2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 FAKTA OM PROGNOSEN...4 DEFINITIONER...4 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT...5 PRIVATA FÖRETAG...5 OFFENTLIGA TJÄNSTER...6 LEDIGA PLATSER...6 KAPACITETSUTNYTTJANDE...7 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7 VARSEL...8 SYSSELSÄTTNING...9 VARUPRODUKTION...10 JORD- OCH SKOGSBRUK SAMT FISKE...10 BYGG...11 INDUSTRI...11 PRIVAT TJÄNSTEPRODUKTION...12 HANDEL OCH KOMMUNIKATIONER...12 FINANSIELL VERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER...13 PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER...13 OFFENTLIGT FINANSIERAD VERKSAMHET...14 UTBILDNING...14 VÅRD OCH OMSORG...14 OFFENTLIG FÖRVALTNING...15 ARBETSKRAFTSUTBUDET...15 BEFOLKNINGSUTVECKLING...15 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM...15 FÄRRE SJUKSKRIVNA...15 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...16 ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR...17 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.
Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 3 Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas. Detta har och kommer även att märkas i Kalmar. Antalet sysselsatta i Kalmar län har ökat starkt de senaste åren, men minskar nu, och i antal sysselsatta drabbas branscherna industri, handel och företagstjänster. Industrin drabbas på grund av den globala industrinedgången inom framför allt fordonstillverkningen och finansiell verksamhet/företagstjänster drabbas som en direkt följd av minskad efterfrågan inom industrin. Handeln drabbas av hushållens minskade köpkraft och ökade försiktighet. Inom personliga och kulturella tjänster väntas inte minskningen bli lika stark. Dock gör nedgången i hushållens disponibla inkomst att efterfrågan på dessa tjänster också minskar, men inte i samma takt som inom industri och handel. Även inom offentlig sektor ses en svag minskning av antalet sysselsatta, och då främst inom utbildning och vård/omsorg. Både arbetskraften och befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) minskar i Kalmar. Antalet sjukskrivningar väntas fortsätta minska men antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier väntas bli större än under de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Antalet varsel om uppsägning ökade kraftigt under 2008 och har fortsatt att ligga på en hög nivå under första kvartalet innevarande år. Under januari till och med april 2009 varslades cirka 1 350 personer. Det är en ökning med 110 procent jämfört med samma period 2008. Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen har minskat med 25 procent under samma period. Arbetslösheten väntas öka under 2009 och 2010. Under fjärde kvartalet 2009 väntas arbetslösheten ha ökat med cirka 2 600 personer jämfört med fjärde kvartalet 2008. Detta innebär en ökning från 3,0 procent till 4,8 procent av befolkningen 16-64 år. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar När det gäller situationen på arbetsmarknaden de senaste åren har den varit gynnsam för de allra flesta grupper av arbetssökande i Kalmar. Särskilt har det märkts på ungdomsarbetslösheten som nådde rekordlåga nivåer under första halvåret 2008. Ett år senare är situationen en helt annan och arbetslösheten för ungdomar 18-24 har ökat med drygt 80 procent i april 2009 jämfört med samma period föregående år. Funktionshindrade liksom utrikes födda är utsatta på länets arbetsmarknad. De har inte gynnats av det goda arbetsmarknadsläget i samma utsträckning som övriga grupper. Ytterligare en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. När arbetsmarknaden nu försämras är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland
4 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda överrepresenterade. Det är därför en stor utmaning för arbetsförmedlingen att arbeta med att tillvarata dessa människors kompetens till fullo och rusta dem för att få ett arbete. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I vårens undersökning bestod urvalet i riket av cirka 13 000 arbetsställen. I Kalmar län var urvalet från näringslivet 386 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 86,5 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. Utöver intervjuerna med näringslivet har 116 intervjuer med offentlig sektor gjorts. Definitioner I rapporten definieras arbetskraften som summan av sysselsatta enligt AKU 1 och antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. För att vara inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen skall man stå till arbetsmarknadens förfogande. Sysselsatta enligt AKU är de som en viss vecka arbetade minst en timme eller var tillfälligt frånvarande från arbete. 