För en öppen folkkyrka med framtidstro Som programförklaring inför kyrkovalet 2013 har Socialdemokraternas partistyrelse antagit ett valmanifest i 12-punkter. Dessa består av uppmaningar till oss själva och alla andra som vill att Svenska kyrkan ska utvecklas som öppen folkkyrka med framtidstro, alltså förslag och krav som våra förtroendevalda kommer att driva i församlingar och pastorat, stift och kyrkomöte den kommande mandatperioden. De 12 punkterna är grupperade i fyra områden, vars rubriker också är en sammanfattning av vad Socialdemokraterna ser som nödvändigt för att Svenska kyrkan på bästa sätt ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift; att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Socialdemokraterna ser Svenska kyrkan som en viktig resurs både för enskilda människor och för samhället i stort. Svenska kyrkan ska sätta människornas behov i centrum 1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar! 2. Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga! 3. Håll Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade! Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde 4. Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan! 5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling! 6. Var drivande i religionsdialog och i arbetet mot mobbning och rasism! Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna 7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden! 8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet! 9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna!
Svenska kyrkan ska bidra till gemenskap och utveckling 10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället! 11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda! 12. Bedriv diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap! Punkterna utgår från den värdegrund som beskrivs utförligt i Socialdemokraternas partiprogram, som antogs av partikongressen i april 2013, samt i partiets gällande kyrkopolitiska program, Öppna kyrkan, som antogs av partistyrelsen år 2000. Den praktiska tillämpningen av manifestet kommer att ske inom ramen för det arbete som S-grupperna i alla kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet bedriver. Redan inför kyrkovalet har det dock, från olika håll, efterfrågats fördjupningstexter till de tolv punkterna i valmanifestet. Några sådana, som är framtagna i demokratisk ordning och antagna av partistyrelsen eller kyrkomötesgruppen, finns inte. Det står dock var och en fritt att efter bästa förmåga tolka och resonera kring valmanifestets punkter och mellanrubriker. Ungefär: Vad betyder det? Jo, enligt mig skulle det kunna vara att... Nedan följer mitt försök att göra personliga kommentarer till Socialdemokraternas manifest inför kyrkovalet 2013. Jag hoppas att det kan väcka tankar och diskussioner och ser fram emot att ta del av också dina tolkningar och konkretiseringar av de tolv punkterna! Svenska kyrkan ska sätta människornas behov i centrum 6,5 miljoner människor tillhör Svenska kyrkan, vilket motsvarar två tredjedelar av Sveriges befolkning. I fjol gjordes det drygt 16 miljoner gudstjänstbesök, 57 000 barn döptes och över 30 000 ungdomar valde att konfirmera sig i Svenska kyrkan. Inte mindre än 100 000 sjunger i en kyrkokör och antalet konserter som arrangerades i kyrkan var 3 500. Det är imponerande siffror med tanke på att vi brukar kallas världens mest sekulariserade land. Utöver själva kyrkolivet, åtnjuter Svenska kyrkan stort förtroende i samband med kriser och katastrofer - såväl på en samhällsnivå som i enskilda människors liv. Ingen annan organisation i Sverige klarar i dag av att ersätta det. Också kyrkobyggnaderna intar en särskild plats i svenskarnas hjärtan och många av dem som betalar kyrkoavgift, gör det för att solidariskt bidra till vården av vårt gemensamma, världsunika kulturarv. Ändå är det ett faktum att antalet kyrkotillhöriga sjunker sakta men säkert, särskilt i de yngre årskullarna där dopfrekvensen blivit allt lägre. För att vända trenden uppåt, måste Svenska kyrkan lyckas visa i ord och handling att varje medlem är värdefull. En öppen och demokratisk folkkyrka får aldrig dela in sina medlemmar i A-lag och B- lag. Ytterst är det detta perspektiv som Socialdemokraterna slår vakt om.
