YTTRANDE 2 (3) Datum 2017-04-19 Diarienummer 407-3589-17 Redogörelse för hur risken för erosion och grumling i vattendragen ska minimeras under arbetena. Redogörelse för hur körskador ska undvikas och vilka åtgärder som planeras om sådana ändå skulle uppstå. Behov av särskilda prövningar enligt miljöbalken eller annan lagstiftning, t ex anmälan eller tillstånd enligt 11 kap MB, tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB eller dispens från artskyddsförordningen. Övrig information I den befintliga ledningsgatan ligger en härd och ett fångstgropssystem, Korpilombolo 302-304 och 307. För att säkerställa att dessa inte skadas vid underhåll av ledning eller ledningsgata är det bättre om ledningsgatan flyttar utanför fornlämningens villkorsområde, se bilaga 1. Ingen av de andra alternativen skär ett fornlämningsområde. Ur kulturmiljösynpunkt vore därför en kombination av alternativ 1 och 2, förbi fornlämningsområdet att föredra. Söder därom är befintlig ledningsgata att föredra eftersom alternativ två kommer at skära en övrig kulturhistorisk lämning, en tjärdal och gå nära en fyndplats för nordbottniskt redskap vilket kan indikera boplatser i närheten. I kommande MKB bör dessa skillnader mellan alternativen framgå när påverkan på kulturmiljön bedöms. Det är lämpligt att samråd sker med Skogsstyrelsen om skyddsåtgärder för nyckelbiotoper och eventuella former av skogsskydd, exempelvis naturvårdsavtal, som upprättats av Skogsstyrelsen. De som deltagit i länsstyrelsens beslut I detta ärende har chefen för Naturmiljöenheten Lina Kenttä beslutat och naturvårdshandläggare Lena Bondestad varit föredragande. I ärendet har även enheten för samhällsplanering och kultur deltagit. Bilaga 1. Karta över fornlämningar
YTTRANDE 3 (3) Datum 2017-04-19 Diarienummer 407-3589-17 Bilaga 1
792 804 816 828 840 852 864 876 888 SGUs kartvisare Mineralrättigheter 7488 7488 2017-03-29 14 28:01 Karta - automatiskt genererad via SGUs kartvisare (http://www.sgu se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartvisare/index html) 7476 7464 7452 7440 7428 792 804 816 828 840 852 864 876 888 7476 7464 7452 7440 7428 Om kartan Detta är en utskrift från kartvisaren Mineralrättigheter. Kartvisaren visar information från Bergsstatens mineralrättsregister. Här kan du se i vilka områden det finns gällande undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner och ansökningar om nya sådana. Genom att använda verktyget Identifiera objekt får du också information om namn på tillståndet, vilket mineral ansökan grundats på, vem som är ägare till tillståndet samt hur länge tillståndet är giltigt. Läs mer om kartvisaren på www.sgu.se Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villavägen 18 SE-751 28 Uppsala, Sweden Tel: +46(0) 18 17 90 00 Fax: +46(0) 18 17 92 10 E-post: sgu@sgu.se www.sgu.se 0 5 10 15 20 kilometer Skala 1:500000 Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan. Lantmäteriet. Rutnät i svart anger koordinater i Sweref99TM
2017-03-27 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot att nätkoncession beviljas för ledningen. Observera att LFV i alla ledningsärenden vill ha tillgång till ESRI shapefiler över ledningens sträckning för att möjliggöra en granskning av ledningen i våra analysverktyg. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNSutrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard 447 10 12 utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys.