2005 genomfördes ett antal förändringar i undersökningen vilket resulterade att det inte finns jämförbara siffror längre bak i tiden på länsnivå. För att se sysselsättningsutvecklingen under en längre tidsperiod används därför kortperiodisk sysselsättningsstatistik, KS. Nivåerna skiljer sig mellan KS och AKU då KS inte tar hänsyn till t.ex. pendling. Både kortperiodisk sysselsättningsstatistik och arbetskraftsundersökningen är urvalsundersökningar vilket medför en viss osäkerhet beroende på hur stort länet är. Konsekvensen blir att de förändringar som visas ofta ligger inom den statistiska felmarginalen. Vid redovisning av den relativa arbetslösheten används av denna anledning antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen i förhållande till befolkningen 16-64 år. Den del av befolkningen som inte ingår i arbetskraften kan göra det av olika orsaker som studier, sjukskrivning m.m. Sökande på arbetsförmedlingen delas vanligen in i tre huvudgrupper, arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd samt sökande som har arbete med stöd. Arbetslösa har ingen aktivitet men måste stå till arbetsmarknadens förfogande. Program med aktivitetsstöd kan bland annat vara arbetsmarknadsutbildning, praktik, start av näringsverksamhet, jobbgaranti för ungdomar eller jobb- och 1 Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökning (AKU)
Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 5 utvecklingsgarantin. Arbete med stöd är dels anställningsstöden och dels insatserna särskilt riktade till funktionshindrade, lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning samt offentligt skyddat arbete. Efter sex månaders sammanhängande tid som arbetslös räknas personen som långtidsarbetslös, för ungdomar gäller 100 dagar. För ytterligare information se Arbetsförmedlingens hemsida www.arbetsformedlingen.se. Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Den nedgång i ekonomin som blev tydlig under hösten 2008 har nu börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden. Bland annat märks detta i ett ökat antal arbetslösa. Under 2009 och 2010 bedömer vi att arbetsmarknadsläget kommer att försämras ytterligare med fallande sysselsättningstal och ökad arbetslöshet. Privata företag Företagen i vårens enkätundersökning har bland annat svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur de har upplevt efterfrågeutvecklingen under det senaste halvåret. 15 procent svarade att efterfrågan på deras varor och tjänster hade minskat och 29 procent att efterfrågan har ökat. Utvecklingen blev något bättre än vad företagen svarade i höstprognosen 2008. Det var 29 procent av tillfrågade som skattade en lägre efterfrågan på deras varor och tjänster i slutet av 2008 än under första kvartalet 2009 (se figur nedan). Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste halvåret är något mer optimistiska. 55 procent förväntar sig oförändrad marknadsutveckling och 24 procent att den ökar under kommande sex månader. Under de kommande 6-12 månaderna är motsvarande siffror 56 procent respektive 31 procent. En minskad efterfrågan förväntar sig 21 procent av företagen det kommande halvåret och 15 procent de kommande 6-12 månaderna. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att konjunkturläget har försämrats under sista halvåret 2008. Däremot tyder framtidsutsikterna på att företagen tror på en något bättre marknadsutveckling under kommande sex månader och det följande halvåret och därmed stagneras konjunkturläget.
6 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 60 Kalmar län Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet 56 55 Minskande Oförändrat Ökande 56 50 Andel av de tillfrågade 40 30 20 29 29 21 24 31 15 15 10 0 Efterfrågan kommande 6 månader Efterfrågan senaste 6 månader Efterfrågan kommande 6 månader Efterffrågan 6-12 månader framöver Hösten Våren 2009 Figur 1 Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan på deras varor och tjänster Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mest behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Tjänsteproduktionen inom offentlig sektor har minskat med 20 procent de senaste sex månaderna. Minskningen har framförallt skett inom utbildning, i synnerhet inom grundskolan. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på en fortsatt minskning inom utbildning, särskilt avseende grundskolan och gymnasieskolan. Även barnomsorgen signalerar en tillbakagång. Övriga verksamheter fortsätter på ungefär samma nivå. Kommunerna aviserar också övertalighet av personal i förhållande till budget. Den största övertaligheten noteras inom vård och omsorg, grundskolan och barnomsorg. Under det kommande året kommer antalet personalavgångar, inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Antal personalavgångar i länets kommuner beräknas till 1 217 medan antalet rekryteringar till 861 personer. Lediga platser En indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt under januari april 2009 anmäldes 6 359 platser till länets arbetsförmedlingar, vilket är en minskning med 1 286 platser jämfört med samma period 2008. Särskilt stor var nedgången inom tillverkningsindustri, finansoch uppdragsverksamhet och inom vården.
Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 7 Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Kalmar län 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2006 2007 2008 2009 Diagram 1: Ackumulerat antal anmälda platser till arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. Kapacitetsutnyttjande Ett viktigt tecken på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Även konjunkturläget påverkar företagens utnyttjande av personalresurser. Under våren 2009 kunde 50 procent av tillfrågade företag öka produktionstakten med mer än 11 procent utan att behöva rekrytera personal. Enbart 13 procent av företagen måste nyanställa personal för att kunna öka produktion ytterligare. Jämfört med tidigare prognoser är personalstyrkan större än produktionskraven. Kalmar län Utnyttjad kapacitet - Hur mycket kan produktionen öka innan det krävs rekryteringar 30 25 20 21 20 24 22 26 23 21 22 20 Andel 15 13 16 15 14 14 10 5 8 8 7 6 0 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Figur 2 Visar hur mycket företagen kan öka sin produktion av varor/tjänster innan de måste rekrytera
8 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Bristen på arbetskraft kvarstår 12 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en minskning med 8 procentenheter i jämförelse med höstprognosen 2008. Den lägre siffran vid senaste undersökningen är en följd av försämrat konjunkturläge och att därmed en minskad efterfrågan på arbetskraft. Men det råder fortfarande brist på både yrkeserfaren och utbildad personal. Bristsituationen upplevs inom de flesta branscherna. Civilingenjörer inom maskin, verktygsmaskinoperatörer, installationselektriker, maskinmekaniker, -montörer, - reparatörer, VVS-montörer, och kockar är de yrkena där den största arbetskraftsbristen finns. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Läkare, specialsjuksköterskor, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, gymnasielärare i allmänna ämnen, förskollärare och fritidspedagoger samt socialsekreterare och kuratorer, är det som främst efterfrågas här. Varsel Under hösten 2008 har arbetsmarknaden försvagats och antalet varsel har ökat kraftigt i hela landet. Antalet varsel har fortsatt att öka under första kvartalet 2009. Under perioden januari till och med april 2009 varslades i Kalmar län 1 346 personer, jämfört med 642 under samma period i fjol. Aktuella varsel drabbar främst personal inom tillverkningsindustri, där det sammanlagt lades varsel på 965 personer, varav 223 personer inom transportmedelsindustri, 172 inom maskintillverkning och 92 inom metallvarutillverkning. Handel har varslat 39 personer om uppsägning och 132 personer berördes inom uppdragsverksamheten och företagstjänster. Av 1 036 personer som omfattades av varsel lagda under september oktober 2008 är nu 50 procent arbetslösa. Syftet med varselreglerna är att Arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst 20.
Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 9 7 000 Kalmar län Antal berörda Under perioden 1992-2009 inkomna varsel 6 000 5 977 5 000 4 000 3 000 3 330 2 781 3 098 2 000 1 000 919 951 1 752 1 168 1 310 1 194 624 2 068 1 608 1 828 1 081 581 874 1 346 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 t.o.m. april Figur 3 Under perioden 1992-2009 inkomna varsel Sysselsättning Sysselsättningen kommer att minska i en snabbare takt än arbetskraftsutbudet under 2009 och 2010. Detta leder till att arbetslösheten ökar. Fjärde kvartalet 2009 väntas i genomsnitt 7 000 personer vara arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 59 procent jämfört med motsvarande period 2008. Under fjärde kvartalet 2010 väntas ökningen avta och arbetslösheten i genomsnitt uppgå till knappt 7 500 personer, en ökning med cirka 6 procent. Arbetslösheten som andel av befolkningen mellan 16-64 år uppgår då till 4,8 procent i år och 5,2 procent under 2010. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka med cirka 1 000 personer eller 51 procent till fjärde kvartalet 2009. Till det fjärde kvartalet 2010 väntas antalet ha ökat med ytterligare 1900 personer, eller 66 procent. Antalet som har arbete med stöd kommer att minska svagt under året. Sysselsättningsutveckling i Kalmar län har under de senaste åren varit positiv. Under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009 har dock sysselsättningen minskat. Sysselsättningen har minskat med drygt 2 500 personer från sista kvartalet 2008 till första kvartalet i år. Fjärde kvartalet 2009 bedöms drygt 105 000 vara sysselsatta i länet. 2 Det är en minskning med cirka 3 500 personer jämfört med samma kvartal 2008. En ytterligare minskning av sysselsättningen om cirka 2 800 personer förutspås fram till fjärde kvartalet 2010 (se tabell 1). 2 Källa: SCB s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) samt Arbetsförmedlingens enkätundersökning.
