Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Ur kunskapskraven Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak / relativt väl / väl fungerande sätt för att beskriva /förklara och ge exempel på / förklarar / förklarar och visar på samband kring / generaliserar kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del / utvecklade och relativt väl / välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan och teknik påverkar miljön och visar på / visar på fördelar och begränsningar hos / visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på / förklara / förklara och beskriva / visa på samband mellan / generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla / utvecklade / välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Arbetsgång: Gemensamma introduktioner och arbete med instuderingsfrågor Eget arbete om beskrivning av kärnkraftverk, inlämningsuppgift Laboration med metallföreningar Förhör på instuderingsfrågor Läs i läroboken sidorna 200 203 och svara på frågorna 1-6: 1. Hur är atomen uppbyggd? Rita och skriv delarna. 2. Var finns nästan hela atomens massa? 3. Vad är det som avgör ett ämnes kemiska egenskaper?
Björne Torstenson (TITANO) Sida 2 (6) 4. Vad kallas kraften som håller samman atomkärnan? 5. Ett grundämne kan ha flera isotoper. Vad menas med isotoper? 6. Vilket ämne är det enda som har olika namn på sina isotoper och vad heter dessa? Läs i läroboken sidorna 204 206 och svara på frågorna 7-10: 7. Vilka sorters joniserande strålning finns det? Vad består de av? 8. Hur ser varningstecknet ut för radioaktivitet? Rita av det. 9. Hur kan vi ha nytta av joniserande strålning? 10. Varför talar vi om radonfaran?
Björne Torstenson (TITANO) Sida 3 (6) Läs i läroboken sidorna 207 214, broschyren Vanliga och ovanliga energikällor sid 8-11, samt stencilen Process. Gör en redovisning av hur ett kärnkraftverk fungerar. Redovisningen ska innehålla: En egen skiss på ett kärnkraftverks delar (eller använd dig av färdig bild Principskiss kokvattenreaktor.jpg som finns på läxportalen ) En utförlig förklaring av hur ett kärnkraftverk fungerar. Följande delar bör finnas med: bränsle, reaktion med bild, styrning, reaktor (kokvattenreaktor), generator, transformator, avfall. Uppgiften redovisas skriftligt och samtliga källor ska anges. Läs artiklarna om Tjernobyl samt debattartikeln i DN. Skriv sedan svar på frågan Ska vi avveckla eller bygga ut kärnkraften i Sverige? där du redovisar 2 nackdelar med kärnkraft, 2 fördelar samt vad du själv tycker överväger med motivering. (Fördelar, nackdelar: beskriv dessa i flera led, fakta xxxxx yyyyy Uppgiften redovisas skriftligt och källor ska naturligtvis anges. Läs i läroboken sidorna 216 219 och svara på frågorna 11-13: 11. Vad innebär fusion och ge exempel på en fusionsreaktion? Var förekommer fusion? 12. När får man ett linjespektrum? 13. När får man ett bandspektrum?
Björne Torstenson (TITANO) Sida 4 (6) Laboration: Färger från metallföreningar Använd: brännare, degeltång, järntråd Salterna Kalcium(-klorid), Kalium(-nitrat), Koppar(-sulfat), Natrium(-klorid) Utförande: Värm järntråden och fånga upp några korn av metallföreningarna. För in tråden i lågans yttersta del. Skriv in i tabellen nedan lågans färg. För varje nytt prov tar du en ny järntråd eller bränn av den noga. Kalciumjon Kaliumjon Kopparjon Natriumjon Använd sedan spektroskopen och titta mot en glödlampa samt mot ett lysrör. Hur ser spektrumen ut och varför?
Björne Torstenson (TITANO) Sida 5 (6) Fler uppgifter för C och A: Läs i läroboken sidorna 220 223 och svara på frågorna 14-19: 14. Vem gav radioaktiviteten detta namn? 15. En nyupptäckt boplats ska åldersbestämmas. Hur kan man göra det? 16. Vad kan man få reda på genom att studera kolisotopen med masstal 13? 17. Vad är halveringstid? 18. Plutonium har halveringstid på 24 000 år. Hur många år har det gått innan bara en sextondel är kvar och resten har sönderfallit? 19. Ungefär hur stor del av radioaktiviteten är kvar i mumiekatten på bilden på sidan 221? Använd diagrammet på samma sida. Fler uppgifter för A: Läs i läroboken sidorna 224 223 och svara på frågorna 20-29: 20. Vad är radondöttrar? 21. Vilken joniserande strålning ställer till störst skada? 22. Vilken joniserande strålning är svårast att stoppa?
Björne Torstenson (TITANO) Sida 6 (6) 23. Hur mäter man joniserande strålning? 24. Vilken är enheten för radioaktivitet? 25. Vilken är enheten för stråldos? Läs om sönderfallsserier nedan och svara på frågorna 26-31 26. Vilken typ av sönderfall sker då torium-230 sönderfaller och det bildas radium (Ra)? 27. Vilken typ av sönderfall är det frågan om då polonium (Po) övergår till bly-214? 28. Bly-214 övergår i vismut (Bi). Vilken typ av sönderfall och vilket blir masstalet för vismut? 29. Vilket masstal respektive atomnummer har den stabila blyisotopen? 30. Hur många betasönderfall kan du utläsa i uranseriens diagram? 31. Hur många alfasönderfall visas i diagrammet