Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan

1 Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 2015-09-09 Redaktörer för rapporten Peteris Smitmanis, gymnasiechef, Haninge Britt-Marie Lundberg-Björk, gymnasiechef, Tyresö Annica Sterner, Assistent, Tyresö Lena Lihammar-Bergill, Kvalitetscontroller, Haninge

2 SAMMANFATTNING Årets nyckeltalsrapport visar på trender och resultat inom den kommunala gymnasieskolan på Södertörn. Statistiken är främst hämtad från officiella hemsidor som Skolverket och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL. Trenden med minskande elevkullar har nu vänt för ungefär hälften av Södertörnskommunerna. KSL:s prognos visar att antalet 16-årignar i Stockholms Län kommer att öka fram till år 2030. År 2020 kommer 8000 fler ungdomar att söka till ett högskoleförberedande program och 2200 fler till yrkesprogram, jämfört med dagens nivå. Det finns anledning för alla huvudmän att ta ett gemensamt ansvar för att det ska finnas adekvat gymnasieutbildning för alla elever i Stockholms län. Utbud och efterfrågan behöver noga analyseras så att återvändsgränder och arbetslöshet motverkas samtidigt som arbetslivets behov av arbetskraft tillgodoses på alla områden. Liksom tidigare år kan vi se att eleverna som har svarat på elevenkäten är trygga på sin skola men nästan hälften av eleverna upplever att det inte är arbetsro på lektionerna. Den nya gymnasiereformen har lett till konsekvenser. Färre elever får grundläggande behörighet till högskolan. Kraven för att få en gymnasieexamen har höjts avsevärt jämfört med de mycket låga krav som tidigare fanns för att få slutbetyg. Tanken med 2011 års skolreform var att högre kravnivåer i grundskolan skulle leda till bättre resultat och högre genomströmning på gymnasiet. Så blev det inte. Endast två tredjedelar av eleverna får gymnasieexamen på tre år. Det är ett problem som alla huvudmän behöver analysera och hantera på bästa sätt. Några funderingar inför framtiden: Hur förhåller vi oss till att endast två tredjedelar av eleverna får gymnasieexamen inom tre år? Hur möter vi de ökande elevkullarnas behov av adekvata gymnasieplatser? Hur kan vi förbättra arbetsron för våra elever?

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Metod... 4 Nyckeltal... 4 Antal elever... 4 Val av skolform... 8 Elevströmmar kommunvis...10 Val av program...15 Elevenkäten...16 Behörighet, betyg och genomströmning...17 Andel lärare med pedagogisk högskolebehörighet...20 Slutsatser...20 Några funderingar inför framtiden...21 Referenser...22

4 Inledning Bakgrund Syftet med årets Södertörnsrapport är att uppmärksamma olika nyckeltal samt att visa på trender och resultat inom den kommunala gymnasieskolan på Södertörn. Målet är att stödja kommunerna när det gäller utveckling, konkurrenskraft och stärka det regionala samarbetet inom gymnasieskolan, samt att bidra till att våra ungdomar i gymnasieåldern får möjlighet att välja en kvalitetsutbildning oavsett huvudman. Statistiken avser i huvudsak år 2014, men det finns också en liten del som avser 2015. Vi har valt att ta med den färskaste statistiken som finns i dagsläget för att göra rapporten så aktuell som möjligt. Metod Statistiken är främst hämtad från officiella hemsidor som Skolverket och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL. Viss statistik är insamlad från Södertörnskommunerna. Nyckeltal Antal elever 4500 Antal folkbokförda gymnasieelever 4000 3500 3000 2500 2000 1500 2012 2013 2014 1000 500 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Skolverket.se/Jämförelsetal. Mätdatum: 15:e oktober resp. år. Det har skett en minskning med 1007 folkbokförda gymnasieelever från år 2012 till 2014 på Södertörn, vilket motsvarar cirka 5 %. I Botkyrka, Nynäshamn och Södertälje har en svag ökning skett mellan år 2013 och 2014.

