Övergripande ändringsförteckning för kapitel 7 Många standarder har bytts ut och kraven i möjligaste mån inarbetats i texten. Inte minst gäller detta den nya hisstandarderna SS-EN 81-20:2014 och 81-50:2014. Motsvarande förändringar gäller för många av de åberopade dokumenten. 7 TRANSPORTSYSTEM M M Den inledande texten om att installationen ska vara säker har tagits bort. Den var svår att tolka. Råd om vite borttaget för bristande eleffektivitet borttaget. Avsnittet om explosionsfarlig miljö är helt omarbetat, texten komprimerad och förtydligad. Det är nu mycket enklare att bland annat se vilka standarder som gäller för en specifik installation. Text om brandfarlig miljö har omarbetats. 71 - HISSYSTEM Hänvisning till gamla hissdirektivet har ersatts med hänvisning till det nya direktivet. Nya typer av hissar har lagts till, som brandbekämpnings-, räddnings- och utrymningshiss samt frångänglighetshiss som okodade underrubriker. Texter har omarbetats och nya okodade underrubriker införts så att texten blivit tydligare. Nya råd om bland annat maskinrumsplacering, apparat- och manöverskåp och belysningsstyrka. Nya rådstexter om stannplansinställning och planhållning. Krav på styrsystem, bland annat att de ska vara systemtestade med styrsystemet. Tydligare förklaringar till figurer och en figur flyttad från RA till AMA. Nya texter om skillnaden mellan frekvensstyrd och frekvensstartad motor. Ny okodad underrubrik för krav på taluppfattbarhet. Förändrade råd om nödsignalknappar, hisstelefon och fast förbindelse. Nya koder och rubriker har lagts till tillsammans med texter och figurer. Koder och rubriker har utgått på grund av teknik som inte används. 73 RULLTRAPPSSYSTEM OCH RULLRAMPSSYSTEM Krav på ljudnivå har flyttas och blivit rådstext. Decibelvärde justerat. Ny kod och rubrik om automatisk återstart efter nödstopp. 78 DIVERSE TRANSPORTSYSTEM Gemensamma rådstexter från underliggande koder och rubriker har samlats under 78. Lyftbord kan användas i olika situationer. Därför bar text från standard tagits bort. System med trapplift har fått en egen kod och rubrik.
7 TRANSPORTSYSTEM M M Svensk standard Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet om inte högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt. System och funktioner Apparater, maskiner och utrustningar hörande till transportsystem ska vara anpassade till de krav som ställs på system och funktioner i handlingarna. Beakta projektörens ansvar att inom ramen för sitt uppdrag se till att en god arbetsmiljö kan uppnås inom byggnadsverket. Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i svensk standard, bland annat i SS 4364000. Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges. Svensk standard i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner och metoder under aktuell kod och rubrik på såväl systemnivå som produktionsresultatnivå. I standarder kan förekomma alternativ. i så fall det alternativ som ska gälla. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad Beakta avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad. i de Administrativa föreskrifterna vid utförandeentreprenad under AFC.1 och vid totalentreprenad under AFD.1 kortfattad, översiktlig omfattning av transportsystemen. Gränsdragningslista Redovisa gränsdragningar mot annat installationssystem eller annan entreprenad i en särskild gränsdragningslista eller i en gemensam förteckning. Av gränsdragningslistan eller förteckningen ska framgå i vilket installationssystem eller vilken entreprenad exempelvis följande ingår leverans (L) montage (M) elanslutning (E) annan anslutning (A) märkning/skyltning (S) funktionsansvar (F). Redovisa exempelvis gränsdragningar avseende följande vem som ska tillhandahålla scheman, monteringsföreskrifter och dylikt vem som ansvarar för sammanställning av CE-dokumentation och utför riskanalys vem som utför anslutningar i överlämningspunkter, gällande el-, tele-, brandlarm-, driftövervaknings-, passerkontroll- och nödsignalsystem vem som utför belysningssystem vem som utför potentialutjämningssystem infästningsgods 1
byggnadsarbeten för transportsystem, till exempel håltagningar, ursparningar, undergjutningar, ljudtätning, brandtätning, klimattätning, montering av infästningsgods, ingjutning av infästningsgods, infästningar, gjutning av plintar och fundament, målningsarbeten överlämningspunkter i transportsystem gällande el-, tele-, brandlarm-, driftövervaknings-, passerkontroll- och nödsignalsystem transport av skrymmande och tungt gods inom arbetsområdet vem som utför flyttning, demontering och rivning. Krav på märkning och skyltning anges i avsnitt YTB. Krav på flyttning, demontering och rivning anges i avsnitt BE. Utförda undersökningar och utredningar anges i avsnitt BBB. Krav på undersökningar som ska utföras av entreprenören anges i avsnitt BBC. om gränsdragningslistan är gemensam för samtliga berörda entreprenader. Motordrifter till vilka motorer entreprenören ska ansluta kablar och dylikt samt ange eldata för respektive motor vem som tillhandahåller scheman och monteringsanvisningar för motordrifter, om dessa inte ingår i entreprenaden om motor innehåller lindningstemperaturvakt eller annan form av motorskydd som entreprenören ska koppla in. Beakta var återställning ska ske vilket drivsystem som motor för transportsystem är utförd med vilka motorer, ingående i transportsystem, som ska anslutas samt data för respektive motor. Samråd med berörd projektör om automatisk återstart ska ske efter spänningsbortfall. Undersök om nätägaren tillåter automatisk återstart, med eller utan begränsningar. Särskilda samordningskrav om entreprenören ska på arbetsplatsen tillsammans med den som beställaren utsett som samordningsansvarig som ett led i samordningen detaljstudera placering och utförande av transportsystem med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar detaljstudera kritiska passager och utrymmen med ritningar och beskrivningar som grund bevaka samt vidta sådana åtgärder att installationer hörande till transportsystem inte kolliderar med övriga installationer kontrollera samt vidta sådana åtgärder att placering av installationer hörande till transportsystem inte blir olämplig med hänsyn till åtkomlighet för drift, skötsel, underhåll och besiktning. hur samordning ska ske med övriga entreprenörer för att undvika kollisioner mellan olika installationer samt rapportera till beställaren. Kritiska passager och utrymmen bör redovisas på ritningar som är samgranskade av projekteringsgruppen. Redovisa hur entreprenaden har samordnats med andra entreprenader. Beträffande samordning av ursparning och håltagning, se AFG.611. Personals kvalifikationer om utförande av visst arbete kräver särskild teknisk kompetens hos entreprenörens personal 2
