Rapport Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2017
Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Rapport Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2017 Författare: Markör Marknad och Kommunikation Dokumentdatum: 2018 Kontaktperson: Magnus Lindholm Publikationsnummer: 2018:178 ISBN: 978-91-7725-349-5 Tryck: Brandfactory
Innehåll Sammanfattning...4 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Metod... 6 2.1 Omfattning...6 2.2 Statistisk analys och bortfall... 7 2.2.1 Bortfall... 7 3 Resultat... 9 3.1 Resultat cykelhjälmsanvändning 2017...9 Barn i bostadsområden... 10 Barn i grundskolor... 11 Vuxna vid arbetsplatser...13 Allmänna cykelstråk...13 Vuxna cyklister...13 3.2 Skillnader i hjälmanvändning mellan kön 2017... 14 3.3 Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek...15 3.4 Mopedhjälmsanvändning 2017...17 Bilaga 1. Förteckning över mätplatser 2017...20 Bostadsområden (Barn 10 år, äldre 65 år)...20 Grundskolor...20 Arbetsplatser...21 Cykelstråk...21 Bilaga 2 Kompletterande tabeller...23 Bilaga 3 Mätinstruktioner för cykel-/mopedhjälmsobservationer 2017...26 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 3
Sammanfattning I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2016 och 2017. Studien har delats in i fyra huvudkategorier av cyklister: Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Totalt har 36 568 cyklister observerats. Observationerna genomfördes 2017 under augusti, september och oktober månad. Resultatet visar att den skattade hjälmanvändningen för alla cyklistkategorier sammantaget var 44,2 procent 2017, den högsta uppmätta hjälmanvändningen hittills. Sedan mätningarna startade 1988 har hjälmanvändningen haft en positiv utveckling. En viss stagnation kunde ses i slutet av 90-talet. Cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år, som började gälla i januari 2005, innebar att ökningen åter tog fart åren 2004/2005 och fortsatte till och med 2008. Därefter var det en stagnation som bröts år 2011. Barn 10 år i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 84,7 procent, vilket är en större andel än 2016 då hjälmanvändningen var 82,1 procent. Barn som cyklar till och från grundskolor hade en högre hjälmanvändning, 67 procent, jämfört med 53 procent 2016. Skillnaderna var stora mellan olika åldersgrupper, elever i låg-/mellanstadiet (6 12 år) hade en betydligt högre hjälmanvändning (80 procent), jämfört med 47 procent av eleverna i högstadiet (13 15 år). Båda dessa grupper ökar dock sin hjälmanvändning betydligt i år jämfört med 2016. Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser är det 37 procent som använder hjälm, vilket innebär en ökning jämfört med 2016. Cykelstråken var den största cyklistkategorin med flest antal observationer. Hjälmanvändningen redovisas dels på samtliga observerade cyklister och dels på vuxna cyklister. Totalt sett använde 40 procent av cyklisterna på cykelstråk hjälm, en klar ökning från 2016 då andelen var 29 procent. 39 procent av de vuxna cyklisterna använde hjälm, jämfört med 27 procent år 2016. Andra resultat av studien visar att hjälmanvändningen bland de vuxna är högre bland kvinnor än bland män. Även i kategorierna där barn ingick var det en större andel av flickorna som använde hjälm än jämfört med pojkarna. I gruppen vuxna 16 64 år har hjälmanvändningen historiskt legat på samma nivå för män och kvinnor. 2016 och 2017 observerades dock en högre andel hjälmanvändare bland kvinnorna än bland männen. 4 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
1 Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i Sverige, de första åren på uppdrag av NTF och dåvarande Trafiksäkerhetsverket (TSV). Sedan många år har dock studien utförts på uppdrag av Vägverket, som år 2010 ombildades till Trafikverket. År 2016 2017 har undersökningen genomförts i Markör Marknad och Kommunikations regi som tagit fram underlaget till föreliggande rapport. I föreliggande publikation redovisas övergripande resultat av hur hjälmanvändningen varierat över tid hos olika cyklistkategorier sedan mätningarna startade fram till och med 2017. Fokus i redovisningen är dock på förändringar mellan de två senaste mätningarna, det vill säga mellan år 2016 och 2017. Observationerna har i största möjliga mån utförts på samma sätt