5 3500 Antal elever i huvudmannens skolor 3000 2500 2000 1500 1000 2012/13 2013/14 2014/15 500 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Skolverket.se/Jämförelsedatabasen. Mätdatum: 15:e oktober resp. år. Det går 1240 färre elever i de kommunala gymnasieskolorna på Södertörn år 2014 jämfört med 2012, vilket motsvarar en minskning med cirka 10 %. År 2014 hade vi 17264 folkbokförda gymnasieelever på Södertörn, medan 10953 gymnasieelever gick i Södertörns kommunala gymnasieskolor. I Botkyrka, Haninge och Salem ökade antalet elever från läsåret 2013/14 till 2014/15, medan det minskade i Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. 300 Antal elever på Introduktionsprogrammet, inriktning Språkintroduktion 250 200 150 100 2012/13 2013/14 2014/15 50 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa; SiRiS, Skolverket I olika sammanhang framhävs en stark ökning av antalet nyanlända i våra kommuner. Överensstämmer den bilden med verkligheten? Totalt sett har antalet elever på inriktningen språkintroduktion ökat från 758 elever 2012 till 818 elever 2014, cirka 8 %. Det är framförallt Botkyrka, Nynäshamn och Tyresö som har fått fler elever på programmet. Haninge och Huddinge ligger på ungefär samma nivå medan Södertälje totalt sett haft en minskning.

6 Prognos antalet 16-åringar i Stockholms Län Källa: KSL rapport Gymnasiebehovet 2015 Som bilden visar kommer antalet 16-åringar att öka i Stockholms Län under en lång tid framöver. Då Södertörnskommunerna expanderar kan vi räkna med motsvarande andelsökning även på Södertörn.

7 Utbud och dimensionering av gymnasieplatser Stockholms Län år 2020 Källa: KSL rapport Gymnasiebehovet 2015 KSL beskriver i sin rapport Gymnasiebehovet 2015 att det kommer att behövas fler platser på de högskoleförberedande programmen år 2020. Om eleverna söker på samma sätt som de gjorde 2014 kommer cirka 8000 fler elever att söka ett högskoleförberedande program år 2020 och cirka 2200 fler elever söka ett yrkesprogram. Bilden ovan visar att de obesatta platser som finns i länets gymnasieskolor i stort sett kommer att räcka för att möta det ökade elevantalet på yrkesprogrammen sammanlagt. Däremot kommer det att saknas närmare 6000 platser på de högskoleförberedande programmen. Det finns anledning för alla huvudmän att ta ett gemensamt ansvar för att det ska finnas adekvat gymnasieutbildning för alla elever i Stockholms län. Utbud och efterfrågan behöver noga analyseras så att återvändsgränder och arbetslöshet motverkas samtidigt som arbetslivets behov av arbetskraft tillgodoses på alla områden.

2012/13 2013/14 2014/15 2012/13 2013/14 2014/15 2012/13 2013/14 2014/15 2012/13 2013/14 2014/15 2012/13 2013/14 2014/15 2012/13 2013/14 2014/15 2012/13 2013/14 2014/15 8 Val av skolform Folkbokförda elevers val av skolform Andel i egna kommunens gymnasieskolor Andel i annan kommuns gymnasieskolor Andel i fristående gymnasieskola 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Skolverket.se/Jämförelsetal. Mätdatum: 15:e oktober resp. år. OBS! I Friskolor är landstingskommunala skolor inkluderade. Trenden är att eleverna i allt mindre utsträckning väljer att gå i hemkommunens kommunala gymnasieskolor. Haninge går dock emot den trenden. Tillgången till gymnasiefriskolor varierar mellan våra Södertörnskommuner, vilket i viss mån kan förklara skillnaderna för elever i fristående gymnasieskola. Sammanlagt sker en svag ökning av andelen elever som väljer till fristående gymnasieskolor utom för elever folkbokförda i Haninge. Huddinges, Nynäshamns, Södertäljes och Tyresös elever väljer i ökande utsträckning att gå i annan kommuns gymnasium. Den största ökningen är dock mellan åren 2012/13 och 2013/14, endast en svag ökning sker mellan 2013/14 och 2014/15.