om personal ska vara certifierad inom visst teknikområde och i så fall av vem. i de Administrativa föreskrifterna under AFC.342 respektive AFD.342 om krav ställs på särskild kompetens hos entreprenörens arbetsledning. Miljöaspekter vilka miljöutredningar som utförts, till exempel miljökonsekvensbeskrivningar och energiutredningar. Miljöaspekter att beakta i projekteringsarbetet Beakta vid utformning av transportsystem och vid val av material och produkter i systemen att energianvändningen minimeras råvaruanvändningen minimeras utsläpp av farliga och miljöstörande ämnen minimeras. Minimera energianvändningen genom att till exempel systemlösningar utformas så att det finns möjlighet att hålla systemets totala energibehov på en låg nivå fördelningen mellan värmeenergi och elenergi görs optimal system och utrustningar utformas så att de kan styras med hänsyn till de variationer i behovet som förekommer. Minimera råvaruanvändningen genom att till exempel välja material och systemutformningar med god beständighet mot korrosion och förslitning, liksom mot fukt- och vattenskador placera installationsdelar så att de är lätt åtkomliga för funktionskontroll, underhåll, reparation och utbyte välja material, produkter och komponenter som kan återanvändas placera apparatskåp så att kabeldragningar minimeras. Minimera utsläpp till luft, mark och vatten genom att till exempel vid val av material och produkter använda Prioriteringsguiden PRIO vid rivning beakta problem med ämnen som kan förorsaka farliga eller miljöstörande utsläpp. Minimera restprodukter genom att till exempel underlätta för entreprenören att välja måttanpassade leveranser ställa krav på att spill ska minimeras och återtas ställa krav på emballage identifiera eventuell förekomst av farligt eller miljöstörande avfall ange lämpliga rivnings- och omhändertagandemetoder ställa krav på selektiv rivning med uppdelning av rivningsmaterialet i fraktioner anpassade till lokala förutsättningar för återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering. Eleffektivitet Beakta att installationer ska utformas så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och användning och effektiv elanvändning, se avsnitt 9 i BBR. eventuella krav på totalverkningsgrad hur krav på eleffektivitet ska verifieras. Miljöbetingelser 3
faktorer som kan påverka materiel- och materialvalet, till exempel termiskt klimat, hygien och kemiskt aggressiv atmosfär i olika utrymmen gränsvärden för omgivningstemperatur, till exempel om temperaturen kan antas bli lägre än 5 C eller högre än +40 C elektriska störningar mot vilka utrustning ska skyddas, till exempel spänningstransienter och övertoner i en förteckning den kapslingsklass som ska gälla för respektive utrymme. Beteckningar på kapslingsklasser finns angivna i SS-EN 60529 risker för annan yttre påverkan. Se SS 4364000 korrosivitetsklass för olika utrymmen enligt tabell AMA SB/1. Beakta EMC-föreskrifternas krav på att tillfredsställande skydd ska finnas för system, utrustning och apparater vilkas funktion kan försämras av elektromagnetiska störningar som orsakas av elektriska och elektroniska apparater. Beakta krav på högsta ljudnivåer från installationer, se avsnitt 7 BBR. Beträffande teknisk metod för mätning av buller från installationer i byggnader, se SS-EN ISO 16032:2004. Beträffande system för begränsning av elektriska och magnetiska fält, se avsnitt 66.H. Explosionsfarlig miljö Beakta att explosionsfarlig miljö kan uppkomma vid hantering av brännbar vätska, gas, ånga, dimma, damm samt explosivämne. Beträffande föreskrifter för elektriska utrustningar och elektriska skyddssystem avsedda för användning i explosionsfarlig miljö samt för komponenter som är avsedda att installeras i sådana utrustningar eller skyddssystem se ELSÄK- FS 1995:6. Se även SEK Handbok 427 för elinstallationer i explosionsfarliga områden. Beakta SEK Handbok 426 för klassning av områden med explosiv gasatmosfär SS-EN 60079-10-2 för klassning av områden med explosiv dammatmosfär SS 4210824 för klassning av områden med explosivämne. I standarden finns även uppgifter om antändningstemperatur och temperaturklass för ett antal ämnen. I SS 4210825 ges anvisningar om den elektriska materielens utförande, installation, användning, underhåll med mera i rum, utrymme eller område, där explosiv vara hanteras på sådant sätt och i sådan mängd att särskilda krav måste ställas på bland annat den elektriska installationen att särskilda regler gäller för utrymmen avsedda för sprutmålning med och torkning av brandfarliga vätskor, se SEK Handbok 426. För automatisk sprutmålning finns kompletterande krav i SS-EN 50176. För brännbart pulver finns motsvarande krav i SS-EN 50177. för val av elmateriel den zon som materielen ska placeras i den explosionsgrupp som ska tillämpas den temperaturklass som ska tillämpas. Brandfarlig miljö kapslingsklass för materiel som ska installeras inom brandfarliga utrymmen. Markera på ritning eller på annat sätt de utrymmen som anses vara brandfarliga utrymmen i anslutning till transportsystem. Beakta utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras eller bearbetas, se avsnitt 422.3 i SS 4364000. Beträffande skydd mot brand i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur, se avsnitt 705.422 i SS 4364000. 4
