ESTETISKA PERSPEKTIV I LGR 11, av Ulla Wiklund NORRLANDSUTBILDNINGEN, av Marielle Nylander ENKÄTRAPPORTEN, av KRO/KIF RIKS

Relevanta dokument
Estetiska perspektiv i Lgr 11

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Lgr-11 Kultur och estetik

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Förslag den 25 september Engelska

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

Förslag den 25 september Geografi

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

SKOLA KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Koppling till läroplanen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Betygsskalan och betygen B och D

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Inlärning. perception. produktion

Övergripande planering Reviderad:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Religionskunskap. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Naturorienterande ämnen

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Lokal Pedagogisk planering

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Religion Livsfrågor och etik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Transkript:

Bilagor till rapporten om förstudien gällande nationell kompetens för konstnärer i skolan 2011 ESTETISKA PERSPEKTIV I LGR 11, av Ulla Wiklund NORRLANDSUTBILDNINGEN, av Marielle Nylander ENKÄTRAPPORTEN, av KRO/KIF RIKS

ESTETISKA PERSPEKTIV I LGR 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer. 3. Kursplaner och kunskapskriterier för varje ämne Här följer först utsnitt ur del 1 och 2. Därefter utsnitt ur samtliga kursplaner, dock ej de estetiska ämnenas kursplaner, som i sig självklart omfattar estetiska perspektiv Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Ur Kursplan i svenska i grundskolan Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Ur Kursplan i matematik i grundskolan Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Ur Kursplan i engelska i grundskolan Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Lyssna och läsa reception Tydligt talad engelska och texter från olika medier. Enkla instruktioner och beskrivningar. Olika former av enkla samtal och dialoger. Filmer och dramatiserade berättelser för barn. Sånger, ramsor, dikter och sagor. Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Enkla presentationer. Enkla beskrivningar och meddelanden. Sånger, ramsor och dramatiseringar. Lyssna och läsa reception Tydligt talad engelska och texter från olika medier. Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga. Sånger, sagor och dikter. Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form Sånger och dikter Ur Kursplan i biologi grundskolan Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor Berättelser om natur och naturvetenskap Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Metoder och arbetssätt Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Biologin och världsbilden Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Ur Kursplan i fysik i grundskolan Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Berättelser om natur och naturvetenskap Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Metoder och arbetssätt Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Fysiken och världsbilden Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Ur Kursplan i kemi i grundskolan Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Berättelser om natur och naturvetenskap Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Metoder och arbetssätt Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Kemin och världsbilden Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Ur Kursplan i geografi i grundskolan Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids-och rumsperspektiv. Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Yrken och verksamheter i närområdet Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Ur Kursplan i historia i grundskolan Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Yrken och verksamheter i närområdet. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Ur Kursplan i religionskunskap i grundskolan Yrken och verksamheter i närområdet. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion. Religion och samhälle Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Ur Kursplan i samhällskunskap i grundskolan Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Yrken och verksamheter i närområdet. Att undersöka verkligheten Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Information och kommunikation Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Ur Kursplan i teknik i grundskolan Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

NORRLANDSUTBILDNINGEN Skapa i Skola Fortbildning för konstnärer i de fyra nordligaste länen. Ett kompetensutvecklingsprojekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 14 mars 1 april Plats: Antal: Projektsamordnare: Umeå 20 platser, 18 deltagare (5 från Norrbotten och Västerbotten, 4 från Västernorrland och Jämtland) Konstkonsulenterna i Norrland: Region Västerbotten Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Norrbottens läns landsting Medfinansiärer: AF Kultur Nord och KC Nord Tidplan: Januari planeringsmöten, rekrytering av projektledare, bokning av föreläsare och workshopledare, utskick och inbjudan till konstnärer i alla fyra länen. Februari, urval deltagare. Mars-april genomförande kurs, 3 veckor, 14 mars-1 april (v.11-13) färdigställande dokumentation. Maj dokumentation klar för publikation (web/tryck?). Hösten 2011, förmedla projektförslag till skolor/kommuner. Deltagare/målgrupp: Yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare i alla fyra norrlandslänen som har intresse och/eller erfarenhet av arbete med barn/unga, speciellt med inriktning på Skapande skola, men även bredare. Syfte/Mål: Kompetensutveckling samt utveckla färdigheter för att som konstnär/konsthantverkare själv kunna skapa eller gå in i redan formulerade uppdrag inom Skapande skola. Bredda konstnärernas arbetsmarknad och försörjningsmöjligheter. Påbörja arbete med kvalitetssäkring vad gäller konstnärers arbete med barn och