som tidigare. Det går dock inte att utesluta förekomsten skillnader vid jämförelser med tidigare år till följd av att olika utförare av undersökningen, till och med 2015 (VTI) och 2016 2017 (Markör). Syftet med observationsstudien är att beskriva hur hjälmanvändningen förändras över tid för de cyklistkategorier som omfattas av mätningarna. Vad eventuella förändringar beror på ger mätningarna däremot inget svar på. Om det skett större förändringar i vissa cyklistkategoriers hjälmanvändning mellan olika mättillfällen kan observationsstudien dock användas som diskussions underlag för att söka möjliga förklaringar till sådana förändringar. Från och med 2012 görs också en liten studie avseende mopedisters hjälmanvändning. Resultat från 2017 års observationer redovisas kortfattat i kapitel 3.4. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 5
2 Metod 2.1 Omfattning Förändringen av cykelhjälmsanvändningen har skattats genom att årligen nyttja observationsdata från 155 160 enskilda mätplatser inom de 26 orter i Sverige som ingår i mätserien. Mätmetodiken har varit densamma under åren, observationerna har i princip utförts vid samma platser och vid samma tidpunkter. Lördagsobservationer förekommer endast i några bostadsområden, eftersom de senaste åren visat en tendens till att många bostadsområden har mycket få cyklande barn på lördagar. Fältarbetet har i samtliga fall genomförts av Markörs personal på aktuella orter. Observationerna har liksom tidigare koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister: 1. Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden 2. Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor 3. Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser 4. Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Det är endast föraren av cykeln som observeras, hjälmanvändningen hos eventuella passagerare noteras inte. Fältarbetet genomfördes till största delen under v.35 40 under hösten 2017. Observationerna görs på tidiga vardagsmorgnar (Arbetsplatser, Cykelstråk och Grundskolor), förmiddag och tidig eftermiddag (Cykelstråk), eftermiddagar (alla områden/miljöer) och några lördagar (Bostadsområden). Statistiken för år 2017 grundas på observationer av 36 568 cyklister i de fyra huvudkategorierna sammantaget. Inom varje kategori har uppdelning gjorts efter kön. För grundskolebarn och vuxna cyklister på cykelstråk görs också en kompletterande åldersuppdelning enligt nedan: Barn som cyklar till/från grundskolor Låg/mellanstadium (6 12 år) Högstadium (13 15 år) Vuxna cyklister på cykelstråk 16 64 år 65 år eller äldre 6 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
2.2 Statistisk analys och bortfall 2.2.1 Bortfall Den statistiska analysen av observationsmätningarna har inriktats på om det skett förändringar mellan de två senaste mätningarna, det vill säga mellan 2016 och 2017 och i vissa fall om hjälmanvändningen skilt sig åt mellan olika cyklistkategorier, kön eller ortsstorlekar år 2017. Därvid har chi-två-test genomförts. Gränsen för vad som betraktas som ett signifikant resultat har satts till risknivån 1 procent (p<0,01), vilket är något strängare än normal praxis, men har valts eftersom relativt många tester görs. Tabell 2.1 Antal observationer 2016 2017 År Arbetsplatser Grundskolor Cykelstråk Bostadsområden Totalt 2016 8 981 3 677 24 272 520 37 450 2017 6 997 3 163 25 382 1 026 36 568 Som framgår av tabell 2.1 är har något färre cyklister observerats år 2017 jämfört med 2016. Antalet observationer har minskat till en del vid arbetsplatser och grundskolor, och några färre har skett vid cykelstråk och bostadsområden. Då flest antal observationer finns för cykelstråk är skattningarna i denna kategori som säkrast. Markör har i sitt utförande strävat efter en så lik metod som möjligt jämfört med VTI:s mätningar och har använt sig av samma mätplatser och tidpunkter. När resultat från två mätår jämförs i den statistiska analysen ska hänsyn tas till om det finns bortfall inom enskilda mätplatser. Bortfall kan till exempel uppstå om data från någon enskild observationsplats saknas eller om observationerna genomförts på fel plats eller på ett sätt som gör att de inte är jämförbara med tidiga=re år. Under åren har mätplatser bytts ut på grund av ändrade förutsättningar exempelvis ändrat befolkningsmönster i bostadsområde, nedlagda/förändrade grundskolor eller personalförändringar på arbetsplatser. För en fullständig förteckning över mätplatser år 2017, se bilaga 1. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 7