10 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av sysselsatta och arbetslösa) (Af:s intervjuundersökning och annan sysselsättn. statistik) Af:s verksamhetsstatistik Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv4 6 450 5 400 1 050 2009kv4-1 000-3 600 2 600 2010kv4-2 420-2 850 430 Tabell 1: Skattad förändring sedan ett lår tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer Som framgår av tabell 2 förutspås en minskning av antalet sysselsatta inom alla branscher. I antal är minskningen störst inom industri, handel och företagstjänster. Inom privata tjänster och turism är nedgången mycket liten. Bransch Sysselsatta Kv 4 2008 Sysselsatta Kv 4 2009 Sysselsatta Kv 4 2010 Industri, jord och skogsbruk samt fiske 30 000 29 000 28 650 Bygg- och anläggningsverksamhet 7 600 7 200 7 150 Handeln och kommunikation 17 350 16 100 15 550 Finans, företagstjänster och media 9 510 8 800 8 350 Privata tjänster, turism 6 600 6 500 6 250 Offentlig förvaltning 4 800 4 700 4450 Utbildning 11 450 11 000 10650 Vård och omsorg 21 557 20 900 20550 Totalt 108 867 105 200 102 350 Tabell 2: Sysselsättningsförändring 2009-2010 per per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk samt fiske Inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning mm. Sektorn sysselsätter ungefär 3 800 personer i länet. Det motsvarar cirka 3,5 procent av alla sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat något under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska ytterligare något jämfört med dagens nivåer.
Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 11 Företagen inom jord- och skogsbranschen tillhör de mer negativa i länet gällande tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret. Inget av de tillfrågade företagen tror på en ökande efterfrågan, vilket är en tydlig minskning jämfört med höstens bedömning, då värdet var 8 procent. En anledning till den vikande framtidstron är osäkerheten kring vad som händer på andra marknader. Bygg Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvsmontörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggarbetskraft har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har ökat stadigt. Säsongsvariationerna är naturligt stora men branschen sysselsätter knappt 7 600 personer vilket motsvarar knappt 7 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Under det kommande året väntas däremot sysselsättningen minska. I vårens undersökning svarar en femtedel av de tillfrågade företagen att de tror på en ökande efterfrågan under det närmaste året. Detta gäller framförallt de mindre företagen som i högre grad gagnas av ROT-avdragen. Tre fjärdedelar av företagen tror på en minskande eller oförändrad efterfrågan för kommande sexmånadersperiod. Byggbranschen har under de senaste åren varit inne i en starkt expansiv fas i länet och många stora byggprojekt har genomförts. Detta har dock börjat avta och även om det fortfarande byggs på många håll i länet så är det inte i samma omfattning som för något år sedan. Andelen företag i länet som anger brist på arbetskraft kvarstår dock. Sannolikheten är dock stor att bristen minskar under närmaste året. På ett par års sikt kommer branschen att stå inför stora pensionsavgångar vilket kan leda till rekryteringsproblem. Antagningen av elever på byggprogrammen i länet har ökat.många byggföretag har dock i rådande konjunktur inte haft möjlighet att anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas. Detta riskerar att leda till att ungdomar från Byggprogrammet får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Kalmar är i mångt och mycket ett industrilän och andelen sysselsatta inom industrin är hög. Under fjärde kvartalet 2008 var drygt 26 000 personer i Kalmar län sysselsatta inom industrin. Det motsvarar nästan en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen inom industrin väntas minska starkt under prognosperioden. Främst minskar antalet sysselsatta under 2009 men under 2010 väntas minskningen dämpas en aning. Industrin har sedan hösten gått ner på bred front i hela riket med ett stort antal varsel. Främst är det fordonsindustrin som drabbats, men nedgången märks även inom andra sektorer. Som tidigare nämnts är Kalmar av tradition ett industrilän och nedgången märks tydligt även här. Under perioden oktober 2008 till april 2009 har cirka 2 100 personer varslats inom branschen. Motsvarande period 2007/2008 drabbades 430 personer. Det stora flertalet av de varslade återfinns inom verkstadsindustrin och det är, precis som för riket, framförallt anställda inom fordonsindustrin som drabbats. Efterfrågan på varor och tjänster bland länets industriföretag har varit mycket svag under det senaste halvåret. Även för den kommande sexmånadersperioden tror företagen på en minskad efterfrågan, dock med en dämpad minskningstakt. För perioden 6-12 månader framåt tror företagen inom branschen att efterfrågesituationen vänt och det är då fler företag som tror på en ökad än en minskad efterfrågan.