Material i och metod för uppförande av byggnad monteringsunderlag. Utrymmen vem som utarbetar klassningsplan för brand- respektive explosionsfarliga miljöer storlek, placering och planering av utrymmen för transportsystem samt hur utrustning ska ställas upp och anordnas så att framtida utbyggnad underlättas på ritning eller på annat sätt utrymmen som är fuktiga, våta, brandfarliga eller explosionsfarliga tillgängligt transportutrymme. Entreprenören ska dock lämna uppgift om transportöppningar enligt avsnitt AFG.431 i AMA AF. Kontrollera därför att avsnitt AFG.431 är åberopad i de Administrativa föreskrifterna om entreprenören ska lämna uppgift om utrymmesbehov för vara som han väljer under kod och rubrik AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna särskilda krav beträffande uppvärmning och uttorkning i utrymmen under byggtiden vilka utrustningar som entreprenören ska installera efter samråd med beställaren. Batteriutrymmen Beakta ventilationen i lokal där batterier ställs upp. Rådgör med berörd projektör. Beakta sambandet mellan temperatur och batterilivslängd. Beakta att batterier via battericellernas ventiler kan avge en brännbar och explosiv gasblandning som är lättare än luft. Om rummet där batterierna är placerade är otillräckligt ventilerat kan gaskoncentrationen öka till explosionsfarlig nivå. Beträffande uppställning av laddningsbara batterier i samt ventilation av batteriutrymmen för transportsystem, se SS-EN 50272-2. Standarden ger anvisningar om hur man beräknar den laddningsström som ger upphov till vätgasutveckling samt metod för beräkning av erforderligt ventilationsluftflöde. Beakta att batterianläggningar för traktionära batterier behandlas i SS-EN 50272-3. Undvik att placera elapparater och ljusarmaturer där gasfickor kan bildas, till exempel vid tak. Beakta att nödöppnare ska finnas på dörrar till batteriutrymmen. Dörrstängare får inte finnas. Samråd med berörd projektör beträffande bärande byggnadsdelar för batteriutrymmen samt nödöppnare på dörr. Transportvägar Transportvägar bör finnas för intransport och utbyte av utrustningar utan byggnadstekniska ingrepp. Härvid ska beaktas golvens bärförmåga dörröppningar och takhöjder korridorbredder och svängradie tillgång till lyftdon (byggkranar, bygghissar och dylikt) om utrustning för transportsystem behöver delas i moduler. 5
Medieförsörjning Nätägare och leverantörer nätägare för el nätägare för tele leverantör för tele i aktuella fall nätägare och leverantörer för vatten, avlopp, värme med mera. Leveransdata spänningssystem och strömart för el eventuella begränsningar av effekt vid direktstart av motor fast nät eller mobilt nät för telefonförbindelse vid behov leveransdata för vatten, avlopp, värme med mera. System och funktioner Beskriv under aktuell kod och rubrik systemens uppbyggnad, funktion och omfattning i den utsträckning detta erfordras utöver vad som framgår av ritningar, scheman och övriga handlingar. kontroll av system under aktuell kod och rubrik under avsnitt YTC.17. Strömförsörjning Beträffande strömförsörjningssystem (hjälpsystem), se avsnitt 63.M. Beträffande system för reservkraft, avbrottsfri kraft och nödkraft, se avsnitt 63.N. Styr- och övervakningssystem för sammansatta transportinstallationer systemuppbyggnad och funktion med hjälp av blockschema, processbeskrivning, funktionsbeskrivning och dylikt. Beskriv systemens omfattning i den utsträckning detta erfordras utöver vad som framgår av scheman och övriga handlingar. Hänvisa i förekommande fall till särskild beskrivning, till exempel beskrivning för styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift. krav på funktioner och funktionssamband behov av indikeringar vid spänningsbortfall övergripande funktionskrav för manöver, driftpresentation, larm med mera larmklasser samt de fel som ska indikeras gräns mot andra entreprenader. CENTRALUTRUSTNINGAR för vilket fördelningssystem centralutrustningar ska vara utförda, till exempel TN-S-system, TN-C-system eller IT-system placering krav på utbyggnadsmöjlighet 6
om och i så fall hur centralutrustning ska anslutas till reservkraftsystem eller system för avbrottsfri kraft krav på kylning av centralutrustning Redovisa elcentraler, apparatskåp och dylikt som ingår i annan entreprenad och som har betydelse för entreprenaden. KANALISATIONSSYSTEM Kanalisation för el och tele till transportsystem anges i avsnitt 61. Hänvisa till ritningar. avgränsningar mot annan entreprenad. LEDNINGSSYSTEM Ledningar för transportsystem typ av fördelningssystem som ska installeras, till exempel TN-S-system, TN-C-system. Beträffande lågspänningsnät för växelström, högst 1 000 V, se avsnitt 63.BCB. Samordna förläggning av kablar för transportsystem med övrig kabelförläggning. kabeltyper och principiellt förläggningssätt i olika utrymmen omfattning av skärmade kablar omfattning av hängkablar om annan entreprenör ska leverera och montera huvudelkopplare i inkommande huvudledning samt fördelningscentral med säkringar och därifrån kablar och inkoppling till respektive system om så kallat gemensamt ledningsnät som ingår i annan entreprenad ska nyttjas. Samråd med berörd projektör samt ange i handlingarna hur kabel ska installeras, monteras och kopplas in. PLATSUTRUSTNINGAR Vissa platsutrustningar innehåller komponenter vilkas funktion kan störas av kyla och fukt. Detta kan förhindras genom att uppvärmningsanordning används. under aktuell kod och rubrik om uppvärmningsanordning och ventilation ska finnas och i så fall krav på anordningen och ventilationen. monteringssätt i olika utrymmen placering av platsutrustningar om utrustning ska anslutas fast eller med stickpropp plats för uppsättning av verktyg. ÖVRIGT Tekniska uppgifter i anbud Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under AFB.31 i AMA AF. under avsnitt AFB.31 i de fall det är särskilt motiverat att anbud ska innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, katalognummer och typbeteckning för offererad materiel i den utsträckning som erfordras för en fackmässig bedömning av anbudet, bland annat med avseende på driftsäkerhet, personsäkerhet, underhåll, miljöpåverkan, livscykelkostnader och utrymmesbehov samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar 7
