VÄLKOMMEN UT I GÖTEBORGS SÖDRA SKÄRGÅRD

VÄLKOMMEN UT I GÖTEBORGS SÖDRA SKÄRGÅRD

DANSA UT I DET BLÅ SÖDRA SKÄRGÅRDEN är ett Bohuslän i miniatyr fast det råkat hamna i Västergötland genom gränsdragningar under Nordens krigiska historia. Här finns fri horisont och aktiva fiskelägen, badorter, bygator och lummiga lövlundar mellan havets blå kilar. Kustmiljöernas sälta och skönhet utmanar både Koster och Smögen och öarna lever året runt. Södra skärgården är något så ovanligt som ett levande helårssamhälle utan privatbilar. Här bor c:a 4 500 året om. På sommaren mer än fördubblas befolkningen, och båtarna går tätare. Då befolkas fler öar, servicen förbättras och det ordnas rader av sommararrangemang. Transporterna sköts med cyklar, elbilar, lastmoppar, firmabilar och förstås Styrsöbolagets passagerarbåtar och lastfärjor. Den bilfria miljön har en mänsklig skala och det är lätt att njuta av miljön och möta människor på smala, oftast stilla vägar. I Asperö ränna 2

Dans på Brännö brygga Med promenadguiden i hand och den aktuella ficktidtabellen kan du vandra på de olika öarna, hitta badplatser och naturstigar, caféer och butiker. Du kan också göra ö-luffningar som omfattar flera öar och båtturer. Västtrafiksbiljetten gäller! Södra skärgårdens gemensamma hemsida Ta reda på mer på den gemensamma hemsidan för hela södra skärgården. Den ligger inom portalen www.vastsverige.com Sidan innehåller tips om saker att göra och uppleva, övernattning och matställen. Den hålls ständigt aktuell av företagen, som också ingår i föreningen Södra skärgårdens turismutveckling. Direktlänk till sidan: http://www.vastsverige.com/sv/goteborgs-sodra-skargard/ Som vinden över havet snabbåtar till Vrångö! Snabbåtarna Rivö och Valö trafikerar de flesta turerna på den långa linjen Saltholmen-Vrångö via Styrsö Skäret och Donsö. I lågtrafik går de även till Köpstadsö och Styrsö Bratten. Snabbåtarna är byggda i kolfiber som ger en lätt och stark konstruktion. Det innebär att bränsleförbrukning och svallvågor kan minimeras. Farten är max 28 knop och kapaciteten 163 sittande passagerare. Läs mer om fartygen på www.styrsobolaget.se! VALÖ, en av Styrsöbolagets lätta snabbåtar som gör restiden kortare. 3

HITTA TILL KLIPPORNA Upplysningar om båttrafiken Terminalen på Saltholmen har biljettförsäljning och hittegodsförvaring. Öppet månd-fred 08:55-18:30, lörd-sönd 09:15-15:30. Tel 031-29 75 99. Läs mer på vår hemsida www.styrsobolaget.se Upplysningar om övriga förbindelser och tider Telefon 0771-41 43 00 eller www.vasttrafik.se Hur kommer jag dit? Styrsöbolagets skärgårdsbåtar går från Saltholmens båtterminal. Hit går spårvagnslinje 11 från centrala Göteborg, sommartid även spårvagnslinje 9. Åk gärna kollektivt, spårvagnarna går var 7-8e minut dagtid på sommaren! Under högtrafik måndag fredag går busslinje 114 Ö-Snabben (bussresan kräver expresstillägg). Det kan vara svårt att hitta ledig parkeringsplats på Saltholmen. Som regel är det lättare att parkera vid Långedrags spårvagnshållplats och gå eller ta spårvagnen till färjeterminalen (avstånd 1,3 km). Parkeringsavgiften är (2012) 25 kr/dygn. Hur köper jag biljett? Västtrafikkort gäller ombord. Glöm inte att visa detta vid kortläsaren både på ut- och intur även om du bara gör en rundtur och inte går iland på någon ö. Speciella tur- och returbiljetter kan köpas i biljettexpeditionen eller av däcksman ombord. Pris (2012) vuxen 44 kr, ungdom 22 kr. Gäller endast för båtresa och med retur samma dag (ej vid nattaxa). Cyklar medtages avgiftsfritt i mån av plats. Vid stort antal resande fint väder kan det vara svårt att få plats med cykel ombord. Service på öarna På detaljkartorna över öarna finns butiker, matställen, museer och annan service utsatt. Butiker på de större öarna har också post och apoteksvaror. Det mesta är öppet större delen av året. Några caféer och butiker har enbart sommaröppet. Telefonnummer och hemsidor finns med på kartorna ring innan om du vill veta öppettiderna! Bankomat finns endast vid Saltholmen. Taxi på Styrsö och Donsö 031-757 99 70.Taxi på Brännö 031-757 99 80. Se öarnas hemsida för detaljer: http://www. vastsverige.com/sv/goteborgs-sodra-skargard/. Även Saltholmens och öarnas anslagstavlor innehåller många tips. 4

