Cancerfondens årsberättelse 2012 2012 Årsberättelse Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt. Cancerfonden 101 55 Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 Bankgiro 901-9514 cancerfonden.se
Varje dag görs framsteg inom cancerforskningen Professor Anna Karlssons vardag på Karolinska Institutet kretsar kring klinisk virologi, det vill säga diagnostik av virussjukdomar. Indirekt är området cancerrelaterat, eftersom man kan angripa cancerceller på samma sätt som virus för att få dem att sluta växa och dela sig. Vid sidan om sin forskning har Anna Karlsson även uppdraget som vetenskaplig sekreterare i Cancerfondens forskningsnämnd. Det innebär att hon har en god överblick över dagens svenska cancerforskning. Hennes uppfattning är att läget på forskningsfronten i vårt land just nu är mycket bra. Vi har en livskraftig forskning, god tradition, starka miljöer och bra utbildning. Vi står oss helt enkelt väl internationellt sett. En starkt bidragande orsak till vår framskjutna position är Cancerfondens arbete. Vi forskare är enormt tacksamma för det förtroende vi får från Cancerfondens givare att jobba med det vi tror på. g och mina kolleger i labbet känner en sådan tillfredsställelse när vi ser att den forskning vi påbörjade för tio år sedan i dag hjälper sjuka människor att bli friska, säger Anna. Omslagsbilden: Längst fram Anna Karlsson. I mitten postdoktorand Kathrin Reiser från Tyskland och till vänster doktorand Shuba Krishnan från Indien, båda ingår i Anna Karlssons forskargrupp. Så här kan du bidra Bli månadsgivare Som månadsgivare ger du cancerforskningen de bästa förutsättningarna. Dina regelbundna gåvor håller ner våra administrativa kostnader samtidigt som forskarna lättare och mer långsiktigt kan planera sitt arbete. Bli månadsgivare på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du ge en gåva med ditt bankkort eller via internetbank. Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden hedrar du minnet av en närstående. På cancerfonden. se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på 020-59 59 59. Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar. Bli stödmedlem Som stödmedlem till Cancerfonden får du varje år fyra nummer av vår uppskattade tidning Rädda Livet. Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är lotteriet där alla är vinnare, lotteriets överskott går oavkortat till vår verksamhet. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se Engagera ditt företag Sedan Cancerfonden grundades för drygt 60 år sedan har vi samarbetat med företag för att sprida kunskap och generera medel till cancerforskning. Tillsammans med Cancerfonden associeras ni med en fråga som berör och engagerar många, vilket skapar mervärde. Läs mer på cancerfonden.se Aktiegåva Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden. Läs mer på cancerfonden.se eller ta hjälp av din bank. Stora donationer En stor donation är att ge långsiktigt stöd och ett sätt att finansiera svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt. Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Sedan starten 2005 har Svenska PostkodLotteriet delat ut över 3,8 miljarder kronor till ideell verksamhet. Spara i fonder Genom att spara pengar i Skandia Cancerfonden stödjer du vår verksamhet genom att vi årligen får två procent av fondens värde. Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2012 Lena Biörnstad, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Andrea Björsell sid 3, 12, 21, 23, 25, 26, 30, Jonas Billberg sid 25, Staffan Claesson sid 55, Melker Dahlstrand sid 4, 5, 7, 11, 13, 15, 16, 17, 20, 22, 28, 29, 32, 33, Magnus Gotander sid 18, 54, Malin Hoelstad sid 59, Jeanette Hägglund sid 55, Mikael Wallerstedt sid 19, Sanna Wärn sid 21, Stefan Zimmerman sid 57, 58 Omslag Kate Gabor Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8 9 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Elanders Trygghet för givaren Cancerfonden har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000.