71 HISSYSTEM i anbud ska anges om offererad utrustning inte får plats inom angivna utrymmen och om angivna vägar för intransport är otillräckliga anbudsgivare, efter anfordran, ska överlämna måttskisser, uppställningsritningar och dylikt för utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden och att avvikelser eller andra konstruktionslösningar än vad handlingarna visar ska redovisas separat i anbudet anbudsgivare ska redovisa minsta möjliga mått som krävs för transportsystemet utöver de mått som redovisas i handlingarna, och om byggåtgärder krävs för att erhålla minsta möjliga mått med avseende på utrymme för transportsystem ska detta redovisas separat i anbudet tekniska uppgifter i anbud ska redovisas på svenska. även vilka detaljuppgifter som anbudsgivare ska kunna redovisa efter uppmaning utöver vad som föreskrivs i AMA. Hissystem utförda som hissar med hisskorg, med en märkhastighet högre än 0,15 m/s, ska utföras enligt harmoniserade standarder knutna till Hissdirektivet 2014/33/EU. Hissystem utförda som hissar med eller utan hisskorg, typ plattformshissar, med en märkhastighet på högst 0,15 m/s, ska utföras enligt harmoniserade standarder knutna till Maskindirektivet 2006/42/EG. Hisstyp Hissen ska vara utförd som permanent installerad hiss. Hiss avser en motordriven lyftanordning med hisskorg, plattform eller annat lastbärande organ som är avsedd för permanent uppställning och som styrs av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande, och som mellan fasta stannplan transporterar personer, personer och gods eller enbart gods. Brandbekämpningshiss Hissen ska vara utförd som person- eller varupersonhiss tills aktivering sker enligt SS-EN 81-72. Funktionskrav enligt SS-EN 81-72 ska uppfyllas. Hissen ska bara användas av räddningstjänsten för brandbekämpning får inte användas som utrymningshiss ska betjäna samtliga stannplan i byggnaden. Räddningshiss Hissen ska vara utförd som person- eller varupersonhiss tills aktivering sker enligt SS-EN 81-71. Funktionskrav enligt SS-EN 81-72 ska uppfyllas. Hissen ska användas av räddningstjänsten för brandbekämpning och evakuering får endast användas av instruerad personal som utrymningshiss innan räddningstjänsten anländer och tar över hissen som räddningshiss ska betjäna samtliga stannplan i byggnaden. Utrymningshiss Hissen ska vara utförd som person- eller varupersonhiss tills aktivering för utrymning sker. Vägledande markeringar ska anpassas efter avsedd användning av hissen. Frångänglighetshiss Hissen ska vara utförd som person- eller varupersonhiss tills aktivering för utrymning sker. Vägledande markeringar ska anpassas efter avsedd användning av hissen. 8
Hissen ska kunna användas av personer med funktionsnedsättningar, utan medhjälpare, vid en utrymningssituation. Huvuddata Hissutförande och maskinrumsplacering Hissmaskineri med tillhörande anordningar och brytskivor ska placeras i ett rum eller annat utrymme som kan nås via fasta invändiga tillträdesvägar utan att hissen behöver användas. Utrymmen för hissmaskineri och brytskivor får endast innehålla anordningar för hissinstallationen. Ett hissmaskinrum får vara gemensamt för flera hissar. Ombyggnad av hissar Ombyggnad och modernisering av hissystem ska vara utförda och installerade så att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, underhåll och service, samt så att kraven på tillgänglighet för personer och personer med funktionsnedsättningar uppfylls. CENTRALUTRUSTNINGAR Apparatskåp för hissar Ingående kontaktorer, reläer samt komponenter i säkerhetskrets ska uppfylla kraven för elektriska och hydrauliska hissar enligt SS-EN 81-20:2014 avsnitt 5.10.3. Motorskydd ska uppfylla kraven för elektriska och hydrauliska hissar enligt SS-EN 81-20:2014 avsnitt 5.10.4. Elektriska apparater för hiss vilka funktionsmässigt inte är bundna till viss placering i schakt eller maskinrum ska anordnas i gemensamt apparatskåp. LEDNINGSSYSTEM Ledningsnät Huvudledning för hiss Huvudelkopplare ska uppfylla kraven för elektriska och hydrauliska hissar enligt SS-EN 81-20:2014 avsnitt 5.10.5. Kablar i schakt och maskinrum Kablar och ledningar ska uppfylla kraven för elektriska och hydrauliska hissar enligt SS-EN 81-20: 2014 avsnitt 5.10.6. Hängkabel ska användas mellan maskinrum/maskinutrymme och hisskorg. Kabeln ska dras direkt fram till apparatskåpet och ska vara dimensionerad och avsedd för hängande montering med aktuella frihängande höjder. Infästningsdon ska vara dimensionerade och avsedda för hängkabel. Kablar och ledare i hjälpströmkrets Kabel ska utföras med skydd mot mekanisk åverkan. Mantlad kabel ska förses med tätningsdon vid införing till dosa eller låda. Kablar för hisstelefon Kabel för hisstelefon till korg ska vara separat och av hängkabeltyp. Infästningsdon för kabeln ska vara avsett för hängande montering. Föreskrifter och allmänna råd för permanent installerade hissar redovisas i BFS 2012:11 H 14. Beakta grundläggande hälso- och säkerhetskrav i AFS 2008:3 vid konstruktion och tillverkning av hissar med ett annat lastbärande organ än hisskorg hissar som inte är utrustade med manöverorgan i hisskorgen eller inom räckhåll för en person som befinner sig i hisskorgen. 9
Hissar placerade i byggnader och anläggningar tillgängliga för allmänheten som arbetsplatser, affärslokaler, offentliga lokaler och platser, bostäder, hotell, kontor med mera ska utföras med tanke på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Hur tillgänglighetskrav ska uppfyllas avgörs i samråd med berörd byggnadsnämnd. Säkerhetsregler för konstruktion och installation samt övriga regler finns i SS-EN 81-20:2014, för person och varupersonhissar SS-EN 81-50:2014, för konstruktion, beräkning, inspektion och provning av hisskomponenter SS-EN 81-21:2009+A1:2012, för nya person- och varupersonhissar i befintliga byggnader SS-EN 81-22:2014, för elektriska hissar vars hisskorg rör sig i lutande bana SS-EN 21-28, för alarmsystem för person- och varupersonhissar SS-EN 81-3+A1:2008/AC:2009, för elektriska och hydrauliska småvaruhissar SS-EN 81-40:2008, för trapphissar och plattformshissar som rör sig längs en lutande bana, avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga SS-EN 81-41:2010, för vertikalgående plattformshissar avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga SS-EN 81-58, för brandprovning av schaktdörrar SS-EN 81-70, för tillträde till hissar för personer samt personer med funktionsnedsättningar SS-EN 81-71:2005+A1:2007, för vandalsäkra hissar SS-EN 81-72, för brandbekämpningshissar SS-EN 81-73, för hissars funktion vid brand SIS-CEN/TS 81-76:2012, för användning av hissar vid utrymning av personer med funktionsnedsättningar SS-EN 12015:2014, för elektromagnetisk kompatibilitet för hissar - utstrålning SS-EN 12016:2013, för elektromagnetisk kompatibilitet för hissar - immunitet. vilka föreskrifter, utförande- och säkerhetsstandarder som gäller för hissystemet vilka krav som gäller vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt vid byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen för vilken trafiksituation som hissystemet ska utföras, till exempel för bostadshus, kontor, varuhus, hotell särskilda krav för personer med funktionsnedsättningar om transporter med speciellt gods ska förekomma om transporter med tungt gods ska förekomma om transporter med skrymmande gods ska förekomma om transporter med farligt gods ska förekomma om särskilda krav finns på speciella prioritetsfunktioner om särskilda krav finns på kvalitet, tillgänglighet med mera. Hisstyp Hisstypen är avgörande för vilka föreskrifter som ska gälla. hisstyp och benämning med hänsyn till avsedd användning. Brandbekämpningshiss Hisskorgens mått anges under avsnitt WBG.1. 10