unga. Alla kursdeltagare beräknas på sikt få uppdrag inom Skapande skola satsningen som är långsiktig och nu omfattar hela grundskolan. Bakgrund: Konstkonsulenterna i de fyra nordliga länen samarbetar för att främja och stärka bildkonstens ställning i norra Sverige. I uppdraget läggs stor vikt vid att bevaka de yrkesverksamma konstnärernas situation och att arbeta med att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i regionen genom kompetensutveckling, projekt och nationella såväl som internationella samarbeten. En viktig del i konstkonsulenternas arbete är att ge barn och unga möjlighet att möta det professionella konstlivet, såväl institutioner som fria utövare. Barn och unga ska få tillgång till den specifika kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Statens Kulturråd ger årliga verksamhetsbidrag till konstkonsulenterna och har en uttalad önskan att konstkonsulenterna är aktiva i spridningen av information om och arbetet med regeringens satsning på Skapande skola. Det har visat sig att många konstnärer som är intresserade av att arbeta med konstnärliga processer i skolans värld, saknar erfarenheter eller kompetens inom detta område. För att öka kunskaperna och därmed bredda möjligheterna till försörjning satsar konstkonsulenterna på en skräddarsydd fortbildning för konstnärer som vill arbeta med Skapande skola. Bildkonsten har hittills varit underrepresenterad som kulturområde i Skapande skola. Därför är det nu angeläget att utforma kompetensutveckling för konstnärerna. Kursen kommer att följas upp med presentationer av konstnärernas kompetens och tänkta projekt för kommuner/utbildningsansvariga/skolor/möjliga uppdragsgivare. Beskrivning av projektet: Kursen syftade till att ge kursdeltagarna verktyg att vara proaktiva och själva kunna utforma projektförslag och idéer som kan genomföras i samarbete med grundskolan inom ramen för främst Skapande skola, men ambitionen var även att de förvärvade kunskaperna ska kunna användas bredare och i andra sammanhang. Kursmomenten bestod av inspirationsföreläsningar, information från Kulturrådet och regionala aktörer. workshops, handledning individuellt och i grupp, såväl som rådgivning vad gäller projektbeskrivningar och framtagande av budget. Genom att sätta samman gruppen deltagare med några från varje län fick deltagarna dessutom en möjlighet att bilda regionala nätverk som kan ligga till grund för nya samarbeten. Deltagarna upplevde även att de inspirerade och hjälpte varandra. Arbetet som konstnär är ofta väldigt individuellt och upplevs ibland som ensamt och i viss mån isolerat varför nya strukturer med nya typer av nätverksbyggande inte ska underskattas. Utvärdering/Summering: Kunskaperna om vad Skapande skola satsningen innebär och vilka möjligheter som finns varierade för alla involverade, från yrkesverksamma kulturskapare, kommunala tjänstemän, kulturkonsulenter och Kulturrådet. Kulturrådets presentation i början av kursen, där förutsättningarna för att skapa projekt och söka pengar presenterades, fick det att låta som att möjligheterna att få eller skapa uppdrag under innevarande år var mycket små. Intrycket var att det skulle vara bättre att satsa på nästa ansökningsomgång i februari 2012. Inför den andra kursveckans individuella arbete fick alla deltagarna i uppgift att ta kontakt med nyckelpersoner som skulle kunna vara behjälpliga för genomförande av projekt i deltagarnas hemkommuner. Det visade sig då att många kommuner eller enskilda skolor hade pengar kvar att använda för arvodering av konstnärer för något slags uppdrag under 2011. Några av konstnärerna fick erbjudande om uppdrag direkt eller kunde boka in möten för fortsatta dialoger efter kursens genomförande. Kursens fokus på att stärka konstnärernas självbild och öka deras trygghet vad gäller den egna kompetensen samt synen på rollen som konstnär och vad man kan och vill

bidra med inom skolans värld har enligt deltagarnas utvärderingar bidragit till att de känner sig redo att vara just proaktiva i kontakterna med skolan. En slutsats kan då vara att även skolorna känner en ökad trygghet till följd av konstnärernas agerande och att möjligheterna för samarbeten därmed ökar. Vissa av deltagarna uttryckte att ett kursintyg med information om kursmomenten var en nog så viktig detalj att ha med sig men att det kanske inte är så viktigt vilka arrangörer som ansvarade för certifieringen. Att konstkonsulenterna med sina regionala uppdrag och nätverk fanns med innan, under och efter kursen som resurser och stöd upplevdes också som positivt. Det finns långsiktiga behov av samordning, nätverksbyggande och kontinuerliga uppföljningar där till exempel konstkonsulenterna och Arbetsförmedlingen Kultur kan samarbeta så att konstnärerna får fokusera på det som de är bäst på: att skapa konst. Behovet av kompetensutbildning på samtidskonstområdet för skolchefer, rektorer, grundskollärare och övrig skolpersonal upplevdes också som väldigt tydligt i kursdeltagarnas kontakter med skolan. Att konstnärerna också i allt större utsträckning uppmanas bli entreprenörer i kontakten med övriga samhället upplevs som problematiskt. Dessa frågor bör inte begränsas till att gälla enbart kulturområdet utan berör ansvarsområden som ligger under exempelvis utbildningsdepartementet och näringslivsdepartementet.

ENKÄTRAPPORTEN, av KRO/KIF RIKS 1.Vilketavföljandestämmerbästinpådig? Alla Ja Nej JagärKonsthantverkare/ industriformgivare/designer 157 16,29% 90 16,25% 157 16,29% JagärBildkonstnär(allagenrer) 779 80,81% 448 80,87% 779 80,81% Annat 28 2,90% 16 2,89% 28 2,90% Totalt 964 554 964 Förövrigaalternativ,sebilaga1. 2.Kryssaidetalternativsomärmestrelvantfördig: Alla Ja Nej Jagärstuderande,eller nyutexamineradsedanmax2år, 20 2,13% 11 1,99% 20 2,13% Jagärunder30år 3 0,32% 2 0,36% 3 0,32% Jagärmellan30 39år 104 11,09% 71 12,82% 104 11,09% Jagärmellan40 49år 232 24,73% 159 28,70% 232 24,73% Jagäröver50år 453 48,29% 275 49,64% 453 48,29% Jagärpensionär 126 13,43% 36 6,50% 126 13,43% Totalt 938 554 938