Cancerfondens årsberättelse 2012 Det här är Cancerfonden l Cancerfondens vision är att besegra cancer. l Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. l Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. l Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancerfonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent. l 2012 samlade Cancerfonden in 509 miljoner kronor. 404 miljoner kronor avsattes till svensk cancerforskning och 40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning. l 14,9 procent av de totala intäkterna gick till kostnader för insamling och administration (SI-tal) 2012. Fakta om cancer i Sverige De tio vanligaste cancersjukdomarna 2011 Prostatacancer 9 663 Bröstcancer 8 427 Hudcancer exklusive malignt melanom 5 775 Tjocktarmscancer 4 183 Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe, bronker och lungsäck 3 765 Malignt melanom i huden 3 323 Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar 2 640 Malignt lymfom 2 324 Ändtarmscancer 1 979 Livmoderkroppscancer 1 431 l Minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. l Varje år får cirka 55 000 personer cancer. l I dag lever cirka 417 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom. l Drygt 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever tio år eller längre efter diagnos. l Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 21 000 dödsfall om året. Innehåll Generalsekreteraren har ordet Forskning och prevention två vapen mot cancer 2 Det här är Cancerfonden Besegra cancer! 4 Cancerfondens organisation 7 Från insamling till resultat 8 Forskningsfinansiering Största summan någonsin till forskning 10 Fem forskare berättar: l Forskningen går in i dynamisk period 12 l Livsstilen som kan förebygga cancer 14 l Tack för allt stöd 17 l Cancer inte längre en gåta 18 l Kan träning minska besvären? 19 Opinionsbildning Nollvision för tobak och jämlik cancervård 20 Kunskapsspridning Sociala medier en allt viktigare kanal 22 Insamling 300 000 vill vara med och besegra cancer 24 l Testamenten finansierar en stor del 26 l Insamlingen som rockar 28 l Månadsgivare gör det enkelt 28 l Lindex slår insamlingsrekord 29 Årsredovisning 2012 Cancerfondens styrelse 32 Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödesanalys 40 Fem år i sammandrag 41 Redovisningsprinciper 42 Noter 44 Revisionsberättelse 49 Bilagor 1. Värdepapper 50 2. Forskning och vårdutveckling 53 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 54 4. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 60 5. Anslag från NCU 2012 63 6. Styrande organ med mera i Cancerfonden 64 7. Cancerfondens kodrapport 67
inledning Generalsekreteraren har ordet Forskning och prevention två vapen mot cancer vill vi nå ännu längre, skrev jag i förra 2012 årets årsberättelse. När det nu är dags att summera året som gått kan jag konstatera det har vi gjort. Tack vare generösa givare samlade vi in hela 509 miljoner kronor. Dessutom kunde Cancerfondens styrelse, för första gången, avsätta över 400 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Dessa pengar ska under de kommande två åren fördelas mellan de bästa forskningsprojekten de med bäst utsikt att nå framgång i kampen mot cancer. Att pengarna kommer att göra nytta råder det inga tvivel om. Cancerfondens forskningsanslag är svensk cancerforsknings blodomlopp, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd 2003 2013. Och Bengt Westermark vet vad han talar om. För 40 år sedan fick han sitt första anslag från Cancerfonden och i dag kan han se tillbaka på en strålande forskningskarriär. På sidorna 12 14 beskriver vi Bengt Westermarks insats för utvecklingen av det välkända och effektiva cancerläkemedlet Glivec. Men det är inte bara forskningsfinansieringen som rönt framgångar under 2012. Vi har även lyckats väl i vårt andra viktiga uppdrag påverkansarbetet. För att vi ska nå vår vision att besegra cancer är arbetet med prevention av största vikt. Under året har vi därför fokuserat på livsstilsfrågorna rökning, solning, fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och alkoholkonsumtion. Andra prioriterade frågor under 2012 har varit kopplade till arbetet för en jämlik cancervård. Vi vill att fler patienter ska erbjudas att delta i klinisk forskning och att de patienter som behöver ska få tillgång till nya läkemedel. En annan av våra angelägna frågor är tidig upptäckt. Där arbetar Cancerfonden för att fler kvinnor ska delta i screeningprogrammen för bröst- och livmoderhalscancer; vi bevakar även frågan om screening för tjocktarmscancer. På sidorna 20 23 berättar vi mer om vårt arbete med opinionsbildning och kunskapsspridning. En ny satsning under 2012 var Vårkampanjen som vi genomförde under tre veckor i maj. Syftet var att lyfta cancerfrågan, göra den än mer angelägen för svenska folket och samtidigt rekrytera månadsgivare. Med buskapet 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas syntes vi i en rad medier och ge- 2 Cancerfondens årsberättelse 2012
