1 LIDENS NYA KYRKA Ombyggnad av bänkkvarter Lidens församling, Sundsvalls kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:9 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 4 Beskrivning och historik Kulturhistorisk status 5 Åtgärder och genomförande 6 Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder 6 Genomförda åtgärder 9 Källor 19 BILAGOR Arbetsbeskrivning ombyggnad kyrkbänkar, Lidens kyrka, 2011-07-06, Modins Byggservice, Per-Olof Modin.
3 Inledning Objekt / dnr. Lidens kyrka, Lidens församling, Sundsvalls kommun. Länsmuseets dnr. 2011 / 288. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut 2011-08-22 dnr. 433-3883-11. Beställare Indal, Sättna, Liden och Holms kyrkliga samfällighet, Viljansvägen 19, 860 25 Kovland. Beställarens ombud Göran Söderblom, Indal, Sättna, Liden och Holms kyrkliga samfällighet. Entreprenör Modins Byggservice, Per-Olof Modin, Liden (bygg-snickeriarbeten), Max Måleri, Max Wikholm, Liden (Måleriarbeten). Arbetsbeskrivning Arbetsbeskrivning ombyggnad kyrkbänkar, Lidens kyrka, 2011-07-06, Modins Byggservice, Per-Olof Modin. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.
4 Objektbeskrivning Beskrivning och historik Kyrkan är byggd i sten med vitputsade fasader och i huvudsak nyklassiska drag med stort rektangulärt långhus och västtorn med lanternin och ganska flack takstol med plåttäckt sadeltak men tornet har toureller och lanterninen, som på arkitekten J. E. Söderlunds ritning var enklare, fick av byggmästaren J. Nordell en åttsidig genombruten form. Planen är symmetrisk med sakristian indragen inom norra långhusmuren. På norra och södra långsidan sitter mittrisaliter, även synliga på ursprungsritningen. Kyrkan har inte den regelrätta klassicism som många tidigare byggda kyrkor har utan speglar en brytningstid där även nygotiken har gjort inträde. Det smalare koret i öster är polygonalt, nedre delen är försett med tre fönster medan korets övre del i trä är halvcirkelformad med rundbågiga fönster. Vid långhusets övergång till koret finns läktare utmed norra respektive södra långhusväggarna, varifrån en rundbåge med kassettering på insidan spänner över ingången till det förhöjda koret. Predikstolen består av en korg med baldakin placerad nära sakristieväggen i nära anslutning till koret. Altaret är grönmarmorerat och har ett kors med sveptäcke i förgyllning. Altarringen är också marmorerad genombruten och förgylld. Sektion och plan av ursprunglig kyrka.
5 Lidens nya kyrka uppfördes åren 1856 58 efter ritningar daterade 1854 som upprättats av arkitekten Johan Erik Söderlund 1854. Byggmästare var Johan Nordell som har satt sin prägel på kyrkan, särskilt tornhuven och koret som ej utfördes enligt Söderlunds ritningar. Koret utmärker sig för en ovanlig utformning. 1896 fick kyrkan värmekaminer. 1921 genomgick kyrkan en restaurering av interiören under ledning av arkitekten Otar Hökerberg. Ett trapprum byggdes i väster under orgelläktaren som målades i brunt och vitt. Mellanväggen mot kyrkan var av trä. Ett nytt orgelverk byggdes av E.A. Setterqvist & Son. Ett nytt uppvärmningssystem installerades. Kyrkans innanfönster försågs med katedralglas. Nya innerdörrar tillkom vid sidogångarna. Puts, färger och dekor förnyades. En spis installerades i sakristian. Kyrkans interiör hade år 1939 en annan färgsättning än idag. Det tunnvälvda taket var år 1939 målat i en ljusblå kulör (Cornell, 1939). Kyrkorummets väggar hade en grönmarmorerad målad bröstning med vågkyma som målad mittelbandslist. Den slutna bänkinredningen var då målad i en blågrön kulör, trapphall och läktare hade en målad bröstning. 1954-55 ledde arkitekt B. Linnarsson en ny omputsning och avfärgning och bortmontering av en skorsten som tillkom 1921. Interiören ommålades och troligen avfärgades väggarna och tunnvalvet i vitt. Bänkinredningen moderniserades. Altaret blev förminskat och framflyttat, korgolvet sänkt ett trappsteg och belagt med kalkstensplattor och koret utvidgades. 1958-59 tillkom ett nytt orgelverk byggt av Grönlunds orgelbyggeri. 1988 skedde en ommålning av snickerierna av arkitektkontoret Arking AB, Örnsköldsvik. 2005 2006 putslagades fasader med bruk av torrsläckt lufthårdnande kalk (fogning med tillsats av hydrauliskt material), avfärgning gjordes med fabrikstillverkad färg av luftkalk. Ommålning av bänkar och läktartak. Kyrkans putsade grå sockel som fanns åtminstone sedan 1939 förändrades år 2006 då sockeln fick stå frilagd de nedersta decimetrarna. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4.