1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar För Svenska kyrkans roll som öppen folkkyrka är det avgörande att människor vill fortsätta att ta stöd i kristen tro och tradition vid livets stora händelser. När ett nytt barn ska välkomnas som del av ett större sammanhang. När ungdomar förbereder sig för steg ut i vuxenvärlden. När ett par bekräfta sin kärlek och trohet till varandra. När vi tar vårt sista farväl av en familjemedlem eller en vän. Som folk lever sina liv i dag, är dop-, konfirmations-, vigsel- och begravningsgudstjänster i det närmaste Svenska kyrkans enda chans att komma i kontakt med den stora majoriteten av de egna medlemmarna och befolkningen i övrigt. Därför måste varje sådan gudstjänst präglas av hög kvalitet, vilket inbegriper lyhördhet och omsorg i de förberedande mötena med familj och anhöriga respektive brudparet. För att detta ska vara möjligt, måste kyrkofullmäktige anslå tillräckligt med resurser för att präster, musiker, vaktmästare, bokningsansvariga och alla andra medarbetare ska kunna göra ett bra jobb. Kyrkoherden ska också ha kyrkorådets stöd i att premiera de anställda som lägger ner sin själ i att säkerställa en hög kvalitet i alla kyrkliga handlingar. Detta om något är långsiktig medlemsvård i Svenska kyrkan. 2. Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga Vi lever i en individualistisk tid, då dessutom den allmänna kunskapen om kyrkans tro, bekännelse och lära minskar. Med sin gudssyn, kyrkosyn och människosyn har Svenska kyrkan i grunden goda förutsättningar att kunna möta både unga och gamla i dagens Sverige på ett sätt som gör att de känner sig välkomna och tagna på allvar. I den globaliserade värld vi lever, är det också många som söker sina egna rötter. För att nå fram till människor på riktigt, krävs det att Svenska kyrkans medarbetare ser sig som företrädare för den öppna och demokratiska folkkyrkan. På ett övergripande plan handlar det om vilken inställning man har till att möta också dem som sällan eller aldrig går i kyrkan på söndagar att aktivt försöka skapa sammanhang där man förenar goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga. För många är sången och musiken en väg in i kyrkan. Det kan vara barn och ungdomar som börjar känna sig hemma när de sjunger eller spelar där. Det kan vara vuxna som övervinner dåliga erfarenheter av påtvingad religionsutövning i barndomen när de får höra en ny psalm på en väns begravning. Musiken kan också vara det språk, som gör att prästen, körsångarna och de som kommit till kyrkan för att lyssna känner gemenskap.
3. Håll Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade Få saker kan engagera en hel bygd eller stadsdel, som när den lokala kyrkan är hotad eller har tagit skada. När en kyrka drabbas av brand är det en nationell nyhet och vi sitter alla framför teveapparaterna och mår dåligt när vi ser bilderna på lågor som förtär oersättliga värden. Plötsligt inser vi hur det skulle kännas om den egna kyrkan brann ner. Kort sagt: kyrkobyggnaderna har en särskild plats i våra hjärtan. Svenska kyrkans församlingar och pastorat runt om i Sverige äger och förvaltar över 3 000 kyrkor, varav många har anor från medeltiden. Att vårda detta världsunika, levande kulturarv kräver både mycket pengar, kunskap och engagemang. Den kulturantikvariska ersättningen från staten, det vill säga skattebetalarna, räcker till ungefär en tredjedel av reparations- och restaureringskostnaderna. Den återstående miljarden finansieras av Svenska kyrkans medlemmar via kyrkoavgiften. Socialdemokraterna tillhör dem som inte tänker ge upp ambitionen att hålla Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade. Det vore ett misslyckande både för nationen och för kyrkan, om dessa kulturmiljöer gick samma öde till mötes som man kan se i England och på kontinenten. Det kyrkomöte som väljs 2013 måste hitta lösningar som är hållbara på lång sikt, både demokratiskt och ekonomiskt. Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde Genom historien har de rika och mäktiga ofta lagt kyrkan under sig. Likaså har kulturella mönster ofta överskuggat Kristi kärleksbudskap, vars radikalitet utmanar oss på djupet. I takt med samhällets utveckling ibland lite efter, ibland lite före har Svenska kyrkan, utifrån sin evangelisk-lutherska identitet, tagit steg mot ökad frihet, jämlikhet och solidaritet. Den gamla överhetskyrkan har blivit en folklig kyrka som välkomnar alla. Denna ständigt pågående reformering sker i samklang mellan den prästerliga ämbetslinjen och lekmännen, alltså kyrkans medlemmar i övrigt. Så var det när kyrkomötet på 1950-talet fattade beslutet att göra prästämbetet tillgängligt för både kvinnor och män. Så var det när dagens demokratiska ordning med direktval till alla organisatoriska nivåer infördes 2001, så att alla medlemmar fick samma möjlighet att påverka. Så var det också när decennier av seriös teologisk bearbetning och kyrklig folkbildning ledde fram till 2009 års kyrkomötesbeslut om att äktenskapet och den kyrkliga vigseln ska vara tillgängliga för alla par, oavsett det består av en man och en kvinna eller två personer av samma kön. Svenska kyrkan valde att gå före och nyheten spreds över hela världen. Utan Socialdemokraterna hade detta aldrig hänt.
4. Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan När beslutet fattades 1958 att kvinnor och män skulle ges samma rätt att prövas i sitt kall som präst, var det inte utan konvulsioner. I dag, 55 år senare, är den så kallade kvinnoprästfrågan inaktuell i de allra flesta församlingar men skrämmande nog inte överallt! Fortfarande finns det kvinnor som ifrågasätts i sin roll som präst. Detta kan komma från präster som är män, andra medarbetare eller förtroendevalda. Socialdemokraterna vågar påstå att det kvarlevande motståndet mot kvinnors rätt att vara präst, hänger intimt samman med ifrågasättande av andra jämlikhetsprinciper. Detta blev mycket tydligt i samband med diskussionerna om välsignelse över ingånget partnerskap och därefter äktenskap för samkönade par. Motioner om abortfrågan och kritik mot att genomföra mångreligiösa ceremonier kommer från samma håll. Det är oacceptabelt att anställda i Svenska kyrkan ska bli ifrågasatta eller mobbade på grund av sitt kön, sin sexuella läggning eller någon annan personlig egenskap. De homofober och kvinnoprästmotståndare som vänder på resonemanget och försöker utmåla sig själva som offer, får helt enkelt söka sig ett annat trossamfund om de vill arbeta som präst. Detta är min personliga åsikt och jag tror att de flesta medlemmar håller med mig. 5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa, och hållbar utveckling Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och bedriver sedan länge ett aktivt internationellt utvecklingssamarbete, framför allt med lutherska systerkyrkor runt om i världen. Det skapar direktkontakt med många av vår världs största utmaningar, som att utrota fattigdom och hunger, lösa konflikten mellan Israel och Palestina, skapa dialog mellan religioner och etniska grupperingar på väg till fred och försoning. När Svenska kyrkan väljer att på hemmaplan gå före i förverkligandet av alla människors lika rätt och värde, senast gällande äktenskapet, är det därför av stor betydelse för människor som lever under förtryck i andra länder, inklusive systerkyrkorna. Socialdemokraterna anser att detta, hur svårarbetat det än kan te sig, måste förbli Svenska kyrkans roll i den världsvida kyrkan och de ekumeniska sammanhangen. Såväl i samarbetsländerna som i Sverige, har Svenska kyrkan en viktig roll både som aktör och opinionsbildare kring internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling. Här är det oundvikligt att kyrkans linje ibland sammanfaller med och ibland kommer i konflikt med politiska partiers linjer. Oavsett om det är rött eller blått styre, vill Socialdemokraterna att Svenska kyrkan ska vara en självständig och kritisk röst.