Översiktskarta med båtlinjer och ö-sidor På sidorna 10-23 presenteras öarna närmare se kartan för sidhänvisning till varje ö! TIPS PÅ LÄNGRE PROMENADER 1 Över Brännö från Husvik till Rödsten. C:a 2,5 km. 2 Från Brännö till Galterö. C:a 2 km. 3 Från Styrsö Tången raka vägen till Bratten. C:a 2 km. 4 Från Styrsö Tången via Halsvik till Styrsö Bratten. C:a 3 km. 5 Från Donsö till Styrsö. Bratten C:a 3 km. 6 Styrsö naturstigar, bl.a till Stora Rös. Rundor på 2-5 km. 7 Donsö naturstig. C:a 2 km. 8 Vrångö norra naturstig. C:a 3-4 km. 9 Vrångö södra naturstig. C:a 2 km. Alla kartor: Göteborgs stadsbyggnadskontor 2009

VÄLKOMMEN UT! Allemansrättens rättigheter och skyldigheter gäller. Det finns dock en del speciellt att tänka på. Naturreservat finns på Vargö, samt Vrångö med omgivande skärgård. Här gäller särskilda skyddsbestämmelser för växt- och djurliv se tavlorna på plats. Fågelskyddsområden finns i Vrångöskärgården. Här gäller landstigningsförbud från april till juli. Badplatser och offentliga toaletter sköts i de flesta fall av ideella föreningar. Hjälp föreningarna i deras arbete med att hålla skärgården fin skräpa inte ner! Betande djur, framför allt får, finns på flera öar visa hänsyn och lämna inte grindar öppna! Får på Vrångös stränder Fiske med spö och krok är fritt, med respekt för fredningstider och minimimått. Tältning är förbjuden i naturreservat annars gäller hänsyn enligt allemansrätten. Eldning på berg är förbjuden använd iordninggjorda grillplatser. Privatbilar är inte tillåtna på öarna, men det finns en del yrkestrafik och tidvis intensiv trafik med cyklar, mopeder och elbilar. Trafikmiljön är som regel lugn men se upp på de smala vägarna! ÖARNAS OCH BÅTTRAFIKENS HISTORIA Öarna i Göta Älvs mynning omtalas redan på vikingatiden. De kallas då Älvaskären eller Brännöarna. Skeppen låg i skydd under bland annat Känsö i väntan på att resa ut. Det talas också om vikingamarknader i de skyddade sunden. Under medeltiden, med ständiga nordiska krig växlade öarna nationalitet. Först på 1500- talet finns det belägg för att öarna var bebodda kanske på order av centralmakten under Gustav Vasas tid. Under 1700-talet drogs öbefolkningen in i det organiserade kaperiet. Sillperioderna i andra halvan av 1700-talet gav ett stort uppsving för öarna. Det fiskades, saltades in och kokades tran på 6