6 Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder Det finns fyra slutna bänkkvarter med omgångar och korsgång, ombyggda 1954-55. Främsta och bakersta bänkraden i varje kvarter är förkortade med en avtrappning i varje hörn. Bänkskärmarna har vit/röd/grå-marmorerade, fyllningar med grå ramverk, Golvet i bänkkvarteren är förhöjt. Bänkkvarteren ommålades och insidorna ändrade kulör från ekfärgat till ljusgrått 2005 2006. Av tillgänglighetsskäl ska de två främsta bänkraderna med bänkskärmar i södra och norra kvarteren flyttas tillbaka medan tredje och fjärde bänkraderna på båda sidor tas bort till förvaring. Därmed skapas ett större utrymme mellan främsta bänkraden och det upphöjda koret, där nu vissa förrättningar kan hållas. Vid begravningar har äldre och rörelsehindrade haft svårt att gå uppför kortrappan till kistan, för rullstolsbundna har man använt en mobil ramp. Man har fått länsstyrelsens tillstånd till åtgärden. 2011-10-21. Främre bänkkvarteren mot koret före borttagande av bänkar.
7 2011-10-21. Norra bänkkvarteren före borttagande av främsta bänkar. 2011-10-21. Främre bänkkvarteren före ombyggnad.
8 2011-10-21. Bänkkvarter mot söder före borttagande av främre bänkar. 2011-10-21. Utrymmet mellan främst bänkskärm och kortrappan före borttagande av främsta bänkar.
9 Genomförda åtgärder 2012-02-06 påbörjades demontering av de norra bänkarna och tredje och fjärde bänkrad. Första och andra bänkraden framifrån på norra sidan dragits tillbaka och skruvats fast i befintliga skruvhål på norra sidan. Första och andra bänken på södra sidan har också demonterats. Bänkarna hade varit spikade på skrå i golvbräderna respektive bänkskärmarnas golvlister. Bänkarna lossades varsamt med kilar och spikarna sågades av med ett smalt sågblad. Gammalt trä spricker annars lätt om man försöker få grepp om och dra ut övermålade spikar. De återmonterade bänkarna på norra sidan skruvades fast i golvet genom golvlisten på insidan av bänkskärmen i befintliga skruvhål.som spacklades och målades in. Inga skruvar är satta på skärmarnas utsidor. Bänkpartierna hade varit spikade med mycket grov spik På insidan av norra bänkskärmen närmast ytterväggen fanns en lodrätt spricka. Det är osäkert om denna uppstod vid demonteringen. Sprickan har spacklats och målats igen. Inga övriga skador upptäcktes efter demonteringen. De fyra bänkarna fick tillfälligtvis stå i mittgången längst bak medan lämplig förvaring byggdes. Spackling/ målning efter gamla installationer på bänkar hade lämpligen kunnat göras under målningsentreprenaden men rekommenderas vid nästa tillfälle. 2012-02-06. Norra bänkskärmen förbereds för demontering.