8 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
3 Resultat 3.1 Resultat cykelhjälmsanvändning 2017 Tabell 3.1 Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategorier 2006 2017. År Bostadsområden Barn 10år Grundskolor (6 15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Cykelstråk Barn ( 15 år) + Vuxna ( 16 år) Vuxna* Skattad * total-* användning* 2006 63,9 41,1* 18,3* 22,5* 20,6* 24,7* 2007 65,5 43,6* 22,0* 22,0* 20,8* 26,7* 2008 73,3 47,2* 20,5* 24,1* 23,1* 27,9* 2009 69,1 46,6* 23,0* 21,4* 20,0* 27,3* 2010 61,2 51,5* 22,0* 22,3* 21,1* 27,1* 2011 69,2 64,3* 24,4* 27,3* 25,7* 31,8* 2012 69,9 59,4* 24,4* 31,1* 29,9* 33,2* 2013 79,0 60,9* 29,1* 31,8* 30,5* 36,2* 2014 81,2 65,5* 28,9* 32,6* 31,2* 37,0* 2015 74,0 65,7* 31,0* 33,4* 32,0* 37,6* 2016 82,1 53,2* 31,4* 29,0* 27,5* 35,6* 2017 84,7 67,0* 37,4* 40,1* 39,0* 44,2* *) Signifikanta förändringar jämfört med 2016 (p<0,01). Tabell 3.1 visar att 84,7 procent av alla barn i bostadområden använder hjälm (grundat på 431 observationer). I grundskolan är hjälmanvändningen bland barn (6 15 år) mindre utbredd, 67 procent (3 155 observationer), vilket dock är en ökning från 2016 då samma andel var 53,2 procent. Det är liksom tidigare år stora skillnader mellan yngre och äldre barn. Låg- och mellanstadieelever använder hjälm i betydligt högre utsträckning, 80,3 procent, än elever på högstadiet, 47,5 procent. Se tabell 3.2. Bland vuxna som cyklar till och från arbetsplatser är hjälmanvändningen 37,4 procent (2 614 observationer), en ökning från 31,4 procent 2016. Hjälmanvändningen på cykelstråk redovisas dels för alla observerade cyklister (10 159 observationer) och dels för endast vuxna (9 284 observationer). Andelen som använder hjälm på cykelstråk ökar för både barn och vuxna med över tio procentenheter för vardera gruppen. Den totala andelen på cykelstråken (40,1 procent) är marginellt högre än andelen för endast vuxna (39 procent). Skattad totalanvändning är den sammanvägda genomsnittliga hjälmanvändningen sett över alla fyra cyklistkategorier. För alla cyklistkategorier sammantaget visas att den skattade hjälmanvändningen är 44,2 procent 2017, den högsta mätningen hittills. Efter att hjälmanvändningen visade på en minskning 2016 stiger alltså andelen återigen. Skillnaden jämfört med 2016 är statistiskt signifikant. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 9
Figur 3.2 Skattning av genomsnittlig hjälmanvändning 1988 2017 Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 44,2 37,0 35,6 33,2 36,2 37,6 31,8 10 0 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2017 Figur 3.3 Cykelhjälmsanvändning 1988 2017 uppdelat på cyklistkategorier Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Barn 10 år (bostadsområde) Cykelstråk (vuxna+barn) Barn 6-15 år (grundskola) Arbetsplatser (vuxna) Barn i bostadsområden För barn i bostadsområden var cykelhjälmsanvändningen 84,7 procent, vilket var högre än under 2016 då användningen var 82,1 procent. Ökningen är inte statistiskt signifikant. Användningen av cykelhjälm har stadigt ökat sedan mätningens start. Från 1997 till 2004 gick hjälmanvändningen ned men ökade sedan efter införandet av en ny hjälmlag (2005) för barn under 15 år. Hjälmanvändningen ökade då med 10 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
30 procentenheter, vilket motsvarar den största ökningen sedan mätningens start. Det finns en betydligt större osäkerhet i talen än för övriga cyklistgrupper och variationen är relativt sett stor från år till år, se figur 3.3 ovan. Barn i grundskolor Hjälmanvändningen för barn i grundskolor ökade 2017 till 67 procent. Detta liknar åter värdet från 2015, efter minskningen under 2016 då hjälmanvändningen var 53,2 procent. Skillnaden är statistisk signifikant. Det är framför allt användningen på högstadiet som är lägre 2016. I nedanstående tabell visas låg-/mellanstadium och högstadium separat. Tabell 3.2 Cykelhjälmsanvändning för barn i grundskolor 2006 2017. År Andel cykelhjälmsanvändare Totalt* (6 15 år)* L/M-* stadium* **(6 12 år)* H-stadium (13 15 år) Antal cykelhjälmsanvändare