öarna. Därefter utvecklades Donsö, Styrsö Tången och Vrångö till framgångsrika fiskelägen. Skeppsfart drevs från Donsö, Styrsö Halsvik och Köpstadsö. Det lilla bonde- och fiskesamhället Asperö slog sig på fiskhandel. Brännö var framför allt en jordbruksö, men också en stor lotsplats liksom Vrångö. Med havet som inkomstkälla fördubblades befolkningen under 1800-talet, från 1 000 till drygt 2 000 invånare. Missionen och frikyrkorna fick ett starkt fäste på öarna. Första ångbåtarna I mitten 1800-talet väckte kusten ett intresse hos stadens förmögna borgare, som längtade efter hälsosamma varma och kalla bad. En badort växte fram vid Styrsö Bratten på 1850-talet. Badortsrörelsen spred sig och Vargö följde snart efter. 1867 öppnades den första ångbåtslinjen från Göteborgs centrum till badorterna på öarna. Det var ett första steg i att koppla samman staden med öarna. Redan 1874 började Ångslupsbolaget svara för posten till öarna och glesa vinterturer infördes två turer per vecka. Därmed kunde öborna själva utnyttja båttrafiken. Under de närmaste decennierna växte trafiken kraftigt till fler öar med större båtar. En period med konkurrerande bolag och konkurser ledde på 1920-talet fram till ett relativt stabilt Styrsöbolag som körde ända ut till Styrsö Bratten,1929 Vrångö. I samma veva, 1922, startade fiskaren, handlaren och badgästseglaren Charles, Tjalls, Ericksson trafik från Långedrag till Asperö, som inte haft trafik förut. Med bogserbåtspropellrar muddrade han en ränna till Brännö Rödsten 1924. Detta ledde till att många sommargäster slog sig ned på dessa öar och trafiken gick lysande. Semesterlagstiftning och ny sommartrafik Under 1930-talet skedde stora förändringar på öarna. Snurrevadsfisket och trålfisket utvecklades med Donsö i spetsen. Här, liksom på Styrsö Tången och Vrångö byggdes moderna fiskehamnar i slutet av 1930-talet. Vid samma tid slog semesterlagstiftningen igenom och intresset för sommarboende ökade kraftigt. Många sommarbostäder byggdes på Styrsö, Brännö och Köpstadsö. Motorbåtsföreningar och fackklubbar arrenderade eller köpte öar som blev hela sommarstuge- 7

samhällen med ett intensivt sommarliv Stora Förö, Kårholmen, Sjumansholmen och Knarrholmen. Expansion efter kriget Under andra världskriget byggdes luftvärnsställningar och kustbefästningar upp i skärgården. Området blev militärt skyddsområde, dit utlänningar inte fick tillträde. Skärgården upphörde att vara skyddsområde så sent som 1997 och sedan dess har allt fler utländska besökare sökt sig hit. Under 1950- och 60-talet var fisket omfattande. På Donsö expanderade fraktfarten och framgångsrika tankfartygsrederier byggdes upp. Fritidshusen blev allt fler. Ett stort steg togs när bron mellan Styrsö och Donsö invigdes 1973. Året efter inkorporerades Styrsö kommun av Göteborgs stad. Nu är servicenivån hög med bibliotek, vårdcentral och en modern brandstation. Fortfarande har öarna kvar sin småskaliga skärgårdsmiljö fri från privatbilar. VÄSTTRAFIK OCH STYRSÖBOLAGET Utsikt mot Kårholmen och Sjumansholmen från Donsö Årligen görs 2,0 miljoner resor i södra skärgården. Styrsöbolaget har totalt 14 fartyg varav några går i älvtrafiken och frakttrafiken. Södra skärgården trafikeras av Silvertärnan, Skarven och Vipan, snabbåtarna Rivö och Valö samt de isgående Fröja, Vesta och Ylva. Läs mer om fartygen på www.styrsobolaget.se Kvalitet och miljö Styrsöbolaget är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO - standard 9001:2000 och 14001:2004 samt arbetsmiljöcertifierat enligt svensk standard. Båtarna körs på miljöklass 1 dieselbränsle med inblandning av 5 % RME rapsmetylester som är ett förnyelsebart bränsle. Vid motorbyten installeras motorer som har bästa miljöprestanda. Toalettavfallet samlas i tankar ombord och pumpas iland till stadens avloppsnät för rening. 8

BRÄNNÖ Museum, Brännö Lagård marknad, Husvik. Sista lördagen i juli. www.brannoforeningen.se Torsdagsdans vid Brännö brygga, sommartid. på Brännö värdshus första söndagen i augusti. böcker om Brännös historia. ASPERÖ Det finns en innehållsrik kulturkarta över Asperö och Rivö, utarbetad av den Lokala hembygdsföreningen. STYRSÖ på Café Båtebacken och Bratten Bar&Kök året runt. Konstrunda första helgen i juni varje år. förening www.hembygd.se/styrso hembygdsrum, utställningar. Läs mer: Öbergskans byggt 1812 Styrsö från istid till nutid. DONSÖ musik och utställningar hamnfest första helgen i augusti varje år. har skrivit flera böcker om Donsöfartyg, skeppare och företagare. VARGÖ OCH VRÅNGÖ Västkuststiftelsen har gett ut en detaljerad broschyr om naturreservaten Vargö och Vrångöskärgården. KÅRHOLMEN, SJUMANSHOLMEN, KNARRHOLMEN OCH STORA FÖRÖ har skrivit Arbetarna till havet historien bakom sommaröarna. För aktuella uppgifter om evenemang m.m. se vidare hemsidan: http: www.vastsverige.com/sv /goteborgs-sodra-skargard Brännö Husvik