12 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Den kraftiga nedgången inom industrin märks av i nästan hela länet, men mest kännbar är nedgången i de mindre kommunerna där industrin har en mer framträdande roll. Många av företagen i undersökningen uppger att det i dagsläget är mycket svårt att göra framtidsbedömningar och en stor del av företagen har kortat av sin planeringshorisont markant. Den sammantagna bilden av industrin i Kalmar län är att det blir en nedgång i antalet sysselsatta under 2009. För 2010 fortsätter antalet sysselsatta att minska, men i en något mindre omfattning. I takt med att efterfrågan har minskat har även bristen på arbetskraft avtagit markant. I vårens undersökning svarade 89 procent av arbetsgivarna inom industrin att det inte föreligger någon arbetskraftsbrist. Det är något högre än genomsnittet för samtliga branscher, men ändå avsevärt mer än under hösten 2008 då 73 procent angav att den inte fanns någon brist. Den brist som kvarstår återfinns främst inom verkstadsindustrin. Främst gäller detta maskinoperatörer, men även ingenjörer har varit svåra att rekrytera. Under det kommande året kommer troligtvis bristen på personal att fortsätta minska i takt med att arbetsmarknaden försvagas. Trots den vikande efterfrågan finns ett visst rekryteringsbehov inom branschen och bland annat kommer arbetsgivarna att behöva rekrytera verktygsmaskinoperatörer, maskinoperatörer samt elmontörer. Med tanke på att antalet arbetslösa inom branschen kommer att öka under året väntas dock konkurrensen om de lediga tjänsterna bli stor. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Cirka 17 300 personer var sysselsatta inom branschen under kvartal 4 2008. Sysselsättningen väntas minska kraftigt under prognosperioden. Under det senaste halvåret har branschen inte utvecklats i takt med förväntningarna. I höstens undersökning trodde 21 procent av företagen på en ökande efterfrågan på varor och tjänster. Utfallet blev att 17 procentenheter av företagen hade upplevt en ökande efterfrågan. Inför det kommande halvåret tror fortfarande en fjärdedel av arbetsgivarna på en ökad efterfrågan av deras varor och tjänster. När det gäller kommande 6-12 månader ökar andelen som tror på en ökande efterfrågan till 28 procent. De senaste åren har såväl handel som transport haft en god utveckling som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen nu försvagas och hushållens köpkraft med den, minskar även handeln. Främst märks detta i sällanköpshandeln, exempelvis fordons- och elektronikhandeln. Detta är orsaken till att vi gör bedömningen att sysselsättningen under det kommande året minskar inom branschen. Inom transport är man även beroende av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis handel, industri och bygg. Då aktiviteten har minskat och kommer att fortsätta att minska i dessa branscher under de kommande åren leder detta till en nedgång även inom transportbranschen. Helt i linje med tidigare är även bristen på arbetskraft lägre än bland övriga privata arbetsgivare. I vårens undersökning anger endast 8 procent av arbetsgivarna inom handel och kommunikationer att det föreligger arbetskraftsbrist. Det är samma värde som gällde vid höstens prognos. Rekryteringsproblemen gäller endast ett fåtal personer som till exempel chefer av olika slag samt bil- och taxiförare.
Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 13 Personalomsättningen inom branschen är hög och även om branschen som helhet minskar är behovet av ersättningsrekryteringar stort. Särskilt stort är detta behov inom transport där medelåldern i många fall är hög och detta i stor utsträckning leder till ersättningsrekryteringar vid pensionsavgångar. Inför det kommande året väntas efterfrågan främst märkas inom företagsförsäljning, demonstratörer samt köksbiträden. Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom denna bransch finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2008 arbetade cirka 9 500 personer i branschen i Kalmar län. Sysselsättningen i branschen väntas minska under de kommande två åren, med en starkare minskning under 2009 än under 2010. Under det senaste halvåret har tillväxten i sektorn finansiell verksamhet och företagstjänster utvecklats i linje med arbetsgivarnas bedömning i höstas. Då var 26 procent av arbetsgivarna positiva till hur efterfrågan skulle utveckla sig. Nu ser vi till och med att efterfrågan har ökat något under det senaste halvåret, 31 procent av företagen har haft en ökad efterfrågan. Inför den kommande sexmånadersperioden bedömer 26 procent av företagen en ökad efterfrågan på deras tjänster. Uppdragsverksamheten, som till stor del är beroende av utvecklingen inom industrin, kommer att märka av en nedgång under det kommande