vad som är nu vet vi inte. Inte jag heller. Jag kan bara säga vad jag gjorde igår. Som man säger om mästaren Bachs stycken man kan göra en analys och låta en dator göra stycken i hans stil, men man kan inte göra hans nästa stycke En rolig motsättning ligger i att göra något nytt, i en klassisk tradition. De gamla verken finns där, långt starkare i konstmusiken än i bildkonsten eller litteraturen, och vi spänner bågen mot det gamla (Beethoven eller Xenakis) till något vi inte vet om. En del av det vi gör försvinner, del blir plattformar för nästa gäng att stå på. Reine Jönsson

4 Projektet Tonsatt Tonsatt strävar efter att den nutida musiken ska nå ut till en bredare publik och med en större geografisk spidning, bl.a. genom att erbjuda möten mellan tonsättare och publik nya sammanhang behövs för ny musik. Projektet bygger på samordning och utveckling av ett redan stort kontaktnät med övriga aktörer i musiklivet, något som vid sidan av projektet dessutom berikar det regionala musiklivet i stort. Tre tonsättare medverkar i Tonsatt: Sven-David Sandström, Reine Jönsson och Catharina Palmér och har inom projektet fått i uppdrag att komponera musik för Malmö SymfoniOrkester, Helsingborgs Symfoniorkester och Musica Vitae. För att få musikalisk bredd och regional förankring kommer också körverk och kammarmusik att ingå i Tonsatt. Att knyta tre tonsättare till projektet ger goda möjligheter att arbeta just för att tonsättaren ska bli mer synlig och tillgänglig för publiken. De kan närvara och medverka vid repetitioner, konserter samt vid symposier och seminarier. Tonsatt är upplagt i cykler om tre år, och intentionen är att därefter inleda en ny treårsperiod med tre andra tonsättare, kanske med helt annan inriktning. Inom Tonsatt satsar vi på en ny typ av hemsida, för att skapa publikkontakt även via IT och multimedia. På hemsidan kommer utöver information om projektet, program och tonsättarinformation en interaktiv verkstad att finnas för publiken. Lite längre fram i projektet får allmänheten möjlighet att själva komponera ny musik genom att välja kriterier för fragment, skrivna av Reine Jönsson och inspelade av Malmö SymfoniOrkester. Inspirerad av besökarnas val på hemsidan, kommer sedan Reine Jönsson att tonsätta ett verk som planeras att framföras av Malmö SymfoniOrkester. Nya Unga Toner I anslutning till Tonsatt genomförs ett treårigt kompositionsprojekt för barn och ungdomar Nya Unga Toner. Skolbarn i årskurs 5 6 och gymnasieelever i Skåne-Kronoberg bjuds in att delta. Projektet vill ge barn och ungdomar möjlighet att, som en introduktion till ny modern klassisk musik, få komponera för symfoniorkester, stråkorkester eller renässansensemble! Vid fem olika tillfällen får ungdomarna komma till ett närbeläget konserthus och komponera tillsammans med projektledare och musiker. Verken uruppförs sedan vid en stor offentlig avslutningskonsert av orkestern eller ensemblen. Projektledare för Nya Unga Toner, som finansieras av Framtidens Kultur, är komponisten Helle Solberg. För mer information om, och när projektet äger rum, kontakta Helle Solberg eller se

5 Tonsättarna Sven-David Sandström Genom sin konstnärliga och pedagogiska gärning de senaste trettio åren, har Sven-David Sandström blivit en viktig förgrundsgestalt inom den nutida konstmusiken. Hans produktion är omfattande med allt från solostycken till orkestrala och musikdramatiska verk verkade Sandström som kompositionsprofessor vid Musikhögskolan i Stockholm och blev därigenom vägledande för en hel generation unga tonsättare. Sedan 1999 är han kompositionsprofessor vid Indiana University, USA. Men det är inte enbart som framstående tonsättare och pedagog Sven-David Sandström har varit och är betydelsefull för vår tids musik. Som initiativtagare till Tonsättarskolan i Visby har han skapat förutsättningar för en ny utbildning för unga tonsättare. Det dramatiska och expressiva uttrycket har i Sandströms musik varit relativt konstant och utgjort ett tydligt kännetecken för upphovsmannen, trots att tonspråket genomgått flera faser. I verk som Through and Through och Culminations från 1970-talet möter lyssnaren en massiv klusterartad orkesterklang med skarpa dissonanser. Denna modernistiska hållning skall ställas mot den romantiskt orienterade musik som Sandström skrev under senare delen av 1980-talet, representerad i verk som cellokonserten (1988) och pianokonserten (1990). Dessa verk har tillsammans med bland andra High Mass (1994) och De ur alla minnen fallna Missa da requiem (1979) givit upphov till debatter om tonspråk och text. Reine Jönsson Född i Näsum, Skåne, Han studerade musikvetenskap i Lund innan han 1981 började på Musikhögskolan i Stockholm, där han bl.a. haft Sven-David Sandström, Daniel Börtz och Anders Eliasson som lärare. Reine Jönssons musik är melodisk och rytmisk, och klingar ofta skenbart enkelt. Han lockar med sitt tonspråk en bredare lyssnarskara än vad som är vanligt för den samtida musiken. Hans musikaliska landskap uppmuntrar lyssnarens fantasi, vare sig det gäller svindlande färder i ett öppet cykellandskap i Om att cykla 1992 eller