Totalt (6 15 år) L/Mstadium (6 12 år) H-stadium (13 15 år) 2006 41,1* 61,4* 21,4 5 370 2 648 2 722 2007 43,6* 68,9* 20,3 4 497 2 158 2 339 2008 47,2* 75,7* 24,5 4 048 1 792 2 256 2009 46,6* 69,8* 24,1 4 044 1 991 2 053 2010 51,5* 73,3* 30,1 4 328 2 078 2 103 2011 64,3* 83,3* 45,5 4 527 2 245 2 282 2012 59,4* 84,5* 34,4 3 698 1 848 1 850 2013 60,9* 84,6* 33,7 3 634 1 942 1 692 2014 65,5* 89,9* 37,7 4 493 2 394 2 099 2015 65,7* 86,1* 43,6 5 059 2 625 2 434 2016 53,2* 74,0* 29,8 3 677 1 944 1 733 2017 67,0* 80,3* 47,5* 3 155 1 505 606 *) Signifikanta förändringar jämfört med 2016 (p<0,01). Tabellen visar att både ökningarna för låg-/mellanstadiet och högstadiet är signifikanta. Hjälmanvändningen för låg- och mellanstadieelever är därmed på ungefär samma nivå som för barn i bostadsområden. Under samtliga undersökningsår har resultatet uppvisat stora skillnader i hjälmanvändningen mellan stadierna. För både låg-/mellan- och högstadieelever sker en ökning jämfört med tidigare år. Andelen högstadieelever är nu 47,5 procent vilket är den högsta i mätningen hittills. Lågoch mellanstadieelever ökar också användning av hjälm och även om det inte är så högt som 2014 då 90 procent använde hjälm, är andelen nu 80,3 procent. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 11
Figur 3.4 Cykelhjälmsanvändning 1996 2017 för grundskolebarn, låg-/mellanstadium Andel (%) 100 Låg-/mellanstadium (6-12 år) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Flickor Totalt Pojkar Figur 3.5. Cykelhjälmsanvändning 1996 2017 för grundskolebarn, högstadium Andel (%) 100 Högstadium (13 15 år) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Flickor Totalt Pojkar 12 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
Vuxna vid arbetsplatser Totalt var cykelhjälmsanvändningen 37,4 procent 2017, att jämföra med 31,4 procent 2016. Cykelhjälmsanvändningen för denna cyklistkategori har gått stadigt uppåt sedan början på 2000-talet och ökar nu ytterligare. Allmänna cykelstråk För samtliga åldersgrupper som cyklade på cykelstråk var hjälmanvändningen 40,1 procent 2017, en klar höjning från 2016 års siffra på 29,0 procent. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Vuxna cyklister Figur 3.6 visar data från vuxna cyklister i åldern 16 64 år på cykelstråk och arbetsplatser. Andelen hjälmanvändare bland så väl män som kvinnor har ökat sedan början av 2000-talet fram till 2015. Under 2016 gick andelen vuxna cyklister som använde hjälm ned för både män och kvinnor. År 2017 ses återigen en ökning, till det högsta värdet hittills i mätningen, 38,7 procent. Under i stort sett alla år har män och kvinnor legat på samma nivå. Under både 2016 och 2017 var hjälmanvändningen bland kvinnor 16 64 år större än bland män i samma åldersgrupp, 41,7 procent bland kvinnor jämfört med 36,1 procent bland män. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Figur 3.6 Cykelhjälmsanvändning 1996 2017 för vuxna cyklister, 16 64 år på cykelstråk och vid arbetsplatser Andel (%) 50 Vuxna 16 64 år 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Kvinnor Totalt Män Figur 3.7 visar att hjälmanvändningen för cyklister 65 år och äldre har ökat stadigt sedan 2005 då andelen hade legat på en relativt jämn nivå under de föregående åren. Andelen som använde hjälm minskar 2017 något jämfört med 2016 och ligger nu på 36,7 procent. Skillnaden är signifikant. Till skillnad från personer 16 64 år finns det här en historiskt sett större skillnad mellan hjälmanvändning bland kvinnor och män i åldersgruppen 65 år eller äldre. Kvinnor har sedan mätningens början haft en högre hjälmanvändning än män. 2017 var hjälmanvändningen 41,6 procent för kvinnor och 32,5 för män. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 13
Figur 3.7 Cykelhjälmsanvändning 1996 2017 för vuxna cyklister, 65 år och äldre på cykelstråk och i bostadsområden Andel (%) 50 > 65 år 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 Kvinnor Totalt Män 3.2 Skillnader i hjälmanvändning mellan kön 2017 Figur 3.8 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på kön för barn i bostadsområden respektive vid grundskola Andel (%) 100 82,4 87,9 80,7 79,7 50 44,6 50,4 0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Barn > 10 år bostadsområden Barn 6 12 år grundskolan Barn 13 15 år grundskolan Sedan mätningarnas början har flickor uppvisat högre hjälmanvändning än pojkar bland barn som cyklar i bostadsområden. Detta förhållande gäller även 2017, som kan ses i figur 3.8. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte signifikant. 14 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