3.Ärdu: Alla Ja Nej Kvinna 695 74,09% 433 78,16% 695 74,09% Man 239 25,48% 120 21,66% 239 25,48% Annan 4 0,43% 1 0,18% 4 0,43% Totalt 938 554 938 4.Vilketlänbordui? Alla Ja Nej Stockholmslän 325 35,25% 199 35,92% 325 35,25% Uppsalalän 27 2,93% 13 2,35% 27 2,93% Södermanlandslän 25 2,71% 14 2,53% 25 2,71% Östergötlandslän 23 2,49% 14 2,53% 23 2,49% Jönköpingslän 13 1,41% 9 1,62% 13 1,41% Kronobergslän 8 0,87% 3 0,54% 8 0,87% Kalmarlän 24 2,60% 15 2,71% 24 2,60% Gotlandslän 16 1,74% 13 2,35% 16 1,74% Blekingelän 8 0,87% 7 1,26% 8 0,87% Skånelän 128 13,88% 79 14,26% 128 13,88% Hallandslän 22 2,39% 12 2,17% 22 2,39% VästraGötalandslän 154 16,70% 86 15,52% 154 16,70% Värmlandslän 22 2,39% 19 3,43% 22 2,39% Örebrolän 16 1,74% 10 1,81% 16 1,74% Västmanlandslän 16 1,74% 9 1,62% 16 1,74% Dalarnaslän 20 2,17% 7 1,26% 20 2,17% Gävleborgslän 16 1,74% 13 2,35% 16 1,74% Västernorrlandslän 15 1,63% 10 1,81% 15 1,63% Jämtlandslän 13 1,41% 6 1,08% 13 1,41% Västerbottenslän 16 1,74% 9 1,62% 16 1,74% Norrbottenslän 15 1,63% 7 1,26% 15 1,63% Totalt 922 554 922

5.Ärdumedlemi(kryssafördetsomstämmerinpådig, fleraalternativärmöjliga): Alla Ja Nej BildkonstUpphovsrättiSverige, BUS 754 32,90% 449 31,82% 754 32,90% KonstnärernasRiksorganisation, KRO 476 20,77% 296 20,98% 476 20,77% SverigesKonsthantverkareoch Industriformgivare,KIF 103 4,49% 70 4,96% 103 4,49% SvenskaKonstnärsförbundet,SK 65 2,84% 40 2,83% 65 2,84% SverigesDesigner,SD 4 0,17% 3 0,21% 4 0,17% Skulptörförbundet 24 1,05% 16 1,13% 24 1,05% KC 198 8,64% 121 8,58% 198 8,64% KHVC 98 4,28% 56 3,97% 98 4,28% EnKKV verkstad 185 8,07% 121 8,58% 185 8,07% EttGrafisktSällskap 70 3,05% 43 3,05% 70 3,05% Någonannan konstnärsorganisation 290 12,65% 186 13,18% 290 12,65% Ingenkonstnärsorganisation 25 1,09% 10 0,71% 25 1,09% Totalt 913 553 913 6.SkulleduhaintresseavendistansutbildningpåKonstfack? 7,5 15hp,3 5träffar,motsvarar5 10veckorsheltidsstudier. Alla Ja Nej Ja 554 65,95% 554 100% 554 65,95% Nej 286 34,05% 0 0% 286 34,05% Totalt 840 554 840 Förfrågekommentarer,sebilaga2.

7.Vilketinnehållintresserardig? Dukanväljafleraalternativ Alla Ja Nej Skolansstyrdokumentoch organisation 102 7,54% 102 7,54% 102 7,54% Ledarskapidetpedagogiska rummet.barnsochungas erfarenheterochkunskapersom 315 23,28% 315 23,28% 315 23,28% grundförplaneringoch problematisering Projektiskolan planering, budget,tid,avtal 265 19,59% 265 19,59% 265 19,59% Didaktik hurkunskaputvecklas genomgestaltning,estetiska 383 28,31% 383 28,31% 383 28,31% lärprocesser,formativ bedömning Attproduceraenpersonlig portfoliosomkanfungerasom 288 21,29% 288 21,29% 288 21,29% presentationsmaterialför arbeteniskapandeskola Totalt 519 519 519 Förfrågekommentarer,sebilaga3.

Bilaga1 KolumnAlla: 1.illustratörsamtbildkonstnär 2.Bildlärareex1976 3.bildochskulpturallamaterialutomglas 4.Bildochskulptur.Måleri/lera 5.interrelationell 6.skulptör 7.illustratör/konstnär 8.animatör 9.uppdragsgivare,samordnare 10.Bildlärarehögstadiet 11.performanceartist 12.Gymnasielärare,kostymtecknare 13.måleri 14.bildtolkare&konstnär 15.Fornnordiskornamentik,runstenar 16.bildkonstnärochbildterapeut 17.skulptör 18.Bådebildkonstnärochkonsthantverkare! 19.bildlärare 20.Bildochglasformgivare KolumnJa: 1.Bildlärareex1976 2.bildochskulpturallamaterialutomglas 3.Bildochskulptur.Måleri/lera 4.skulptör 5.illustratör/konstnär 6.uppdragsgivare,samordnare 7.performanceartist 8.Gymnasielärare,kostymtecknare 9.måleri 10.bildtolkare&konstnär 11.Bildochglasformgivare KolumnNej: 1.illustratörsamtbildkonstnär 2.Bildlärareex1976 3.bildochskulpturallamaterialutomglas 4.Bildochskulptur.Måleri/lera 5.interrelationell 6.skulptör 7.illustratör/konstnär 8.animatör 9.uppdragsgivare,samordnare 10.Bildlärarehögstadiet 11.performanceartist 12.Gymnasielärare,kostymtecknare 13.måleri 14.bildtolkare&konstnär 15.Fornnordiskornamentik,runstenar 16.bildkonstnärochbildterapeut 17.skulptör