året. IT-sektorn, som är växande i länet, står sig starkt under det kommande året och märker ännu inte av någon starkare nedgång. Dock har bristen på personal avtagit något till följd av ett ökat antal arbetslösa inom sektorn. Den brist som finns berör framförallt erfaren personal. I vår nuvarande undersökning framkommer att 21 procent av arbetsgivarna haft problem med att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret. Detta är en minskning med tio procentenheter jämfört med våren 2008. Rekryteringsproblemen är därmed något högre jämfört med den privata sektorn som helhet. Rekryteringsproblemen gäller endast ett fåtal personer och gäller till exempel ingenjörer, företagsekonomer och mäklare. Inför det kommande året väntas efterfrågan främst gälla ingenjörer, ekonomer, mäklare, företagssäljare och banktjänstemän. Personliga och kulturella tjänster Till personliga tjänster hör förutom hotell- och restaurang också bland annat friskvård, frisörer och städföretag i privat regi Kalmar län är ett sommarlän med en säsongsbetonad arbetsmarknad inom bland annat hotell och restaurang. Branschen mångdubblar sina anställda under sommaren, framförallt på Öland, men även i Vimmerby, Glasriket och i Västervik är branschen viktig. Branschen sysselsatte cirka 6 600 personer i Kalmar län under fjärde kvartalet 2008. Under 2009 väntas sysselsättningen vara i princip oförändrad. Precis som inom handeln har besöksnäringen, som består av hotell och restauranger, tagit del av hushållens stärkta ekonomi. Hotellen har nu börjat märka av en nedgång, bland annat genom att det arrangeras färre företagskonferenser, och restaurangerna har börjat märka av ett minskat kundunderlag. Nu väntar troligtvis en fortsatt nedgång inom denna näring då konjunkturen fortsätter att vika och hushållens ekonomi försvagas alltmer. De som fortfarande har jobb har dock en större disponibel inkomst till följd av skatte- och räntesänkningar. Om delar av detta läggs på exempelvis restaurangbesök kan det dämpa minskningen inom
14 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 näringen något. Kalmar, som starkt besöksmål, gynnas sannolikt av att den svaga kronan ökar det inhemska resandet vilket begränsar efterfrågenedgången. Bristen på arbetskraft har ökat något jämfört med höstens prognos. Allra tydligast är bristen på kvalificerad restaurangpersonal såsom kockar och servitörer. Företagen inom de privata delarna av branschen har en framtidsbild avseende tron på hur efterfrågan kommer utvecklas de närmaste sex månaderna som ligger i linje med länet som helhet. I vårens undersökning svarar 46 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket dock är en kraftig minskning jämfört med förra vårens prognos då andelen var 60 procent. Liksom i vårens prognos är den verksamhet som drivs i kommunal sektor betydligt mer negativa i sin framtidstro än de privata företagen. Den efterfrågan på personal som finns är främst inom hotell- och restaurangnäringen. Bland annat efterfrågas kockar och kokerskor, servitörer och bartenders. Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär 11 400 personer i branschen, vilket motsvarar 10 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat något i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en minskning av antalet sysselsatta i länet. Förskolorna har ett ökande elevunderlag. Men på ett års sikt kommer det inte att nämnvärt påverka antalet sysselsatta inom branschen som helhet. Detta beror dels på att vissa kommuner har sparbeting inför det kommande året som de bland annat löser genom att i vissa fall inte ersättningsrekrytera kommande pensionsavgångar. Dessutom fortsätter elevantalet att minska inom grundskolan. Det är detta som gör att antalet anställda inom utbildningssektorn totalt sett minskar något. För gymnasieskolans del ser efterfrågan ut att vara oförändrad kommande år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt även för denna utbildningssektor. Inom högskolan förväntas en svag minskning av antalet anställda. Särskilt efterfrågade yrken är i vårens prognos främst förskollärare och yrkeslärare. Vård och omsorg Arbetsgivarna inom vård och omsorg är till största delen offentliga såsom kommuner och landsting. Men antalet privata vårdgivare har ökat. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär 21 600 personer i länet, vilket motsvarar 20 procent av länets sysselsättning. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta varit i stort sett oförändrat i länet. Inom landstinget har antalet sysselsatta minskat något, men den vård som bedrivs av kommunerna samt inom privat sektor har ökat något. På ett års sikt väntas antalet sysselsatta öka något. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även i Kalmar län.
