MILJÖPROGRAM 2014 2016 En del av Stockholms stad
Innehåll Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering... 10 Målområde 6. Sund inomhusmiljö... 12 Målområdena och»stadens mål«i detta program är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram 2012 2015. Omslagsbilder: Colourbox (bild 1, 3, 4 och 5), Stefan Bohlin (bild 2 och 7), Bildarkivet (bild 6), Sisab (bild 8). 2 miljöprogram 2014 2016
Inledning SISAB:s miljöprogram»stockholms livsmiljö är hållbar.«detta kommunfullmäktigemål, stadens ägardirektiv för 2014 2016 samt Stockholms miljöprogram 2012 2015 är utgångspunkter för SISAB:s miljöprogram 2014 2016. Programmet beskriver mål och åtgärder för att uppnå miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energianvändning, miljöeffektiv avfallshantering samt sund inomhusmiljö. Därutöver innebär begreppet hållbar livsmiljö att lokalerna är trygga, säkra och pedagogiskt utformade, faktorer som är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. Även skol- och förskolegårdarnas miljöer kommer att fokuseras på under 2014, här kan exempelvis odlingar och grönska ha stor betydelse både för ekosystem och trivsel. Miljöprogrammet innehåller följande: Övergripande strategiska mål för SISAB, totalt sju stycken, som anger vad som ska uppfyllas under p rogramperioden. Samtliga av dessa mål har del mål för 2014. Ytterligare delmål för 2014 samt uppföljningsmått för samtliga delmål. Uppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Inom energiområdet redovisas dessutom ett mer långsiktigt mål för år 2020. Detta antogs år 2013. stadens system för integrerad ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi. ILS-indikatorerna som är markerade med ska följas upp enligt beslut i * kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen. Samtliga uppföljningsmått i detta program kommer att redovisas i SISAB:s miljöredovisning för 2014. Vissa resultat kommer även att rapporteras i samband med uppföljningen av balanserade styrkort och ILS-rapportering. För att stadens och SISAB:s miljömål ska uppfyllas tas det även fram miljörelaterade aktiviteter på respektive avdelning inom SISAB. Aktiviteterna kommer att följas upp successivt under året och redovisas i SISAB:s miljöredovisning för 2014. Miljöorganisation SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljö policy, miljöprogram och andra övergripande m iljöfrågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägardirektiv. Ansvaret för genomförande och uppföljning av miljöaktiviteter och uppföljningsmått ligger på samtliga avdelningschefer. Miljökoordinatorer och myndig hetshandläggare stödjer avdelningarnas miljöarbete. Ansvaret för framställande av miljöredovisningen ligger på miljökoordinatorerna. Bland uppföljningsmått och delmål ingår delar av stadens ILS-indikatorer. Integrerat ledningssystem, ILS, är Stockholm i november 2013 Åsa Öttenius, VD SISAB:s strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent jämfört med år 2012. Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdigsanerade. Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år 2012. Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. miljöprogram 2014 2016 3
målområde 1 Miljöeffektiva transporter foto: bildarkivet Transporter av material och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxid utsläppen från bilavgas erna som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikel halter i utomhusluften, buller störningar och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten. I SISAB:s arbete ingår att minska milj öpåverkan från transporter som en del i stadens arbete för ett hållbart transportsystem. SISAB ställer miljökrav på transporter i sina upphandlingar i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2012 om miljökrav vid upphandling av entreprenader. Strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent (till 53 ton CO 2 ) jämfört med år 2012. DELMÅL 2014 59 ton CO 2. Ytterligare delmål år 2014 Andelen miljöbränslen i SISAB:s miljö bilar ska vara minst 95 procent. Andelen medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten ska vara minst 85 procent. Minst 9 % i SISAB:s fordonspark ska utgöras av elbilar. Enbart miljöbilar (för närvarande 17 stycken) används i bilpool och som företagsbilar. Miljöbilarna använder enbart odubbade vinterdäck. Cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen från de egna tjänsteresorna kommer idag från privata bilar. Resorna med privatbil har minskat under senare år, bland annat genom införande av bilpool och ökat kollektivtrafik resande. Under 2013 har SISAB antagit en ny rese- och mötespolicy som ska sjösättas 2014 och ytter ligare öka det miljöan passade resandet. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. Stadens mål 2012 2015 År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Miljöbelastningen från stadens transporter och r esor ska minska. Stadens egna fordon skall vara milj öbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av staden upphandlade transporttjänster ska miljö fordonsandelen öka. Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Gång- och cykelresandet ska öka. Kollektivtrafikens andel ska öka. Staden ska verka för att utsläppen av växthus gaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per stockholmare (från ca 4,0 ton år 2005). 4 miljöprogram 2014 2016