generalsekreteraren har ordet Bakom de fina resultat som den här årsberättelsen beskriver ligger insatser från två ovärderliga grupper: generösa givare och kompetent personal. g vill därför rikta ett varmt tack till båda. nomslaget blev stort. Vår varma och gripande reklamfilm med en brud och två sympatiserande tärnor fick många positiva reaktioner. Under året firade vi även ett jubileum. 2012 var tionde året som Cancerfonden genomförde Rosa Bandet-kampanjen; och det gjorde vi med samma glöd och entusiasm som vid starten för ett decennium sedan. Mer om våra kampanjer finns att läsa på sidorna 24 25. Bakom de fina resultat som den här årsberättelsen beskriver ligger insatser från två ovärderliga grupper: generösa givare och kompetent personal. g vill därför rikta ett varmt tack till båda. Tack alla givare. Det är er generositet som gör att kampen mot cancer ger resultat och fler liv kan räddas. Tack alla medarbetare som ser till att vårt arbete genomsyras av engagemang, uthållighet, kunskap och nytänkande värderingar som speglar vår kultur och säkerställer att verksamheten utvecklas. Tillsamman kan vi besegra cancer! Stefan Bergh Generalsekreterare Cancerfonden Cancerfondens årsberättelse 2012 3
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. Cancerfonden får inget statligt stöd utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Besegra cancer! Sedan Cancerfonden grundades 1951 har närmare 8 miljarder kronor delats ut till cancerforskning. Forskningsfinansiering Cancerforskning är ett långsiktigt arbete. Många av de förbättringar vi ser i dag, så som effektivare diagnos- och behandlingsmetoder, är resultat av forskning som inleddes för flera decennier sedan. För att våra barn och barnbarn ska få ta del av ytterligare framsteg måste vi som lever i dag se till att forskningen har de resurser som krävs för att nya genombrott ska kunna göras. Sedan Cancerfonden grundades 1951 har vi delat ut närmare 8 miljarder kronor, vilket gör oss till den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Under samma period har antalet som överlever cancer fördubblats. Opinionsbildning och kunskapsspridning Varje år får cirka 55 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättre villkor och öka deras chanser att överleva väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor och sprider kunskap om cancer. Genom att peka på brister och föra fram förbättringsförslag vill vi påverka samhällsutvecklingen så att alla som drabbas av cancer får den bästa vården utifrån sina förutsättningar. Fyra fokus Cancerfondens verksamhet är koncentrerad kring fyra nyckelområden: Forskning räddar liv Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen. Det långsiktiga målet är att kunna avsätta 500 miljoner kronor per år till forskning, och därmed kunna finansiera all högkvalitativ cancerforskning som ansöker om bidrag. 1/3 av all cancer kan förebyggas Risken att drabbas av cancer kan minskas genom hälsosamma vanor när det gäller rökning, alkohol, sol, kost och motion. Tidig upptäckt är livsviktig All cancer ska diagnostiseras så tidigt att den kan behandlas framgångsrikt. Jämlik cancervård Alla i Sverige ska få den bästa vården utifrån sina förutsättningar. Framsteg inom dessa fyra områden tar oss närmare visionen att besegra cancer. En förutsättning för att lyckas är att organisationens arbete bedrivs effektivt och att det genomsyras av kvalitetstänkande och ständiga förbättringar. För det interna arbetet har Cancerfonden identifierat tre viktiga framgångsfaktorer: l Effektiv insamling l Ekonomi i balans l Medarbetare som trivs och utvecklas Mål och resultat 2012 Målet för verksamhetens intäkter under året var 475 miljoner kronor. Utfallet blev 511 miljoner kronor. 2012 avsatte Cancerfonden 404 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är 11 miljoner mer än året innan. Cancerfonden avsatte också 40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning. Totalt avsattes därmed 444 miljoner kronor till organisationens ändamål. Ett av Cancerfondens mål har varit att organisationens insamlings- och administrationskostnader endast ska utgöra 15 procent 4 Cancerfondens årsberättelse 2012
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN Cancerfondens verksamhet är koncentrerad till fyra nyckelområden: forskning, prevention, tidig upptäckt och jämlik cancervård. Cancerfondens årsberättelse 2012 5
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN Fördubblad överlevnad 30% 60 års kamp mot cancer har burit frukt. Forskningen har gjort enorma framsteg som lett till att överlevnaden i cancer har fördubblats. 60% 1951 2013 av de totala intäkterna senast 2015. Tack vare högre intäkter och lägre insamlingsoch administrationskostnader än beräknat uppnådde vi detta mål redan 2012. Under året användes endast 14,9 procent (så kallat SI-tal) av insamlade medel till insamlingsarbete och administration. Motsvarande siffra 2011 var 17,9 procent. Ju lägre SI-tal, desto större del av en gåva går till Cancerfondens ändamål. Intern och extern kontroll Cancerfonden kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll (SI) som bevakar givarnas intressen. En av deras uppgifter är att granska ideella föreningar, stiftelser och trossamfund och sedan avgöra vilka som får inneha ett 90-konto hos Plusgirot eller Bankgirot. Ett 90-konto är för givarna en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Svensk Insamlingskontroll godkänner upp till 25 procent i insamlings- och administrationskostnader för att tillåta ett 90-konto. Med 14,9 procent ligger Cancerfonden alltså med god marginal under SIs procentgräns, vilket gör oss till en av Sveriges mest effektiva insamlingsorganisationer. Cancerfonden är också medlem i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, som arbetar för etisk och professionell insamling bland allmänheten. Det innebär bland annat att de motarbetar oseriösa insamlingar. Rådets ledord är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. En av FRIIs uppgifter är att utbilda landets insamlare och höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009 införde FRII en kvalitetskod för sina medlemmar i syfte att öka transparens och öppenhet. I dag redovisar alla medlemmar sina resultat i en kodrapport. Cancerfondens rapport finns i bilaga 7. Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000 som är en internationell kvalitetsstämpel för företag och organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar våra arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav. Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning. Vi genomför också årligen en internrevision där organisationen bland annat kontrollerar att processer och riktlinjer är aktuella och efterlevs. Cancerfondens organisation genomsyras av ett kvalitetsmedvetande. Varje tertial gör ledningen en större uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att ledningen tar upp eventuella avvikelser från verksamhetsplanen, går igenom rapporter från projekt samt gör en riskanalys inför framtiden. Ledningen gör också en genomgång av leverantörer för att säkerställa att de interna leverantörsreglerna följs. Cancerfonden har rutiner för hur inköp och upphandlingar ska göras för att minimera risken för oegentligheter, till exempel jäv. Organisationen har också en automatiserad attestordning integrerad med ekonomisystemet för godkännande av fakturor och andra betalningar. 60 års kamp mot cancer har burit frukt. Forskningen har gjort enorma framsteg som lett till att överlevnaden i cancer har fördubblats. 6 Cancerfondens årsberättelse 2012
Cancerfondens organisation DET HÄR ÄR CANCERFONDEN Huvudmannamöte Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd ordförande Thomas Halvorsen Kansli generalsekreterare Stefan Bergh Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark Cancerfondens medlemmar är de 28 huvudmännen som representerar stora delar av organisations-sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda. Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens kapital ska förvaltas. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Bedömningsmöte i en av Forskningsnämndens nio prioriteringskommittéer. Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet, KF Liberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet, PCF Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet, RF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse 2012 7
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN Så här arbetar Cancerfonden för att besegra cancer från insamling till resultat RESULTAT FLER LIV RÄDDAS Färre drabbas av cancer och fler av dem som insjuknar överlever. Stöd till den främsta forskningen Efter noggranna och kritiska bedömningar beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas. Endast de som håller hög kvalitet får finansiering. Kunskap ger trygghet Via webb, medlemstidning och Cancerfondens informations- och stödlinje sprids kunskap om cancersjukdomar, behandlingar, forskning med mera. 8 Cancerfondens årsberättelse 2012
DET HÄR ÄR CANCERFONDEN Insamling Genom gåvor och testamenten samlade Cancerfonden in 509 miljoner kronor under 2012. Pengar fördelas Cancerfondens styrelse beslutade 2012 att avsätta 404 miljoner kronor till forskning, och 40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning. Forskare ansöker Cirka 1 000 forskare och forskargrupper ansökte om finansiering under 2012. Bättre villkor för cancersjuka Cancerfonden bedriver ett envist opinionsarbete för att driva igenom förbättringar inom cancerområdet. Cancerfondens årsberättelse 2012 9
Forskningsfinansiering Cancerforskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag, forskartjänster, stipendier med mera från Cancerfonden. Ansökningarna går igenom en noggrann bedömning och bara de bästa de med störst möjlighet att nå framgång beviljas. 2012 beslutade Cancerfondens styrelse att avsätta 404 miljoner kronor till cancerforskning. Det är den hittills största summan som Cancerfonden kunnat avsätta till forskning under ett år. Största summan någonsin till forskning Läs om de olika forskningsprojekt som Cancerfonden stödjer: cancerfonden.se/projekt. Forskningsprojekt Bedömningen av vilka forskningsprojekt som ska tilldelas anslag följer en noga utarbetad process. Cancerfondens forskningsnämnd har som strategi att finansiera de bästa projekten oavsett inriktning. Det avgörande vid bedömningen är kvalitet, vilket betyder att alla projekt konkurrerar med varandra oberoende av forskningsområde. Alla projektansökningar bedöms av en av Forskningsnämndens nio prioriteringskommittéer. Dessa är sammansatta så att de täcker in olika ämnesområden inom grundforskning och klinisk forskning. I varje kommitté sitter cirka åtta framstående cancerforskare (bilaga 6). Prioriteringskommittéerna lämnar förslag om anslagsfördelning till Forskningsnämnden som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden beslutar därefter hur medlen ska fördelas. Den största delen av det som avsattes till forskning 2012 404 