Som går att utläsa i figur 3.8, är hjälmanvändningen högre bland flickor än pojkar för barn upp till tio år i bostadsområden samt barn 13 15 i grundskola. Däremot är hjälmanvändningen nästan densamma för barn 6 12 år vid grundskolor; pojkar har en procentenhet högre hjälmanvändning. Skillnaden mellan könen i åldrarna 13 15 år är signifikant. Jämförelser kan göras med figur 3.4 3.5 som visar utvecklingen över tid separat för låg-/mellanstadiet respektive högstadiet. Figur 3.9 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på kön för vuxna (16 64 år) vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Andel (%) 100 50 32,4 43,0 39,8 40,4 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetsplatser Cykelstråk Figur 3.9 visar utfallet för hjälmanvändning för män och kvinnor dels vid arbetsplatser och dels på cykelstråk. Kvinnor har på båda platser en högre andel hjälmanvändare, men det är endast skillnaden vid arbetsplatser som är statistiskt signifikant. Jämförelser kan göras med figur 3.6 som visar utvecklingen över tid separat för män och kvinnor vid arbetsplatser och på cykelstråk. 3.3 Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek Som Större ort räknas Stockholm, Göteborg och Malmö. Medelstor ort är de nio som visas i mitten och Liten ort är de nio orter som visas nederst i tabell i bilaga 2. Figur 3.10 visar skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortstorlekar för cyklande barn i bostadsområden respektive vid grundskolor. I bostadsområdena är hjälmanvändningen högre i stora och mellanstora orter än i mindre orter. Det förhöll sig på liknande sätt 2016. För barn vid skolor var hjälmanvändningen högst i mellanstora orter; tvärtemot förra året då denna grupp hade lägst hjälmanvändning. Denna andel är signifikant högre jämfört med 2016 då den var 41,2 procent. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 15
Figur 3.10 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på ortstorlek för barn i bostadsområden respektive vid grundskolor. Andel (%) 100 83,6 87,6 80,0 76,1 65,1 50 51,8 0 Större ort Mellanstor ort Mindre ort Större ort Mellanstor ort Mindre ort Bostadsområde Skola I figur 3.11 visas skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlekar för cyklande vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Figur 3.11 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på ortstorlek för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk Andel (%) 100 65,1 53,7 50 29,4 35,7 21,2 26,4 0 Större ort Mellanstor ort Mindre ort Större ort Mellanstor ort Mindre ort Arbetsplatser Cykelstråk (16 64 år) För 2017 håller samma förhållande som föregående år då det vid både arbetsplatser och cykelstråk var större cykelhjälmsanvändning i de större orterna. Stockholm och Göteborg har en hög andel hjälmanvändare vid arbetsplatser och cykelstråk men även andra mindre orter. Skillnaden vid arbetsplatser mellan större orter och de mindre ortstorlekarna är signifikant på 1 procent nivå. På samma sätt är hjälmanvändningen på cykelstråken i större orter signifikant större än på mellanstora och mindre orter på 1 procent nivå. 16 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
3.4 Mopedhjälmsanvändning 2017 Efter en pilotstudie år 2012 har det årligen genomförts observationer för att skatta mopedhjälmsanvändningen. Observationsstudien har genomförts på samma orter och tidpunkter som cykelhjälmsobservationerna. Även mopedhjälmsobservationerna har fördelats på bostadsområden, grundskolor, arbetsplatser och på cykelstråk. Mopedhjälmsobservationerna har dock inte genomförts på alla platser i respektive ort. Detta gäller arbetsplatser och cykelstråk. Vid exempelvis vissa cykelstråk har det redan från början bedömts att det inte finns några lagliga mopedister att observera. Observationerna görs, precis som för cykelhjälm, på tidiga vardagsmorgnar (Arbetsplatser, Cykelstråk och Grundskolor), förmiddag och tidig eftermiddag (Cykelstråk), eftermiddagar (alla områden/miljöer) och några