YTTRANDE 2017-04-18 Dnr 5.2.2-2017-465 Ramböll Samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4, avseende befintlig kraftledning Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Sametingets syfte är att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig över samrådshandlingen och lämnar följande riktlinjer. Riksintresse Ett område av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Kärnan i att områden av riksintresse för renskötseln utses, är att samerna har status som urfolk och därigenom rätt att utöva sin kultur och en grad av självbestämmande över sin kultur. Staten ska därmed tillförsäkra att renskötseln ska kunna fortsätta existera och då är markerna av den största betydelse. Det är inte bara områden som ska skyddas utan det ska finnas funktionella samband som flyttleder och sammanhängande områden så att den fria strövningen inte hindras. Samebyarnas förutsättningar att bedriva en ekonomiskt bärkraftig rennäring får inte äventyras. Vilket i sin tur förutsätter att renarna kan ta sig till och från olika områden. När och hur renarna lämpligast gör detta beror på en mängd yttre faktorer som väderleks- och snöförhållanden, rovdjurstryck, renarnas kondition, betestillgång, personal, störningar från andra verksamheter m.m. Renskötseln bedrivs utifrån renarnas förutsättningar och på renarnas villkor. Renägarna har enligt djurskyddslagen (1988:534) det yttersta ansvaret för renarnas hälsa och måste därför avgöra om, när och hur renarna ska flyttas och vart de ska beta. Funktionella samband För att renskötseln ska kunna bedrivas behövs olika årstidsbeten. Renen vandrar efter födan och olika betesområden används under olika årstider och förutsättningar. För att möjliggöra användandet krävs strategiska platser som flyttleder, uppsamlingsområden och rastbeten. Tillsammans skapar de strategiska platserna ett funktionellt samband. De funktionella sambanden skapar förutsättningar att bedriva renskötsel i en sammanhållen årscykel. Ett krav för skydd av funktionella samband kan vara att renskötseln inom ett område inte ska tillåtas bli störd av exploateringar i sådan omfattning att den sammanlagda effekten av exploateringarna leder till att den sammanhållna årscykeln hotas. Kort om samernas rättsliga skydd Samernas rätt till renskötsel fastslås uttryckligen i regeringsformen 2 kap 17 om näringsfrihet. Bestämmelsen anger att samernas rätt att bedriva renskötsel framgår av lag. Lagbestämmelsen är ett grundlagsskydd och synliggör existensen av samernas Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 0980-780 30 (växel) 0980-780 31 e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: 202100-4573 www.sametinget.se
renskötselrätt. Bestämmelsen förstärks genom Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens praxis. Renskötsel är en erkänd del av samernas kultur och traditionella levnadssätt i Sverige. Grunden för detta synsätt framgår av regeringsformen 1 kap 2. Bestämmelsen innefattar bland mycket annat stöd till samerna i egenskap av ursprungsfolk samt till Sveriges nationella minoriteter varav samerna utgör en. Samernas rätt att bedriva renskötsel omfattas även av egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 15 och renen utgör också privat egendom. Allmänt om renskötselrätten Renskötselrätten är enligt 1 rennäringslagen den rätt som personer av samisk härkomst har att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Denna bruksrätt räknas liksom andra bruksrätter t.ex. vanlig nyttjanderätt och servitut till kategorin särskild rätt till fastighet. Renskötselrätten är en civil rättighet som vissa bestämda personer har och som gäller på ett visst markområde och den gäller för obegränsad tid. En enskild markägare kan inte avsluta förhållandet att renskötselrätt gäller på hans eller hennes mark genom uppsägning. Att renskötselrätten ska skyddas innebär att hänsyn ska tas till vilka ingrepp som kan accepteras för att renskötselrätten inte ska kränkas. Samråd Företag och andra exploatörer ska samråda direkt med berörda samer om planerade exploateringar. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samerna deltagit effektivt i samrådet: Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samer ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Samer ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Konsekvensbeskrivning En grundprincip är att traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Det är viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar. Sametinget menar att det ska göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn samt påverkan på samebyarnas funktionella samband ska vägas in. Alla marker är viktiga och blir viktigare i takt med att exploateringarna ökar och klimatet mer ostabilt. Vinterbetesland betraktas som flaskhalsar för renskötseln. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk som är fastställda i artikel 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjer är avsedda att ge vägledning för parter och regeringar i införlivandet av kulturella, miljömässiga och sociala hänsynstagande av Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 0980-780 30 (växel) 0980-780 31 e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: 202100-4573 www.sametinget.se