6 livets händelser i Liv och död Reine Jönsson låter de musikaliska idéerna flöda: Att komponera innebär att försöka förstå mig själv. Hans produktion rymmer musik skriven för allt från soloinstrument till stor orkester, men också musikdramatiska verk. Reines stilla och finurliga betraktande av omvärlden har lett till stora publika framgångar med kompositioner som t.ex. orkesterverket Om hjärnan (1999) och operorna Gunsmoke In Utopia III (1995) och Strändernas svall ( ). Sommaren 2004 uppmärksammades operan Cecilia och Apkungen, ett beställningsverk för Drottningholms Slottsteater, som drog en stor publik och spelades in av SVT. Catharina Palmér Catharina Palmér föddes 1963 i Karlskrona. Med studier i bl.a. violin, piano och orgel som musikalisk bakgrund, började hon studera komposition År 1998 avslutade hon sina studier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med diplom i komposition. Hennes lärare var bl.a. Sven-David Sandström, Pär Lindgren samt även Per Nørgård i Köpenhamn. Catharina Palmérs verkförteckning uppgår nu till närmare 50 kompositioner och hennes musik har framförts av t.ex. Stockholms Blåsarsymfoniker, Stockholms Saxofonkvartett, slagverksensemblen Kroumata, KammarensembleN, Akademiska Kören i Stockholm, samt Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon har varit representerad i Stockholm New Music 1996, och hennes kompositioner har spelats i ett antal europeiska länder, samt i USA. Hon har erhållit Kungliga Musikaliska Akademiens utlandsstipendium och är sedan 1999 medlem av Föreningen Svenska Tonsättare vann hon en tävling i komposition för kör, anordnad av the Contemporary Vocal Ensemble vid Indiana University, USA, med verket Ahead för kammarkör, sex solister samt elektronik. År 2003 vann hon andra pris i den danska kammarkören Hymnias internationella kompositionstävling Vattenverk med stycket Kissrain, Watersleep, för kör och två slagverkare. Catharina Palmér är nyligen hemkommen från USA, där hon slutfört en doktorsgrad i komposition.

7 Malmö SymfoniOrkester får möjligheten att arbeta med den nya musiken på djupet i alla aspekter, inte minst i förhållande till publiken. Dessutom visar Tonsatt att vi genom samarbeten kan åstadkomma spännande konserter och evenemang för en bred publik i regionen. Malmö SymfoniOrkester Det är en självklar del av vår verksamhet att lyfta fram och tillgängliggöra det bästa av den nya musik som skrivs idag. Och i Tonsatt-projektet kan man dessutom få uppleva de utvalda verken flera gånger en möjlighet som annars inte brukar finnas för konsertbesökaren. Projektet löper under tre år och kommer med all säkerhet att skapa ett nära samarbete mellan tonsättare och musiker. Helsingborgs Symfoniorkester Att få vara en av tre orkestrar som presenterar Tonsatt, känns både roligt och stimulerande för oss. Genom projektet möjliggörs orkesterns ambition att riktigt kraftfullt framföra nyskriven musik under tre år av tre mycket intressanta tonsättare. Musica Vitae Tonsatt genomförs gemensamt av Musik i Syd, Malmö SymfoniOrkester, Helsingborgs Symfoniorkester och Musica Vitae, med Musik i Syd som samordningsansvarig. Projektet, som förväntas pågå under tre år, har möjliggjorts tack vare ett omfattande stöd av Statens Kulturråd och Sparbanksstiftelsen Skåne. Ansvarig producent: Peter Wilgotsson, Musik i Syd, , peter.wilgotsson@musikisyd.se. Information: Lena Ulvskog Arvidsson, informationschef, , lena.ulvskog@musikisyd.se.

8 Det kanns fantastiskt positivt och viktigt for den nya svenska musiken, och för oss tonsättare så klart, att projekt som Tonsatt blir verklighet! Catharina Palmér Det är en stor förmån att få möjlighet att jobba med tre så bra orkestrar så koncentrerat extra kul att de är olika till storlek! Reine Jönsson Ett projekt som Tonsatt är viktigt ur flera aspekter, inte minst för att så många nya verk blir uruppförda. Det är också väldigt positivt att Tonsatt lyfter fram personen bakom kompositionen och gör honom eller henne synlig och bekant för publiken. Sven-David Sandström Konserthuset, Kanalgatan 30, Kristianstad tel Malmö SymfoniOrkester AB, Malmö tel Konserthuset, Helsingborg tel Konserthuset, Västergatan 13, Växjö tel Tonsatt med stöd av Kulturrådet och Sparbanksstiftelsen Skåne I samarbete med