lördagsförmiddagar (Bostadsområden). Kvällstrafiken samt lördagseftermiddagar och söndag/helgdag är således inte med i mätningen. För cykelhjälm är i bostadsområdena inriktningen barn 10 år och äldre 65 år. När det gäller moped observeras alla åldersgrupper oavsett plats, men vid grundskolor och arbetsplatser är åldersfördelningen tämligen given. Överhuvudtaget har åldersgrupperingen slopats för mopedisterna. Enligt några fältobservatörer finns ibland stor svårighet att avgöra ålder för mopedister med vissa hjälmtyper. Tabell 3.3 Mopedhjälmsanvändning 2017, uppdelad på kön och område/miljö. Andel i procent (inklusive ej fastspänd, n=antal observationer) Kön Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Totalt Andel n Andel n Andel n Andel n Andel n Pojkar/män 95,7 44 97,6 40 100,0 131 98,5 526 98,5 741 Flickor/kvinnor 100,0 13 100,0 11 95,3 41 100,0 176 99,2 241 Totalt 96,6 57 98,1 51 98,9 172 98,9 702 98,7 982 I tabell 3.3 räknas både den som har fastspänd hjälm och den som bara har hjälmen på huvudet som hjälmanvändare. Då blir den observerade hjälmandelen 98,7 procent, totalt sett. Andelen kan jämföras med 94,8 procent år 2016, vilket grundades på 1 503 observationer. Skillnaden mellan åren är signifikant. Nedanstående tabell 3.4 har ett något striktare krav, endast de som uppfattats ha hjälmen ordentligt fastspänd räknas som hjälmanvändare. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 17
Tabell 3.4 Mopedhjälmsanvändning 2017, uppdelad på kön och område/miljö. Andel i procent (endast rätt fastspänd hjälm, n=antal observationer) Kön Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Totalt Andel n Andel n Andel n Andel n Andel n Pojkar/män 100,0 36 94,3 33 99,2 122 98,2 487 98,3 678 Flickor/kvinnor 92,3 12 90,9 10 97,5 39 97,1 166 96,6 227 Totalt 98,0 48 93,5 43 98,8 161 97,9 653 97,8 905 Andelen hjälmanvändare sjunker när man ser till andelen mopedister som hade fastknäppt hjälm, totalt sett 97,8 procent. Motsvarande andel var 92,5 år 2016, vilket grundade sig på 1 503 observationer. I båda tabellerna framgår att hjälmanvändningen är allra störst vid cykelstråk, en skillnad mot föregående år då störst antal observationer skedde vid arbetsplatser. Lägst är hjälmanvändningen 2017 vid grundskolor och i bostadsområden. För observationerna av hjälmanvändning inklusive oknäppt hjälm har flickor/kvinnor högst hjälmanvändning förutom vid arbetsplatser. Gällande hjälmanvändning oavsett knäppning använder pojkar/män genomgående hjälm i högre utsträckning 2017. Detta är en skillnad från föregående år då män endast hade högst användning i kategorin arbetsplatser. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock inte signifikant. Figur 3.12 Mopedhjälmsanvändning 2012 2017. Andel i procent (endast rätt fastspänd hjälm, n=982) Andel (%) 100 99 98,7 98 97 96 95 95,7 96,1 96,3 96,9 94 94,8 93 92 91 90 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 18 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 19
Bilaga 1. Förteckning över mätplatser 2017 Bostadsområden (Barn 10 år, äldre 65 år) Stockholm: Råcksta/Vällingby, Beckomberga/Norra Ängby, Rågsved * Göteborg: Kobbegården/Pilegården, Gårdsten, Skintebo Malmö: Lindeborg, Oxie Gävle: Andersberg, Södra Bomhus Halmstad: Söndrum kyrkby, Vallås Helsingborg: Elineberg, Rosengården Linköping: Lambohov, Vidingsjö Lund: Gunnesbo, Klostergården Norrköping: Klockaregården, Smedby/Rambodal Sundsvall: Granloholm, Nacksta Umeå: Carlshem, Mariedal/Marieberg Västerås: Råby, Önsta Falun: Slätta-Herrhagen Kalmar: Smedby Kiruna: Lombolo Kristianstad: Gamlegården Motala: Charlottenborg Nyköping: Arnö Skövde: Södra Ryd Västervik: Yttre Brevik Örnsköldsvik: Gene/Hörnett, Själevad/Översjäla Grundskolor Stockholm: Abrahamsbergsskolan, Mälarhöjdens skola, Hässelby Villastads skola Göteborg: Dalaskolan, Toleredsskolan, Fiskebäcksskolan Malmö: Blankebäcksskolan, Kirsebergsskolan, Oxievångsskolan, Sofielundsskolan Gävle: Solängsskolan, Stiglundsskolan Halmstad: Hovgårdsskolan/Söndrumsskolan, Vallås skola Helsingborg: Elinebergsskolan, Västra Ramlösa skola Linköping: Tornhagsskolan Lund: Fågelskolan, Järnåkraskolan Norrköping: Söderporten/Hageby, Ektorpsskolan Sundsvall: Bergsåkers skola, Hagaskolan Umeå: Hagaskolan, Ålidhemsskolan Västerås: Apalbyskolan, Nybyggeskolan Falun: Hälsinggårdsskolan 20 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