miljoner kronor gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Forskartjänster Ansökningar om tjänster behandlas av sakkunniggrupper som lämnar förslag till forskningsnämnden. Efter diskussion och eventuell modifiering av förslaget lämnas det vidare till Forskningsnämnden för beslut. Anslag per Anslag cancerform per cancerform i miljoner i miljoner kronor kronor Bröstcancer 55,7 Leukemi 34,8 Tjocktarmscancer 28,6 Prostatacancer 24,8 Hjärntumörer 22,2 Hudcancer 14,4 Lymfom 14,0 Lungcancer 10,5 Livmoderhalscancer 8,3 Endokrina tumörer 7,7 Neuroblastom 6,7 Magsäckscancer 5,1 Huvud- och halscancer 5,0 Levercancer 4,4 Sarkom 4,3 Äggstockscancer 4,0 Myelom 3,8 Urinblåsecancer 3,6 Njurcancer 3,2 Cancer utan känd primärtumör 2,8 Matstrupscancer 2,0 Bukspottkörtelcancer 1,9 Ändtarmscancer 1,6 Myelodysplastiskt syndrom 1,5 Gallvägscancer 1,3 Wilms tumör 0,8 Testikelcancer 0,5 Mesoteliom 0,5 Cancer i vagina 0,4 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,8 Stipendier Ansökningar om stipendier för vårdpersonal bedöms av någon av de vetenskapliga sekreterarna, som lägger ett förslag till Forskningsnämndens ordförande som i sin tur beslutar om anslag. Avsikten med stipendierna är att öka vårdpersonalens kompetens så att kvaliteten inom cancervården höjs och cancerpatienterna blir bättre omhändertagna. Fokusområden Under 2012 gjordes en särskild utlysning av forskningsmedel till vårdforskning. Det projekt som erhöll finansiering var professor Karin Nordins: Hur fysisk träning kan minska extrem trötthet vid cancerbehandling. Läs intervjun med henne på sidan 19. 10 Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering Mikael Karlsson ingår i prioriteringskommittén för klinisk cancerforskning, radiologi och strålningsbiologi. Tillsammans med sju andra forskare bedömer han ansökningar inom dessa områden. I bakgrunden ses Björn Zackrisson till vänster och Bo Stenerlöv till höger. I årets Cancerfondsrapport kan man läsa att svensk cancerforskning är framgångsrik och står sig väl i internationellt perspektiv. Men det finns problem: det tar alltför lång tid innan de landvinningar som görs i laboratorier kommer patienterna till godo. Ungefär hälften av de forskningsprojekt som Cancerfonden stödjer är grundforskning, medan den kliniska forskningen står för en mindre del. Det återspeglar det faktum att alltför lite klinisk forskning pågår i Sverige. En orsak är att forskning inte prioriteras i svensk sjukvård. Det är hög tid att ändra på det för cancerpatienternas skull. Cancerfonden anser att hälso- och sjukvården måste bli en kunskapsorganisation snarare än en vårdproduktionsapparat. Fördelning av forskningsprojekt 2012 Klinisk forskning 10 % (15) Translationell forskning 30 % (21) Epidemiologisk forskning 6 % (7) Vårdforskning 3 % (4) Grundforskning 51 % (53) Under våren 2012 arrangerade Forskningsnämnden ett rundabordssamtal angående klinisk cancerforskning i Sverige. Flera utredningar tyder på att konkurrenskraften har minskat de senaste åren och Forskningsnämnden ser med oro på utvecklingen. Ett antal framstående svenska forskare och representanter från RCC (Regionalt cancercentrum) deltog i diskussionen. Fokus för dagen var inte bara att konstatera vad som är fel just nu, utan också att hitta förslag till lösningar för framtiden. En viktig fråga var på vilket sätt Cancerfonden skulle kunna bidra till en förbättrad situation. Flera förslag diskuterades, bland annat olika varianter av förändringar i Cancerfondens utbud av anslag och förslag till opinionsfrågor att driva. Antal ansökningar och beviljningsgrad (2011 års siffror inom parantes.) Ansökningskategori Sökt Beviljat % Forskning Forskningsprojekt 456 165 36 Forskningsprojekt med ssk inriktning mot vård 34 3 9 Forskarmån för kliniskt verksamma (fr o m 2010) 35 11 31 Klinisk cancerforskartjänst 13 2 15 Kongressanslag 9 7 78 Planeringsgrupp 7 4 57 Postdoktortjänst 48 6 13 Resebidrag 118 70 59 Young Investigator Award 40 3 8 760 271 36 Vårdutveckling Stipendier för vårdpersonal 162 86 53 Totalt 922 357 39 Se bilaga 2 för belopp och bilaga 3 och 4 för anslagsmottagare. Cancerfondens årsberättelse 2012 11
Forskningsfinansiering 1971 förklarade USAs president Nixon krig mot cancer. Det skulle visa sig vara ett mycket svårare krig än någon då kunde föreställa sig. I dag, 40 år senare, ser det betydligt ljusare ut, men tiden från de första rönen till färdig behandling kan vara lång, säger professor Bengt Westermark som i mars 2013 avgick som ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd efter tio års betydelsefulla insatser. Namn: Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet Forskar om: Maligna gliom (en typ av hjärntumör). Har haft stöd från Cancerfonden sedan 1973. Cancerforskningen går in i en dynamisk period Det finns över huvud taget ingen framgångsrik cancerforskare i Sverige som inte har fått stöd av Cancerfonden, organisationen är utan tvekan den mest betydande finansiären av svensk cancerforskning. Hur kan processen fram till ett läkemedel se ut? Det handlar oftast om en rad upptäckter i en lång kedja, låt mig ta ett exempel. Tumörvirus upptäcktes redan 1911, vilket var starten på en forskningslinje, men det förstod man inte då. Under årens lopp lärde man sig alltmer om tumörvirus, gener och tillväxtmekanismer tills den sista pusselbiten föll på plats