BRÄNNÖ - och ett intressant hembygdsmuseum. lotsbryggan i Husvik. Efter att ha varit nära avfolkning började sommargästerna inta ön på 1930-talet och nu är pendlarna i klar majoritet. Vid Rödsten möter en skog av cyklar och flakmoppar ön är påtagligt bilfri. Här kan du också hyra cykel. En avstickare uppför Faggeliden för dig upp mot lotsutkiken med god utsikt över Göteborgs hamninlopp. Här överblickar man lotsarnas arbetsområde från Vinga till Göteborg med Brännö strategiskt placerat mitt i. Vassdalsvägen leder fram till en liten badplats, där man också har suverän utsikt över inloppet och båttrafiken. Lasse Dahlquist ligger begravd på den lilla kyrkogården som man kan passera på vägen från Vassdal till båtbryggan vid Rödsten. På Brännö har jordbruket varit viktigare än fisket. På gärdet mitt på ön betar fåren, en rest av de åkermarker som försörjde ön. De små husen och de smala vägarna ger ett ålderdomligt intryck. Ett av husen är Brännö Lagård, ett levande hembygdsmuseum Ötypisk flakmoppe, och den välkända dansen på Brännö brygga

med utställningar, bilder och bevarade miljöer. Semesterlagen 1935 gav arbetare rätt till två veckors semester. Bönderna kunde sälja tomter till sommarstugor och få en inkomstförstärkning. Så blev Brännö tidigt en sommarö, välkänd för göteborgare. Mitt på Brännö ligger värdshuset som är öppet året runt. Strax bakom ligger pensionat Baggen ett av öarnas få övernattningsställen. Längs Husviksvägen söderut ligger flera stora hus som lotsar lät bygga. Nära bryggan till vänster ligger Langegården, där Lasse Dahlquists morfar bodde. Framme vid Husvik ligger Brännö brygga. Senare byggdes här en dansbana, där ännu den rikskända dansen går på torsdagskvällar. Vi ser horisonten och skären, omvärvda av bränningar. Det är lätt att förstå att hela södra skärgården kallats Brännöarna en gång. Galterö En långpromenad västerut tar dig till Galterö ute i havsbandet. Här är Brännös gamla betesmarker, som ännu betas av får. Fågellivet är rikt kring klippor och lugna vikar. Under den nya bron till ön kan du paddla runt Brännö resp Galterö. RESFAKTA Brännö har två trafikerade bryggor: Brännö Rödsten har tätast trafik, i princip en gång i timmen måndag-fredag och något glesare på lördag och söndag. Restid till Saltholmen c:a 20 min. Brännö Husvik trafikeras vardagar i högtrafik och några turer lördag-söndag. Restid till Saltholmen c:a 45 min. 11

ASPERÖ Asperö har en nätt skala och bykänsla. Här kom vadfiske igång vid den stora sillperioden på 1700-talet, men det var svårt att bygga ut någon bra hamn och något storsjöfiske blev det aldrig. I stället slog sig Asperöfiskarna på fiskhandel och än idag säljer Asperöbor fisk, bl.a. genom Fiskarbrödernas grosshandel och butiker. Längs sundet ligger sjöbodarna och den gamla hamnen. Runt om ligger en väl bevarad bykärna, med smala gränder och gamla gårdar. Ön har ett hembygdsmuseum i hamnen. På 1700-talet flyttade byn hit från det ursprungliga läget uppe i Gålebergen. På 1900-talet blev det kris. Den knappa åkermarken och det konjunkturberoende fisket kunde inte försörja öborna. Passagerartrafiken startade inte förrän 1922 med Charles Erickssons små båtar från Saltholmen. Den gamla byn gick igenom sitt laga skifte mycket sent, från omkring 1930 till 1959. Först då kunde öborna sälja tomter till hitflyttade göteborgare. På norra sidan ligger fågelsjön Musta. Ovanför ligger Valen med strålande utsikt över Göteborgs hamn. Förbi badplatsen Kvistevik kommer vi ner till Alberts brygga Asperö Östra. Namnet har bryggan fått efter Asperö vägförenings förste ordförande, Albert Lorentsson, som kämpade för att ge Asperö denna isfria hamn. Rivö Tvärs över Asperösund ligger Rivö, som har gett namn åt fjorden utanför. Ön ägs av Asperöborna och används som betesmark för får och kor. Ön har varit obebyggd länge och Asperös ö-värd kan visa runt bland fornminnena. RESFAKTA Asperö har två trafikerade bryggor: Asperö Norra, centralt i byn har tätast trafik, i princip en gång i timmen måndag-lördag och något glesare på söndagar. Restid till Saltholmen c:a 12 min. Asperö Östra trafikeras glesare. Bryggan är främst avsedd för trafik söderut mot Styrsö (även från Brännöbåten som man byter från här) Restid till Saltholmen c:a 9 min. 12