Räddningshiss Hisskorgen ska rymma en sjukbår. Minsta mått för hisskorg anges under avsnitt WBG.1. Utrymningshiss Beakta att om utrymningshiss installeras i byggnader ska dimensionering av möjlighet till utrymning och hissens utformning verifieras enligt analytisk dimensionering. byggnadens utrymningsstrategi och tiden för utrymning, inklusive alternativa utrymningsvägar samt sekventiellt styrd utrymning typ av styrsystem hur styrsystemets funktion upprätthålls under byggnadens ekonomiska livslängd hur hissens funktion säkerställs under den tid som krävs för utrymning tillgänglighetskrav redundans hos vitala system för hissens funktion, till exempel strömförsörjning och inkommande signaler skydd mot brandpåverkan på hissmaskineri påverkan av eventuell vatteninträngning i hisschakt risk för rök- och värmepåverkan på känsliga delar styrsekvenser vid detektering kommunikationsmöjligheter, till exempel larmknappar och larmtelefon väntetider för utrymmande möjlighet till aktivering och styrning av hissens funktioner samt hur aktivering och styrning sker. Frångänglighetshiss Beakta att om frångänglighetshiss installeras i byggnader ska dimensionering av möjlighet till utrymning och hissens utformning verifieras enligt analytisk dimensionering lika som för en utrymningshiss. Beakta att funktionskrav ska baseras på analytisk dimensionering enligt BBRAD och SIS-CEN/TS 81-76:2012. Huvuddata huvuddata för varje hiss eller hissar i grupp. Hissar och hissbeteckning antal lika hissar och vilka av dessa som ska bilda en hissgrupp. hissarnas beteckning, anpassade till fastigheten. Vid val av beteckning ska hänsyn tas till befintliga hissar i fastigheten. Hissutförande och maskinrumsplacering hissens arbetssätt eller hissutförande, till exempel linhiss, hydraulhiss, linhydraulhiss, kedjehiss, skruvhiss, kuggremshiss, kuggstångshiss maskinrumsplacering, till exempel separat maskinrum eller integrerat i hisschaktet maskinrumsplaceringens läge i förhållande till hisschaktet, till exempel ovan, på sidan, integrerat i hisschaktet vid översta eller nedersta stannplan brandskyddskrav om anordning för internkommunikationssystem ska placeras i maskinrum enligt 71.H 11
beakta behov av brandgasventilation för hisschakt för maskinrumslösa hissar placerade inom trapphusets brandcell. Drivsystem drivsystem. Styrsystem styrsystem. Märklast Beakta att märklast ska väljas som motsvarar säkerhetsreglerna i SS-EN 81-20:2014, avsnitt 5.4.2. märklast i förhållande till tillgänglig korgarea märklast med antal trafikanter i förhållande till korgarea. Vid varupersonhissar ska hänsyn också tas till tyngden av lastnings- och lossningshjälpmedel som kan komma att köras in i hisskorgen. Märkhastighet Beakta att märkhastighet ska väljas som motsvarar säkerhetsreglerna enligt SS-EN 81-20:2014, avsnitt 5.9.2.4. märkhastighet för linhissar 0,5 2,5 m/s märkhastighet för hydraulhissar 0,15 1,0 m/s märkhastighet för lågfartshissar med hisskorg 0,15 0,3 m/s märkhastighet för lågfartshissar med plattform max 0,15 m/s märkhastighet för kuggremshissar max 0,6 m/s. Stannplan Beakta lämpliga stannplansbeteckningar enligt SS-EN 81-70. Beakta hissars funktion i händelse av brand enligt SS-EN 81-73:2005. antal stannplan lämpliga stannplansbeteckningar det vertikala avståndet mellan stannplanen där avståndet är mindre än 2 m om något stannplan är beläget lägre än entréplanet om det är stannplan på motstående sida om det är stannplan på motstående sida i halvplan om det är genomgång, åt två håll, vid samma stannplan om det är genomgång, åt två håll, vid olika stannplan vilket stannplan som är stationsplan för brandkörning vilket plan som ska vara utrymningsplan och eventuellt alternativt utrymningsplan. Lyfthöjd lyfthöjd för nya hissar enligt samråd med berörd projektör lyfthöjd för befintliga hissar enligt kontrollmätning. Schaktdörrar antal dörrar 12
schaktöppningsmått vid öppen dörr dörrtyp automatiska eller manuella öppningsriktning antalet dörrblad per schaktdörr asymmetriska eller symmetriska dörrblad ytskikt ljudkrav brandklassningskrav front eller karm täcklist mot byggnadsdel muromfattning. Korgdörrar antal dörrar korgöppningsmått vid öppen dörr dörrtyp automatiska eller manuella öppningsriktning antal dörrblad asymmetriska eller symmetriska dörrblad ytskikt. Hisskorg bredd djup höjd antal korgöppningar utförande om anordning för internkommunikationssystem ska placeras i hisskorg eller på hisskorgens tak enligt 71.H. Beakta om förhållandet tillgänglig korgarea överensstämmer med märklast. Hisschakt bredd djup utförande uppvärmning ventilation brandskyddskrav om anordning för internkommunikationssystem ska placeras i hisschakt enligt 71.H. Beträffande måttoleranser för hisschakt, se avsnitt 27.HFB i AMA Hus. Beakta behov av ventilation då motor, bromsmotstånd, frekvensomriktare med mera är placerade i hisschakt. 13
