DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (22) Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Fredrik Ekström UHnvj Dokumentansvarig Dokumentdatum Version Anna Gabrielsson UHnv 2012-12-12 1.0 / mall version 2.02 Fast hinder (FOMUL) Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2012-10-30 Fastställd av Fredrik Ekström Anki Svärdby-Bergman
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 2 (22) 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten 1.1.1 Innehåll i dataprodukten Begreppet FOMUL betyder Fasta Objekt Mellan Undersöknings- och Lastprofils begränsningslinjer. Denna dataprodukt tillhör produktslaget järnvägsdata och produktgruppen BIS-data, se referens [4]. Produkten är en objekttyp. Dataprodukten består av varje enskilt objekt som kan utgöra hinder för specialtransporter med större last än tillåten profil. Fast hinder (FOMUL) förekommer i området inom en undersökningssektion. Objekten är klassade med typkoder som t ex kontaktledningsstolpe och dvärgsignal. Produkten är knuten till Det svenska järnvägsnätet, referens [5], och har direkt påverkan på trafiksäkerheten. Endast de spår som har fastställts att kunna framföra specialtransporter, dvs. spårlänkar som har indelningen LÖ-väg, har förekomster av Fasta hinder (FOMUL). Läget för FOMUL avgör om en specialtransport kan framföras och representeras av: - läget längs en spårlänk samt sida - FOMUL-koordinater för varje objekt. Koordinaterna speglar avståndet i höjd och sida från spårplanet respektive spårmitt. 1.1.2 Syftet med dataprodukten Syftet med Fast hinder (FOMUL) är att ge underlag för att kunna simulera och skapa transportvillkor för specialtransporter med last större än tillåten profil. Det gäller även för långa specialtransporter inom profilen. Simuleringen ger underlag för beslut som kan vara: - Transport utan restriktioner - Transport med restriktioner - Transport inte möjlig Produkten kan också användas för utredningar av förändringar i spåranläggningen. 1.1.3 Kunder och användning Interna kunder Trafikverkets handläggare för datafångst som planerar FOMUL- och spåravståndsmätningar ska kunna använda dataprodukten i BIS för att söka information inför förnyad mätning. Trafikverkets handläggare av transportvillkor ska bland annat m h a IT-systemet Spectra kunna använda dataprodukten för att skapa underlag för transportvillkor
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 3 (22) Externa kunder IT-system att stödja och hantera bevakningen av beslutade transportvillkor Trafikverkets handläggare utreder förändringsförslag för spåranläggningen. Lista på IT-system som konsumerar dataprodukten: Spectra. Överföring av data sker en gång per dygn. 1.1.4 Omfattning i tid o rum Avgränsning i data: Produkten ska finnas och ajourhållas på spårlänkar i Det svenska järnvägsnätet och avgränsas till spårlänkar som förekommer i indelningstypen LÖ-väg, referens [103]. Geografisk utsträckning: Sverige. Omfattning i tid: produkten ska innehålla aktuella data. 1.2 Referenser till aktuella standarder, ramverk o dylikt 1.2.1 Referenser giltiga för hela produktgruppen Ref Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar # [1] Geographic information Data product specifications SS-ISO 19 131:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [1b] Geographic information - Data quality principles SS-ISO 19 113:2002 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [1c] Geographic information - Quality evaluation procedures SS-ISO 19 114:2004 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [1d] Geographic information - Data quality measures SS-ISO 19138:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [2] Geographic information Data quality SS ISO 19 157 Under 2012 ersätter denna standard 19138, 19113 och 19114. (Specifikationen ansluter till denna standard.) [3] Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. [4] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF1584.300 [5] Dataproduktspecifikation Det svenska järnvägsnätet [6] Besiktningsklasser BVF 807.2 Se kvalitetsklasser [7] Förseningarnas samhällsekonomiska kostnader, konsekvenser samt utgifter för DoU fördelat på olika RAPPORT 2009:4 bandelar och bantyper 2009-11-27 Se kvalitetsklasser för Bantyper [8] Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 För betydelsen av ordet metadata