KÖPSTADSÖ Köpstadsö kallas oftast Kössö. Det är en liten ö med smala gångvägar inte ens flakmoppar är tillåtna här. Det är skottkärror som gäller för transporterna. Namnet skvallrar om köpenskap. På ön ligger många stora gårdar från den tid ön var ett centrum för skeppsfart, kring det skyddade sundet i söder. Ett litet societetshus, Smutten, finns kvar och berättar om öns historia som badort. Ön har ett 100-tal helårsboende som arbetar för att utveckla ön. RESFAKTA Köpstadsö har tät trafik, i princip en gång i timmen måndag lördag och något glesare på söndagar. Restid till Saltholmen c:a 15 min. Teckenförklaring till kartor, se sid 10-11

STYRSÖ På Styrsö möts ökulturen och stadskulturen i ett landskap med alla bohuslänska variationer. Här finns jordbruksbyn med sockenkyrkan, fiskeläget Tången, skepparsamhället Halsvik, den gamla badorten Bratten och stora naturmarker vid havet. Vid dagens knutpunkt Styrsö Bratten låg på 1700-talet ett illaluktande sillsalteri och trankokeri på behörigt avstånd från byarna västerut på ön. Här startade paret Öberg ett värdshus på 1830- talet. Det blev början till ett badortssamhälle, som fick en rejäl skjuts med ångbåtstrafikens start 1867. Parker och stora sommar- 14

villor och den planterade Arbores skog påminner om badortslivet. Här låg restaurang, kall- och varmbadhus, och två hotell som fick enstaka kungabesök. På den rivna badrestaurangens grundmurar ligger ett modernt daghem idag. Det tidigare Öbergska värdshuset har rustats upp av Hembygdsföreningen. Hela sommaren är caféet öppet med en doftande kryddgård och konstutställningar som avlöser varandra. Längs bergkanten går en gångbrygga till det barnvänliga Brattenbadet. Runt kyrkan ligger den gamla byns täta klunga med ålderdomlig bebyggelse kring smala gränder. Kyrkan har musikprogram hela sommaren och konsumbutiken är en träffpunkt året runt. Byns gamla åkrar betas av får. Ovanför kyrkan ligger socknens hembygdsstugor. På berget ovanför ligger den nybyggda missionskyrkan med strålande utsikt. Styrsö och Donsö är de två största öarna, förbundna med en bro sedan 1973. Styrsö är gammalt kyrkoch kommuncentrum med badortstraditioner lika väl som fiskeläge. Donsö är storfiskeläget som utvecklats till ett mångsidigt rederisamhälle. Donsö hamn med Isbolaget Teckenförklaring till kartor, se sid 10-11 15

