Arboga Robotmuseum RB27/RB28

Relevanta dokument
Jaktrobot RB27 och RB28 Falcon

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J35 Draken. Versioner

Minnen från anskaffningen av RB 71 (Skyflash) Rolf Nordström Sida 1(6)

Historisk utveckling av styrsystem för Saab 29 till JA37

Registrerutrustning vapenverkan J35F och J35J

Text & foto: Daniel Karlsson

Planformen var mycket karakteristisk Foto: Saab.

Flygplan JAS 39 Gripen


Interiör/föreslagen inredning m m av SRA-4. Chaff Dlapenser. Baggage Oopr

BRUKSANVISNING. Modell: LMDT-810 Rörelsevakt / IR som sänder självlärande kodsignal till ansluten Nexa mottagare

Ejection system, Konceptuell design

Svenska regler för obemannade luftfartyg från 1 feb Rémi Vesvre ledningsstrateg

med anledning av skr. 2017/18:290 Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

TS-ansökan: Bakgrund, säkerhetsarbete, samverkan och friflyg

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst Antero Timofejeff Sida 1(12)

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Avionik - Avioniksystem Till Till Startsidan för Biblioteket

Introduktion till PDA för segelflygning

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Rapport RL 2000:42. Olycka med flygplanet SE-XRP vid Malmö/Sturup flygplats, M län den 19 mars Dnr L-017/00 ISSN

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL);

Rapport C 1994:10. Olycka med ballongen SE-ZCT den 30 april 1993 på Gröna Lund i Stockholm, AB län L-27/93

Hkp 3 Agusta Bell 204 B vid F 21.

/

Slutrapport RL 2012:17

Flyg och verksamhet på F 8 Barkarby Sofia Svalmark

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Slutrapport RL 2013:18

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia

Motor Hirth HM 504 till fpl SK 15 och HM 500 till SK 25 Historia Skolflygplan

MERA More Electric Research Aircraft, a knowledge provider. Name Jan Hansson och Jonas Larsson Flygteknik 2010

Micro:bit och servomotorer

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Flygplan JAS 39 Gripen

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift

PROCEDUR FO R ANVA NDNING AV TAXIBANSYSTEM VID BORA S FLYGPLATS

6.12 Räckvidd och uthållighet

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget

Slutrapport RL 2013:13 Olycka den 16 maj 2013 med flygplanet SE-FIM vid Sjöbo/Sövde flygplats, Skåne län.

Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

Ejection system, Konceptuell design

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Kravet på tillstånd från Transportstyrelsen för drönare som väger under 7 kilo och som flygs inom synhåll är borttaget. Läs mer om de nya reglerna.

Modellflygklubben SNOBBEN KUL I LOV

10/11/2011. Två särskilda störningsfrågor: vibrationer och luftstötvågor. Mathias Jern Pallsprängning.

många uppslag och ideer om hu:: olika flygplan, mark- och flygplanutrustningar l ~an, och bör, användas. SOVJET-MASTODONT STORSENSA TION

Anvisningar för ifyllnad av formulär för ansökan om tillstånd för verksamhet med UAS kategori 1A

Arboga Robotmuseum Turbojetmotorhistoria Per-Erik Holm Sida 1(9)

FIBEROPTIK Carola Sterner Tekn. Dr.

Övriga underrättelsekällor. Und. Bearbetning. aktuellt läge. Signalanalys. Biblioteks produkt. Gräns

STOCKHOLMS RADIOFLYGKLUBB

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Slutrapport RL 2013:08

Flygplan J28 Vampire

Rapport C 1997:52 Olycka med flygplanet LN-DRF den 1 juni 1997 vid Avelsäter, Säffle, S län L-34/97

Olycka med flygplanet SE-YGL Ca 300 meter öster om Östersund/Optand flygplats, Z län, den 27 mars 2000

Anvisningar för ifyllnad av formulär för ansökan om tillstånd för verksamhet med UAS kategori 1B

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010

Analys av främre upphängningsklack till Rb74

Beräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer

ZoomUphill har en teknisk, unik konstruktion:

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

Aerodynamik - Prestanda

Teorikurs för. Bogserbehörighet

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

SVERIGES MODELLFLYGFÖRBUND REGLER FÖR LINFLYGTÄVLINGAR TEAM RACING. F2C Goodyear Team Racing B

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m

Multi-wave Diodlaser 3 In 1. Smärtfri Hårborttagning

Framtidens sportflygplan. En studie av möjliga koncept med grön framdrivning. Patrick Berry Fluid and Mechatronic Systems

TELEKRIGFÖRING. Amnesområdet. -en störande teknik som. begränsar. och ökar vapnens effekt

Bedömning av påverkan på ATG radiokommunikationer från. Tvärbanan Kistagrenen. Saab AB