urfolk i nya och befintliga processer för konsekvensbeskrivningar. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna. Sveriges mål Den samiska kulturen och renskötseln bidrar till att Sverige lever upp till nationella och internationella mål och åtaganden. Det samiska samhället har ett helhetsperspektiv och de samiska kunskaperna är värdefulla för hur miljöbalken ska tillämpas för Sveriges hållbara utveckling samt säkra Generationsmålet". Den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. Den samiska kulturen och renskötseln är avgörande för att nå Storslagen fjällmiljö och bidrar till att nå Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Samernas kunskaper och erfarenheter ska vägas in vid beslut om tillstånd för verksamheter och större vikt vid hur verksamheter påverkar miljökvalitetsmålen så att inte verksamheter försvårar Sveriges mål. Miljömålssystem är styrande i Sveriges internationella arbete. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens och välbefinnande. Naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att förändra och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Samerna är Europas enda erkända urfolk. Det samiska kulturarvet är det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet består inte bara av fysiska lämningar. Minst lika viktigt är det så kallade immateriella kulturarvet, allt det som inte lämnar några synliga spår efter sig. Ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor och natur går inte att skilja från kultur. Grön infrastruktur är en väg till hållbar utveckling som ger positiva effekter ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Sammanhållen grön infrastruktur är förutsättningen för att renskötsel, natur och samisk kultur ska tillåtas fortleva. Grön infrastruktur har i alla år bundit samman människans och djurens färdvägar och är nödvändiga för en fungerande renskötsel. Renskötseln ger ett viktigt bidrag till svenskt miljö- och naturvårdsarbete bland annat genom att vara en indikator för det sammanhållna landskapets tillstånd. De samiska traditionella kunskaperna árbediehtu och det samiska landskapsperspektivet berikar samhällsdebatten för både oss samer och samhället i stort i många frågor, till exempelvis långsiktigt ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Traditionell kunskap ska inte betraktas som en motsättning till vetenskaplig modern kunskap, utan det är två kunskapstraditioner som existerar sida vid sida och kompletterar varandra. Sametingets grundsten i arbetet är livsmiljöprogrammet Eallinbiras och handlar om hur vi bör förvalta den biologiska mångfalden på ett försiktigt, långsiktigt och hållbart sätt. I detta ärende har Sametingets näringslivschef beslutat. Föredragande har varit samhällsplaneraren. Näringslivschef Samhällsplanerare Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 0980-780 30 (växel) 0980-780 31 e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: 202100-4573 www.sametinget.se
Ramböll Kaserngatan 14 981 47 Kiruna Skanova AB 97172 Luleå Tel: +46-10 477 73 48 www.skanova.se Ang. 45 kv ledning Tärendö-Korpilombolo, Pajala kommun Skanova har inget att erinra mot någon av de föreslagna sträckorna för 45 kv-ledningen mellan Tärendö och Korpilombolo. Med vänlig hälsning SIDNR 1 (1) DATUM 2017-03-27 DOKUMENT D Remiss2017nord147 T LLHÖR OBJEKT ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE @skanova.se Säte: Stockholm Org.nr: 556446-3734
YTTRANDE 1(2) Datum 2017-04-04 Diarienr 2017/982 Er referens, Ramboll @ramboll.se Sammanfattning Ni har bjudit in Skogsstyrelsen till samråd avseende befintlig 45 kv ledning mellan Tärendö och Korpilombolo, Pajala kommun, Norrbottens län. I samrådsunderlaget beskrivs tre alternativ, där alternativ 1 innebär att ni behåller ledningen där den nu är belägen. Alternativ 1 innebär, enligt vår bedömning, minst risk för att påverka natur- och kulturmiljö och sociala värden. När det gäller alternativ 2 har jag utifrån vårt GIS identifierat följande områden där olika värden riskerar påverkas negativt: Passerar objekt med naturvärde strax söder om Ekorrbäcken (Vähäjoki). Passerar Kalixälven vid Mestoslinkka som är ett område med höga sociala värden. Området kring Långheden och Mestoslinkka är rikt på kulturmiljöer, mycket fynd finns registrerade här. Vet inte om det beror på att området är välinventerat eller om det beror på att det generellt finns mycket värden här. Om det inte är välinventerat tyder de många registrerade fynden på att det även kan finnas många kulturmiljöer här som är oregistrerade. Nordväst om Korpilombolo i närheten av Palo Koiraviita finns ett antal nyckelbiotoper (storskogsbrukets) registrerade. Vår bedömning är att det, utöver de områden som är registrerade som nyckelbiotoper, är höga naturvärden i det området. Gällande alternativ 3 har jag utifrån vårt GIS identifierat följande områden där olika värden riskerar påverkas negativt: I området runt Halinkovaara planeras ledningen gå igenom ett flertal av storskogsbrukets nyckelbiotoper som utgörs av bäckmiljöer, dessa riskerar att påverkas negativt. I samma område planeras ledningen förläggas över flertalet vattendrag som är Natura2000-klassade. Generellt är också naturvärdena ofta högre kring vattendrag, oavsett om de är Natura2000-klassade eller inte, än omgivande skog. Norr om Nuksulombolo finns en tjärdal. 2017-982 Yttrande ledning Tdö-Korpilombolo Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Skogsstyrelsen Yttrande 2017-04-04 2(2) Distriktschef
> Det alternativet som vi tror ska gå genom 20:30 den ska vi överklaga omedelbart,.det finns andra stugor åxå runt om. > Hoppas vi får ett svar snarast. > Kartan är så liten att det är svårt att se var linjen ev ska gå. > Tack på förhand > 2