10 2012-02-06. Demontering av första bänken på norra sidan. 2012-02-06. Demontering av första och andra bänken på norra sidan. Det visade sig under arbetets gång att det inte fanns något bevarat golv under det uppbyggda golvet i bänkkvarteren och de tillbakaflyttade bänkarna. Därför sänktes befintlig golvyta där bänkraderna har dragits tillbaka motsvarande omgivande golvnivå. Golvbräderna är spontade och spikade på skrå av mycket tättvuxet virke. De
11 är i genomsnitt ca 7 cm tjocka på norra sidan och 45 cm på den södra, tjockleken varierar något. Man provade att lägga golvbräderna ände mot ände dvs i samma riktning som befintligt golv, eftersom skarven skulle synas tydligt ändå och man skulle förstå att en ombyggnad har skett. Bräderna har varierande bredder. Detta var ej möjligt då vissa bräder hade rötskador i ändarna och var olika långa under de flyttade bänkskärmarna. Golvåsarna låg också något diagonalt och respektive golvbräda i det uppmärkta golvet var olika urkarvade på undersidan efter underliggande fyrskuren ås. En golvbräda placerades därför i vinkel mot befintligt golv för att fylla ut utrymmet. Golvbräder lagda i vinkel mot befintligt golv skulle ha blivit störande vid de mångformiga bänkkvarteren och det upphöjda korgolvets varierade trappning. Nytt virke har med pigmenterad linoljefernissa tonats in i kulör likt omgivande mycket slitna golv med gulnad fernissa. Demonterade bänkar förvaras åtskiljda från varandra i en ouppvärmd förrådsbyggnad nordost om kyrkan, i en specialbyggd ställning för med distanser mot väggar och mark. 2012-02-15. Bänkar tillbakadragna på norra sidan. Det upphöjda golvet sänks ner. Foto mot norr.
12 2012-02-15. Södra sidan, främsta bänkarna är tillbakadragna. Golvet till höger är nersänkt och bräderna instuckna under det upphöjda golvet. Till vänster syns golvåsar och en nytillverkad brädås (närmast) för den nya liggande brädan på tvären. 2012-02-15. Golvbräder som ska läggas ner och återanvändas på södra sidan.
13 2012-02-15. Avsågade golvbräder på södra sidan. 2012-02-15. Demonterad bänk.
14 2012-02-15. Bänkarna har varit spikade på skrå med grov spik. 2012-02-15.Främsta bänkraderna och bänkskärmen på norra sidan tillbakaflyttade.
15 2012-02-15. Bänkskärmen på norra sidan bakåtflyttad och skruvad mot golvet i befintliga skruvhål, före spackling/målning. 2012-02-15. Sänkt golv på södra sidan före placering av södra bänkskärmen med första bänken.
16 2012-02-15. Tillbakaflyttade bänkar och bänkskärm på södra sidan, sänkt golvnivå. 2012-04-23. Främre bänkkvarteren efter ombyggnad. Foto från koret.
17 2012-04-23. Främre bänkkvarteren efter ombyggnad. Foto från läktaren. 2012-04-23. Främre bänkkvarteren efter ombyggnad. Foto från läktaren.
18 2012-04-23. Förvaring av demonterade bänkar i förrådsbyggnad nordost om kyrkan. 2012-04-23. Förvaring av demonterade bänkar i förrådsbyggnad nordost om kyrkan.
19 Källor Cornell, Henrik: Lidens kyrkor i Våra kyrkor (red. Sigurd Curman och Johnny Roosval), Stockholm 1939. Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Länsmuseets Rapportserie: Lidens Nya kyrka. Restaurering av interiören 2003:11 och Lidens Nya kyrka. Interiöra och exteriöra restaureringsarbeten 2006:9.