6. Var drivande i religionsdialog och i arbetet mot rasism och mobbning För hundra år sedan döptes nästa alla svenska barn och nästan alla ungdomar konfirmerade sig i den lokala församlingskyrkan. Sedan dess har det hänt mycket i Sverige. Frikyrkor utmanade på goda grunder en förstelnad och konservativ statskyrka. Demokratin har fått genomslag och Sverige har berikats av människor som kommit från världens alla hörn. Vårt mångkulturella land är också ett mångreligiöst land. Gemensamma erfarenheter av tro och tradition, kan synliggöras och användas för att skapa mötesplatser och bygga broar. Religionsdialog kan förstärka en positiv samhällsanda. I motsats till detta finns det extremister som försöker ställa grupper mot varandra och slå in kilar som spräcker samförstånd och gemenskap över etniska och religiösa gränser. Denna skrämmande utveckling ser vi i hela Europa. I ett Sverige där rasism, antisemitism, islamofobi och diskriminering är problem på allvar, måste Svenska kyrkan lyfta fram kärleksbudskapet och alla människors lika rätt och värde. Församlingarna bör också utveckla sina metoder för att öka både ungdomars och vuxnas kunskap om den egna religionen en kompetens som blir allt viktigare i mötet med dem som kan mycket mer om sin religion, både i Sverige och utomlands. Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna Socialdemokratin strävar efter att utjämna skillnader mellan dem som har stora resurser i form av socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital och dem som saknar det. Folkhemsbygget skedde till stor del parallellt med att Svenska kyrkan demokratiserades och gick från att vara en överhetens kyrka till att bli en folkkyrka öppen för alla. Så småningom kom denna utveckling att ske i ett alltmer pluralistiskt Sverige. Svenska kyrkan fortsätter att vara en viktig resurs både för enskilda människor och för samhället ett samhälle som just nu utsätts för stora påfrestningar. Massarbetslösheten biter sig fast och många ungdomar saknar tro på framtiden. Skillnaderna mellan dem som har och dem som inte har blir alltmer påtagliga. Klassklyftorna växer i Sverige, som förut brukade kallas världens mest jämlika land. Med sin närvaro i hela landet även på de orter där både Konsum och Posten för länge sedan har bommat igen kan Svenska kyrkan bidra till att skapa framtidstro igen. Det handlar om att församlingar och pastorat gör sina resurser tillgängliga i lokalsamhället, skapar sammanhang av lärande för såväl unga som vuxna och förstärker ideellt engagemang. Svenska kyrkan ska se till att inte bli ett medelklassreservat.
7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar ansvar för välfärden Kyrkan är den moderna välfärdens mormor. Stora delar av det vi i dag brukar sammanfatta med uttrycket vård/skola/omsorg tillkom i en tid då man inte skilde på kyrkliga och icke-kyrkliga frågor i socknarna och då staten och kyrkan var sammanflätade med varandra. Prästen hade en självskriven roll inom både skolväsendet och det som kallades fattigvården. Källan till mycket av omsorgsverksamheten är det kristna kärleksbudskapet. Det moderna välfärdssystemet är självklart helt religiöst neutralt och inte minst tack vare socialdemokratin har de gamla inslagen av ensidigt villkorad välgörenhet arbetats bort. Enligt principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov har en solidariskt finansierad sjukvård, skola och äldreomsorg byggts upp i landsting och kommuner. Kyrkans moderna roll har blivit att stödja och komplettera detta. Nu ser vi dock hur den svenska välfärden krackelerar. Diakoner vittnar om hur fattigdomen ökar och att det blir allt vanligare att personer som söker hjälp hos socialtjänsten blir hänvisade till kyrkan. Oavsett om det är rött eller blått styre i kommunen, anser Socialdemokraterna att Svenska kyrkan i sådana lägen måste slå larm och utkräva politiskt ansvar. Välfärd för alla ska garanteras av den offentliga sektorn. 8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet I likhet med alla andra ideella organisationer och folkrörelser, måste Svenska kyrkan investera i framtiden genom att bjuda på sig själv. Konkurrensen med andra föreningar och fritidssysselsättningar är naturligtvis hård. En unik fördel som kyrkan bör ta var på, är att man kan erbjuda gemenskap, personlig utveckling och lärande i en helt betygsfri miljö en fristad för barn som känner prestationsångest och konkurrens redan i tioårsåldern. Ett av Socialdemokraternas mest konkreta vallöften i kyrkovalet 2013, är att verka för ett avskaffande av alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet. Om det är någonstans där det inte ska finnas ekonomiska trösklar ens i form av tjugolappar för en utflykt är det i den öppna folkkyrkan. När församlingar och pastorat lägger budget, ska ambitionsnivån inte vara lägre än att alla barn och unga kan erbjudas noll-taxa. Svenska kyrkans egen forskning visar tydliga samband mellan föräldrarnas inkomstnivå och i vilken mån deras ungdomar väljer att konfirmera sig. Detta hänger säkerligen ihop med sociala och kulturella mönster. Men risken för att Svenska kyrkan är ett medelklassreservat ska åtminstone inte förvärras av att det dessutom finns ekonomiska vattendelare, som till exempel gör att vissa har råd att åka på längre konfirmationsläger och andra inte.
