Edens lokala arbetsplan med lokalt centralt innehåll

Edens lokala arbetsplan med lokalt centralt innehåll Årskurs 6 Reviderad: 2015-08-14

Innehållsförteckning Mål för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling, lärande och kunskaper 5 Barnens och elevernas ansvar och inflytande 6 Edens samverkan med hemmet 7 Svenska 9 Historia 10 Geografi 11 Religionskunskap 12 Samhällskunskap 13 Matematik 14 Biologi 15 Fysik 16 Kemi 17 Teknik 18 Engelska 19 Idrott och hälsa 20 Bild 21 Musik 22 Slöjd 23 Drama 24

Läsåret 2015-2016 Edens kristna inriktning Mål Vi vill väcka nyfikenhet hos barnet till kristen tro och att barnet sedan själv kan få ta ställning. Vi vill ge barnet möjlighet att finna sin uppgift i tillvaron genom att inse sitt eget värde och känna trygghet i sig själv. Vi vill att barnen lär sig att leva som Jesu lär; Du skall älska din nästa som dig själv Mark.12:31 och Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem Matt. 7:12 Edens kultur profil Mål Vi vill att barnet får en självtillit och en inre styrka att tro på sig själv jag duger för den jag är våga visa vem man är. Vi vill att barnet vågar stå inför andra människor och utrycka sina egna åsikter och att kunna sätta ord på sina känslor och uttrycka dessa. Vi vill att barnen ska vara delaktiga i arbetet och få utveckla sina kulturella, skapande och kreativa uttrycksmedel. Genom det dagliga bemötande med barnen vill vi fokusera på den kristna värdegrunden och respekten för varandra. Genom bibelberättelser, bön och sång lär vi oss mer om Gud och Jesus. Vi firar andakt en gång i veckan, jobbar med kristna teman, skolgudstjänster 1-2 gånger per termin, vardagsgudstjänst 2-3 gånger per termin och sjunger eller ber bordsbön innan måltiderna. Detta jobbar vi speciellt med; Förskolan Djurens andaktsbok Förskoleklassen Djurens andaktsbok Årskurs 1 3 Morgonsamling Årskurs 4 6 Morgonsamling Fritidshemmet Kyrkokör Kyrkohögtider/traditioner Genom drama, bild, sagan och musik lär barnet mer om sig själv och andra. Vi har dramalektioner på skolan samt bild, sagan och musiken integreras i kärnämnena. Barnen medverkar i små till stora föreställningar blandat med text, sång, musik och dans. Flera gånger under året ordnar Eden utställningar och besöker olika kulturevenemang. Detta jobbar vi speciellt med; Förskolan Maja- Linnea & Pluppdocka Musik/drama Drama varje vecka Förskoleklassen Tema-Världen, musik och skapande Årskurs 1 4 Drama och Bild Årskurs 5 6 Drama och Bild Musikal som avslutning Fritidshemmet Skaparverkstad Friskvård och rörelse 2

Edens gemensamma värdegrund Se varje barn och ge dem självtillit och självständighet Bemöta varje barn med respekt för deras åsikter och erfarenheter Lära banen att sätta ord på känslor, genom att kunna förstå sina egna känslor kan man tolka andras Träna på att lösa konflikter tillsammans med en vuxen. Lära barnen att inse vilka konsekvenser deras handlingar får och ta ansvar för dem. Ständig kontakt mellan hem och skola vid konflikter eller dylikt Göra alla medvetna om varandras olika förmågor och förutsättningar Ge banen insikt i att det är viktigt att uppmuntra varandra och att glädjas över andras framsteg Utveckla barnens hjälpsamhet Ge stort utrymme till reflektioner och samtal om hur vi är not oss själva och mot varandra Lära barnen att säga nej. Lära dem att stoppa själva när de känner att någon går över deras personliga gräns Skapa en trygg atmosfär där vi strävar efter att varje barn vågar uttrycka sina egna åsikter Vårt mål är att: Ge och ta kunskap av varandra Skapa trivsel och gemenskap, d v s vi-känsla Vara lyhörda, respektfulla och ansvarskännande inför varandra och vår miljö Vara öppna och raka i kommunikationen Ha inflytande och medbestämmande i arbetet Skapa en bra arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt Utveckla och fortbilda oss själva i arbetet Uppmuntra och stödja varandra 3

Normer och värden I läroplanen, Lgr11 nämns följande mål om normer och värden: Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på grundade på kunskaper och mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter; respektera andra människors egenvärde, ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr11 2:1) Edens tolkning av Lgr11:s mål om normer och värden. På Eden jobbar vi med normer och värden på följande vis: Skolan och fritidshemmet Arbetar i större och mindre grupper samt individuellt VS eleverna (Vi skaparna) träffas en gång i månaden TMKB träffas en gång i månaden Temadagar om respekt och lika värden Samtal om normer och värden Jobbar åldersintegrerat vid speciella tillfällen ex temadagar (från f-klass till klass 6) Schemalagd dramaundervisning Kompissamtal 4