omkring år 2000. Då hittade man kemiska substanser som hämmar de enzymer (tyrosinkinas) i cellen som driver på cancertillväxten. Den första av dessa substanser (imatinib) kom i bruk i form av en mycket effektiv medicin som har revolutionerat behandlingen av elakartad leukemi. Kan det leda till mediciner mot andra cancerformer också?, nyheten om tyrosinkinas spreds snabbt i forskarvärlden. I dag finns andra tyrosinkinashämmare och läkemedelsföretagen har dessutom ännu fler i sina forskningsportföljer. Nu kan även behandlingen av exempelvis melanom, njurcancer och undergrupper av lungcancer förbättras tack vare denna upptäckt, och fler kan komma. Det finns ett annat exempel som påminner om tyrosinkinas. För exakt 51 år sedan upptäcktes en tillväxtfaktor, det vill säga en substans som påverkar cellens tillväxt. Senare upptäckte man att en släkting till den tillväxtfaktorn produceras i för stor mängd i en hög andel av all bröstcancer. Till sist lyckades man skapa en antikropp, som man gav namnet trastuzumab, mot denna tillväxtfaktor, och trastuzumab lanserades under 2000-talet som ett mycket effektivt läkemedel mot bröstcancer. Kan frukterna från 100 års forskning börja skördas nu? Nja, vi har inte all kunskap än så att vi vet exakt vad vi ska göra, svensk cancerforskning måste ges möjlighet att fortsätta att arbeta på högvarv. Det är dessutom förutsättningen för att vi ska kunna tillgodogöra oss kunskap från andra länder. Svenska cancerforskare är högt respekterade i omvärlden och 100-tals av dem har stöd från Cancerfonden. Det finns över huvud taget ingen framgångsrik cancerforskare i Sverige som inte har fått stöd av Cancerfonden, organisationen är utan tvekan den mest betydande finansiären av svensk cancerforskning. Faktum är att kunskapen om cellernas regleringssystem bara har funnits i några få år. Det är därför inte konstigt att vissa can- 12 Cancerfondens årsberättelse 2012
cerformer fortfarande saknar en effektiv behandling, och att det återstår mycket forskning. Samtidigt har det under arbetets gång visat sig hur enormt komplex cellens funktion är. Det finns dock två substanser som tycks ha nyckelfunktioner, de kallas Myc och p53. I cancerceller är myc-aktiviteten abnormt hög, medan p53-funktionen i stället har upphört. Det görs försök att bromsa respektive öka dessa substansers aktivitet, men vi är inte där än. Å andra sidan har den nyvunna kunskapen om cellernas regleringssystem inneburit att det nu är en febril aktivitet ute i laboratorierna, så vi kan se fram emot en dynamisk period inom cancerforskningen. Läkaren Jeffrey Yachnin undersöker n Frisk som deltar i en klinisk studie. Forskningsfinansiering Det började med ett hån och slutade med en medicin Vägen till ett läkemedel kan vara lång och slingrig. Ofta bidrar olika forskarlag över hela världen med var sin pusselbit. Här är ett exempel på hur det välkända och effektiva läkemedlet Glivec (Imatinib) utvecklades. Glivec har ökat möjligheten för personer med kronisk myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och GIST (gastrointestinal stromacellstumör) att leva längre med sin sjukdom. 1982 bidrog bland andra forskaren Bengt Westermark, som under många år har varit ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, med en viktig pusselbit. l 1911 Den amerikanske läkaren och forskaren Peyton Rous upptäcker att virus kan sprida cancerformen sarkom mellan hönor. Resultatet förlöjligas av hans kolleger. l 1953 Britterna mes Watson och Francis Crick kartlägger den molekylära strukturen hos människans arvsmassa, DNA. l 1960 De amerikanska forskarna Peter Nowell och David Hungerford upptäcker en abnorm kromosom i blodceller hos patienter med kronisk myeloisk leukemi. De kan inte se vilken kromosom det är, bara att den saknar en bit DNA. l 1966 Efter mer än ett halvt sekel får Peyton Rous upprättelse när han tilldelas Nobelpriset för sin upptäckt av sarkomvirus. l 1973 Den amerikanska forskaren net Rowley finner att den defekt som upptäcktes 1960 gäller kromosom 22, och att DNA-bitar har förflyttats mellan kromosom 9 och 22 hos patienter med kronisk myeloisk leukemi. l 1976 De amerikanska forskarna Michael Bishop och Harold Varmus upptäcker onkgenen src i det sarkomvirus som Rous upptäckte 1911. Onkgener har genetiska avvikelser som ger upphov till en tumörcell. Upptäckten gav dem Nobelpriset 1989. Cancerfondens årsberättelse 2012 13
Forskningsfinansiering l 1980 Sedan tidigare känner man till en tillväxtfaktor i cellen kallad EGF. Den amerikanske forskaren Stanley Cohen finner att receptorn för EGF är ett tyrosinkinas som är en substans i cellen. Den brittiske forskaren Tony Hunter visar dessutom att onkgenen src i Rous sarkomvirus innehåller koden för hur tyrosinkinas ska bildas. l 1982 De svenska forskarna Carl-Henrik Heldin, Bengt Westermark och medarbetare upptäcker att receptorn för en annan tillväxtfaktor i cellen PDGF också är ett tyrosinkinas. l 1986 De amerikanska forskarna David Baltimore och Owen Witte fastställer att proteinet Bcr-Abl är ett tyrosinkinas. Därmed finns kunskapen om vilken egenskap hos Bcr-Abl som gör att onkgenen orsakar kronisk myeloisk leukemi. l 1988 En israelisk forskargrupp lyckas för första gången hämma tyrosinkinas. Eftersom man sedan tidigare vet att kronisk myeloisk leukemi orsakas av tyrosinkinas, börjar nu jakten på