9 Andel antagna till respektive typ av huvudman i Stockholms län 60 55 50 50 40 30 20 10 42 39 36 35 33 15 18 22 22 24 27 27 30 32 36 39 40 38 40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Kommunal skola i egna kommunen Kommunal skola i annan kommun Fristående skola Källa: Gymnasieantagningen (Slutantagningen till gymnasieskolorna 2015 i Stockholms Län) Södertörns ungdomar är mer benägna att gå i sin hemkommun jämfört med snittet i Stockholms län. Det är endast Tyresös ungdomar som är mindre benägna att gå i sin hemkommun än länsgenomsnittet, endast 20 % år 2014. Södertörns ungdomar läser i större utsträckning i annan kommuns gymnasieskola jämfört med snittet i Stockholms Län. Det är en högre andel elever i Stockholms län som läser vid ett fristående gymnasium än eleverna på Södertörn. Det är endast Tyresös ungdomar som kommer upp till snittet på 41 % år 2014. De folkbokförda eleverna på Södertörn blev antagna till: 2015/16 9% 5% Kommunala gymnasieskolor i Södertör: Friskolor: 2014/15 5% 8% 32% 54% Stockholms stad: 30% 57% Källa: ksl.ist-analys.com 6011 folkbokförda elever på Södertörn blev antagna till gymnasiet, ht 2015/16 mot 6081elever ht 2014/15. Några procentenheter färre elever antogs till kommunala

10 gymnasieskolor på Södertörn, medan några procentenheter fler antogs till friskolor. Ungefär samma andel antogs till Stockholms stad och andra kommuner. Eleverna i Södertörns kommunala gymnasieskolor kommer från: 2015/16 7% 5% Södertörn 2014/15 88% Stockholms stad Andra kommuner 7% 6% 87% Källa: ksl.ist-analys.com 3728 elever blev läsåret 2015/16 antagna till Södertörns gymnasieskolor, vilket är en minskning med 251 elever från föregående läsår. Som bilderna ovan visar kommer gymnasieeleverna i de kommunala gymnasieskolorna från Södertörn i stor utsträckning. Det är endast en marginell skillnad mellan de båda läsåren. Elevströmmar kommunvis Nedanstående diagram visar hur stor andel av de folkbokförda eleverna som studerar i sin hemkommun, pendlar till annan kommun samt hur stor andel som pendlar in till kommunen. Procentberäkningen utgår från antalet folkbokförda, dvs dessa utgör 100 %. T.ex. om inpendlingen är större än utpendlingen kommer andelen studerande att bli större än 100 %. Mättidpunkten för antal elever är i mitten av oktober respektive år. Bilderna är hämtade från Siris databas, (siris.skolverket.se).

11 Botkyrka Bilden visar att de kommunala gymnasieskolorna i Botkyrka har tappat några procentenheter av sina folkbokförda elever. Den största skillnaden mellan åren är att inpendlingen till de kommunala gymnasieskolorna har ökat. Haninge Andelen gymnasieelever som studerar i hemkommunen Haninge ligger på ungefär samma nivå år 2010 som år 2014. Det är en hög andel jämfört med övriga Södertörnskommuner och Stockholms län. Utpendlingen till kommunala och fristående huvudmän ligger på en konstant nivå. Den största skillanden mellan åren är att inpendlingen till kommunal skola ökat.

12 Huddinge Bilden visar att andelen folkbokförda elever i Huddinge i större utsträckning under tidsperioden väljer att utpendla till både friskolor och andra kommunala gymnasieskolor. Det är också fler elever från andra kommuner som väljer att åka till både kommunala och friskolor i Huddinge inpendling. Andelen folkbokförda som läser vid en friskola inom kommunen ligger konstant på några procentenheter. Nynäshamn Under tidsperioden väljer fler elever från Nynäshamn att utpendla till annan kommunal gymnasieskola. Inpendlingen ligger på en låg nivå. Utpendlingen till fristående huvudman ligger på en konstant nivå.

13 Salem Salem har en väldigt låg andel folkbokförda elever i sin gymnasieskola. Eleverna väljer att utpendla till andra kommunala och fristående gymnasieskolor. Inpendlingen av elever från andra kommuner är väldigt hög, 80 %. Södertälje Det är cirka 20 % färre folkbokförda elever i Södertälje som studerar på de kommunala gymnasierna i hemkommunen, år 2010-2014. En ökande andel elever från Södertälje väljer att utpendla till annan kommunal skola. Jämfört med de andra södertörnskommunerna har Södertälje en hög andel elever som studerar i en friskola i sin hemkommun. Inpendlingen till kommunal gymnasieskola har sjunkit under perioden.