FFVS J 22 Bo Lundberg

Janus Ce. Teknisk kurs

Rapport C 1999:19 Olycka med flygplanet SE-XKG den 5 augusti 1998 öster om Eskilstuna/Kjula flygplats, D län L-74/98

Föreläsning 6: Opto-komponenter

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

Undantag för militär luftfart från trafikreglerna för luftfarten

Rapport RL 2002:15. Rapporten finns även på vår webbplats:

Utveckling av siktlinjesindikatorer till JA37 och JAS39

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning

Det totala motståndet kan beräknas med hjälp av ekvation (6.13), som lyder:

Arets upplaga av övningsklassikern

Manual Elstyrning EL120P - 2 drift

Elseglare med T-stabilisator

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Starta flygplan på vintern OBS: Detta är en lathund som INTE ersätter ordinarie flygplansdokumentation. Kolla i respektive flygplans POH.

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

OPTIK läran om ljuset

17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2

Instruktion för Riksnavigering

Karl H Ström AB Jönköping

Transkript:

Sida 1(5) Operativ tidsperiod RB27/RB28 RB27 /----------------------/----------/ -- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- ---- 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Robot RB27 och RB28 tillhör den amerikanska Falconfamiljen och är utvecklade av grundversionen Air Interception Missile 26 och AIM-4. Den hade sitt ursprung i USA och 1955 inleddes leverans till US Navy för beväpning av flygplanen F9F Cougar och FJ3 Fury samt senare även USAF för beväpning av F 102 Delta Degger, F 106 Delta Dart och F4 Phatom II. Sverige börjad förhandla med USA redan 1958 om att få köpa versionerna GAR-1 med semiaktiv radarmålsökare och GAR-2 med IR-målsökare. Falconrobotarna och ett Radarsiktessystem (Fire Control System FCS) anpassat för dessa utvecklades av Hughes Aeirkraft Company, HAC. Robotarna fanns i fem versioner och förutom de ovan nämnda också GAR-11 med semiaktiv radarmålsökare och kärnladdning, GAR-3 med semiaktiv radamålsökare (dyrare utförande) och GAR-4 med IR-målsökare arbetande på 3-4 µm våglängd. Sverige valde som radarrobot GAR-11 med konventionell verkansdel (stridsdel) och nytt zonrör. Den fick av HAC benämningen HM-55 och i Flygvapnet FV RB27. Som IR-robot valdes GAR-2 med målsökaren från GAR-4. Den fick av HAC benämningen HM-58 och i FV RB-28. Dessa versioner köptes även av USAF under beteckningen AIM-26B (RB27) resp AIM-4C (RB28). Jaktrobot RB 27 RB27 för demonstration. Bild UGM. RB 27 anskaffades till flygvapnet för bekämpning av snabbt flygande bombflygplan på hög höjd och på långa avstånd i alla väder och i mörker. RB27 var försedd med en radarekodetekterande passiv (semiaktiv) målsökare anpassad till det bärande flygplanets Siktesradar PS-01/011. Robotens målsökare och styrsystem kunde leda roboten i en kollisionsbana mot en beräknad träffpunkt, d v s enligt principen syftbäringsnavigering (även kallad proportionell navigering) samt att kontinuerligt korrigera denna bana med hänsyn till målet fart-, kurs- och höjdändringar. Roboten avfyrades normalt under ett av flygplanets Radarsikte S-7B3/31 beräknat Direktanfall DA med ett eventuellt efterföljande Jaktkurveanfall JK (s k dubbelanfall). Målsökaren fordrade radarbelysning av målet med flygplanets siktesradar alternativt styra med hjälp av störsignaler av brus- eller CW (Continuerlig Waw)- typ från målet under gångtiden mot detsamma.

Sida 2(5) Roboten styrdes aerodynamiskt med bakkantsroder på vingar och korrigerades för störningar i alla plan med en styrautomat. Robotens avionik bestod av miniatyrkomponeneter där elektronrör av subminiatyrtyp ingick. Som kraftkälla användes dels anpassad elförsörjning från det bärande flygplanet samt efter omkoppling till Inre kraft med ett irreversibelt snabbaktiverande batteri och hydraulsystem. Före avfyringen måste roboten prepareras, vilket gjordes i steg benämnda A-, B-, C- och F- preparering och bestämdes av siktet. Dessa prepareringar berörde valet av robot och kraftförsörjningen men även när och hur målsökaren skulle slavas till flygradarns frekvens och avståndsinmätning samt radarantennens pekriktning. Roboten drevs fram av en enstegs krutraketmotor. Verkansdelen bestod av en stridsdel med kontinuerliga stavar (Continuous Rod) som initierades från ett aktivt radarzonrör eller av anslagskontakter. Roboten hängdes i en Robotbalk F5 med vilken flygplanet genom kabling och sänkbar kontakt försörjde målsökarens avionik innan avfyring. RB27 licenstillverkades i Sverige av Bofors och SAAB samt LM Ericsson och började tillföras svenska FV 1965.