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 4 (22) Ref Dokumentnamn # [9] BIS - Informationskrav, Ajourhållningsansvar [10] Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur [11] Förvaltningsdata järnväg arbetsmetodik mellan förvaltning och anläggningsprojekt Standard/Dokumentnummer Kommentar BVF 810.0 BVR 2165 BVH1584.301 1.2.2 Referenser specifika för denna dataprodukt Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [101] Mätning av FOMUL och spåravstånd BVS 1805 Trafikverket [102] Fritt utrymme utmed banan BVF 586.20 Trafikverket [103] Dataproduktspecifikation LÖ-väg Indelningstyp i BIS 1.3 Termer, begrepp, förkortningar Namn på dataprodukter, BIS objekttyper, attribut, komponenter och namn på organisatoriska enheter skrivs med kursiv stil. Exempel: Kilometertavla Referenser till rubriker eller avsnitt i dataproduktspecifikationen skrivs med citationstecken. Exempel: Se rubriken Termer, begrepp och förkortningar. Referenser skrivs enligt: Se referens [8]. 1.3.1 Generella termer, begrepp och förkortningar Term/Förkortning Beskrivning Anläggningsstruktur Attribut BIS Indelningstyp I BIS-systemet delas objekttyperna in i olika anläggningsstrukturer efter var objekten finns i anläggningen. De olika strukturerna är: Banöverbyggnad, Banunderbyggnad, Bangårdsanläggning, Elkraftsanläggning, Signalanläggning, Teleanläggning, Övriga anläggningar samt Övriga objekttyper (ej anläggningsstruktur). Hur objekttypen beskrivs i databasen anges i Tabell Attribut. Varje objekttyp innehåller ett antal attribut. Attributen beskriver objektets egenskaper såsom höjd, längd, bredd, typ av material, leverantör mm. Ett attribut har ett bestämt format/datatyp t e x integer, text eller värdelista. Hur många tecken man kan använda för att beskriva anges i kolumnen antal tecken. Datatypen värdelista har ett antal fördefinierade giltiga värden som man kan välja mellan. Attribut refereras ibland till som objektattribut. Även komponenter har beskrivande attribut. BanInformationsSystem för de svenska järnvägar som förvaltas av Trafikverket. Notera att det även upplåtits för Inlandsbanan, Öresundsbanan och Arlandabanan som inte förvaltas av Trafikverket. Beskriver en egenskap på en referenslänk. Indelningen kan omfatta hela referenslänken eller delar av den. Kännetecknande för en indelning är att den endast beskriver en (1) egenskap (attribut). En
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 5 (22) Term/Förkortning Komponent Objektinstans Objekttyp Produktgrupp Produktslag Spårlänk Beskrivning indelning är också giltig i båda riktningarna för referenslänken. Indelningar delas in i administrativa indelningar och funktionella indelningar. Exempel på administrativ indelning är kommun, region, spårnummer och spårägare. Funktionella indelningar beskriver funktionella och tekniska egenskaper på referenslänken som t.ex. elektrifiering, linjeklass, trafikstyrningssystem och besiktningsklass. En del av ett objekt som kan ha ett ett till flera förhållande till objektet. En komponent beskriver t.ex. bomdrivet på en vägskyddsanläggning eller reläer i ett signalställverk. Komponenterna kan ha ett antal nivåer som i sin tur kan ha ett antal attribut (komponentattribut). Benämningen av komponenter och nivåer i strukturen baseras på referens [3]. Varje enskilt anläggningsobjekt beskrivs m h a en objektinstans av motsvarande objekttyp. Exempel: Varje spårväxel beskrivs med en objektinstans av objekttypen spårväxel. Objektinstans refereras ibland till som instans eller objekt. Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en spårlänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom STH A/B/S-tåg och LÖ-spåravstånd. Tematisk indelning av dataprodukter inom ett produktslag. För järnvägsdata är BIS-data ett exempel på representation av en produktgrupp. Tematisk indelning av dataprodukter. Vägdata, järnvägsdata, trafikslagsnät är exempel på representation av olika produktslag. Spårlänk är länken (spåret) mellan två referensnoder. På makronivån utgör det förbindelsen mellan två trafikplatser (förutom driftsplatsdelar och hållställen) och på mikronivån utgör detta alla spår, t.ex. spåret mellan två spårväxlar. 1.3.2 Termer, begrepp och förkortningar specifika för produkten Term/Förkortning Beskrivning FOMUL Fasta Objekt Mellan Undersökningssektion och Lastprofil. Se referens [101]. FOMUL-koordinater Profil (Lastprofil) LÖ-väg Läget för ett FOMUL anges med: - X-koordinat, som är måttet från spårmitt, parallellt med det plan som bildas av räls överkant, för de båda rälerna, RÖK-planet - Y-koordinat, höjden över planet som bildas av RÖK för båda rälerna, måttet anges vinkelrätt mot RÖK-planet. Läget anges även kopplat mot järnvägsnätet med km+m. Största tvärsnitt för last som får framföras utan särskilda villkor med hänsyn till utrymmet utmed banan. Se referens [102]. Profil kallades tidigare Lastprofil. Spår som är inmätt avseende FOMUL och spåravstånd. LÖ= Lastöverskridande. Se referens [101].