effektiva ämnen som kan hämma även andra tyrosinkinaser ämnen som kan vara grunden till läkemedel som botar sjukdomen. l 1993 Forskarna finner en substans som selektivt hämmar den gen som orsakar kronisk myeloisk leukemi, och som finns hos 90 procent av de drabbade. Substansen får arbetsnamnet STI571 och visar sig även hämma PDGF-receptorns tyrosinkinas. l 1995 Djurstudier med STI571 inleds och ger lovande resultat. l 1998 De första patienterna medicineras med STI571. Syftet är att hitta en dos som både är säker och effektiv. Så gott som alla patienter svarar på behandlingen. l 1999 Lovande resultat från den kliniska studien presenteras. STI571 får namnet Glivec. l 2001 I maj godkänns Glivec (Imatinib) som läkemedel i USA och i juni godkänns det i Sverige. l 2012 Glivec har ökat möjligheten för personer med kronisk myeloisk leukemi, akut lymfatisk leukemi och GIST (gastrointestinal stromacellstumör) att leva längre med sin sjukdom. Det finns mycket vi själva kan göra för att hålla oss så friska som möjligt, så länge som möjligt. Livsstilsforskaren Alicja Wolk är en verklig expert på ämnet. Här berättar hon om sina studier och ger fem konkreta råd som kan minska risken för cancer. Livsstilen som kan En förändrad livsstil kan fördröja en eventuell sjukdom till längre upp i åldern. Hur går forskning kring livsstil till? Låt mig först nämna lite historik. 1989 började jag med fall-kontrollstudier vilket innebär att man frågar personer i två likartade grupper om hur de har levt. Skillnaden är att personerna i den ena gruppen nyss har fått en cancerdiagnos, medan de i den andra gruppen inte har det. Därefter jämför man gruppernas svar på frågor om kost och annan livsstil, och drar slutsatser om livsstilens roll vid cancer. Tyvärr kan fall-kontrollstudier ge osäkra resultat. Finns det bättre metoder?, i dag arbetar jag endast med prospektiva, populationsbaserade kohorter. Låter krångligt, men principen är enkel. I samband med mammografiundersökning har vi ställt livsstilsfrågor till 60 000 kvinnor från Uppsala och Västmanland födda 1914-1948. Ungefär vart tionde år får de svara på en ny enkät eftersom vissa ändrar sin livsstil över tid. Sedan 1997 genomför vi samma slags studie även på 50 000 män, födda 1918 1952. Vi inhämtar varje år rapporter om nya cancerfall bland de tillfrågade, och vi kan då studera om en viss livsstil är överrepresenterad bland de personer som drabbas av cancer. Vilka livsstilsfaktorer påverkar hälsan negativt? Bristfällig kost, stillasittande, rökning, alkohol och fetma. Det fina är att en god livsstil förebygger både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, ja kanske även Alzheimer, men jag återkommer till skillnaden. Om man sköter sig bra på dessa fem punkter kan man minska risken för till exempel tjocktarmscancer med 70 procent, för hjärtinfarkt med 80 procent och för typ 2-diabetes med 90 procent. Rökning ökar risken inte bara för lungcancer utan även för många andra cancerformer. Kom ihåg att bocka av alla fem livsstilsfakto- 14 Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering förebygga cancer rer; man kan till exempel inte kompensera rökning med att vara smal eller äta extremt nyttig kost. Kan dålig kost orsaka cancer? Inte direkt, men god kost hjälper kroppen att skydda sig mot cancer. Ät minst ett halvt kilo av olika grönsaker och frukter om dagen. Frukt och grönt innehåller inte bara antioxidanter och fibrer utan även andra skyddande substanser, och varje grönsak har sin egen unika uppsättning. g uppskattar frysta grönsaker för de är näringsmässigt fullvärdiga och sparar tid. Välj påsar med blandad broccoli, blomkål och morötter till exempel, eller blanda själv. Koka dem lätt. Ät också rotfrukter och baljväxter som exempelvis ärtor och sojabönor; även de innehåller olika substanser som skyddar kroppen. Och fullkorn förstås. Rött kött, det vill säga nöt-, gris- och lammkött, är bra men begränsa intaget till högst ett halvt kilo per vecka. Charkuterier bör man undvika; själv äter jag skinka endast till jul och påsk. Välj i stället kyckling och fisk och då gärna lax eller annan fet fisk. Begränsa också mängden godis, kakor och söta drycker, produkter som lätt kan bidra till övervikt. Dessutom har studier visat att socker kan öka risken för bukspottkörtelcancer som tyvärr är en svårbehandlad sjukdom. Kosttillskott kanske kan hjälpa till? Det är tveeggat. De flesta av oss har ingen nytta av kosttillskott och de hjälper inte mot canceruppkomst eller förebygger återfall av cancer. Rökare som tar kosttillskott löper faktiskt ökad risk att dö i cancer. Och personer som tar till exempel vitamin C eller E i stora doser riskerar att få grå starr tidigare i livet och har fördubblad risk för njursten. Vitamin D ska man heller inte överdosera, varken i tablettform eller via solen. Det räcker med 10 minuters solande per dag för att kroppen ska bilda tillräckligt med D-vitamin, så det finns ingen anledning att utsätta sig för stark sommarsol under en längre tid, det är enbart skadligt och ökar risken för hudcancer. Endast en liten grupp människor som, kanske på grund av sjukdom, inte kan äta en fullgod kost kan kompensera med multivitamin eftersom doserna här är små. Alkohol i små mängder sägs vara bra för hjärtat, gäller det även för cancer? Nej, alkohol är kopplad till ökad cancerrisk, så ur