18.Bådebildkonstnärochkonsthantverkare! 19.bildlärare 20.Bildochglasformgivare

Bilaga2 KolumnJa: 1.Jagtyckerdetkanbliettbrakomplementtillmittkonstnärligaarbete. 2.Serdetsomettbrakomplementtillattanvändaminakunskaperinomkonstnärliggestaltning,närjagintearbetarmed egnaprojekt 3.Mycketintresseradavattfåinmerkonstiskolan. 4.JaghararbetatendelsomkonstnäriskolanmennujobbarjagsomadministratöravSkapandeskolaprojekt,min arbetsgivareärnotquiteiåmålskommun,ensammanslutningavkonstnärer.jagtrordetärviktigtattalltidutgåfrånvad konstnären/konsthantverkarenvillgöradetäralltiddåmanfårbästresultat.närskolanspersonalstyrförmycketpgaatt dekännersighotadefungerardetintesärskiltbra. 5.beroendepåinnehåll 6.Jagbehöverhögskolestudier,förmittintresseochförmittCV,menframföralltförattdetärfantastisktattstuderanär manblivit"mogen". 7.Ominriktningenärpedagogikoliknande. 8.Jagpluggarredanhalvtid/distansochskullekunnatillgodoräknadetienexamen.Hartidigarearbetatmedpedagogisk verksamhet. 9.Detskullevaraintressantattfåytterligarekompetens. 10.Jagharettbrinnandeintresseattskapakonstavallaslag. 11.ominteålderäretthinder. jagäralltidnyfiken,aktivochintresseradavutmaningar. 12.Gerenplattformattutgåfrån 13.Attundervisabarnärettstortansvarochkräverkunskaper,utöverkompetenseninomdetegnakonstnärsskapet. 14.Ja,förattdistanskursengördetmöjligtattvidarebutbildasig/fånyaimpulser. 15.Iamcurrentlyseekinghighereducationopportunitiestoexpandmyknowledgewithinmyfieldandunderstand KonstfackisoneoftheleadingarteducationalestablishmentsinSweden.Iwouldwelcometheopportunitytosharemy knowledgeandexperienceandgainfurtherinputtoprogressmycareerwithinthearts 16.Jagundervisarpåhögskolenivåmensaknarpedagogiskutbildning 17.Pågrundavarbetstider 18.detärvälintesådumtmedmerutbildning 19.Serdetsomenintressantmöjlighetattkommautpåskolorochledakonstprojekt. 20.Behöverhelstsk.pedagogikförjobbsomlärarepåävenkonstskola 21.Trorattjagskullekunnabidramedökadförståelseförkonst. 22.Ja,detäralltidintressantattvidareutbildasig. 23.Detärtidskrävandeattpendla50milturoretur. 24.Allavillvällärasigmera,ävensompensionär,manbliraldrigförgammalförkunskap 25.Förjagkanarbetaemellan 26.Harvikarieratiskolan,bildområdetochkäntattjagbehövtmerkompetensblapedagogik.Personligenärjagnuför gammalmenhadeiverksamåldervaritméränintresserad. 27.Intressantattvidareutbildasiginomkonstenpådettasättdvsdistanspåkonstfack.Specielltdåförmigsomanses annarsförgammalförattsökapådehögrekonstutbildningarna.dåsverigeärettmycketåldersfixeratland.ärabsolut intresserad! 28.Jagärförutomkonsthantverkareocksålärare.Jagvillveta.jagtrorattför"skola"ärdetviktigtattvisaattmandeltagiti enkurs.samtidigtärdetintressantattfåinformation,sättasiginiettnytt"system"ochbrytaåsiktermotvarandra. 29.ärsnäppetförgammaleg.önskardettafunnitstidigare 30.Bramedmerakunskapochuppdatering. 31.Alltsomkangemervärdeförmigsjälvsomkonstnärochsomsedankommerbarnentilldelärsjälvklartgivande 32.Ja,omdetblirrelevantatttillökapoängfördenpedagogiskabiten,eftersomdenejräknasin,vidlärarjobb,ikellerfast tjänst,manrknasinteisammalönegrupp...fastmanärprofessionellinomdettaområde!! 33.Hararbetatmångaårinomfolkbildningenochskullegärnaävenarbetainomskolan.Harlångerfarenhetavbåde konstnärsyrketkombineratmedundervisningochvillgärnaocksåfåutbildninginomminayrkesval. 34.Vidareutbildningsomkangeytterligaremöjlighetertillkompetenssomgerarbeteodärmedinkomstäralltidbra 35.Nyautmaningar alltidspännandenärmanarbetariskolansåmåstemanvarauppdateradpåvadsomskerjustnu. 36.Estetiskalärprocesserärvikitgaisamhället 37.Jagharettbrinnandeintresseavattförmedladevärdensomkonstentillförossmänniakorbådepåindividnivåochhelt allmäntisamhället.jagtyckeromattundervisa harfaktisktenpedagogbakgrund,förutomminbredakonstnärliga bakgrund.serensådanhärutbildningsomenmöjlighetattknytaihopminakunskaperocherfarenheter. 38.Jagäralltidöppenförkunskap