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 6 (22) Undersökningssektion Ett fastställt utrymme inom vilken alla FOMUL ska inmätas. Se referens [101]. Normal undersökningssektion, NU. Utvidgad undersökningssektion, UU, är större än NU och gäller endast för en avgränsad och definierad del av spårnätet. 2 Produktspecifikationens omfattning Dataproduktspecifikationen omfattar rubricerad BIS-objekttyp kopplad till Det svenska järnvägsnätet, referens [5]. 3 Identifiering av dataprodukten Titel Ev. alternativa namn Sammanfattning Syfte med produkten Geometrisk representation Fast hinder (FOMUL) FOMUL, fasta objekt inom undersökningssektionen Underlag för simulering och villkor för specialtransporter Vektordata Ämnesområde Transportation = 018 enligt SS ISO 19115 Geografisk utsträckning Sverige
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 7 (22) 4 Dataproduktens innehåll och struktur Dataprodukten beskrivs nedan med en översiktlig beskrivning tillsammans med övriga objekt- /indelningstyperna som hör tätt samman för de så kallade FOMUL-nära objekttyperna. Därefter följer en beskrivning av den specifika dataprodukten. Gemensamt för alla FOMUL-nära objekt-/indelningstyper (Originaltext i DPS Fast hinder (FOMUL)) Det finns ett flertal dataprodukter som beror av varandra när det gäller dataunderlag för att simulera och skapa transportvillkor för specialtransporter med last större än tillåten profil. Simuleringen ger villkor som kan vara: - Transport utan restriktioner - Transport med restriktioner - Transport inte möjlig Att objekttyperna Fast hinder (FOMUL), LÖ-spåravstånd samt indelningstyper U-sektion, Kurvutvidgning och LÖ-väg hanteras korrekt är en förutsättning för trafiksäkerheten. Spårlänkar kontrolleras avseende FOMUL och inmätning utförs av detekterade FOMUL med vissa tidsintervall. I samband med FOMUL-inmätning utförs också inmätning av spåravstånd till närliggande spår. Se referens [101]. Uppgifterna lagras som objekt i BIS-objekttyperna Fast hinder(fomul) och i LÖ-spåravstånd. Mätningar utförs även kontinuerligt vid förändringar av banan. FOMUL-inmätning (årtal) innehåller uppgifter om äldsta FOMUL för en spårlänk och Fasta hinder (FOMUL) avvikelse innehåller uppgifter om senaste inmätningen för en spårlänk. Båda utgör därmed grund för planeringen av nya inmätningar. De spårlänkar som ska mätas in finns i LÖ-väg och den undersökningssektion som styr inmätningsområdet beräknas inför inmätningstillfället med hjälp av flera objekt-/indelningstyper, se även referens [106]. Undersökningssektionen är en tvärprofil. Indelningstypen U-sektion. Det förekommer två undersökningssektioner, normal eller utvidgad för respektive spårlänk. Se referens [102]. Indelningstypen Kurvutvidgning. Det förekommer två olika uppsättningar av värden som beskriver hur mycket undersökningssektionen ska utvidgas i alla kurvor på en spårlänk. Kurvutvidgningen beräknas med hjälp av en formel som kräver kurvas radie som indata och beräknas för respektive kurva. Se referens [102]. Kurvas utbredning längs spårlänken. Uppgifter om kurvas utbredning finns i objekttyperna Cirkulärkurva, Övergångskurva och Spårväxel då varje objekt i de dataprodukterna har en sträckutbredning. Kurvas radie. Uppgifter om en cirkulärkurvas radie finns i attributet Radie(meter) för objekttypen Cirkulärkurva. För övergångskurvor beräknas radien för läget av berört FOMUL. För kurvor i spårväxlarnas grenspår finns uppgifter i attributet LÖ-radie för objekttypen Spårväxel.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 8 (22) Figur. Översikt över funktioner för FOMUL-nära objekttyper (markerade med blå färg) och indelningstyper (markerade med grå färg) i processen att simulera och skapa transportvillkor för specialtransporter med last större än tillåten profil. Dataprodukten Fast hinder (FOMUL) FOMUL står för Fasta Objekt Mellan Undersökningssektion och Lastprofil. Lastprofilen benämns numera endast Profil. Det finns många typer av fasta objekt, några exempel är kontaktledningsstolpe, plattform och skylt, där var och en av dem har regler för hur nära spåret just den typen får förekomma. Undersökningssektionen är en tvärprofil med fastställda mått och är alltså större än den profil som banan dimensionerats för, se referens [102]. För det svenska järnvägsnätet tillämpas två olika undersökningssektioner. Figur. Undersökningssektion, tre typer av profiler och exempel på olika typer av FOMUL.