Sida 3(5) Ingående enheter Robot 27. Bild SAAB/FMV Tekniska data Längd 2.169 m Stridsladdning 6,6 kg Spännvidd 0.620 m Armeringsvillkor Acceleration > 14 g i 0,38-0.8 sek Vikt 116.5 kg Armeringstid 1.2-2.2 sek Fördröjd Zonrörsinitiering BAKanfall 9 millisek Självdestruktion 27 sek Motorkraft vid 20 gr 25000 N Motor brinntid 2.0 sek (krut) Max styrd flygtid på flyghöjd 3.0 km ca 14 sek Min fart för styrbar flygning M 1.0 Max fart över flygplanets M 1.4 Målksökarens frekvensområde x-bandet (8 12.5 GHz) Målsökarlobbredd Stillastående 25 grader Vid rotation 50 gr Målsökarens max utvridningsvinkel Målsökarens max presisionshastighet Målsökarens slavninghastighet Batterikapacitet Max uttagbar batteritid 45 grader 6 grader/sek ca 10 grader/sek 0.7 Ah ca 90 sek Vapenbärare J35F och J35J

Sida 4(5) Jaktrobot RB 28 RB27 för demonstration. Bild UGM. RB28 anskaffades till flygvapnet tillsammans med RB27. Avsikten var att i första hand användas för bekämpning av bombflygplan på hög höjd i klart väder inom synhåll eller i mörker. RB28 var försedd med en passiv kraftigt kyld IR-känslig målsökare med en detektor av indium/antimonid. Materialet och kylningen medgav ett IR-fönstret inom en våglängd för detektering av relativt låg värme som medförde följning på målet i nästan alla riktningar samt mindre påverkan av störning. Robotens målsökare och styrsystem kunde liksom RB27 leda roboten i en kollisionsbana mot en beräknad träffpunkt, d v s enligt principen syftbäringsnavigering samt att kontinuerligt korrigera denna bana med hänsyn till målet fart-, kurs- och höjdändringar. Roboten avfyrades normalt under ett siktesberäknat Direktanfall DA med ett eventuellt efterföljande Jaktkurveanfall JK (s k dubbelanfall). Som alternativ kunde den avfyras med målsökaren låst och parallell med flygplanets siktlinje vid visuell inriktning. Målsökaren fordrade IR-signal från målets varma delar under gångtiden mot detsamma. Roboten styrdes aerodynamiskt med bakkantsroder på vingar och korrigerades för störningar i alla plan med en styrautomat. Robotens elektronik bestod av miniatyrkomponenter där elektronrör av subminiatyrtyp ingick. Som kraftkälla användes dels anpassad elförsörjning från det bärande flygplanet samt efter omkoppling till "Inre kraft med ett irreversibelt snabbaktiverande batteri och kylsystem samt hydraulsystem. Före avfyringen måste roboten prepareras, vilket gjordes i steg benämnda A-, B-, C- och F- preparering. Dessa styrdes av siktet med stöd av Robothjälpapparater och berörde valet av robot och kraftförsörjningen men även när och hur målsökaren skulle slavas till radarantennens pekriktning eller siktets riktmärke. Roboten drevs fram av en enstegs krutraketmotor. Verkansdelen bestod av en stridsdel som initierades från Anslagskontakter. Roboten hängdes i en Robotbalk (samma som robot 27) med vilken flygplanet genom kabling och sänkbar kontakt försörjde målsökarens elektronik innan avfyring. RB28 licenstillverkades i Sverige av Bofors och SAAB samt LM Ericsson och började tillföras svenska flygvapnet FV 1965.

Sida 5(5) Ingående enheter Tekniska data Robot 28. Bild SAAB/FMV Längd Spännvidd Vikt Stridsladdning Armeringsvillkor Armeringstid Självdestruktion Motorkraft (krut) vid 20º Motor brinntid vid 20º Max fart Målsökarens frekvensområde Målsökarlobbredd 3.5 gr 6.3 gr Målsökarens max utvridningsvinkel 47º Målsökarens max pesisionshastighet 6 º/sek IR-cellens temp -180º Max kyltid 60 80 sek Max batteritid ca 90 sek Vapenbärare J35F och J35J 2.012 m 0.508 m 61.0 kg 1,3 kg Acceleration > 20g i 0,4-0,7 sek 1.0-2.0 sek 25 sek ca 18800 N 1.3 sek M 1.4 + flygplanets fart 3.84 5.5 micrometer