målområde 1 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: 59 ton CO 2, cirka 10 % minskning jämfört med 2012. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pool- och företagsbilar samt privata bilar med milersättning. Administrativa avdelningen. Andel miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas) Total volym drivmedel (till etanol/ fordonsgasfordon) Administrativa avdelningen. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare som reser i tjänsten och uppger att de ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer, miljöbil etcetera) Totalt antal resande i tjänsten Följs upp genom stadens medarbetarenkät. Personalavdelningen. Andel elbilar. Delmål: cirka 9 %. Antal elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens»supermiljöbilspremie«, det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Administrativa avdelningen. I ILS redovisas dessutom andel fordon som använder odubbade vinterdäck samt andel miljöbilar. SISAB uppfyller målet till 100 % för båda dessa indikatorer. Under 2014 ska en ny rese- och mötespolicy för SISAB sjösättas. foto: colourbox miljöprogram 2014 2016 5
målområde 2 Giftfria varor och byggnader foto: stefan bohlin Vanliga bygg- och förvaltningsprodukter har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. Byggvarubedömningen (BVB) är ett branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror som utvecklats av SISAB och andra stora fastighetsägare. Dess kriterier ska tillämpas både av SISAB:s entreprenörer och konsulter och internt. Kravet följs upp genom att projektplatser i BVB granskas i enlighet med mål 2.1. Dessutom har SISAB i sina större bygg- och renoveringsprojekt kontroller med hjälp av miljökonsulter. Under 2013 2014 pågår nationella projekt och kampanjer som uppmärksammar barns utsatthet för produkter med skadliga kemikalier. Bland annat diskuteras plastgolv eftersom forskning pekar mot att dess Strategiska miljömål 2016 Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Delmål 2014 Målet gäller varje år. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdig sanerade. Delmål 2014 Samtliga saneringar av fogar utförda. Ytterligare delmål år 2014 Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöklassas. mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. BVB:s kriterier har 2013 skärpts betydligt vilket kommer att få genomslagskraft under 2014 och förväntas påverka SISAB:s val av golvprodukter och även produktutvecklingen hos golvtillverkare. Inventering och sanering av PCB (polyklorerade bifenyler, ett idag förbjudet miljögift) fortsätter enligt den plan som tidigare tagits fram. Byggnader med öppna och synliga fogar från»pcb-risk åren«1956 1973 är i nventerade både in- och utvändigt och i samband med saneringar under 2013 har även kompletterande inventeringar gjorts. Även marken intill PCB-sanerade byggnader har inventerats av SISAB, då PCB i vissa fall har läckt ut från fogarna i halter som föranleder marksaneringar. År 2016 ska både fogar och mark med PCB vara färdigsanerat, enligt SISAB:s plan och i enlighet med PCB-förordningen. Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk kommer att inventeras och saneras i samband med kommande renoverings- eller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Ett sätt att säkerställa att skolor och förskolor upprätthåller en hälso- och miljömässigt hög standard är att miljöklassa byggnaderna. SISAB har provat och utvärderat miljöklassningssystemen Miljöbyggnad och Svanen och tagit beslutet att alla nybyggnadsprojekt ska miljöklassas från och med 2014, i första hand enligt Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Systemen ställer krav på de för SISAB viktigaste miljöaspekterna; en god inomhusmiljö, hållbar energianvändning och giftfria varor. Genom miljöklassning tydliggörs byggnadernas miljö- och hälsostandard och kommunikationen med SISAB:s hyresgäster underlättas. SISAB bidrar till ökad ekologisk livsmedelskonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe och mjölk samt även en del frukt. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Skyddande Ozonskikt. 6 miljöprogram 2014 2016
målområde 2 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 %. Andel projekt/ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet doku ment erade varor följs upp. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: 100 %, det vill säga samtliga fastigheter. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar (28 stycken) Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats 1956 1973. Mål 2.2 forts Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: Cirka 16 %, det vill säga inga saneringar utöver de fyra som tidigare sanerats (på grund av ommätningar). Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Andel nybyggnadsprojekt som miljöklassas. Delmål: 100 % Andel uppstartade nybyggnadsprojekt med beslut om miljöklassning. I första hand Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Projektavdelningen. fastighets avdelningarna. Ytterligare två indikatorer redovisas i ILS. Dessa handlar om att ställa krav i upphandling rörande miljö- och hälsofarliga ämnen, vilket sedan flera år uppfylls av SISAB. foto: stefan bohlin Stadens mål 2012 2015 Innehållet av miljö- och hälsofar liga ämnen i upphandlade varor ska minska. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent. Andelen miljöklassade byggnader ska öka. Ägardirektiv 2014 2016 SISAB ska verka för en giftfri skolmiljö. miljöprogram 2014 2016 7