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 9 (22) I det praktiska mätningsarbetet mäts och registreras alla fasta objekt inom undersökningssektionen. Kontrollen mot profil förekommer inte vid mätning av FOMUL. Flera av attributen till Fast hinder (FOMUL) finns beskrivna i referens [101]. Varje FOMUL-objekt har en typkod som beskriver vad det är för typ av objekt plattform, skylt, signal etc. samt tilläggsinformation där detta finns att tillgå. Numrering på kontaktledningsstolpar och signaler är vanlig tilläggsinformation. FOMUL-objekten har en status som styr om ett objekt ska användas vid simulering eller inte. FOMUL-objekt tas aldrig bort utan ges istället en status som betyder att den är slopad. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Dataprodukten har även FOMUL-koordinater, mått längs och tvärs spårplanet. OBS! detta är inte samma sak som sido- och höjdmått, annat än på ett spår utan rälsförhöjning. FOMUL-koordinater anges alltid vinkelrätt från spårets längsriktning. Se definition i Termer, begrepp och förkortningar för FOMUL-koordinater. Figur. FOMUL-koordinat på rakspår X,Y. RÖK-planet (rälsöverkant) vågrätt plan genom räls överkant för båda rälerna. Figur. FOMUL-koordinat i kurva X,Y. RÖK-planet, lutande plan genom rälsöverkant för båda rälerna
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 10 (22) Figur. Exempel FOMUL-koordinater för en huvudljussignal Attributet Notering anger Mätdataintervall som anger start- och slutsektion för FOMUL. Mätdataintervallet anges för alla FOMUL och infördes som en rutin år 2010. Inom mätdataintervallet registreras FOMUL-koordinater (ett eller flera koordinatpar) som ger störst intrång i undersökningssektionen. Sedan 2010 registreras även koordinater i SWEREF 99 TM för varje FOMUL. Koordinaterna anger endast läget längs spårlänk och anges som komplement till uppgiften om längdmätning, kilometer+ meter. SWEREF-koordinaterna fångas med GPS-teknik. Antennen för GPS-mätning är monterad på en mätvagn som får olika läge i sidled beroende på spårets rälsförhöjning. Det förekommer ingen korrigering av SWEREF-koordinaterna för spårets rälsförhöjning. Specialfall Det saknas viss funktionalitet i IT-systemet Spectra, och därför tillämpas speciell hantering av data. a. LÖ-radie och Inflyttning För spårväxlar har spårets radie angivits till R=200 under många år. Sedan 2010 registreras ett radievärde på det avvikande spåret i en spårväxel, LÖ-radie. Värdet hämtas från objekttypen Spårväxel inför FOMUL-mätning, och radievärdet registreras på FOMUL som avser det avvikande spåret i attributet Kurvradie(m). På avsnittet mellan främre stödrälsskarv (FSK) i spårväxeln och 30 meter före FSK mäts och registreras FOMUL dubbelt, det ena objektet avser den genomgående trafiken, och det andra objektet avser trafik i det avvikande spåret i växel. FOMUL för det avvikande spåret ges ett fiktivt kilometer+meter -tal som ligger på spårlänken för det avvikande spåret, dvs strax bakom noden (matematiska korsningspunkten -MKP). Detta FOMUL ges radievärde enligt LÖ-radie och Mätdataintervallet samt SWEREF 99-koordinaterna ger information och detta FOMULs korrekta läge. Det förekommer att ett objekt är FOMUL endast för trafiken i avvikande spår och att objektet ligger utanför undersökningssektionen för rakspåret och den genomgående trafiken.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 11 (22) b. Helt FOMUL inom undersökningssektion Vid simulering i IT-systemet Spectra redovisas endast FOMUL som har en utbredning i tvärprofilen så att någon del skär genom undersökningssektionen. FOMUL som ligger helt inom undersökningssektionen redovisas inte. Sedan 2010 kompletteras därför alla nya FOMUL i Fast hinder(fomul) som ligger helt inom undersökningssektionen med en fiktiv mätpunkt, så att dessa FOMUL kan hanteras vid simuleringen. c. Radievärden Vid cirkulärkurva utan övergångskurvor anges FOMUL inom 30 meter från cirkulärkurvans tangentpunkter (cirkulärkurvans start- och