Hissgrop djup utförande. Beakta om tillräckligt räddningsutrymme finns. Hisstopp höjd utförande. Beakta om tillräckligt räddningsutrymme finns. Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad arbeten som ska utföras eller levereras av annan entreprenör för att förtydliga avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad, till exempel byggnadsarbeten för hissystem, till exempel håltagningar, brand- och ljudtätningar, montering av infästningsgods och balkar, gjutning av plintar, ingjutning av gejdstöd, ursparning och undergjutning av trösklar byggnadsarbeten för avgränsningar mellan hissar i hisschakt målning av hisschakt, inklusive hisstopp och hissgrop samt hissmaskinrum elinstallationsarbeten för potentialutjämningssystem elinstallationsarbeten för kraftmatning inklusive huvudelkopplare till hiss elinstallationsarbeten, till exempel belysning och vägguttag i hissmaskinrum och i hisschakt elinstallationsarbeten för extra belysning till ankomstindikering el- och teleinstallationsarbeten, till exempel prioritetskörning, brandlarm, nödkraft, reservkraft, driftövervakning, nödsignalsystem och nödtelefonsystem hjälp med transport och uppställning av hissmaskineri om gejdstödbalkar ingår i annan entreprenad. Se även avsnitt WBD.1 vem som levererar infästningsgods vem som levererar belysningsarmaturer för ankomstindikering vem som levererar utrustning för prioritetskörning, till exempel kodläsare, låscylinder inklusive nycklar. Strömförsörjning spänning och strömart samt om hiss ska anslutas till reservkraftanläggning eller dylikt. Beträffande funktion för reservkraft, avbrottsfri kraft och nödkraft i hissystem, se avsnitt 71.EH. Beträffande huvudledning inklusive huvudelkopplare för hiss, se under rubriken LEDNINGSSYSTEM. Miljöbetingelser Beakta BBR beträffande ljudisolering vid hissmaskinrum eller utrymme för hissmaskineri. om särskilda krav på energianvändning för hissystem ska gälla om särskilda krav på råvaruanvändning för hissystem ska gälla 14
om särskilda krav på halogenfritt utförande för hissystem ska gälla byggnadens ljudklass om särskilda krav på ljudisolering ska gälla om särskilda krav ställs på luftljud från hissmaskineri och apparatskåp, från korg under gång i hisschakt och från schaktdörrar under rörelse om särskilda krav ställs på vibrationsisolering av hissmaskineri, apparatskåp, brytskivor med mera de temperaturer som kan förekomma i hisschakt och hissmaskinrum om och i vilken omfattning hög fuktighet förekommer i hisschakt och de särskilda krav detta medför vem som ska utföra ljudisoleringsåtgärder om särskilda krav, utöver vad som anges i myndighetskrav baserade på EMC-direktivet 2004/108/EG, ställs på elektromagnetisk kompatibilitet om särskilda krav mot spännings- och strömövertoner finns om särskilda krav på återkoppling till elnätet finns. Utrymmen Redovisa utrymmen med planer och sektioner. För in måttuppgifter på ritning för schaktbredd, schaktdjup, gropdjup, lyfthöjd, topphöjd, maskinrumsmått, korgmått, dörrmått med mera. material som respektive utrymme utförs av transportvägar, till exempel lucka i maskinrumsgolv om schaktdörrar ska placeras i samma vägg eller fördelas på två väggar maskinrummets placering i förhållande till schaktet samt om maskinrummet är gemensamt för flera hissar tillträdesväg till maskinrum eller maskinutrymme. brandklass i de fall krav finns att hisschakt med tillhörande maskinrum eller maskinutrymme och brytskiverum ska utgöra egen brandcell, det vill säga vara brandtekniskt avskilt från angränsande utrymmen. Säkerhetsfunktioner säkerhetsfunktioner för personer som befinner sig utanför hisskorgen för personer som befinner sig i hisskorgen för schakt- och korgdörrar för att frigöra och evakuera passagerare instängda i hisskorgen för temperaturövervakning i hissystem för tillräcklig luftväxling i hisskorg vid strömbortfall till exempel möjlighet att spärra av vissa stannplan, samordning med passerkontrollfunktioner med hissrangering vid utlöst brandlarm vid akuttransport i utrymmen för underhåll, reparation, återkommande kontroll och räddningsaktioner för hissystem. Beträffande säkerhetsfunktioner i utrymmen för underhåll, reparation, återkommande kontroll och räddningsaktioner för hissystem, se SS-EN 81-20:2014. 15
Ombyggnad av hissar Vid ändring eller utbyte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt vid byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen ska kraven i BFS 2012:11 H 14, bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. I vissa fall innebär det även att kravet på skydd mot okontrollerad rörelse av hisskorgen, enligt SS-EN 81-20:2014, avsnitt 5.6.5 och 5.6.7, ska uppfyllas. Säkerhetsregler för förbättring av säkerheten på befintliga person- och varupersonhissar finns i SS-EN 81-80. Säkerhetsregler för förbättring av tillgängligheten till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar finns i SS-EN 81-82:2013. under avsnitt BBB.71 vilka undersökningar som är utförda och under avsnitt BBC.71 vilka undersökningar som ska utföras av entreprenören beträffande huvuddata på befintliga hissystem. uppgifter om befintlig lastbärare, hisskorg, upphängning och bärande organ kontroll av rörelser, inklusive överhastighet hissmaskineri manöverorgan utrymmen för personer som befinner sig utanför hisskorgen utrymmen för personer som befinner sig i hisskorgen. CENTRALUTRUSTNINGAR Apparatskåp för hissar om apparatskåp ska placeras i hissmaskinrum apparatskåp ska placeras integrerat i eller på hissfront eller dörrkarm vid stannplan apparatskåp ska placeras i nära anslutning till hisschakt vid stannplan brandskyddskrav gäller för apparatskåp placerat i anslutning till hisschakt. Utförande av apparatskåp för hissar anges under avsnitt SKB.51. Manöverskåp för hissar funktioner för manöverskåp, till exempel nödevakuering manuell styrning information. KANALISATIONSSYSTEM Samråd med berörd projektör om kanalisationssystem mellan hissmaskinutrymme och schakt. utförande och dimension av kanalisation för hydraulhissar vem som ska utföra kanalisationen. Öppningar och genomföringar Öppning i golv, vägg och tak erfordras för linor, oljeledningar, kabelstråk med mera. För att undvika håltagning bör ursparning användas. Samråd med berörd projektör beträffande håltagningar, ursparningar och genomföringar. 16