39.Ja,kanske.Jagharredanjobbatinomtvåskolutvecklingsprogram,menvisst,mankanalltidlärasigmera.OBS!Jaghar faktisktintefyllt50menjagvartvungenattbockaindenallternativförattåldersgruppmellan40 49passadeinteheller. 40.Låterspännandeochmöjlighettillbättreförsörjning. 41.Förattfånykunskapochinput! 42.Fortbildning 43.Kompetensutvecklingäralltidbra 44.DärförattsomSkapandeSkolaärutformadkanmanknappastgörameränettkortarecirkusnummeriskolan.Kanske kundeenkursbelysahurdetskullevaramöjligtattåstadkommanågotannat! 45.detskulleintevaramöjligtattstuderapåplatsellerpåheltid.Mendistansutbildningskullekunnavaranågotförmej, beroendepåvadsomerbjuds. 46.Jagtyckerattdetärviktigtmedfortbildningiallmänhetförkonstnärer,ochsärskiltsomstödförpedagogisktsamarbete uteiskolorna.detskullestärkaminrollochinsiktomdenegnainsatsennärjagarbetarmedkurser. 47.Omutbildningengermigmöjlighettillextrajobbärjagintresserad.Tyckerävenattvikanfyllaenviktigfunktioniskolan omrättförutsättningarges. 48.Arbetarmycketiskolormedskapandeverksamhetredaniegenskapavförfattare/illustratör,ochgickenettårig utbildningtillskrivpedagogjustförattkunnamötaelevernabättre mendettagälldejutextsidan.skullegärnabyggapå ävenmedbildkunskap. 49.Ja,distansutbildninggördetmöjligtattkunnastudera.Bramedenutbildningsomgerstödihurjaglättarekanarbete konstnärligtiskolmiljö. 50.Detberornaturligtvisvaddeninnehåller... 51.Alltidtrevligtjobbamedungdomar. 52.Jagharingenpedagogiskutbildningriktatmotungdomar,detvorebraattfålitetgrundutbildning. 53.Intressantomdenhandlaromskolansmetoder,ideologi,läroplanerosv 54.Pensionär,harnoginterådattutbildamigundersålångtid 55.DetbehövskonstnäreriSkolanochkommerdetfinnasenutbildningfördetvilljaggådenförattkunnakonkurreraom detnuskyllerbehövas. 56.Dettartidochkostarpengarattpendla.Skullevaraheltsuveräntmeddistansutbildning 57.detskullebliintressantattföljautvecklingenimångaolikaämnet.exalltdettameddigitalbildskapandeskullevara intressant... 58.Jagärutbildadteckningslärare,numed34årsyrkeserfarenhetavundervisningpågymnasiet.Menjustdärförkundedet varabramednyttbränsleitankarna. 59.Berorpåupplägget. 60.Detärberikande,menvembetalar? 61.villgärnajbbamedskapandeskola,kommernogattgöraliknanadeprojektändå,påettgallerijaghållerpåattstarta medandrakonstnärer,viskahakreativaworkshopsförbarn 62.Jagtrorjagbehöverdetförattvaraklaröverförväntningarsomskolanharochblimertydligivadsomärmöjligtför migsomkonstnärattutvecklainomskolan.jagskulledessutongärnaseattkonstfackutveckladeendistanskursi pedagogikförhögskolenivåochpåförberedandekonstskolor. 63.Harredanidagslägetjobbatmedkonstprojektiskolanochharendelfrågorochfunderingarkringdet. 64.Skolanärenviktigstartförestetisktlärande. 65.Manbehöveralltidutvecklas 66.JagharMagisterikonst(2007)mendåligsjälvkänslaochingenpedagogisktutbildn,svagpåarbetsmarknaden dethar jagvaritfrånbörjanpgravattutbildningarnabyggerpådengamlaidenom"konstnärsmyten"ochintepåverkligheten.att blikonstnär ärattväljaettyrkesomett"kall"dessutom,likvärdigtmedattvarapräst menvemskabetalalönen?tänk omkyrkanavskedadeprästersomhadeförlite"publik"? 67.detskullevaintressant,omdetsedanblirnågotarbete. 68.utvecklingberikarskapandet 69.Allutbildningförenframåt 70.Detfinnsmångasakersomfinnsattlära.Exbildteori. 71.jagharenlustatthelatidenupptäckanyasaker.Attkunnavaramedochpåverkamedenkonstnärssynsättoch kunskaperskullevarakul! 72.alltidintressantmedpåbyggnadtilldetjagredanhar 73.JagkanäventänkamigutbildningpåKonstfackdåjagboriStockholm. 74.Antarattdethandlaromskolansstyrdokumentoannatomhurskolanfunkarokanskepedagogikoså.Detärjag intresseradav. 75.Brödjobb!!! 76.Nyttigtattdelaerfarenheternaochkanskefåsnabbareochlättareförarbete 77.kompliterautbildning 78.intresseradvidareutbmenharejrådattflytta/pendla 79.Ja,såokunnigpådenpedagogiskadelen. 80.Detfinnsalltidsakerattlära...livetsskolagårviallai.Förutomnyakunskapersåvidgarmansittkontaktnät ochfår inspirationfrånflerahåll(kursen,kursdeltagarna,platsen,grupparbetenetc). 81.förattutvecklaminpedagogiskakapacitet