slutpunkter) med radievärde (Kurvradie(m)) för cirkulärkurva. Figur. Exempel då cirkulärkurva är följd av raklinje. FOMUL som förekommer mellan läge A och läge B har samma Kurvradie(m) som cirkulärkurvan. Motsvarande gäller då cirkulärkurva följs av ytterligare en cirkulärkurva (S-kurva). Vid närliggande cirkulärkurvor åt olika håll (S-kurva) anges två FOMUL-objekt i det fall FOMUL berörs av 30-meters regeln för båda cirkulärkurvorna. Figur. Exempel då cirkulärkurva är följd av ytterligare en cirkulärkurva (S-kurva). FOMUL som förekommer mellan läge A och läge B har samma värde för Kurvradie(m) som cirkulärkurvans värde för radie. Vid närliggande cirkulärkurvor åt olika håll (S-kurva) anges två FOMUL-objekt i det fall FOMUL berörs av 30-meters regeln för båda cirkulärkurvorna.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 12 (22) Figur. FOMUL-objekt som är belägna mellan läge C och läge B i bilden finns som två instanser med olika värden för Kurvradie(m) motsvarande respektive cirkulärkurvas värde för radie. d. Fiktiva FOMUL I dataprodukten finns det fem typer av fiktiva FOMUL som är specialanpassade för användning i IT-systemet Spectra. De är klassade med typkoderna: 001 U-SEKTION 900 Noll-FOMUL 901 U-SEKTION 960 U-SEKTION (cirkulärkurva) 989 Text-FOMUL Beroenden till andra objekttyper och indelningar Fast hinder (FOMUL) tillhör följande BIS grupper: Anläggningsstrukturgrupp Objekttypsgrupp Övriga objekttyper Övriga objekttyper Notera! Många av de fasta hinder som mäts och lagras i Fast hinder (FOMUL) finns också lagrade i BIS som objekt av andra typer. Exempel: Ktl-Stolpe. Det finns i BIS inget samspel mellan dessa och Fast hinder (FOMUL). Fast hinder (FOMUL) finns endast på de spårlänkar som finns med i indelningen LÖ-väg.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 13 (22) Tabell 1 Attribut Fast hinder (FOMUL) Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring Senast ändrad Text 8 <ÅÅ-MM-DD> Datum för senaste ändring, fylls i automatiskt Senast ändrad av Text 15 <BIS-användare> Person som utförde senaste ändring, fylls i automatiskt Status- 1aktiv/2prel/3slop Uppräkning 1 Anger om FOMUL är aktiverat för simulering i LÖ2000 eller ej 1 Giltiga och aktiverade FOMUL 2 Preliminära ej aktiverade FOMUL 3 Slopade FOMUL Statusdatum Text 8 <ÅÅ-MM-DD> Anger datum för senaste ändringen av status Typkod Uppräkning 3 FOMUL anges med typkod Typkoder finns förtecknade i referens [101]. 001 U-SEKTION 010 Broräcke 011 Bro sidobalk 012 Snöblåsfläkt 013 Fällbom Typkoden avser inte objekt i BIS men typkoden reserverad för intern hantering i IT-systemet Spectra, typkoden får ej användas vid revision av typkoder 014 Hängränna Stuprör 015 Lastkaj 016 Plattform 017 Plattformstak 018 Rangerbroms 019 Skärning 020 Snögalleri 021 Staket Grind 022 Växeldriv 023 Växelklot 024 Bromsskoställ 025 Makadam 026 Trappa 027 Stoppbock 028 Mur 029 Bullerskydd 030 Smörjapparat
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 14 (22) Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring 031 Slangställning 032 Skåp Låda 033 Vattenpost 034 Plattformsskylt 035 Ljusgalleri 036 Kanalisation 037 Fotsteg 038 Kabelstege 039 Färjeklaff 040 Tungspets 099 Övrigt bana 100 Isolator 101 KTL-tråd 102 Utliggare 109 Övrigt KTL 15 kv 110 Återgångsledning 150 Fundament KTL-stolpe 151 Isolatorbock 152 KTL-konsol 153 KTL-stolpe 154 Skyddskåpa KTL-tråd 155 Spännvikt KTL-tråd 199 Övr KTL ej spänning 200 Dvärgsignal 201 Huvudljussignal 202 Ljusförsignal 203 Stopplykta 204 Vägskyddsförsignal 205 Vägskyddssignal 206 Lokalställare 207 Skyddsnät för signal 208 Hinderfrihetslykta 210 Fällbar dvsi, normalläge Fällbar dvärgsignal i normalläge 211 Fällbar dvsi, nedläge Fällbar dvärgsignal i nedfällt läge 299 Övrig signal 300 Högtalare 301 Telefonpost 302 Klocka