14 Tyresö Under tidsperioden har andelen folkbokförda elever som studerar i hemkommunen sjunkit med cirka 20 %. Utpendlingen till fristående gymnasieskolor har ökat mer än utpendlingen till andra kommunala skolor. Inpendlingen till den kommunala gymnasieskolan har minskat. Det som sticker ut i ovanstående bilder som visar hur eleverna pendlar till sina gymnasieskolor är att: Salem och Tyresö har en väldigt låg andel av sina folkbokförda elever i sina kommunala gymnasieskolor, medan Haninge har en väldigt hög andel. I Södertälje studerar en förhållandevis hög andel av de folkbokförda eleverna på en friskola i hemkommunen. Huddinge och Södertälje har en förhållandevis hög andel inpendling till fristående gymnasieskolor. Nynäshamn, Tyresö och Södertälje har en förhållandevis låg andel av inpendling till sina kommunala gymnasieskolor. Det geografiska läget är rimligtvis en bidragande orsak. Salems kommunala gymnasium består till 80 % av inpendlande elever. Huddinge har också förhållandevis en hög andel inpendlande elever till sina kommunala gymnasieskolor. Nynäshamn har en förhållandevis låg andel som utpendlar till fristående gymnasieskolor medan Salem och Tyresö har en hög andel Nynäshamn, Salem och Tyresö har en stor utpendling till andra kommunala gymnasieskolor, medan Haninge ligger på en låg andel. Ovanstående diagram visar på hur olika elevströmmarna ser ut till våra Södertörnskommuner. Många parametrar spelar in, som t.ex. utbud av gymnasieprogram och gymnasieskolor, geografiskt läge och kommunikationer.

2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 15 Val av program Andel elever på högskoleförberedande program/yrkesprogram och introduktionsprogram Antagning till program - folkbokförda elever åk 1 Södertörn 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högskoleförberedande program Källa: ksl.ist-analys.com 2013/14 2014/15 2015/16 58% 58% 59% Yrkesprogram 26% 25% 26% Introduktionsprogram 16% 17% 15% Som tabellen ovan visar så har det skett mycket små förändringar i de folkbokförda elevernas antagning till högskoleförberedande-, yrkes och introduktionsprogram. I Stockholms län är det 22 % som blivit antagna till ett yrkesprogram ht -15 medan det är 26 % hos ungdomarna på Södertörn. På Södertörn går alltså en större andel av de folkbokförda eleverna på ett yrkesprogram än genomsnittet i Stockholms län. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel folkbokförda elever på högskole-, yrkes- och introduktionsprogram Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Jämförelsetal, Skolverket Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram

16 Huddinge, Salem och Tyresö är de kommuner på Södertörn som har högst andel elever som går på högskoleförberedande program, medan Haninge och Nynäshamn är de kommuner som har den högsta andelen som går på ett yrkesprogram bland Södertörnskommunerna. Elevenkäten Utvalda frågor från elevenkäten kommunens skolor läsåren 2013/14 och 2014/15 Botkyrka 13/14 Botkyrka 14/15 Haninge 13/14 Elevenkät per kommun läsåren 13/14 och 14/15, % Jag känner mig trygg på min skola 87 87 86 91 92 91 94 94 94 90-88 89 91 Det är arbetsro på mina lektioner 54 56 45 50 49 45 45 55 60 54-44 56 65 Jag kan rekommendera min skola till andra elever 68 70 60 70 66 68 63 53 80 71-56 57 69 I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik 42 43 56 50 39 38 61 59 3 3-54 58 63 Över lag är ungdomarna trygga i sin skola. Vad gäller arbetsron är det fortfarande en väldigt hög andel elever som anser att det inte är arbetsro på lektionerna. Det är stor variation på svaren mellan de olika åren på frågan Jag kan rekommendera min skola till andra elever i fyra kommuner. En stor andel elever anser att de inte får kontakt med arbetslivet. Ovanstående tabell visar svaren från alla elever i årskurs 2 i våra kommunala skolor på Södertörn. Sannolikt hade utfallet sett annorlunda ut om vi enbart hade tittat på resultatet från eleverna som går på ett yrkesprogram. Haninge 14/15 Huddinge 13/14 Huddinge 14/15 Nynäshamn 13/14 Nynäshamn 14/15 Salem 13/14 Salem 14/15 Södertälje 13/14 Södertälje 14/15 Tyresö 13/14 Tyresö 14/15