82.Eftersomjagborocharbetarpålitenortskullejagslippaattvarahemifrånsålångaperioder.Jaghartidigareerfarenhet avdistansstudieriandraämnenochdetpassarmejbra. 83.Jobbarmskapandeskolaoskullegärnaviljaökaminkompetens,ävenomjagjustnukännerattjagvetvadjaggör(man kanalltidblibättre!) 84.Vetintehurjagskullefinansieradetellervadjagskullestudera. 85.jagharredanutbildatmigpådistans,ochtyckerattdetärkanvarabraattkunnastuderaocharbetasamtidigt 86.Hargått3veckorskursiskapandeskolaiUmeå.Hararbetatmedskapandeskolapåenskolaochtänkernusjösättaett nyttprojekt.tyckerattdetärviktigtochroligtattarbetamedbarn/ungdomarmedskapande. 87.Hartidigarevidnågratillfällenarbetatiskolan,bådelåg,mellanochhögstadietochskullekunnatänkamigattgöradet igen. 88.Berorpåekonominockså omjaghar5 10veckorfriafrån"brödjobb"kanskejaghelstvillarbetamedminabilder. Iblandblirmansplittradavolikaengagerandeprojektsomejgerngtekonomiskt. 89.Detvoreunderbartattfåvaramedochstuderamednuvarandemedvetenhet! 90.Jagarbetarredanmedbarnochskapandeochvilljättegärnafortsättameddet,känneriblandattjagsaknarden pedagogsiskabitenimittarbetemedbarnen,såattfådenmöjlighetenverkarjumycketintressant!däremotvetjaginte hurjagskulleharådmeddet... 91.omdetärkonstruktivtochledertilluppdrag 92.Braattfåskapandeskolaorganiseratpåhögskolenivå 93.ja,förattfåpedagogiskkompetens 94.Absolut,omkursenharettbrainnehållsomgerkompetensochbehörighetattarbetaiskolan. 95.Varförinte? 96.jagkommerattarbetamedskapandeskolaochharintresseavdetta 97.Förattfåenalternativmöjlighetattförsörjamigpåmittkonstnärligakunnande,ävenomjagiprinciptyckeratt skapandeskolaärenförtäcktnedrustningavbildundervisningeniskolanfrånpolitiskthåll.meddennyagymnasiereformen blirdetmångakompetentabildpedagoger/bildläraresomblirarbetslösaochvispelasutmotvarandra.detblirbilligare förkommunernaochelevernafårmindreundevisningstid.jagtyckerattviinteskakonkurrerameddemutanarbetaför meruvtidinomestämneniskolan.varjeskråskaf.a.göradetmanärbästpå.viärframföralltkonstnärerintepedagoger. 98.Studerarjustnupåkortalärarprogrammet,inriktningbild&form,medvaddetserutsomung.0%'sframtidsutsikter attfåanställninginomgymnasieskolansomjagblibehörigtill. 99.Alltidintressantmedkompetensutveckling. 100.roligt,utvecklande,utmanandeochviktigt 101.Ettintressanttillfälleattutökasinaarbetsmöjligheter... 102.Detärbraattutvecklasochskapakontakterochluftautmaningar.Jagborpålandsbygdenochäristorbehovavattfå tadelavstadenstankar. 103.Distanspådeltidsåattjagocksåkanjobba 104.Jaghararbetat/arbetarmedkonstochbarnochskullegärnagöradetigenochharsäkertnyttaavenutbildning. 105.Dethadevaritintressantmöjlighet... 106.Ja,intresseradavestetiskalärprocesser,menkritisktillSkapandeskola(förlitetidavsättsavskolan).Harläst,förutom MFA,konstpedagogiksamtteorieromlärande,samtmycketomestetiskalärprocesser.Villdockinteinstrumentaliseras, snarareutbildalärareinomestetiskalärproceseränsomkonstnäranpassasienskapandeskola mall... 107.Jagärpedagogisktverksaminomstudieförbundochskulleviljautveckladettapånågotsätt 108.Braattfåinblickihurkonsthantverkkanvaraendeliskol ochkursplan. 109.Därförattjagarbetarmedhandikappade,jagharhandomderasskapandeutbildningochskulleviljastartaen workshoputbildningdärintresserademedhandikappellerutanhandikappkankommaoarbetamedkonst,menvillgärna hamerpåfötternaförstås,enutbildningskullesittafint.omdenärbraförstås. 110.SnarareKANSKE,berorpåvilkensortskvalitetochinnehållutbildningenfår. 111.Detskullevaramycketgivandeochberikandeatttadelavvarandraserfarenheterochkompetenser.Detkundeäven blienplattformattformuleraettgemensamförhållningsättförkonstnäreripedagogiska/tematiskaprojekt. 112.Viktigtförskolanatttänkainyabanor. 113.UppgraderatillMaster.Fortbildning. 114.Jagtyckeromattundervisa,gördetnupåMedborgarskolanochvillgärnafördjupamigochläramigmerplusattidag harjagenusellönochskulleförhoppningsvishamnaiettbätrelöneförhandlingsläge. 115.jagharvaritslöjdlärare,målarochgörskulptörerdetäretttillfälleattläramersomdetharvaritmittlivsmening hittills,manvetintekanskejagskadömedtiteln:lärare! 116.Jagvillfortsättaattutvecklas. 117.Förattfördjupaförståelsenavhurkonstnärenkankompletteraskolanspersonal... 118.Jagäriblandiminabarnbarnsskolapåfritidsskulleviljautveckladetta 119.Intressantoviktigtattdelafrågoroerfarenhetermedandra 120.Detvoremycketkompetenshöjandeochutvecklande 121.Pedagogikochspetskompetensiämnensomefterfrågasäralltidaktuelltförmig. 122.Omdetgällerskapandeskolaannarsinte. 123.Egentligenvilljagsvara"kanske"eller"detberorpå"..Jagharfrågorsom:Vadkostardet?Vilkennivåärdetpå?Kan jagtillföranågot?mittsvarärettsvagtja.