9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna Det finns många goda skäl för Svenska kyrkan att tänka nytt och större kring hur landets alla församlingar och pastorat kan bidra till ungdomars utveckling och framtidstro. Först och främst ligger det i linje med vår kristna tradition att se till att alla människor får utlopp för sina gåvor och gör en praktisk samhällsinsats. Dessutom har Svenska kyrkan allt att vinna på att tidigt i människors liv erbjuda tillfällen till en fördjupad relation. Redan i dag är det många församlingar som erbjuder korttidsanställningar, sommarjobb och andra former av sysselsättning, framför allt på kyrkogårdarna. Några har samarbete med kommunen och andra delar av föreningslivet. Som förebild finns det också ett antal kommuner, som kommit överens med facket om vettiga arbetsmiljö- och lönevillkor kring sommarlovssysselsättning för gymnasister och sommarjobb för lite äldre ungdomar. Svenska kyrkan på nationell nivå skulle de kommande åren kunna erbjuda rådgivning och även ekonomiska stimulansmedel, troligen kanaliserat via stiften, till församlingarna och pastoraten. Kanske någon vill garantera alla som konfirmerar sig tre veckors sommarjobb både för deras skull och för att intressera fler för utbildningar som kan leda till anställningar inom kyrkan? Kanske kan fler gamla få någon att bjuda på kaffe och samtala med? Svenska kyrkan ska bidra till gemenskap och utveckling Socialdemokraternas vision är ett Sverige där vi alla kan leva ett bättre liv och känna frihet och framtidstro. Gemenskap och samhörighet med andra skapar en trygghet som i sin tur gör att vi utvecklas som människor. För många är familjen det som livet kretsar kring. För andra spelar vänner och arbetskamrater en central roll. Sedan finns det också många som upplever att de inte tillhör någon gemenskap utan är ensamma. Det är ett problem. Svenska kyrkan erbjuder tillfällen till gemenskap i stort och smått. Det kan vara familj och vänner som samlas i kyrkan för att döpa ett barn eller begrava någon som gått bort. Det kan vara bybor som varje år bänkar sig i samma skogsglänta för att fira friluftsgudstjänst. Det kan vara tusen församlingsbor som sjunger Bereden väg för Herran på första advent eller några dussin som firar högmässa tillsammans en vanlig söndag. Svenska kyrkan kan också bidra till gemenskap på ett allmänt plan. 6,5 miljoner svenskar är kyrkotillhöriga; det är en form av samhörighet. Man kan känna gemenskap med lutheraner i andra länder eller med kristna i hela världen. Att vara svenskkyrklig kan också innebära att man känner större samhörighet med ickereligiösa människor som tycker att homosexuella ska få gifta sig, än vad man känner med kristna motdemonstranter på Paris gator...