Utveckling, lärande och kunskap Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasin, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98/10 2.2) Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och intigrera kunskaper i sina olika former. (Lgr11 2.2 ) Ett ömsesidigt möte mellan de olika pedagogiska synsätten i förskolan, skola och fritidshemmet kan berika elevernas utveckling och lärande. På Eden jobbar vi med utveckling, lärande och kunskap på följande vis: Skolan För att eleverna ska kunna följa en grundläggande utveckling och få möjligheterna till ett livslångt lärande krävs en röd tråd mellan de olika pedagogiska synsätten vilket då innebär samarbete mellan de olika stadierna såsom förskola, skola och fritidshem. För att skapa möjlighet till livslångt lärande och kunskap krävs det att: Nyfikenhet, lust att lära och utforskande väcks hos eleverna Det finns glädje och en god miljö för elevernas lärande och kunskapssökande Kunskapen kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet 5

För att skapa detta arbetar vi mycket med elevinflytande och att en demokratisk anda genomsyras i klassrummet. Vi utgör från elevernas erfarenhetsvärld vilket är nyckel till kunskapen. Vi jobbar mycket med att alla de olika sinnena aktiveras t ex genom drama, rytmik, dans, bildskapande, text och form samt musik som inslag i de olika ämnena t ex via matematiken, engelskan, No-ämnen m fl. Elevernas empatiförmåga, respekt och medkänsla till andra människor samt deras sociala förmåga att kunna utvecklas till framtida goda samhällsmedborgare. För att eleverna ska nå en god kunskapsfärdighet måste de få möjlighet att söka fakta, skapa sig förståelse och finna ett förtroende till sin egen förmåga därmed ökar självkänslan vilket leder till utveckling. Detta jobbar vi med genom t ex Noämnen, svenska, geografi, historia m fl. Repetition och uppmuntran är kunskapens moder, därför jobbar vi mycket med att just repetera och ta upp den röda tråden vid varje lektionstillfälle leder till utveckling och lärande. Barnens och elevernas ansvar och inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är och dom demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Detta skall omfatta alla elever. Barnens och elevernas sociala utveckling förutsätter att det allt efter förmåga för att ta ansvar för sina egna handlingar, arbetssätt och för miljön i skolan/förskolan och fritids. Eleverna skall ta ansvar för sin kunskapsmässiga utveckling samt få ett reellt inflytande på utbildningens utformande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98/10 2.3 och Lgr11 2.3) Skolan och fritidshem Skolans mål är att varje elev: tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och ha kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former 6

För att uppnå detta gör vi följande: vid varje veckostart får eleverna en veckoplanering som skall följas klass 4-6 skriver en utvärdering av veckan som gått vid olika tillfällen får eleverna välja arbetssätt för att nå de uppsatta målen matråd, elevråd, klassråd och fritidsråd är de tillfällen då eleverna utvecklar och arbetar demokratiskt, samt tar ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön elever anordnar Café Eden inför klassens dag, mentorsdag och temadag har eleverna inflytande av upplägget innehållet av utförande av uppträden av musikföreställningar städdag nobelmiddag klass 5-6 ansvarar för dagen ansvarstagande under matsituationen avdukning, torkarvakter en del elever har tagit på sig att sopa gångarna fadderverksamheten elever i klass 3 tar hand om f-klassen Edens samverkan med hemmet På Eden arbetar vi för att skapa en kontinuerlig dialog med föräldrarna. Vi vill med detta se till att våra elevers föräldrar blir delaktiga i vårt arbetssätt och utvärderingen av verksamheten såsom läroplanen ålägger oss att göra: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättning för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan ska: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska: samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr 11 2.4 7

För att skapa en positiv och aktiv föräldrakontakt erbjuder Eden följande aktiviteter utöver föräldramöten och utvecklingssamtal: Sommar, Höst och julshow, där eleverna uppträder och sjunger för personal och föräldrar Luciauppträdande med skönsång och luciatåg Drop-in och drop-out på förskolan och fritidshemmet där föräldrar har möjlighet att vara med i verksamheten Eden kan ha öppet hus då föräldrar, släktingar och allmänheten har möjlighet att ta del av en dag på Eden Möjlighet till kontakt med personal via e-post Föräldrar har möjlighet att delta under en eller flera skoldagar och vid utflykter 8

Svenska år 6 Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier för att förstå textens budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna. Strategier för att skriva olika typer av texter där ord, bild och ljud samspelar. Stavningsregler. Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Muntliga presentationer och muntligt berättande. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud till exempel tv-program, webb texter och interaktiva spel. Några betydelsefulla ungdomsboksförfattare och deras verk. Respons bearbetning (förbättring av egna texter) Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Nationella minoritetsspråk Informationssökning och källkritik Informationssökning i olika medier och källor. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 9