124.Jagarbetarförnärvarandedeltidsombildlärarepåengymnasieskolamenärintresseradattkunnaarbetainomden "skapandeskolan"meriegenskapavkonstnär,ochdetäralltidbraattvidarutvecklasig. 125.Självklartberordetpåvaddetärfördistansutbildning! 126.Jaghargått2åriförberedande,menvarförgammalattkunnasökaintillhögskoleutbildning,därförskulledetvara intressantattkunnafortsättaminutbildningpådethärsättet. 127.Alltidbramedvidarutbildning 128.Berorförståspåvadkursenskahandlaom,ärdetpedagogikärjaginteintresseradeftersomjaglästmångamånga poängpedagogikpåuniversitet 129.DetvarlängesedanjaggickutKonstfackochdetfinnsvissakunskapsluckorsomskullekunnafyllas. 130.Omdetgerminakunskaperettstörreomfång 131.Delsförattdetverkarkul.Delsförattmankanfåeninkomst.Harintehaftnågoninkomstpåtvåår. 132.Merutbildningochkunskapskadaraldrig.JagharingentidigareerfarenhetavskolundervisningiSverige. 133.Väldigtintresseradavsåvälnyasammanhangsomutbildningförattfördjupakompetensochmötanyaidéeroch kollegor. 134.eftersomjagarbetatsomkonstpedagogochsombildlärareunder10årstid. 135.uppdatering,kontakter,klartattmanvillförkovrasig 136.Skulleviljavaramedochutvecklaensådanutbildning!Medmålsättningenattskapaflerprojektidérinomskapande skola.integreraolikakonstartersombild,filmochmusikisamverkanmedskolanspersonal.jaghartidigarejobbatsom lärarepåkonstfackslinjeföranimeradfilmsamtgenomförtettprojektinomskapandeskola(fantasiattacker)tillsammans medmusikerntuomohaapalaikatrineholmskommun.hälsn.håkanwennström 137.Omdethjälpermigframåtiminkarriär,ja.Någotsombinderihopminakonststudiermedverkligheten,mendetär ingetjagtittarpåjustnuannars. 138.DetsparartidförresantillKonstfacktartidochenergi. 139.Vidareutbildarmiggärnaomämnetintresserarmig. 140.Konstnärligtpedagogisktarbeteharvaritnaturligtförmigimångaår.Jagtyckerdetärroligtochdetharförtbådemig ochminkonstvidare,framåt!mennågonegentligutbildningharjaginte.dethadevaritkompetensutvecklande 141.förattdiskutera,inspireraochkommavidaremeddetegnapedagogiskaarbete 142.Jaglärmiggärnanytt,särskiltsådantsomliggerilinjemedvadjagarbetarmediövrigt. 143.Vidareutbildningärviktigtunderhelaenslivföratthållasiguppdaterad. 144.Haringenutbildning.Ärautodidakt. 145.Mankanaldriglärtasigförmycket,mendetberorocksåpåpriset. 146.Jagharjobbadmedbarnochvuxenochlärdedemålningochhändveark.Jagälskarattdelaminakunskapmedandra. 147.Jagtyckerattdetalltidärnödvändigtattvidareutbildasigföratthängamediutvecklingochattståsigikonkurrensen omjobbtillfällen.distansutbildningärettbraalternativsåjaghinnermedskapandetochförsörjningenochfamiljen hemma. 148.Jaghartidigarejobbatiskolanmedungdomar.skulleviljatauppdetigenochdessutomfåutbildningsåattjagblir ännubättre. 149.Detärabsolutrelevantochganskaaktuelltförmigattpådettasättfåenpedagogiskkompletteringtillmitt konstnärsyrke. 150.Detärjuviktigt.Ochjagvetattjagkanbidramedenheldel. 151.Villdockvetameravadsomkrävsochev.privatakostnaderförattdeltagaiprojektet.Självarbetarjagmedord bildtonsomtemaförlitteräraträffarförallaåldrariminegenateljeiavfolkningsbygdenösterlen 152.Ettbraalternativochitiden! 153.förattbyggabroarinigrundskolan.Medenförhoppningomattestetiskaämnenendagsakdömmaseftersitträtta värde.läggagrundfördensenareutbildningenavrektorer.detärviktigt. 154.Detlåterjätteintressant,ochjagglädsåtinitiativet,konstnärerharmassoravkunskapatterbjudaien utbildningssituation. 155.Jagvillfortbildamig.Flerbenattståpå. 156.Förattutvecklassomkonstnärochbreddamittkontaktnät. 157.Påfyllnadochkompetensutvecklingliteberoendepåinnehåll. 158.gillarvidareutbildning 159.Detärenkunskapjagskullebehöva.jagharjobbatendelsombildlärareochtyckerattdetlåterintressantattjobba merintregreratiskolan. 160.Jagharfunderatpåattläsainpedagogikförattfåbättremöjligheterattarbetamermedbildochskapande tillsammansmedbarnochunga. 161.Jagärsjälvlärd.Saknarpapperpåutbildning,samtidigtharjagstorkunnighetimåleriet,tecknandetochdet pedagogiska.hargåttenmassaprivatakursersomjagsjälvbekostat.harstortintresseavattmålamedbarn.jobbarnu inombarnomsorgenefterattjaghoppatavmitttandtekniskayrke.villsatsamerpåminkonst,skullekunnatillföramycket menkännerattjagbehöverpapperpåvadjagkan. 162.Detskullevaravararätttidpunktimittlivfördetta 163.jakanskeimånavtid?villvetameromdettaförst 164.Deltargärnaomuppläggetkännsrelevant.Hararbetetmedolikaingångariskolan,frångrund tilluniversitetsnivå, ochmärkeriblandattnärinitiativsomdetsomskapandeskolakommermed,såblirdetoftarelativt"modest".bildenav