krav beträffande ljud- och brandavskiljning mekaniska skydd, till exempel linfoder, avskärmningar för motvikt, avskärmningar mellan hissar i gemensamt hisschakt. Brandavskiljning Se krav och råd i BBR beträffande skydd mot brandspridning och brandgasspridning mellan brandceller. om krav finns på brandgasventilation för hisschaktet om risk finns för rökgasspridning från maskinrum till schakt, till exempel när maskinrum är placerat i höjd med översta stannplan eller lägre. åtgärder mot brandspridning eller brandgasspridning från eller via hisschakt till andra brandceller. Ventilation Beakta hänsyn till dörrspringor vid beräkning av erforderlig tilluftarea för schaktventilationen. LEDNINGSSYSTEM Ledningsnät Beträffande förläggning av kablar, se avsnitt SC. Huvudledning för hiss om matande nät är utfört för TN-C- eller TN-S-system annan entreprenör levererar och monterar huvudelkopplare i inkommande huvudledning. Se även 63.BCB/1 entreprenören ska leverera och montera huvudledning mellan huvudelkopplare och apparatskåp vid flera hissar med gemensam huvudledning annan entreprenör levererar och monterar fördelning med säkringar samt huvudelkopplare för varje hiss huvudledning för hiss ska vara brandsäkert förlagd. Samråd med brandskydds- och elprojektören samt ange i handlingarna huvudledningars antal, kabeltyp, förläggningssätt och dimensioner. Se kommentarer under rubriken Huvudledning för hiss under 63.BCB/1. Utförande av säkerhetsbrytare anges under SKF.72. Kablar i schakt och maskinrum typ av kabel antal reservledare. Kablar och ledare i hjälpströmkrets typ av kabel antal reservledare. Kablar för hisstelefon typ av kabel antal reservledare. 17
Kablar för fast förbindelse (PSTN) från överlämningspunkt till hisstelefon, se avsnitt SCF. PLATSUTRUSTNINGAR Belysning och vägguttag om dubbelt vägguttag ska sättas upp invid apparatskåp vägguttag för handlampa ska finnas på korgbottens undersida. Fast belysning och vägguttag i brytskiverum och i hisschakt utförs lämpligen inom hissentreprenaden. Samråd med berörd projektör om att gruppledning, avslutad med en kopplingsdosa, ska framdras av elentreprenör. Fast belysning och vägguttag i hissmaskinrum bör ingå i elentreprenaden. Belysning framför schaktdörrar utförs normalt av elentreprenören. Beakta lägsta tillåtna belysningsstyrka 50 lux. ÖVRIGT Tekniska uppgifter i anbud 71.B Drivsystem i hissinstallation under AFB.31 i de Administrativa föreskrifterna om avvikelser ska redovisas i anbud och åtföljas av beskrivning över systemet i de fall valt system har detaljer eller funktioner som avviker från vad som anges i förfrågningsunderlaget om uppgifter om ljud och vibrationer ska lämnas för offererad utrustning vilka övriga tekniska uppgifter för hissystem som ska redovisas i anbud. Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under AFB.31 i AMA AF. Drivsystem ska dimensioneras med hänsyn till hissens art och användning samt inkopplingstiden. Hisskorgs stannplansinställning ska vara inom ±10 mm och planhållning inom ±20 mm för persontillåtna hissar. I händelse av att temperaturen i hissmaskinrummet eller maskinutrymmet överskrider det av hissinstallatören fastställda högsta värdet, ska hissen fullfölja pågående färd och därefter inte acceptera nya startimpulser. I hissmaskinrum eller maskinutrymme i hisschakt ska temperaturen hållas mellan +5 C och +40 C. Drivsystem ska vara systemtestade tillsammans med avsett styrsystem. Välj drivsystem med hänsyn till kapacitetskrav, hastighet, stannplansinställning och planhållning. Beträffande planhållning, se WBF.2. det antal driftcykler (start märkhastighet stopp) per timme som drivsystemet minst ska dimensioneras för. Lämpligt antal driftcykler per timme beroende på drivsystem, se tabell RA 71 B/1. 18
Tabell RA 71.B/1. 71.BB 71.BB/1 71.BB/2 under aktuell kod och rubrik typ av drivsystem om återkoppling från motor eller hisskorg ska ske om drivsystem ska utföras med funktion för standby-läge som ska reducera eller släcka strömförbrukande funktion efter viss tid vilka strömförbrukande funktioner som ska reduceras eller släckas vid standby-läge om drivsystemet ska utföras med eller utan återmatning till hissens elsystem om drivsystemet ska vara förberett för enkel anslutning av återmatningsenhet om annan stannplansinställning och planhållning än den som föreskrivs i AMA ska gälla om drivsystem ska vara utfört med integrerat UPS-system för automatisk nödströmskörning eller nödsänkning till närmaste stannplan om driv- och styrsystem ska vara av ett och samma fabrikat om driv- och styrsystem ska komma från en och samma leverantör. Drivsystem i linhissinstallation om linföringen ska vara oblockad, 1:1, eller blockad, 1:2 om linspänningsövervakning ska finnas enligt avsnitt WBC.1 typ av motordrivsystem. Beträffande system för start, varvtalsstyrning och bromsning av elmotorer, se även avsnitt 63.J. Drivsystem i linhissinstallation - system med enhastighetsmotor Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor. Enhastighetsmotor kan användas utan speciell styrning vid hastigheter upp till 0,3 m/s. Drivsystem i linhissinstallation - system med tvåhastighetsmotor Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor. Tvåhastighetsmotor kan användas utan speciell styrning vid hastigheter upp till 1,0 m/s. varvtalsförhållande. Vanligast förekommande är 1:4 och 1:6. Beträffande tvåhastighetsmotor, se avsnitt 63.JC. 71.BB/3 Drivsystem i linhissinstallation - system med varvtalsstyrd motor 19
Beträffande varvtalsstyrd motor, se avsnitt 63.JD/1. 71.BB/31 Drivsystem i linhissinstallation - system med tyristorstyrd motor Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor. Systemet ska minimera startström samt starta och stoppa hissen mjukt och utan ryck. om både start- och stoppförloppet eller endast stopp- eller startförloppet ska tyristorstyras. 71.BB/32 71.BC Drivsystem i linhissinstallation - system med frekvensstyrd motor Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor med frekvensomriktare för start, märkhastighet och stopp. Systemet ska minimera energiåtgång samt starta och stoppa hissen mjukt och utan ryck. Frekvensomriktare ska vara dimensionerad för minst det antal driftcykler (start märkhastighet stopp) som anges under avsnitt 71.B. Drivsystemet ska vara utfört med återkoppling för referens till hissens verkliga rörelse. om återkoppling från motor eller hisskorg ska ske om frekvensomriktare ska vara utförd med ingångsfilter, till exempel nätreaktor eller EMC-filter samt om den ska vara utförd med utgångsfilter till exempel du/dt- eller sinusfilter om frekvensomriktare ska vara försedd med radiostörnings- och övertonsfilter klass B och lämpa sig för offentliga spänningsnät om störningsfilter för frekvensomriktare ska vara utfört som RFI-filter enligt SS-EN 55011 maximal total strömdistorsion (större än eller lika med 8 procent) om frekvensomriktare ska uppfylla krav enligt SS-EN 12015:2005, SS-EN 12016:2013 och SS-EN 61800-5-1 om frekvensomriktare ska överdimensioneras eller om svängmassan