10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället En av de resurser inom Svenska kyrkan som är lätt att ta för given, är alla församlingshem runt om i Sverige. I byar mitt på landsbygden, i brukssamhällen, köpingar och städer, i de stora städernas innerstadsområden och förorter nästan var vi än kommer håller Svenska kyrkan en gemensamhetslokal, ibland sammanbyggd med kyrkan, tillgänglig och välvårdad. Inte bara kyrkobyggnaderna, utan också Sveriges alla församlingshem, är en skatt. Med sin vilja att vara en öppen folkkyrka, har Svenska kyrkan allt att vinna på att ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället. Ju fler familjer och sällskap som får möjlighet att låna lokalerna gratis för dopkaffe, bröllopsfest eller begravningskaffe, desto bättre medlemsvård. Ju fler ideella föreningar och politiska partier som får hålla sina möten i församlingssalen, desto fler som påminns om Svenska kyrkans betydelse. På samma sätt som en konfirmationsgudstjänst kan få någon som inte hade varit i kyrkan sedan sin egen konfirmation att återvända dit på högmässan, kan social eller kulturell verksamhet i församlingshemmet väcka någons nyfikenhet att delta i söndagens gudstjänst. Vid kollektiva kriser och katastrofer blir ofta kyrkan och församlingshemmet de naturliga samlingsplatserna för människor, över alla religionsgränser. Det vill vi utveckla. 11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda Med sitt budskap om alla människors lika värde och att vi ska älska varandra, borde Svenska kyrkan vara Sveriges bästa arbetsgivare. Vissa församlingar kanske är på god väg. Andra ligger definitivt en bra bit därifrån. Det vill vi ändra på och har därför tagit fram ett särskilt handlingsprogram som är kopplat till punkt nr 11 i Socialdemokraternas manifest inför kyrkovalet. Det är vårt löfte till alla som är anställda inom Svenska kyrkan. Att medarbetarna mår bra är en förutsättning för att verksamheten ska vara bra. Därför bygger vårt handlingsprogram på att våra förtroendevalda inom Svenska kyrkan ska bedriva en offensiv arbetsgivarpolitik med tydligare ansvarstagande. Inte minst gäller det att chefer och arbetsledare inom Svenska kyrkan får ett väldefinierat uppdrag med befogenheter, resurser och kompetens att driva en verksamhet med goda arbetsmiljövillkor. Det handlar också om att det måste finnas ett gott samspel mellan förtroendevalda och chefer i Svenska kyrkan och att ledarskapet ständigt utvecklas. Som vägledning för våra kyrkopolitiker, innehåller handlingsprogrammet en checklista med fokusområden för en arbetsmiljö i världsklass; ett medvetet genusperspektiv, anställningsformer, arbetstider, kompetensutveckling, ohälsa på arbetsplatserna och principer för upphandling.
12. Bedriv diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap Till Svenska kyrkans kärnuppgifter hör att bedriva diakonal verksamhet, som vänder sig till alla människor oavsett bakgrund. Diakonins förebild är Jesus, som lyfte fram de fattiga och förtryckta, de sjuka och utstötta, de osedda och ensamma. För dem som inte tror på Gud kan denna del av Svenska kyrkans arbete ofta vara skälet till att man ändå väljer att stanna kvar som medlem. Man inser att samhället skulle bli kallare och sämre utan kyrkan. De församlingar som låter det diakonala perspektivet prägla all verksamhet, blir automatiskt utåtriktade och inbjudande församlingar. Det handlar om möten och samtal med enskilda personer, men också om att skapa mötesplatser där människor växer tillsammans. För oss socialdemokrater är det viktigt att betona att diakonin dels måste bygga på ömsesidighet, dels måste syfta till att bryta ensamhet och utanförskap inte bara lindra tillfälligt. Att använda sin erfarenhet av att försöka öka gemenskapen mellan människor och att vara en plats för personlig utveckling, måste vara en av Svenska kyrkans viktigaste uppgifter. I dagens Sverige, där klyftorna ökar och välfärdssystemen bryts ner genom felaktig politik, behövs alla krafter som tror på kollektiva lösningar. Landets alla församlingar är en omistlig del av det civila samhället i Sverige ett Sverige där vi skapar utveckling tillsammans.