Styrsö Tången, Känsö i bakgrunden I väster ligger Styrsö Tången, fiskeböndernas by som utvecklats till storfiskeläge. Fiskarhusen trängs vid gränderna ovanför bryggan med gästhamn och Café Båtebacken. Den moderna fiskehamnen finns vid Sandvik, längst ut i väster. Härifrån kan du följa stigar bland slån och björnbär över saltstänkta klippor till badplatsen vid Uttervik. Innanför Uttervik ligger Halsvik, med utsikt mot Trubadurens fyr. Sjöbodar och stora gårdar minner om en storhetstid som skepparsamhälle. Från fotbollsplanen leder naturstigar som nyligen rustats upp av ideella krafter. De leder mot utmarkerna i söder med fårbete, grunda stränder, marrisp och orkidéer. Stenmurar minner om sillfiskeperioder och Styrsös första kapell vid Brännholmsviken. Bland bergknallar och strandsluttningar finns det gott om utsiktspunkter och picknickplatser. Högst ligger Stora Rös, skärgårdens högsta punkt med utsikt från Öckerö till Tistlarna. Namnet Styrsö lär komma av den höga toppen med bronsåldersröset ett bra sjömärke att styra mot. Under första världskriget användes röset till skyttevärn och vaktstuga för landstormen. Stigarna leder vidare mot Styrsö Skäret, ett pensionat med restaurang och en fin vy över Donsö samhälle tvärs över viken. RESFAKTA Styrsö har tre trafikerade bryggor: Styrsö Bratten har tätast trafik, i princip en gång i timmen måndag-lördag och något glesare på söndagar. Här byter man ibland båt för att komma till Styrsö Tången. Restid till Saltholmen c:a 20 min. Styrsö Tången trafikeras vardagar i högtrafik samt lördag-söndag med 2-4 timmars intervall. Restid till Saltholmen c:a 30 min. Styrsö Skäret har nästan lika tät trafik som Bratten, många av turerna direkt till/från Saltholmen. Restid till Saltholmen c:a 15-20 min. med direktbåt, c:a 30 min via Bratten. 16

DONSÖ Donsö är både storfiskeläge och redarort. Företagsamheten är livlig man anar en framgångsrik samarbetsanda, inte olik Gnosjöandan i Småland. Den särpräglade dialekten för dig bort från storstaden, mot Bohuslän och Norge. Hamnen är öns hjärta, omgiven av 1900-talets fiskebebyggelse, eternitklädd mot havsvindarna. Informationstavlan vid kajen berättar stolt om öns rederier och stora fiskefartyg. Donsö är Sveriges tredje redarort efter Göteborg och Stockholm. Rederierna har bl a utvecklat miljövänliga och säkra tankers med dubbla skrov. Mellan rader av sjöbodar når vi södra delen av hamnen med flera rederikontor. Donsö, sjöbodar Längre bort ligger öbornas träffpunkt, Willys Bowling. Det gamla ishuset för fisket är ombyggt till butiker och restaurang med utställningar. Här fikar man med havsutsikt. På östra sidan ligger kyrkan, ett fåtal sommarstugor, nybyggda villor och Torholmen med små sandstränder. Härifrån leder naturstigen runt Donsö huvud, anlagd med öns gemensamma krafter. Det gamla militärområdet med sina dystra skyttevärn har blivit fina picknickplatser och från själva radarberget har man en strålande utsikt. Norr om Torholmen ligger Lökholmen, den bäst utrustade badplatsen. Innanför hamnen slingrar sig vägen mellan vita trästaket genom tät trähusbebyggelse Donsö gamla by med drag av gammalt fiskeläge. Här hittar vi den stora Missionskyrkan. Missionen fick fäste på ön för 100 år sedan när Olof Eriksson grundade det första missionshuset efter att ha överlevt ett skeppsbrott. Längre norrut ligger idrottsplatsen, med det livaktiga Donsö idrottssällskap som ägare. De har också byggt en ny sporthall som används av skolor och idrottsföreningar men är också musikoch evenemangshall. RESFAKTA Donsö trafikeras i princip en gång i timmen måndag-lördag och något glesare på söndagar. Restid till Saltholmen c:a 15-25 min, turer via Bratten c:a 35 min. 17