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 15 (22) Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring 303 Ledning el sign tele 304 Lampa belysning 305 Värmepost 306 Ringklocka alarm 399 Övrig tele 400 Hastighetstavla 401 Ploglyfttavla 402 Huvudsignaltavla 403 Växelskärm 404 Kryssmärke 499 Skylt Tavla 500 Brokonstruktion 501 Ställningsbyggnad 502 Tunnel 503 Vägport 599 Övrig byggnad 600 Armatur 601 Tak Vägg 602 Fundament ej KTL 603 Kran 604 Stolpe ej KTL 605 Stativ Konsol ej KTL 606 VA ledningsrör 607 Lina Stag 608 Brunn 609 Cistern 699 Övrigt objekt 900 Noll-FOMUL Typkoden avsedd att deklarera att en spårlänk inte har något FOMUL. Typkoden ersätts gradvis med instansen fasta hinder (FOMUL) avvikelse, och kommer att utgå. Typkoden avser inte objekt i BIS men typkoden reserverad för intern hantering IT-systemet Spectra, typkoden får ej användas vid revision av typkoder
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 16 (22) Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring 901 U-SEKTION Typkoden avser inte objekt i BIS men typkoden reserverad för intern hantering i IT-systemet Spectra, typkoden får ej användas vid revision av typkoder. Koden är inte synlig i BIS. 960 U-SEKTION (cirkulärkurva) Typkoden avser inte objekt i BIS men typkoden reserverad för intern hantering i IT-systemet Spectra, typkoden får ej användas vid revision av typkoder. Koden är inte synlig i BIS. 989 Text-FOMUL Typkoden avsedd att presentera väsentligtilläggsinformation i LÖ2000 i samband med simulering av Specialtransport i samband med att villkoren formuleras. Typkoden avser inte objekt i BIS men typkoden reserverad för intern hantering i IT-systemet Spectra, typkoden får ej användas vid revision av typkoder Tilläggsinfo Text 8 <nnnnnnnn> Anger id på FOMUL, t.ex. numrering på ktl-stolpar Mätdatum Text 8 <ÅÅ-MM-DD> Anger datum för mätning Mätmetod Uppräkning 15 Anger metod för mätning? Okänt värde Laser Laser Mätband Mätband Projläge Projekterat spårläge Totalstation Totalstation Operatör Text 20 <Förnamn Efternamn> Anger vem som utfört mätning Filframe Text 8 eller <ID> 30? Intern numrering hos mätkonsult Giltighetsdatum Text 8 <ÅÅ-MM-DD> Anger sista datum för användning av Tillfälliga FOMUL Mätdatafil <filnamn> Namn på mätdatafil Northing Flyttal 10 <nnnnnnn.nn> SWEREF 99 TM koordinat nordlig
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 17 (22) Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring riktning 0 okänt 6100000.00 MIN Koordinaterna anger endast läget längs spårlänk som komplement till uppgiften om längdmätning, Kilometer+ Meter. 7700000.00 MAX Easting Flyttal 10 <nnnnnn.nn> SWEREF 99 TM koordinat östlig riktning 0 okänt 250000.00 MIN Koordinaterna anger endast läget längs spårlänk som komplement till uppgiften om längdmätning, Kilometer+ Meter. 920000.00 MAX PDOP Flyttal 4 <n.nn> Anger kvalitet SWEREF99 TM, genereras vid GPS-mätning DGPS korrektion Uppräkning 1 Anger kvalitet SWEREF99 TM, genereras vid GPS-mätning 0 Utan DGPS korrektion 1 Med DGPS korrektion Antal satelliter Heltal 2 <nn> Anger kvalitet SWEREF99 TM, genereras vid GPS-mätning 0 MIN 99 MAX Kurva (h/v) Uppräkning 1 Anger om spårlänken kröker vänster eller höger vid FOMUL Avser riktningsangivelse i spårlänkens riktning, dvs med Längdmätningen. - Raklinje h Högerkurva v Vänsterkurva Kurvradie(m) Flyttal 8 <nnnnn.nn> Anger storlek på radie i spåret vid FOMUL Notering Text 80 <xx x> Valfri textkommentar När mätdataintervall anges avses start och slutsektion för den aktuella mätningen av FOMUL-objektet. Sida Uppräkning 1 Anger vilken sida om spårlänken som FOMUL är beläget
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 18 (22) Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring Avser riktningsangivelse i spårlänkens riktning, dvs med Längdmätningen. Höger, sida om spårlänken som h FOMUL-objektet ligger på Vänster, sida om spårlänken som v FOMUL-objektet ligger på X-koord Heltal 5 <xxxxx> FOMUL-koordinat X (mm) Avser sidomått i spårplanet i millimeter Vid inläsning av indata fil till BIS kontrolleras FOMUL-koordinater mot gränsvärden (mm) för respektive Typkod. Avsikten är att larma för avsteg från rimliga värden och beslut om utredning och åtgärd innan FOMUL blir operativt och påverkar simuleringar. Y-koord Heltal 5 <yyyyy> FOMUL-koordinat Y (mm) Avser höjdmåttet över spårplanet i millimeter Vid inläsning av indata fil till BIS kontrolleras FOMUL-koordinater mot gränsvärden (mm) för respektive Typkod. Avsikten är att larma för avsteg från rimliga värden och beslut om utredning och åtgärd innan FOMUL blir operativt och påverkar simuleringar. 