Offentlig förvaltning Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 15 Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka 4 800 personer i länet, vilket motsvarar cirka 4,5 procent av alla sysselsatta. Det senaste året har antalet sysselsatta ökat svagt. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen minska ytterligare något. Arbetskraftsutbudet Befolkningsutveckling Under år 2008 minskade befolkningen i Kalmar län med knappt 450 personer till 233 400 vid årsskiftet 2008/2009. Det var ett negativt flyttningsnetto bland ungdomar i 20-24 års ålder som stod för den största minskningen i länet. Även i åldrarna 16 64 år minskade befolkningen, med cirka 350 personer. Statistiska centralbyråns (SCB) bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år minskar med drygt 550 under 2009 och minskar ytterligare med cirka 850 under 2010. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar söktrycket igen. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att de tidigare nämnda barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som söktrycket ökar till högskolan sjunker övergångsfrekvensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola) i hela riket, så även i Kalmar län. Under den kommande perioden väntas antalet studerande fortsätta att öka på grund av det försvagade arbetsmarknadsläget. Detta leder till att arbetskraftsutbudet krymper. Utbildningsnivån i Kalmar län är något lägre än riksgenomsnittet. 28 procent av befolkningen har en eftergymnasial utbildning, jämfört med rikets 36 procent. Cirka 45 procent av gymnasiestudenterna har börjat läsa på högskola eller universitet vid 25 års ålder, denna siffra är något högre än rikets knappt 44 procent. Av länets 20-åringar saknar en fjärdedel fullföljd gymnasieutbildning. Högre utbildning förbättrar chanserna betydligt att etablera sig på arbetsmarknaden och ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning har svårare att hitta arbete. De flesta arbetsgivare kräver minst gymnasieutbildning idag. På grund av att arbetsmarknaden försvagas väntas även antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, så som Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgaranti för ungdomar, att öka. Detta leder, precis som i fallet med de högskolestuderande, till att arbetskraftsutbudet krymper. Färre sjukskrivna En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning i länet var i maj 2009 cirka 14 000. Antalet har varit sjunkande under de senaste åren och enligt
16 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Försäkringskassans prognos kommer antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning att fortsätta minska. Försäkringskassans samlade mått på ohälsan ohälsotalet 3 har minskat från 43,0 dagar till 38,3 dagar på fem år. Det är dock fortfarande ett högre tal än rikets som låg på 34,3 dagar i april 2009. Kvinnornas ohälsotal är högre än männens. Minskande ohälsotal tillsammans med Försäkringskassans prognos om färre personer som har sjuk- och aktivitetsersättning tyder på ett arbetskraftstillskott från gruppen sjukskrivna. Arbetslöshet och programinsatser Utvecklingen av arbetslöshet och programvolymer i Kalmar län Andel av befolkningen 16-64 år A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd 6,00% Prognos 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 2010kv1 2010kv2 2010kv3 2010kv4 Figur 4 Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Kalmar län Arbetslösheten sjönk stadigt under 2007 och under de tre första kvartalen 2008. De tre påföljande kvartalen har arbetslösheten stigit kraftigt. Under innevarande år väntas arbetslösheten satt i relation till befolkningen mellan 16-64 år öka från 3,8 procent till 4,8 procent. Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten fortsätter att öka under nästkommande år som en direkt följd av den försämrade arbetsmarknaden. Fjärde kvartalet 2010 väntas nästan 7 500 personer i länet vara arbetslösa. Det motsvarar drygt 5 procent av befolkningen mellan 16-64 år. Antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd har ökat från andra kvartalet 2008 och fram till och med första kvartalet 2008. Denna trend väntas fortgå under 2009 och 2010. Under fjärde kvartalet innevarande år väntas nästan 2 900 personer delta i program med aktivitetsstöd, vilket motsvarar cirka två procent av befolkningen. Det är en ökning, relaterat till befolkningen, med 0,7 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalet redovisas månadsvis som antal dagar för rullande tolvmånadersperioder.
Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 17 procentenheter. Till fjärde kvartalet 2010 väntas andelen ökat till 3,3 procent av befolkningen mellan 16-64 år. Antalet personer som befinner sig i arbete med stöd har minskat stadigt sedan första kvartalet 2008. Denna utveckling väntas fortsätta under hela 2009 och under första kvartalet 2010. Vid fjärde kvartalet i år väntas 1,3 procent av befolkningen ha arbete med stöd. Det är en minskning med 0,2 procentenheter. Under 2010 väntas andelen i arbete vara i princip oförändrad runt 1,3 procent av befolkningen. Arbetslöshetens struktur Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, april 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket utom totalt ungdomar Grund Gymn Högsk norden av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Borgholm 39,2 60,8 23,3 27,0 11,6 32,8 22,8 9,1 32,3 49,7 17,5 Emmaboda 40,0 60,0 29,2 17,8 3,7 34,8 19,1 9,5 25,2 58,2 15,4 Hultsfred 41,9 58,1 22,0 16,7 9,8 35,0 13,3 0,6 31,2 55,7 13,3 Högsby 36,3 63,7 20,8 20,2 8,9 36,3 17,3 5,7 35,1 51,8 13,1 Kalmar 41,2 58,8 24,2 16,4 11,1 33,4 16,6 10,0 27,2 51,6 21,0 Mönsterås 44,0 56,0 27,6 17,6 10,0 34,9 12,4 2,4 30,9 54,2 14,9 Mörbylånga 42,5 57,5 23,9 23,1 7,0 42,3 20,0 10,6 29,6 50,4 20,0 Nybro 42,4 57,6 26,4 12,5 7,8 38,8 12,0 10,8 26,6 58,2 14,4 Oskarshamn 44,2 55,8 28,3 14,4 9,2 29,8 10,8 3,5 29,6 56,6 13,7 Torsås 45,7 54,3 22,5 18,1 8,2 40,6 14,0 7,6 28,3 56,3 14,7 Vimmerby 45,9 54,1 25,5 17,4 9,4 34,6 11,5 2,5 28,5 56,8 14,5 Västervik 39,8 60,2 25,0 18,9 9,2 37,5 13,5 3,4 26,3 58,2 15,2 Kalmar län 09 41,9 58,1 25,0 17,3 9,4 35,4 14,6 6,4 28,2 55,2 16,6 Kalmar län 08 50,0 50,0 22,1 20,1 13,2 31,0 14,4 11,1 32,4 49,1 18,5 Riket 09 41,9 58,1 22,2 14,8 10,4 34,1 16,4 9,0 26,8 50,9 22,1 Tabell 3 Visar andelen personer som är arbetslösa och i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper i april 2009 jämfört med april 2008. Från april 2008 till april 2009 har arbetslösheten ökat totalt med 2 473 personer vilket är en ökning med 86,3 procent. Arbetslösheten för kvinnor har ökat med 665 personer (47,6 procent) och för män med 1 808 personer (123,2 procent). Andelen kvinnor av samtliga, som är arbetslösa och finns i program med aktivitetsstöd, utgör 41,9 procent. Männens andel är betydligt högre och ligger på 58,1 procent. Ungdomsarbetslösheten har stigit med 42,8 procent från 643 till 918 personer på ett år. Ökningen av arbetslösheten bland unga är större än i andra åldersgrupper och beror inte på de ökade varslen utan på grund av att antalet lediga platser har minskat drastiskt. Ungdomar är en konjunkturkänslig grupp, som ofta har svårt att få sysselsättning på en vikande arbetsmarknad. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar 4 har minskat under året. Av alla arbetslösa ungdomar har andelen långtidsarbetslösa varit 6,4 procent vilket är 2,6 procent under rikets värde. Arbetsförmedlingens bedömning för resten av 2009 och hela 2010 är att det för alla ungdomar och framförallt för de långtidsarbetslösa blir svårt att få ett arbete eftersom efterfrågan på arbetskraft mattats av. Jobbgaranti för ungdomar kommer dock att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kommer även att försöka inspirera ungdomar till att utbilda sig, framför allt de som inte har gymnasieutbildning eller som har utbildning som 4 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan 18-24 år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet.
18 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 inte efterfrågas. Detta för att de ska bli konkurrenskraftiga och därmed lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen av arbetslösa och personer som omfattas av program med aktivitetsstöd fördelat på olika åldersgrupper var högst bland ungdomar 18-24 år, 25,0 procent. För 25-34 åringar utgör andelen 20,2 procent och för personer mellan 35 och 44 år 19,0 procent. Den lägsta siffran noteras i gruppen 55 plus, 17,3 procent. Konjunkturnedgången har lett till att det blivit mycket tuffare på arbetsmarknaden även för de äldre. Det minskade behovet av arbetskraft inom industrin gör att det blir svårare för äldre sökande att åter ta sig in på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa med funktionshinder har minskat med 3,8 procent och är lägre än rikets. En allmän försvagning av arbetsmarknaden betyder att det är svårare att hitta en lämplig sysselsättning för de funktionshindrade. Andelen utrikesfödda i åldern 16-64 var i Kalmar län 9,8 av befolkningen 16-64 år. Motsvarande siffra för riket var 17 procent. (Källa: SCB 2008).I april var 35,4 procent av de arbetslösa i länet utrikes födda. Andelen utrikes födda har stigit sedan april 2008 då andelen var 31 procent. För rikets del var 34,1 procent av de arbetslösa utrikes födda i april 2009. Sedan flera år tillbaka är utrikes födda en av de grupper som Arbetsförmedlingen prioriterar. Riktade insatser direkt till utrikes födda syftar till att hjälpa gruppen framförallt med arbetssökande under den första tiden i landet. Utvecklingen med att det är färre som får jobb gäller samtliga arbetssökande och har anknytning till konjunkturnedgången som har skett under andra halvåret 2008. När det gäller de arbetslösas utbildningsnivå hade 28,2 förgymnasial utbildning och 55, 2 procent hade gymnasieutbildning och slutligen hade 16,6 procent någon form av eftergymnasial utbildning. 5 5 I april 2009.