VARGÖ Vargö är ett naturreservat sedan 1986, längst ute i havsbandet. Ön är kuperad och har många vikar som bjuder på omväxlande vandringar. Det vindpinade läget skapar hällmarker och karga hedar, men det finns också skyddade dalar och en badvik, Bälvik. Det omväxlande landskapet nära havet bjuder på en artrik skärgårdsflora. Vargö är en bra plats för att uppleva skärgårdens fågelliv som domineras av trutar, måsar och ejdrar, men som ibland får besök av havslevande tordmule, lika väl som skogens olika fågelarter. Kring bryggan växer kaprifolen bland delvis inplanterade träd som är minne av en liten park. I Bälviken och längs klippstränderna växer strandkål och marviol, trift och strandglim och kustbaldersbrå växter som ger den verkliga västkustkänslan. Litet ovanligare är den C-vitaminrika skörbjuggsörten och den gula, höga kärrtöreln. I den skyddade Minkviken på norra sidan låg tidigare en minkfarm. Här färgar stora bestånd av marrisp och bohusmarrisp stränderna ljust blåvioletta i juli och augusti. En annan växt här är den silvergrå strandmalörten brännvinskryddan. Vargö har hört till Styrsö Tångens by och använts som betesmark, men också skattats på bränsle i form av torv och ljung. Detta tärde hårt på vegetationen och förbjöds tidigt. Under den stora men korta sillfiskeperioden i slutet av 1700-talet anlades både sillsalterier och ett trankokeri. 1859 förvandlades en del av dessa anläggningar till en liten badort med varmbadhus och regelbunden ångbåtstrafik. Efter en brand 1916 tog badortsepoken slut. Nu har Stjärnviks värdshus bara öppet vid beställningar. Naturreservatet förvaltas av Västkuststiftelsen. RESFAKTA Vargö trafikeras omkring varannan timme sommartid och med enstaka turer vintertid. Restid till Saltholmen c:a 35 min. KÄNSÖ Känsö är ett av Västkustens märkligaste byggnadsminnen. År 1771 grundades här en karantänsstation som skulle ta hand om sjöfarande från pestsmittade länder. Smittrisken gjorde att sjukhus och magasin byggdes på isolerade öar. Stationen behövde inte användas mycket, eftersom bättre hygien samt mediciner och vacciner ledde till radikalt mindre smittrisker. 1936 lades den ner och togs då över av militären. Anläggningen syns bra från båtturen mellan Styrsö Tången och 18

Vargö mot Vinga Teckenförklaring till kartor, se sid 10-11 Brännö Husvik. Göteborgs garnison vill göra det möjligt för organiserade grupper att besöka Känsö med dess unika kulturhistoria och vackra miljö. Telefon, 031-69 22 80. KÄLLÖ Förr i tiden bedrevs jordbruk på Källö, som också var hemmahamn för fraktskutor. Göteborgs motorbåtsförening köpte en fjärdedel av ön på 1930-talet. En annan del såldes av familjen Sandén till sommarstugetomter omkring 1960. RESFAKTA Källö trafikeras med flera turer dagligen sommartid och enstaka turer vintertid. Restid till Saltholmen c:a 25 min. 19

VRÅNGÖ Vrångö är den sydligaste ön, med lång tradition som fiskeläge. Ön var lotsstation från 1500-talet till 1930- talet.de knappt 400 invånarna satsar mycket på att utveckla sin ö. Här finnas goda badmöjligheter och en stor gäst hamn. Vrångö med skärgården ut till fyrplatsen Yttre Tistlarna är naturreservat sedan 1979. Den vackra naturen bjuder på upplevelser året runt. Skärgårdsbåten lägger till vid Mittvik, Strax intill ligger Vrångöhuset, öns bygdegård med skola, förskola, tvättstuga, toalett, idrottshall och vedeldad bakstuga för uthyrning. Vrångö är en barnvänlig ö med lekpark mitt i byn. På västsidan av ön ligger Gamla Stan med bevarad fiskelägesbebyggelse. De typiska vita sjöbodarna ligger kring den hamn som anlades på 1930-talet. Utanför ligger den nya hamnen som invigdes 2004 med stor och modern gästhamn och fiskekaj samt butik och fiskebod. Vrångö hamn Hamnanläggningen fick stöd av EU och pirarna är byggda med sprängsten som återvunnits från arbetet med att fördjupa farleden till Göteborgs storhamn. Typiska för Vrångö är de stora, putsade dubbelhusen i två våningar med branta tak från 1920-talet. Lotsutkiken ligger kvar på berget väster om byn, med vid utsikt över Kattegatt och Vinga fyr. Flera naturstigar går genom naturreservatet, med gott om historiska lämningar och gravplatser. Den norra slingan går förbi Brevik. Här växer bland annat hampflockel, strandaster och starr 20