5 Referenssystem Spatialt referenssystem för järnvägsnätet är ett linjärt referenssystem (LRS) beskrivet med topologi, noder och spårlänkar(länkar). Järnvägsnätets geografi (läge) beskrivs enligt lägesreferenssystemet SWEREF 99 TM. Referenssystem för tid är UTC +1. Vid mätning av storheter används SI-systemet som standard för måttenheter. 6 Krav på datakvalitet 6.1 Kvalitetsklasser Kvalitetsklasser är inte definierade.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 19 (22) 6.2 Krav på dataprodukten Krav på dataprodukten är inte definierade. 7 Metadata Det finns inga rutiner för leverans av metadata enligt referens [8] vid dataleveranser. Specifikationer av data inklusive kvalitetsuppföljning av data finns för hela objekttypens datamängd i detta dokument, som tillhandahålls på www.trafikverket.se. 8 Datafångst 8.1 Datakällor 8.1.1 Initiala datakällor Mätning av FOMUL har utförts sedan länge. Lagring på datamedia har tidigare skett i den applikation där simuleringarna utförts, rex LÖ90. När LÖ 2000 infördes togs beslut att nyttja BIS för import och lagring av FOMUL. Initialt mättes FOMUL med hjälp av en spårgående mättralla med spröt som definierade undersökningssektionen. Sedemera infördes fotogrammetri med STEFO-fordon utrustat med kameror. Under 1990-talet utvecklades och infördes lasertekniken för mätning av FOMUL. 8.1.2 Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning fångas i samband med FOMUL-inmätning, se referens [101]. Mätningen utförs normalt av mätkonsult med speciella krav. Listade dataleverantörer/datakällor: Trafikverket Nationellt Underhåll levererar dataunderlag från periodisk mätning projektledare av nybyggnads-/investeringsprojekten underhållsentreprenörer när underhållsarbete resulterar i dataförändringar 8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att BIS objekten ska ha attribut som beskriver vilken användare som senast gjorde en förändring av ett aktuellt BIS objekt och när. Endast den senaste förändringen registreras på detta sätt. För Fast hinder (FOMUL) gäller även att attribut finns för status (aktiv, preliminär, slopad) och statusdatum FOMUL-inmätning: mätdatum, mätmetod, mätdatafil och operatör. Rådata för mätning hanteras hos konsult, som processar rådata i sitt system vilken är spårbar. Konsult levererar mätdatafil till IDA, och det är mätdatafilen som används vid importen till BIS. GPS-mätningar: PDOP, DGPS-korrektion, antal aktiva satelliter Det finns idag inga krav på spårbarhet av vilka tillämpningar som använder sig av dataprodukten.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 20 (22) 9 Underhåll av data Ajourhållning av data Ajourhållning av data sker på två sätt: periodiskt kontinuerligt vid förändring. Ajourhållning sker i samband med FOMUL-mätning av spårlänkar, vilka genomförs periodiskt med tidsintervall om normalt vart 5:e-10:e år för visst urval. Urvalet av spårlänkar prioriteras av handläggare av transportvillkor för specialtransporter på järnväg, och anpassas till de medel som anslås i verksamhetsplanen. Registrering och uppdatering av data i BIS sker i normalfallet av mätkonsulten. En leveranskontroll utförs av Trafikverket Nationellt Underhåll (UHnbve) och registreras i BIS med status godkänd. Vid ny eller förändrad anläggning sker mätning och registrering av FOMUL och spåravstånd. Nedan visas en ungefärlig tidslinje i arbetsdagar innan spårlänken öppnas för specialtransporter (dag 0): < 10 10 9 8 9 7 6 5 4 3 2 1 0 Tidsrymd Inrapportering BIS-objekt veckor Inläggning i BIS < 8 tim Export från BIS inför mätningar < 2 tim Mätningar på plats - inläsning till BIS av FOMUL data 4-6 dagar Extrahering av data till Spectra (nattkörning) 1 natt Simulering och analys i Spectra 2-3 dagar För att kunna utföra mätningarna behövs data från relaterade BIS-objekttyper och -indelningstyper, enligt rubrik 4. Vid registrering av FOMUL och spåravstånd för nya spårlänkar gäller att spårlänkarna först är registrerade i BIS, referens [5]. Vid periodisk mätning registreras FOMUL och spåravstånd efterhand som underlag levereras. Förvaltningsansvar Ansvar för kraven på data har Trafikverket Anläggningsutveckling (UHabs). Ansvar för underhåll av dataprodukten när det gäller regelverk och rutiner har Trafikverket Anläggningsutveckling (UHabs). Ansvar för registrering av Fast hinder (FOMUL) i BIS i samband med: periodisk FOMUL-mätning har Trafikverket Nationellt underhåll (UHnbve) nybyggnads- och re-investeringsprojekten har dess projektledare underhållsarbete som resulterar i dataförändringar har Banförvaltaren Trafikverket Förvaltningsdata järnväg ansvarar för lagring och tillhandahållande enligt processen Tillhandahålla grunddata om transportsystemet som finns beskriven i Trafikverkets ledningssystem. Hantering av avvikelser ska ske enligt processbeskrivning och rutiner. 