Historia år 6 Ökat utbyte och jordbrukets omvandling cirka 1700-1850 Frihetstiden. Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människorna, befolknings ökning och nya demokratiska former och lagar. Känna till historiska personer från tiden tex Gustav III, Carl von Linné, Jonas Alströmer. Sverige och Nordens ekonomiska och kulturella utbyte med Asien tex järnexporten. Vad historiska källor kan berätta om svensk historia och likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Hur historia används och historiska begrepp. Kunna ge exempel på spår från 1700-talet tex byggnader traditioner och namn. Känna till begrepp såsom förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning. Enkla samband mellan olika tidsperioder, påverkan idag. Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Tidsbegreppet frihetstiden och olika syn på dess betydelse. 10

Geografi år 6 Livsmiljöer Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras till exempel erosion, konsekvenser för människor och natur. Jordens naturresurser till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns. Undersöka omvärlden med hjälp av kartan och andra geografiska källor, metoder och tekniker. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. Fältstudier av natur- och kulturlandskap t ex av samhällsplanering i närsamhället. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Ojämlika levnadsvillkor i världen samt olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra levnadsvillkoren för människor. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön. 11

Religionskunskap år 6 Religioner och andra livsåskådningar. Världsreligionerna levnadsregler, heliga platser, ritualer, religiösa urkunder och centrala tankegångar. Fornskandinavisk och samisk religion. Identitet och livsfrågor. Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andras livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. 12

Samhällskunskap år 6 Samhällsresurser och fördelning. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och olika delar av världen- Några orsaker och konsekvenser av välstånd och fattigdom. Rättigheter och rättskipning. De mänskliga rättigheterna inklusive barnens rättigheter enligt barnkonventionen. Beslutsfattande och politiska idèer. Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Olika samhällsstrukturer t ex sociala, rättsliga, ekonomiska, politiska Information och kommunikation. - Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. - Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier - Hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer. - Undersöka elevnära samhällsfrågor. - Söka information om samhället, använda olika källor, källornas användbarhet. 13

Matematik år 6 Taluppfattning och tals användning Positionssystemet för tal i decimalform. Historiska talsystem. Tal i bråk- och decimalform och deras användning vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Algebra Enkla algebraiska uttryck och ekvationer. Geometri Jämförelse, uppskattning och mätning av vinklar. Sannolikhet och statistik Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Typvärde och median. Samband och förändring Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. 14

Biologi år 6 Natur och samhälle Djur, träd, växter och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband. Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Människans beroende av och påverkan på naturen. Ekosystem i närmiljön Kropp och hälsa Hur hälsan påverkas av sociala relationer och beroendeframkallande medel. Nervsystemet. Biologin och världsbilden Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. 15

Fysik år 6 Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet, energikällor och energianvändning. Fysiken och vardagslivet Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek. Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur och hur man kan påverka detta till exempel med av kläder, termos och husisolering. Fysiken och världsbilden Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden och användningen av satelliter. Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. 16

Kemi år 6 Kemin i naturen Vattnets egenskaper och kretslopp. Partikelmodell, materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Luftens egenskaper och sammansättning. Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Kemin och världsbilden Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. 17

Teknik år 6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning Hur hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. 18

Engelska år 6 Kommunikationens innehåll Åsikter, känslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används. Lyssna och läsa Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnandet och läsninngen efter framställningens form och innehåll. Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck. Sånger, sagor, dikter. Tala, skriva och samtala Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer. 19

Idrott & hälsa år 5-6 Rörelse Eleven ska: Träna på sammansatta motoriska rörelser i kombination med t.ex. gymnastikredskap. Delta i olika lekar, aktiviteter och idrotter inomhus såväl som utomhus samt kunna följa de instruktioner och regler som gäller för vald aktivitet. I grupp skapa en passande dans/rörelser till förvald musik. Kunna simma 200m bröstsim och 50m ryggsim. Utföra livräddning med och utan redskap. Planera och utföra en uppvärmning. Hälsa och livsstil Eleven ska: Genom gruppredovisning redovisa kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer samt hur man kan förebygga skador, till exempel genom uppvärmning. Föra aktivt samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Friluftsliv och utevistelse Eleven ska: Kunna orientera i den närliggande natur-och utemiljön med hjälp av kartor. Delta i lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. Genom gruppredovisning (muntlig eller praktisk) berätta om rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Ha kunskap om säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, samt naturoch utevistelser. 20

Bild år 6 Under läsåret för årskurs 6 skall elever uppnå av det centrala innehållet till 100 %. Bildframställning Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Redskap för bildframställning Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Verktyg för teckning, måleri, tryckeritekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. Bildanalys Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. 21

Musik år 6 Musicerande och musikskapande Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar. Musikframföranden. Musikens verktyg Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer. Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar. Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. Musikens sammanhang och funktioner Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik. Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag. 22

Slöjd år 6 Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter. Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Några former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med de olika teknikerna. Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar. Slöjdens arbetsprocesser Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. Hur symboler och färger används inom barn-och ungdomskulturer och vad de signalerar. Slöjden i samhället Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid. Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material. 23

Drama år 6 Mål Eleven ska; utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild, utveckla sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan, Detta innebär: Kunna lära sig kortare eller längre repliker Kunna tillsammans i grupp skriva kortare pjäser under ledning av lärare Vara delaktig i olika teateruppsättningar Ha besökt minst en teateruppsättning Ha besökt minst en dansuppsättning 24