Teckenförklaring till kartan, se sid 10-11 på fuktiga ängar. I nordväst ligger en saltäng där fåren betar för att hålla den öppen. På andra gamla betesmarker växer ung lövskog med inslag av hassel. På östsidan går stigen förbi kyrkogårdar med skärgårdens äldsta ringborg Tärnstigen, en kortare slinga norr om samhället är anpassad till rörelsehindrade och barnvagnar. På ett par punkter kan man lyssna till dramatisk Vrångöhistoria i sin mobiltelefon. Södra slingan leder förbi Nötholmens populära badplats och många bra sportfiskeplatser. Vid Stora Rödholmen ligger klipp- 21

stränder med typiska växter som strandkål, strandmalört och strandråg. Flera arter i reservatet är fridlysta, som martorn, ostronört, blåsippor och flera orkidéarter. Får betar på norra delen av ön för att hindra åkrar, ängar och betesmarker att växa igen. Från bronsåldersröset Storerös ser man kanotisternas Valö, badviken på Kungsö och fyrplatsen Yttre Tistlarna. Fågellivet i Vrångöskärgården är rikt. Över 60 arter häckar, både havsfåglar, rovfåglar och sångfåglar. Man kan se ejder och måsfåglar, sparvhök och hornuggla, näktergal och sånglärka. Dessutom stannar många flyttfåglar till här på sin färd. Flera skär är fågelskyddsområden med landstigningsförbud från april till juli. Knubbsälen har återhämtat sig efter virusepidemin 1988. Sälen är vanligast i den södra delen av Vrångöskärgården. Naturreservatet förvaltas av Västkuststiftelsen. RESFAKTA Vrångö trafikeras i princip en gång i timmen måndag-lördag och något glesare på söndagar. Restid till Saltholmen med c:a 25-45 min, turer via Bratten c:a 35-55 min. KÅRHOLMEN & SJUMANSHOLMEN Både Kårholmen och Sjumansholmen är sommarstugeöar. Med 1930-talets semesterlagar fanns det tid och kraft för att tillbringa semestrar vid havet. Politiska föreningar och fackföreningar arrenderade eller köpte små öar, som fungerade som täta samhällen sommartid. Föreningen som grundades för att arrendera Kårholmen fick namnet Arbetarna till havet. Sjumansholmen har länge haft anknytning till kommunisterna. På Kårholmen finns flera hus kvar med det enkla 30-talsutseendet liksom dansbanan. Butiken vid bryggan är dock nedlagd. RESFAKTA Kårholmen har tät trafik sommartid, varje/varannan timme, glesare resten av året. Restid till Saltholmen c:a 35 min. Sjumansholmen trafikeras med ett fåtal turer sommartid, enstaka turer vintertid. Restid till Saltholmen c:a 35 min. 22 STORA FÖRÖ & KNARRHOLMEN Stora Förö och Knarrholmen är två utpräglade sommaröar med olika historia. Knarrholmen köptes av redaren Axel Ax:son Johnson 1940 och skänktes till Götaverkens arbetare. Det var en enkel men omtyckt semesteranläggning för varvets arbetare med familjer. Man bor i hyrda lägenheter eller i tältstugor av masonit som

Vrångö, Nötholmen Teckenförklaring till kartor, se sid 10-11 plockades ned varje år. Nu är de k-märkta tältstugorna ägda och får stå uppe på vintern. Badstranden är barnvänlig. Dansbana och butik har kompletterats med en sommarkrog. Ön förvaltas idag av IF Metall och Handels och man hyr veckovis. Stora Förö började med Motorbåtsföreningen Delfin. Man steg iland på ön som var avsedd att bli oljelager, men som inte gick att använda till detta. Man fick köpa ön och gjorde en plan med 100 tomter och en strandväg runt ön som garanterade allmän strand för alla. 1932 byggdes först dansbanan, som nyttjas väl än idag liksom samlingslokalen Förögården. Man äger sina hus själva, och deltar i föreningens arbete. Paviljongens café och affären har öppet varje dag sommartid. RESFAKTA Stora Förö och Knarrholmen. Båda öarna trafikeras med fyra till fem turer dagligen sommartid och enstaka turer vintertid. Restid till Saltholmen c:a 20 min. 23

Hej, vart vill du resa? Vi tar dig hela vägen. Reseplaneraren visar dig alltid den bästa resvägen, oavsett om det gäller båt, buss, tåg eller spårvagn. Du behöver inte kunna namn på några hållplatser, för det går lika bra att söka på adresser. Du hittar Reseplaneraren på vår hemsida vasttrafik.se eller som gratis app till din mobiltelefon. Sök på Västtrafik och håll utkik efter ikonen här intill. Välkommen ombord! Producerad för Styrsöbolaget av MELICA med stöd av Västkuststiftelsen och Västtrafik Text, form och illustrationer; MELICA. Foto: Tore Hagman sid 1 m.h. 6,18,19 t.h. Thomas Carlén,1 ö.h. 19 öv. Övriga foton Claes G Svanteson. Tryck SG Zetterqvist, 2012