17 Behörighet, betyg och genomströmning 100 80 60 40 20 0 Elever i huvudmannens skolor med behörighet till högskola 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 Källa: Jämförelsetal, Skolverket

18 Ovanstående bilder visar att den nya gymnasiereformen har fått konsekvenser. Andelen elever som får grundläggande behörighet till gymnasiet har minskat. I dagens gymnasiestruktur får eleverna inte per automatik behörighet om de får gymnasieexamen från ett yrkesprogram. De som får gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program får idag grundläggande behörighet till högskolan. För kommunen som helhet innebär det att högre andel platser på högskoleförberedande program medför högre andel som får allmän behörighet till högskolan. Samtidigt gäller det omvända högre andel platser på yrkesprogram medför lägre andel elever med allmän behörighet till högskolan. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen och får en examen inom 3 år, av nybörjarelever, exkl IM, 2014 Folkbokförda Huvudman 100 80 60 40 20 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Skolverket.se/Jämförelsetal Som bilden ovan visar är det endast runt två tredjedelar av eleverna som får gymnasieexamen på tre år. Bilden är i stort sett densamma för folkbokförda elever som för elever i kommunens egna skolor. För många elever tar det i praktiken fyra år att uppnå gymnasieexamen, och långt ifrån alla som avslutar gymnasiet får gymnasieexamen. Kraven för att få gymnasieexamen har höjts avsevärt jämfört med de mycket låga krav som tidigare fanns för att få slutbetyg. Kravnivån på ett antal gymnasiekurser har höjts. Tanken med 2011 års skolreform var att högre kravnivåer i grundskolan skulle leda till bättre resultat och högre genomströmning i gymnasiet. Så blev det inte. Alla huvudmän har anledning att ta ställning till hur de ska hantera resultaten i sina gymnasieskolor. Källa: KSL rapport, Gymnasiebehovet 2015 Det finns givervis många anledningar varför eleverna inte fullföljer sina gymnasiestudier på tre år. Ovanstående bild visar hur stor andel av eleverna som byter program och/eller skola

19 under sin gymnasietid i Stockholms Län. Ett sent byte av program kan många gånger leda till att eleven måste börja om i årskurs 1 nästa läsår och därmed få fyra år på gymnasiet. Genomsnittliga betyg för elever i huvudmannens skolor 2013 2014 2014 Betygspoäng, totalt i genomsnitt Genomsnittlig betygspoäng, av elever med avgångsbetyg, skolkommun (Gy 2011) Botkyrka 13,6 13,2 14,3 Haninge 12,9 13,2 14 Huddinge 13,9 13,4 14,3 Nynäshamn 13 13,4 14 Salem 13,9 14,4 14,7 Södertälje 13,5 13,5 14 Tyresö 13 12,7 13,2 Källa: Skolverket.se/Jämförelsetal. Mättidpunkt: VT resp läsår. Genomsnittlig betygspoäng, av elever med gymnasieexamen, skolkommun (Gy 2011) Ovanstående tabell visar genomsnittsbetyg i respektive kommun. Definitioner: Betygspoäng, totalt i genomsnitt: Värdet är beräknat på de elever som har fått slutbetyg. Slutbetyg = att eleven har fått betyg i alla kurser som ingår i utbildningens 2500 poäng, betyg MVG-IG. (Gamla gymnasiestrukturen). Genomsnittlig betygspoäng, av elever med avgångsbetyg: Värdet är beräknat på de elever som blivit betygsatta på minst 2500 poäng, betyg A-F. (Gy 2011) Genomsnittlig betygspoäng, av elever med gymnasieexamen: Värdet är beräknat på alla elever som blivit betygsatta i de kurser som ingår i programmet om 2500 poäng och har godkänt i minst 2250 poäng, samt godkända betyg i svenska, engelska, matematik och projektarbete. (Gy 2011) Ovanstående definitioner beskriver att urvalet skiljer sig åt i framräknandet av genomsnittsbetyget. I de första två kolumnerna ingår elever som har blivit betygssatta om minst 2500 poäng, men som kan ha betyget F, (icke godkänt), i alla kurser. I den tredje kolumnen är urvalet begränsat till alla med examensbevis, där eleven måste ha godkänt i minst 2250 poäng. Därmed begränsas urvalet och naturligtvis blir genomsnittsbetyget också högre. De första två kolumnerna är mest jämförbara. Det är första kullen gymnasieelever som gått ut i den nya gymnasiereformen som fått betyg 2014. Det är svårt att jämföra betyget mellan år 2013 och 2014 då det är dels olika beräkningsgrund samt att gymnasieprogrammen inte ser identiska ut. I nästa nyckeltalsrapport blir det mer intressant att jämföra betygen mellan åren, då flera kullar har gått ut efter den senaste gymnasiereformen.