konstnäreniskolanärfortfaranderelativtförenkladoch"snäll".deltargärnaienutbildnigsomocksåhanågonformav kritiskingångbådetillskapande,estetiskaläroprocesserochgårigenombakgrundentillexvisskapandetiläroplanen. 165.Förattökaminkompetens.Förattträffaandraisammasituation(härkanskedetärmernätverksträffarmedsådana somarbetatmedskapandeskolaredan,somjagharbehovav).jagtyckerersättningförnedlagtarbeteharvaritdåligt oraganisseratideprojektjagvaritmedi,därförönskarjagexempelvisattensådanhärutbildningbordebekostasav Skapandeskola,dvsattdekonstnärersomgårutbildningenfårbetalt(typanställd).Mankanintegöraensådanhär sattsningochsedanskakonstnärerslitaihjälsig(utanattvetaomdetbetalarsig)förattfåihopettbrakonceptsompassari skolansform. 166.Beställareärosäkrapåvårkompetens,devetintevadenkonstnärligutbildninginnehåller. 167.jagbehöverengrundattståpåförvarakompetentnogatthållaiundervisning/skapandeprojektiskolajagbehöver breddamittverksamhetsområdeförattkunnaförsörjamiginomnågotsomharmedkonstattgöra 168.JagharvaritverksaminomGrundskolanca8årsammanlagt,mendåsomklasslärarepåilåg ochmellanstadiet.jag valdeattvikarieradärochinteiförstahandibildtrotsattminmaster utbildningfrånvalandskonsthögskolaävenhade gjortmiglämpadsomvikarieibildundervisningen.mendetvarpålågstadietdärbildvärldenfortfarandeliggeröppenhos barnensomjagfulltutkundeutnyttjaminakunskaper.genomattingebarnenenkänslaavhurviktigtdetärattbåde kunnaskapaochsenyanser jaggjordeomfattandefärgblandningsövningarmedallaklassertillsdeblevsäkraochtrygga medhurfärgbetersig märktejagattdeävenisvenskanbörjadekunnauttryckasigmernyanserat...genomattstärka deraskunskaperochdärmedderassjälvförtroendeinomettområdesomidenåldernegetligenärderasnaturligafarvatten fickjagmedmigbarnenochklassenisåmycketavdetandraskolarbetet.jagfungeradeoftaävensominspirationskällaför andraläraresomsjälvavillelärasigmerochblitryggareiattförmedlavärdetavkunskapomfärgochdenkreativa processen.därskolanståridagmedkravpåbehörigalärareskullejagnogintelängrebliinsläpptsomvikarie.detbehövs någonmerformellutbildningsomkanskedettakundege.detkännssomattjagsitterpåmycketoutnyttjaderfarenhet. 169.Läserjustnukonstpedagokikochdetskullebrakombineramedkonstfack 170.Ettabsolutmåsteförattgetyngdåtidénomkonstnäreriskolan. 171.Jagharblivittillfrågadmångagångeromjagvillhållaikurser,workshops,gymnasieämnen,meneftersomjagkänner migosäkerpåpedagogikochuppläggsåtackarjagnej. 172.förvidarutbildning/inspiration,omdetintekostarförmycket 173.Allutbildningäravgodo 174.jagärredaniskolansomestetpedagog,friskola,obehörig 175.utvecklaminatankarkringkonst,träffakollegor 176.Tyckerattdettalåterintressant.Harlängetänktochvelatarbetamedbarniskola.Trorpåkonstensbetydelseför individensutvecklingochkunskapsinhämtning 177.Läsalitteratur,diskuteraestetiskaläroprocesserochkonstpedagogikskillnader,hurvarochnärtaplatsienlärande skolmiljögeochfåerfarenheteravetttidigareskapandeskolaarbetekonspedagogiskaskillnadernärskapandesessom förmedlingellerprocessellerväxelverkanosv 178.Jagkanintevarabortaheltidförstudier 179.kangejobb 180.JamenärvädigttveksamomdetbehövsensärskildSkapandeskolautbildning.Konstnärersomkommertillenskola skallvältillföraettkonstnärligtperspektiv,enfördjupningochinteenslagskonstnärspedagogik?detvoresyndomen utbildningiskapandeskolakonceptetutestängerkonstnärerfrånatttaskapandeskolauppdragiframtidendåjagtroratt mångayrkesverksammakonstnärerintehartidellerpengarattdistansutbildasig. 181.Mycketangelägenointressantutbildning 182.Förgrundläggandeförberedelseinförarbetsuppgiften 183.Harjobbatsomläreareikonsntföröver18åringar.Deträckerinte. 184.Attfåbekräftatomminabilderhållerellerinte.Vadjagskaförändraellergörameraav. 185.Skullegjärnaseensådanutbildningpådistans 186.Justnuarbetarjaghelttidsombildlärare,annarsskullejagtaheltsstudier 187.Berorpåhurjagskullehamöjlighetattfinansierautbildningen.OchvarförjustKonstfack?Hurskamansomboendei NorrlandharådattåkaditochboiStockholm?Intehellerdirektnödvändigtattskolchefer/rektoreriNorrlandbryrsigom justkonstfacksomkvalitetssäkring.detärdesomboristockholmsomtrorattdetärnödvändigt.finnsandra utbildningsanordnaresomkanvaraprecislikalämpliga. 188.JagarbetarredansomkonstnäriTyskaSkolanochiStockholmInternationalSkolochvillgärnavidareutbildas 189.Intressantattförenakonstnärsskapochpedagogikutanattinkräktapåtexbildlärarnasyrke.Iofsärjagvälför gammalfakommaifrågamenärändåintresserad. 190.Kunskapärbraattha 191.Kompetensutveckling! 192.Jobbarredanpåskola.Bildochtextilkurser.(INorge).Ônskarbättrekompetans.Högrelön. 193.Ärutbildadförskollärareochharimångaårhaftbildverksamhetförbarn6 12år,ävenheldagarskursre10 15barnåt gångeniegenatejè,ärkonstnärmedtextilinriktningochtyckerdetskullevaraintressantmedenvidareutbildningsomrör skolansvärld 194.mendetberorpåinnehåll.måstevetameromdetärrelevantochanvändbartförmig 195.Omjaghadevaritliteyngre,skulledettahavaritettintressantalternativ.Harvickatsomextraresurstidigareiskolan. Korttidsvikarie.Jagvillstödjadetta.