ska reduceras vid befintliga växelmaskiner om drivsystemet ska anslutas till automatisk återmatningsfunktion enligt avsnitt 71.EHD. Beträffande frekvensstyrd motor, se 63.JD/16. Drivsystem i hydraulhissinstallation Drivsystem ska starta och stoppa hissen mjukt utan ryck. Hydraulhissystem kan väljas vid hastigheter upp till 1,0 m/s. under aktuell kod och rubrik om drivsystemet ska vara oberoende av oljetemperatur om lyftcylindern ska vara direkt ansluten till korgen, så kallad direkt drift, eller ansluten via linor eller kedjor, så kallad indirekt drift vid drivsystem med linhydraul, om linspänningsövervakning ska finnas enligt avsnitt WBC.1 typ av drivsystem om drivsystem med tyristorstyrd motor ska vara utfört med funktion för mjukstart om drivsystem med frekvensstyrd motor ska vara utfört med funktion för mjukstart om drivsystem med krypfart ska utföras med särskild ventil. Beträffande system för start, varvtalsstyrning och bromsning av elmotorer, se även avsnitt 63.J. 71.BC/1 Drivsystem i hydraulhissinstallation - system med elektroniska ventiler 20
71.BC/11 71.BC/12 71.BC/2 71.BC/3 71.BC/31 71.BC/32 71.BD Pumpmotor ska vara utrustad med momentant flödeskompenserande elektroniskt styrt startoch stoppförlopp. under aktuell kod och rubrik om systemet ska utföras utan by-pass vid högfart för uppfärd för att reducera energiförbrukningen motor ska startas med Y/D-start eller mjukstart. System med elektroniska ventiler - direktkörning till plan Drivsystem ska utföras med funktion för direktkörning till plan utan krypfart. Hela pumpflödet levereras till lyftcylinder vid högfart upp (utan by-pass) för att reducera energianvändningen. System med elektroniska ventiler - inkörning till plan med låg fart Drivsystem ska utföras med funktion för inkörning till plan med lågfart och med by-pass vid högfart upp för hastighetsreglering. Beakta att detta system har motsvarande energianvändning som drivsystem med magnetventiler enligt 71.BC/2. Drivsystem i hydraulhissinstallation - system med magnetventiler Beakta att restiden är beroende av oljetemperatur och märklast. om motorn ska startas med Y/D-start eller mjukstartare. Drivsystem i hydraulhissinstallation - system med frekvensstyrd motor Beakta skillnaden mellan frekvensstyrd och frekvensstartad motor. Frekvensstyrd motor innebär att frekvensomriktaren styr motorn under hela driftcykeln (start-märkhastighet-stopp). Frekvensstartad motor innebär att frekvensomriktaren endast styr motorn vid startförloppet. System med frekvensstyrd motor - reducerad högfart vid hög märklast Drivsystem ska utföras med funktion som tillåter reducerad högfart vid uppfärd och hög last. Märkhastigheten vid högfart upp ska reduceras successivt när märklasten överstiger 25 procent för att reducera effektbehovet. om motorns verkningsgrad ska vara minst 90 procent. System med frekvensstyrd motor - reglerad märkhastighet Drivsystem ska utföras med funktion för reglerad märkhastighet under hela färden. Beakta att denna typ av drivsystem har ett effektuttag som är i nivå med övriga drivsystem utom 71.BC/31, om det inte utförs med motvikt. Drivsystem i skruvhissinstallation Skruvhiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,5 m/s. om driftcykel (start märkhastighet stopp) ska utföras med frekvensomriktad motor typ av drivsystem. 71.BE Drivsystem i kedjehissinstallation Kedjehiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,3 m/s. 21
71.BF 71.BG om driftcykel (start märkhastighet stopp) ska utföras med frekvensomriktad motor typ av drivsystem. Drivsystem i kuggstångshissinstallation Kuggstångshiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,3 m/s. om driftcykel (start märkhastighet stopp) ska utföras med frekvensomriktad motor typ av drivsystem. Drivsystem i kuggremshissinstallation Kuggremshiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,6 m/s. om driftcykel (start märkhastighet stopp) ska utföras med frekvensomriktad motor typ av drivsystem. 71.E Styrfunktioner för trafik med hiss 71.EA Serviceinstrument, till exempel handburna terminaler som erfordras för att utföra kontroller, programmeringar och underhållsarbeten i hissystemet, ska ingå i entreprenaden. under aktuell kod och rubrik typ av styrsystem om styrsystemet ska utföras med funktion för standby-läge som ska reducera eller släcka funktion efter viss tid. Vid standby-läge kan stannplansindikeringar, med våningsbeteckningar och färdriktningspilar och dylikt, i hisskorg och på stannplanen reduceras till lägsta nivå, dock inte släckas helt. Viktiga indikeringar, till exempel brand, bör inte reduceras. Styrsystem i hissinstallation Stationsplan, våningsbeteckningar, avstängda stannplan och andra omställbara funktioner samt dörrtider och ställbara tider ska kunna omprogrammeras. Styrsystemet ska kunna underhållas och repareras av företag som anläggningsägaren finner lämpligt. All teknisk dokumentation, specialverktyg, programmeringsutrustning med mera som behövs för service och underhåll ska ingå och förbli brukbara under styrsystemets livslängd. Kopplingsscheman ska visa alla kopplingar gjorda i apparatskåp. Full dokumentation på alla parametrar i styrsystemet ska ingå. Inga hårdvarulås, koder eller liknande som hindrar fritt utbyte av komponenter får förekomma. Leverantören ska förbinda sig att leverera teknisk support, reservdelar med mera till vilket hissföretag som helst under styrsystemets livslängd. Det ska vara möjligt att i efterhand komplettera eller utöka styrsystemet med fler funktioner. Fel i anropstablå vid ett stannplan får inte förhindra anrop från övriga stannplan. Styrsystem ska vara elektroniskt och datorbaserat. Dataöverföring och utrustning ska vara störningsskyddad mot övertoner, transienter och spänningstoppar på nätspänningen. Styrsystem ska vara systemtestade tillsammans med avsett drivsystem. under aktuell kod och rubrik om driv- och styrsystem ska utföras i ett och samma fabrikat, driv- och styrsystem ska komma från en och samma leverantör. 71.EAB Styrsystem i installation med persontillåtna hissar Hiss ska styras automatiskt med elektriska impulser från tryckknappar. Anropsknapp, varmed hiss kan kallas till stannplanet, ska placeras vid sidan av schaktdörr. I korg till persontillåten hiss ska manöverpanel sättas upp med en destinationsknapp för varje stannplan. 22