målområde 3 Hållbar energianvändning I SISAB:s miljöarbete är energieffektivisering en viktig del. Arbetet får dock inte ske på bekostnad av inomhusmiljön. År 2014 kommer den sista oljeuppvärmda skolan att konverteras till fjärrvärme, vilket tillsammans med energieffektiviseringar och planerade förändringar i fjärrvärmeproduktionen väntas leda till att SISAB:s Strategiska miljömål 2016 Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år 2012 (till 198 kwh/m 2 ). Delmål 2014 208 kwh/m 2, cirka fem procents minskning jämfört med 2012. Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Delmål 2014 Minskning. Ytterligare delmål år 2014 Elanvändningen ska minska till 47 kwh/m2 på SISAB:s kontor. För samtliga startade nybyggnadsprojekt ska det slås fast ett mål om specifik energianvändning som är högst 55 kwh/m2. Större ombyggnadsprojekt ska projekt eras för reducerad energianvändning. Samtliga åtgärder i SISAB:s energiplans åtgärdslista för 2014 ska genomföras. foto: stefan bohlin växthusgasutsläpp fortsätter minska. All el är miljömärkt. En mindre elproduktion pågår sedan flera år via solceller i Älvsjö. Förutsättningarna att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller och solfångare kommer att utredas under 2014. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden som trädde i kraft 2013 stärkte SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. Elavtal som tidigare innehades av hyresgästerna överfördes då till SISAB. I avtalet anges att parterna gemensamt ska verka för att minska energianvändningen i lokalerna. Gröna tillägg, som ger hyresgästen energibesparingsincitament, kan exempelvis göras för enskilda hyresobjekt. Information om nyanskaffning av vitvaror och belysning har tagits fram av parterna gemensamt. Ett utvecklingsprojekt för att integrera energifrågorna i den pedagogiska verksamheten i nya förskolor kommer att pågå under 2014. SISAB har 2013 tagit fram en energiplan som fastställer ett nytt långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet: Den genomsnittliga energianvändningen (värme och el) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). I målet inkluderas all energi, även verksamhetsel. Jämfört med år 2012, då motsvarande energianvändning uppgick till 218 kwh/m2 (BRA), ska energianvändningen alltså minska med 38 kwh/m2 eller 17 %. Nödvändiga energiåtgärder, bland annat drift optimeringar och underhåll av tekniska system, redovisas i energiplanen och dess åtgärdslista. Energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer lyfts också fram som åtgärder som kan ge stora värme- och elbesparingar i det befintliga fastighetsbeståndet. Energiplanen kommer att uppdateras årligen i takt med att kontrollen över energianvändningen förbättras i varje fastighet. Förutom energieffektivisering kommer en utökad andel förnyelsebar energi att eftersträvas. Vid nybyggnationer ska byggnadernas specifika energianvändning uppgå till högst 55 kwh/m2 Atemp och år (exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt Boverkets byggregler), det vill säga uppfylla stadens krav vid markanvisning. Under 2014 kommer SISAB:s första passivhus att projekteras en förskola i Årsta. Inriktningen är också att den konceptförskola som successivt utvecklas av SISAB ska gå från dagens minienergihus mot passivhus (för kravspecifikationer, se FEBY 12 lokaler ). Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. 8 miljöprogram 2014 2016
målområde 3 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 3.1 Energianvändning (för uppvärmning och el) per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 208 kwh/m 2,, cirka 5 % minskning jämfört med 2012. Energianvändning (för uppvärmning och el) Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA)i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Jämförelse görs med motsvarande uppgift för år 2012. Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat, varmvatten samt all elanvändning, inklusive verksamhetsel. Fastighetsavdelningarna Projektavdelningen. Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med 2014. Växthusgasutsläpp (CO2e) beräknas utifrån en kartläggning av SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) under 2013. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 47 kwh/m 2, cirka 5 % minskning jämfört med 2012. Av SISAB betald elanvändning per m 2 på SISAB:s kontor år 2014. Jämförs med motsvarande uppgift år 2012. Avser verksamhetsel. Administrativa avdelningen. Genomsnittlig energianvändning per m2 och år vid nybyggnadsprojektering. Delmål: högst 55 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Nya byggnaders specifika energianvändning (uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi) slås fast i mallen»energimål«i SISAB:s projektstyrning. Genomsnittlig fastslagen energianvändning i uppstartade projekt räknas ut. Redovisning sker också av antal projekt med specifik energianvändning över 55 kwh/m2. Projektavdelningen Andel m2 area som energieffektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %, cirka 3 400m2. Indikatorn mäter antal ombyggda kvadratmeter som leder till att objektets energianvändning minskar med minst 20 %. Antalet ombyggda kvadratmeter divideras med SISAB:s totala kvadratmeteryta. För ytterligare beskrivning: se ILS. Projektavdelningen Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan. Delmål: 100 % Varje post i åtgärdslistan, till exempel Driftsoptimering styr, 28 fastigheter. räknas som en åtgärd. I ILS redovisas energianvändning/m2 = energianvändning i form av värme, varmvatten och fastighetsel (men exlusive verksamhetsel) samt elanvändning/m2 = verksamhetsel. Verksamhetsel schablonberäknas. Stadens mål 2012 2015 År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent. Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare, från cirka 4,0 ton år 2005. Ägardirektiv 2014 2016 Arbeta aktivt med energi effekt ivi sering och förnyelsebar energi. I samarbete med utbildningsnämnden genomföra nödvändiga åtgärder så att krav på minskade energikostnader uppnås. Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. miljöprogram 2014 2016 9