20 Andel lärare med pedagogisk högskolebehörighet Andel lärare med pedagogisk högskolebehörighet 2012 2013 2014 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Skolverket.se/Jämförelsetal I Botkyrka och Södertälje har andelen lärare med pedagogisk högskolebehörighet höjts. Huddinge ligger kvar på en hög nivå trots en liten sänkning sista året. Andelen lärare med pedagogisk högskolebehörighet påverkas av vilket programutbud som finns i kommunen, eftersom legitimationskravet inte gäller för yrkeslärare. Arbetsförmedlingen bedömer att det finns gott om jobb för gymnasielärare, både på kort och lång sikt. Med tanke på de ökande elevkullarna och stora pensionsavgångarna kommer det att behövas ett stort antal nya lärare till våra skolor. Slutsatser Från en vikande trend av elevkullar har det nu vänt för ungefär hälften av Södertörnskommunerna. KSL:s prognos visar att antalet 16-årignar i Stockholms län kommer att öka fram till år 2030. År 2020 kommer 8000 fler ungdomar att söka till ett högskoleförberedande program och 2200 fler till yrkesprogram, jämfört med dagens nivå. Det finns anledning för alla huvudmän att ta ett gemensamt ansvar för att det ska finnas adekvat gymnasieutbildning för alla elever i Stockholms län. Utbud och efterfrågan behöver noga analyseras så att återvändsgränder och arbetslöshet motverkas samtidigt som arbetslivets behov av arbetskraft tillgodoses på alla områden. Överlag läser de folkbokförda gymnasieeleverna på Södertörn i större utsträckning i sin hemkommun och hos annan kommunal skola än eleverna i Stockholms Län. Eleverna som går i Södertörns kommunala gymnasieskolor i kommer i huvudsak från Södertörn, 88 %.

21 Vi kan konstatera att elevströmmarna ser mycket olika ut i våra Södertörnskommuner. Många parametrar spelar in, som till exempel utbud av gymnasieprogram och gymnasieskolor, geografiskt läge och kommunikationer. Mycket små förändringar har skett de sista åren i andelen folkbokförda elever som blir antagna till högskoleförberedande-, yrkes och introduktionsprogram. Fler elever från Södertörn läser ett yrkesprogram jämfört med Stockholms län. Liksom tidigare år kan vi se att eleverna som har svarat på elevenkäten är trygga på sin skola men att nästan hälften av eleverna upplever att det inte är arbetsro på lektionerna. Vi ser ingen trend i elevenkäten att arbetsron blir bättre. Eleverna som gick ut gymnasiet vt 2014 var de första som gick ut gymnasiet i den nya gymnasiereformen. Statistiken visar att det är färre elever som får grundläggande behörighet till högskolan i den nya reformen. Det är framförallt elever som går ett yrkesprogram som väljer att inte läsa upp behörigheten. Blir det fler elever framöver som vill gå på vuxenutbildningen och läsa upp behörigheten? Det är endast två tredjedelar av eleverna som får en gymnasieexamen på tre år. I och med den nya gymnasiereformen har kraven höjts. Det är många elever som behöver fyra år på sig att slutföra gymnasiet. Det här är ett problem som alla huvudmän behöver analysera och hantera. Det är svårt att jämföra betygen över år då det endast är en kull som gått ut gymnasiet i den nya gymnasiereformen. Några funderingar inför framtiden Hur förhåller vi oss till att endast två tredjedelar av eleverna får gymnasieexamen inom tre år? Hur möter vi de ökande elevkullarnas behov av adekvata gymnasieplatser? Hur kan vi förbättra arbetsron för våra elever?

22 Referenser KSL rapport Gymnasiebehovet 2015 ksl.ist-analys.com www.skolverket.se Gyintagningen.se