Kalmar: Kalmarsundsskolan Kiruna: Nya Raketskolan Kristianstad: Fröknegårdsskolan, Väskolan Motala: Södra skolan Nyköping: Släbroskolan, Nyköpings högstadium Skövde: Rydskolan, Eriksdalskolan Västervik: Marieborgsskolan, Ellen Keys skola Örnsköldsvik: Geneskolan, Ängetskolan Arbetsplatser Stockholm: Garnisonen, KTH, Karolinska Göteborg: Chalmers, SKF, Volvo (Torslanda). Malmö: Sjukhuset, EON Gas *, Högskolan * Gävle: Korsnäsverken, Lantmäteriet Halmstad: Larsfrid, Länssjukhuset Helsingborg: Kemira Kemi*, Helsingborgs lasarett * Linköping: SAAB, Universitetet, SAAB Råberga bro Lund: Högskoleområdet, Åkerlund & Rausing Norrköping: Vrinnevisjukhuset Sundsvall: Ortviken, Sundsvalls sjukhus Umeå: Lasarettsbacken, Förrådsvägen * Västerås: Finnslätten, Mimerkontoret * Falun: Falu lasarett Kalmar: Länssjukhuset Kiruna: Gruvvägen/Hjalmar Lundboms väg Kristianstad: Centralsjukhuset Motala: Lasarettet Nyköping: Lasarettet Skövde: Volvo Powertrain Västervik: Sjukhuset, Slip-Naxos Örnsköldsvik: Bae Systems Cykelstråk Stockholm: Munkbron, Roslagsvägen, Tranebergsbron, Västerbron Göteborg: Delsjövägen, Göta Älvsbron, Linnégatan/Landsvägsgatan, Vasagatan Malmö: Fågelbacksstråket, Kaptensgatan, Södervärnsstråket, S Bulltoftavägen Gävle: Drottningbron, Rådhustorget Halmstad: Slottsjordsvägen/Söndrumsvägen, Österbro CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 21
Helsingborg: Kopparmöllegatan, Viskstråket Linköping: Hunnebergssgatan/Östgötagatan, Klostergatan/Drottninggatan Lund: Lilla Fiskaregatan, Universitetsbiblioteket Norrköping: Bergsbron, Vasaparken Sundsvall: Granlo-Granloholm, Heffnersvägen Umeå: Bryggargatan/Gamla bron, Nygatan Västerås: Cityringen/Bondegatan, Cityringen/Kopparbergsvägen Falun: Myntgatan, Trotzgatan (Rv. 60) Kalmar: Rifa gång/cykel, Bergavik* Kiruna: Lombolo/Österleden, Vänortstorget Kristianstad: Prästallén, Näsbychaussen Motala: Brunnviksallén, Östermalmsgatan Nyköping: Stadsbron, Trosavägen/Lennings väg Skövde: Falköpingsvägen, Mariedalsvägen/Vallevägen Västervik: Allén/Storgatan, S:ta Gertruds väg Örnsköldsvik: Cykelbana (E4:an), Modovägen *Ny mätplats 2017 22 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
Bilaga 2 Kompletterande tabeller Tabell i: Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategori och mätår 1988 2017 År Bostadsområden Barn 10år Grundskolor* (6 15 år)* Barn ( 15 år) + Arbetsplatser ( 16 år) Vuxna ( 16 år) Vuxna 1) Skattad totalanvändning 1988 20,2 5,0* 1,7* 2,9* 3,4* 1989 30,9 13,7* 1,8* 3,2* 5,1* 1990 34,7 20,5* 2,4* 2,9* 6,4* 1991 33,3 20,6* 3,6* 4,3* 3,2 7,2* 1992 32,4 18,6* 3,6* 5,3* 4,2 7,4* 1993 37,6 24,3* 4,3* 5,5* 4,4 8,6* 1994 47,4 24,6* 5,9* 7,1* 5,8 10,7* 1995 45,2 31,2* 9,3* 9,5* 8,3 13,5* 1996 45,3 34,4* 9,6* 12,5* 11,5 15,2* 1997 54,8 33,9* 11,4* 11,2* 10,1 16,1* 1998 52,8 35,6* 13,8* 13,5* 11,6 17,7* 1999 49,6 32,9* 12,5* 11,2* 10,0 16,1* 2000 49,5 30,4* 11,9* 12,2* 11,0 16,0* 2001 44,8 28,3* 12,0* 11,6* 10,7 15,4* 2002 35,0 33,1* 13,9* 14,6* 13,8 17,1* 2003 38,5 31,0* 14,1* 16,1* 15,4 18,0* 2004 35,2 36,6* 18,0* 18,8* 18,0 20,9* 2005 64,8 45,3* 19,0* 17,8* 16,3 23,6* 2006 63,9 41,1* 18,3* 22,5* 20,6 24,7* 2007 65,5 43,6* 22,0* 22,0* 20,8 26,7* 2008 73,3 47,2* 20,5* 24,1* 23,1 27,9* 2009 69,1 46,6* 23,0* 21,4* 20,0 27,3* 2010 61,2 51,5* 22,0* 22,3* 21,1 27,1* 2011 69,2 64,3* 24,4* 27,3* 25,7 31,8* 2012 69,9 59,4* 24,4* 31,1* 29,9 33,2* 2013 79,0 60,9* 29,1* 31,8* 30,5 36,2* 2014 81,2 65,5* 28,9* 32,6* 31,2 37,0* 2015 74,0 65,7* 31,0* 33,4* 32,0 37,6* 2016 82,1 53,2* 31,4* 29,0* 27,5 35,6* 2017 84,7 67,0* 37,4* 40,1* 39,0 44,2* 1) Mätdata saknas före 1991 för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk. 2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16 %) och vuxna (84 %). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). * Signifikant förändring år 2017 jämfört med år 2016 (p<0,01). CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 23