10 Tillhandahållande av data 10.1 Tillhandahållandesätt Data från BIS kan tillhandahållas på tre olika sätt:
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 21 (22) Direkt som visualisering eller rapporter i BIS systemet Som exporter av data från BIS systemet Via automatiska dataöverföringar till andra IT-system Interna användare söker åtkomst till BIS via systemet Berit. Externa kunder med legitim anledning att läsa eller exportera data m h a IT-systemet BIS ska ansöka via Kundservice Järnväg via Trafikverkets växel eller kundservice.jarnvag@trafikverket.se. IT-system inom Trafikverket kan erhålla automatiska dataöverföringar med olika tidsintervall. För regelbundna dataöverföringar krävs att ett informationssambandsavtal upprättas. 10.2 Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: *.xls Det format som används för uttag av listor från BIS egen rapportgenerator. Kräver Microsoft Excel eller motsvarande. Vissa data kan även fås i förädlad form via Trafikverkets TNE-miljö. Data kan då levereras i följande filformat: *.xml - svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS637006 (gäller företeelser) och SS637007 (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver specialiserad importfunktionalitet. *.shp- shape, ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GIS-verktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. *.mdb personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek 2 GB. 10.3 Information om begränsningar För att data ska kunna tillhandahållas krävs ibland att avtal om leveranser först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som kan tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering och följer Trafikverkets modell för prissättning. 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Kvalitetsstyrning av produktionen sker genom att systemet använder sig av fastställda värdemängder och datatyper. Övrig kvalitetsstyrning görs genom att: Certifiering krävs för att få registrera i BIS. Certifieringen måste förnyas regelbundet för att man ska få behålla behörigheten.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 22 (22) Speciell behörighet krävs för att få ajourhålla referenssystemet. Excelmallar används som stöd vid ajourhållning. 11.2 Uppföljning av kravuppfyllelse Krav på dataprodukten är inte definierade. 11.3 Överensstämmelse med ställda krav Krav på dataprodukten är inte definierade. 11.4 Redovisning av spårbarhet Viss spårbarhet bakåt (tillkomst och ursprung) finns för objekten och omfattar: Attribut, annan spårbarhet Avvikelse Kommentarer Status (aktiv, preliminär, slopad) och statusdatum Uppskattad till 0% Mätdatum för FOMUL-mätning Uppskattad till 0% Mätmetod som användes vid inmätning Uppskattad till 0% Gäller för objekt registrerade efter 2010-01-01 Mätdatafilens namn Uppskattad till 0% Gäller för objekt registrerade efter 2010-01-01 Operatör som utförde mätningen Uppskattad till 0% Gäller för objekt registrerade efter 2010-01-01 För GPS-koordinater finns uppgifter om: PDOP, DGPS-korrektion, antal aktiva satelliter vid mättillfället Mätdata lagras i Trafikverkets dokumenthanteringssystem IDA Uppskattad till 0% Gäller för objekt registrerade efter 2010-01-01 Uppskattad till 0% För övrig spårbarhet gäller: Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns inte. Spårbarhet i process/processhistorik finns inte. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns inte. En registrering av tidpunkt och användare görs vid varje förändring av en objektinstans. Endast en registrering sparas. 12 Övrig information Ingen övrig information finns.