målområde 5 Miljöeffektiv avfallshantering foto: colourbox SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och -system finns i en så kallad referens, Avfallshantering, vilken SISAB kontinuerligt uppdaterar. SISAB definierar hur bygg- och rivningsavfall Strategiska miljömål 2016 Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Delmål 2014 Målet gäller varje år. ska källsorteras av bygg entreprenörerna vid ny- och ombyggnation. Målet är att SISAB:s sedan många år ambitiösa nivå ska bibehållas. För det farliga avfallet ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar med mera. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål 2012 2015 Avfallet från stadens verksamheter ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras. Andelen felsorterat farligt avfall ska minska. Ägardirektiv Aktivt bidra till att staden når det nationella målet om 50 procent matavfallsinsamling till år 2018. Arbeta med att möjliggöra för matavfallsinsamling. 10 miljöprogram 2014 2016
målområde 5 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. SISAB ska ge praktiska råd och exempel på system för att bland annat insamlingen av matavfall ska fungera. foto: sisab foto: bildarkivet miljöprogram 2014 2016 11
målområde 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta med för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden, tillsammans med nya regler för budgetering av investeringsåtgärder (K3) kommer att ge SISAB ett mer samlat grepp om fastigheternas underhåll och modernisering. Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat kan uppnås genom att SISAB successivt foto: stefan bohlin ersätter gamla installationer med nya effektivare sådana, som övervakas och styrs centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplan (för stora projekt) respektive energiplan. Energieffektivisering får aldrig inverka negativt på inomhusmiljön. Under programperioden kommer S ISAB att delta i projektet Hållbar energimiljö och energianvändning vars syfte är att utveckla ett verktyg för att i den praktiska förvaltningen utföra och utvärdera kvalitetskontroll av byggnaders innemiljö. Projektet finansieras av BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) och leds av Svenska Innemiljöinstitutet. När det gäller skolfastigheter som är utsatta för höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar kommer SISAB och Utbildningsförvaltningen att ta fram en metod för att arbeta gemensamt med hur en bra inomhusmiljö ändå säkerställs. Det är också bådas ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. Vissa äldre grundkonstruktioner kan bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Många har åtgärdats under senare år, bland annat med hjälp av stimulansbidrag. Under 2014 kommer en särskild satsning att göras på fler ombyggnationer/saneringar (se bild). Det är också viktigt att fortsätta att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Strategiska miljömål 2016 foto: sisab Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Delmål 2014 Ökning jämfört med 2013, (mäts 2015). Ytterligare delmål år 2014 Samtliga fastigheter ska ha en radonhalt under 200 Bq/m 3. Samtliga ny- och ombyggnadsprojekt ska redovisa fuktmätnings protokoll med godkända värden. Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i förskolor och skolor ska vara minst 94 procent. Minst fem riskkonstruktioner ska saneras. Buller från tekniska installationer i förskolor ska minska. För att erhålla en tystare ljudmiljö i fastigheterna har SISAB förstärkt sin kompetens inom området och kommer att utveckla sina projekteringsanvisningar avseende akustik. Samtidigt fortsätter inventeringen av buller från installationer i samband med OVK-kontroll. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt avspeglas genom ständigt förbättrade resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kund-undersökningar. 12 miljöprogram 2014 2016
målområde 6 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Nästa uppföljning 2015. Enkätsvar 2015 jämförs med motsvarande enkätsvar 2013. Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3 eller är under åtgärd för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigeter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor och skolor. Delmål: minst 94 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVKåtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Antal riskkonstruktioner som sanerats. Delmål: minst 5 st Antal ombyggda/sanerade krypgrunder/ sandfyllnadskonstruktioner. (Färdigställda 2014) Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2013 som åtgärdats eller blivit föremål för en tidsatt åtgärdsplan. Delmål: 100 %. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan år 2014 Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll år 2013 eller tidigare. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål 2012 2015 Inomhusmiljön ska bli bättre. Radonhalterna inomhus ska minska. Bullernivåerna inomhus ska minska. Ägardirektiv 2014 2016 Arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhusmiljö med god luftkvalitet. miljöprogram 2014 2016 13
Box 47311, 100 74 Stockholm www.sisab.se Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. Produktion: Snick-snack ab, 2013