Tabell ii Cykelhjälmsanvändning 1988 2017 (andel i procent, antal observerade cyklister) vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår År Totalt (6 15 år) L/Mstadium H-stadium Totalt (6 12 år) 1) (13 15 år) 1) (6 15 år) L/Mstadium (6 12 år) 1) H-stadium (13 15 år) 1) 1988 5,0* 8 150 1989 13,7* 6 170 1990 20,5* 6 456 1991 20,6* 4 399 1992 18,6* 4 165 1993 24,3* 5 315 1994 24,6* 4 980 1995 31,2* 6 042 1996 34,4* 52,7* 16,1* 4 529 2 267 2 262 1997 33,9* 56,2* 13,3* 5 570 2 681 2 889 1998 35,6* 60,5* 11,8* 4 466 2 183 2 283 1999 32,9* 53,5* 12,1* 5 628 2 828 2 800 2000 30,4* 51,0* 10,4* 4 751 2 342 2 409 2001 28,3* 46,7* 11,8* 4 919 2 333 2 586 2002 33,1* 51,3* 15,4* 4 893 2 417 2 476 2003 31,0* 49,4* 15,3* 5 083 2 336 2 747 2004 36,6* 54,0* 18,2* 5 188 2 665 2 523 2005 45,3* 74,1* 19,9* 4 262 2 000 2 262 2006 41,1* 61,4* 21,4* 5 370 2 648 2 722 2007 43,6* 68,9* 20,3* 4 497 2 158 2 339 2008 47,2* 75,7* 24,5* 4 048 1 792 2 256 2009 46,6* 69,8* 24,1* 4 044 1 991 2 053 2010 2) 51,5* 73,3* 30,1* 4 328 2 078 2 103 2011 64,3* 83,3* 45,5* 4 527 2 245 2 282 2012 59,4* 84,5* 34,4* 3 698 1 848 1 850 2013 60,9* 84,6* 33,7* 3 634 1 942 1 692 2014 65,5* 89,9* 37,7* 4 493 2 394 2 099 2015 65,7* 86,1* 43,6* 5 059 2 625 2 434 2016 53,2* 74,0* 29,8* 3 677 1 944 1 733 2017 67,0* 80,3* 47,5* 3 155 1 505 606 1) Mätdata saknas före 1996 för yngre och äldre grundskoleelever. 2) Ingen uppdelning på L/M- och H-stadium, Falun 2010. Därför är totalantalet större än summan L/M+H. * Signifikant förändring 2017 jämfört med 2016 (p<0,01). 24 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017
Ort Tabell iii Cykelhjälmsanvändning i procent (%) enligt Markörs observationsstudie år 2017 uppdelat på ort och cyklistkategori (n=antal observationer) Bostadsområden Barn 10år Grundskolor (6 15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Barn ( 15 år)+ Vuxna ( 16 år) Vuxna Skattad totalanvändning 1) % n % n % n % n % n % n Stockholm 76,1 35 71,9 210 60,9 666 75,4 5 172 75,4 5 134 69,1 6 045 Göteborg 68,6 24 88,7 110 71,7 261 60,6 702 61,0 692 68,3 1087 Malmö 93,3 84 44,3 105 36,1 249 37,5 890 35,1 774 40,9 1212 Gävle 87,0 20 67,7 130 30,5 72 19,0 182 16,8 143 32,2 365 Halmstad 100,0 5 71,0 235 24,1 65 20,0 190 17,4 157 31,1 462 Helsingborg 100,0 8 100,0 130 93,5 115 52,8 93 49,3 73 76,0 326 Linköping 75,8 50 52,4 65 21,8 387 21,5 693 20,3 636 28,0 1138 Lund 92,6 50 84,2 133 22,6 171 17,3 445 15,2 363 30,0 717 Norrköping 94,4 17 95,4 124 89,1 139 16,6 110 14,2 81 58,6 361 Sundsvall 100,0 6 96,5 165 66,7 14 62,7 37 50,0 21 64,7 206 Umeå 78,6 11 72,2 117 37,2 142 26,3 299 25,2 281 38,3 551 Västerås 96,9 31 53,2 83 38,8 202 22,8 245 21,8 228 37,5 544 Falun 2) 100,0 8 92,0 46 53,7 22 31,2 192 25,9 141 48,8 217 Kalmar 66,7 2 78,4 40 14,9 7 7,9 50 6,7 36 20,7 85 Kiruna 2) 83,3 10 77,8 49 20,0 2 23,1 15 19,1 9 29,3 70 Kristianstad 41,7 5 64,3 83 35,6 47 25,2 64 18,7 37 31,3 172 Motala 100,0 2 45,3 34 30,6 19 19,0 59 16,3 43 31,3 98 Nyköping 100,0 9 12,5 22 42,7 102 26,4 213 23,5 173 36,8 306 Skövde 94,7 18 90,6 29 100,0 21 35,5 277 16,5 90 63,8 158 Västervik 60,0 15 45,8 97 18,6 26 23,0 114 15,4 57 22,7 195 Örnsköldsvik 95,5 21 66,7 110 65,2 60 54,2 117 54,5 115 63,3 306 Totalt 84,7 509 67,0 3160 37,4 7167 40,1 25 360 39,0 23 788 44,2 34 624 1) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16 %) och vuxna (84 %). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). I ovanstående tabell iii) redovisas resultaten för 2017 fördelade på olika cyklistkategorier och orter. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn 10 år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för en enskild ort får tolkas mycket försiktigt. Studiens syfte är att skatta utvecklingen för hela landet. Det bör också påpekas att arbetsplatsernas karaktär kan variera mellan de olika orterna, se bilaga 1. Kolumnerna längst till höger i tabellen visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels för respektive ort, dels totalt. Även det antal (n) som skattningen bygger på visas. Som Större ort räknas Stockholm, Göteborg och Malmö. Medelstor ort är de nio som visas i mitten och Liten ort är de nio orter som visas nederst i tabellen. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 25
26 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 Bilaga 3 Mätinstruktioner för cykel-/ mopedhjälmsobservationer 2017
CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE 1988 2017 27
TRAFIKVERKET. PUBLIKATION: 2018:178. ISBN: 978-91-7725-349-5. AUGUSTI 2018. PRODUKTION: GULLERS GRUPP. FOTO: MOSTPHOTOS, TRAFIKVERKET. TRYCK: BRANDFACTORY. Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se