cancersynpunkt ska man inte dricka något alls. Men väljer man att dricka ska man göra det i mycket måttliga mängder, motsvarande högst 10 cl vin för kvinnor och 20 cl vin för män per dag. Hur kan fysisk aktivitet minska cancerrisken? Fysisk aktivitet och större muskelmassa leder till en effektivare ämnesomsättning. Studier visar att kvinnor tappar flera procent av sin muskelmassa per år efter klimakteriet, så det är en god idé att motverka det genom styrketräning av något slag. Ju fler muskelgrupper som involveras i träningen, desto bättre. g ska genast erkänna att min personliga svaghet bland livsstilsfaktorerna är just fysisk aktivitet; styrketräning är inte min favoritaktivitet, men jag tar i alla fall raska promenader. Det tar 55 60 minuter för mig att gå snabbt hemifrån till arbetet. Det kan alla göra, det är enkelt och kostar ingenting. Professor Alicja Wolk har haft stöd från Cancerfonden sedan 1990, vilket gav henne möjlighet att under två år forska på Harvarduniversitetet i USA. Hon har tidigare suttit i Cancerfondens prioriteringskommitté och forskningsnämnd och är en del av Cancerfondens expertråd. År 2010 erhöll hon Distinguished Professor Award. I dag leder hon en stor forskargrupp i nutritionsepidemiologi på Karolinska Institutet i Solna. Cancerfondens årsberättelse 2012 15
Forskningsfinansiering pågående studier där vi bara observerar vad folk gör, kan man i interventionsstudier alltså påverka livsstilen. Det skulle innebära att vi väljer ut en grupp som tidigare diagnosticerats med cancer och under övervakning hjälper dem att komma i gång att träna två till tre gånger per vecka. Antalet återfall av cancer i denna grupp jämförs sedan under flera år med antalet i en jämförbar kontrollgrupp som inte tränar. Fördelen med interventionsstudier är att de ger säkrare resultat. Nackdelen är att det är dyrt. Det är inte forskarna som kostar extra, utan den personal som ska instruera deltagarna och övervaka träningen. g är medlem i ett europeiskt samarbete där vi hoppas få stöd från EU och jag försöker även samla in pengar i Sverige. Nästa steg är att genomföra en liknande intervention kring kost, vilket våra italienska kolleger redan påbörjat. Det kanske är så, att vi alla har någon svaghet? Få lever perfekt på alla punkter. Och jag tror att de flesta vet med sig vilken eller vilka av dessa fem livsstilsfaktorer som man ligger sämre till på och som man därför bör åtgärda. Det är aldrig för sent. Även om man har misskött sig tidigare kan en förändrad livsstil fördröja en eventuell sjukdom till längre upp i åldern. Har inte vissa människor skydd av genetiska skäl? Jo, men så länge vi inte vet vilka som eventuellt är skyddade, bör alla bortse från det och göra vad de kan för att förebygga cancer. Hur vill du forska vidare? I dag lever fler än 400 000 personer i Sverige som någon gång fått diagnosen cancer. Det finns 85 små och korta studier som visar att cancerpatienter mår bättre av fysisk aktivitet. Men jag är ute efter svaret på den verkligt viktiga frågan: kan träning förhindra att cancern återkommer? Den studien vill jag göra i form av så kallad intervention, vilken är nästa fas inom livsstilsforskningen. I motsats till våra nu Som individer kan vi förebygga cancer, men kan även samhället göra det? Om interventionen bevisar att fysisk aktivitet förebygger återfall av cancer förväntar jag mig att sjukvården lägger till instruktörsledd träning som en naturlig fortsättning på en i övrigt framgångsrik cancerbehandling, finansierat av det allmänna. Den kostnaden tas igen på minskat antal återfall. När det gäller kost kan livsmedelsföretag göra mycket. Kött har blivit billigare jämfört med grönsaker och rotfrukter. Varför inte visa kunderna att man bryr sig om folkhälsan genom att sänka påslaget på den hälsosamma maten och öka påslaget på kött, godis och läsk? Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? Att de kan känna sig stolta över att i hög grad ha bidragit till att Sverige är internationellt framstående både när det gäller tidig upptäckt av cancer och effektiv cancerbehandling. Svensk forskning har också bidragit till bättre förståelse om hur cancer kan förebyggas. Men vi kan bli bättre på alla områden. Det är dags att satsa mer på interventionsforskning hos cancerpatienter för att få kunskap om möjligheter till bättre livskvalitet efter diagnos, färre återfall och längre överlevnad. l Rök inte l Var fysiskt aktiv varje dag l Ät minst fem portioner grönsaker och frukt varje dag l Begränsa konsumtionen av alkohol l Undvik att vistas oskyddad i solen mellan kl 11 och 15 Europeiska koden mot cancer 16 Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering Patienter med huvud-halscancer sjukskrivs upp till sex månader och många kan under tiden inte äta på grund av den tuffa behandlingen. Även kroniska biverkningar uppstår, som exempelvis muntorrhet. Professor Tina Dalianis söker metoder som skulle innebära bättre och lindrigare behandlingar. Stort tack för allt stöd! Vilket stöd får du från Cancerfonden? Cancerfonden har stöttat min forskning ända sedan 1986. För närvarande får jag en miljon kronor om året i tre år för studier på virus och cancer hos människor samt vaccinutveckling mot cancer. Två virusfamiljer, humant papillomvirus (HPV) och humana polyomvirus, är särskilt betydelsefulla i sammanhanget, säger Tina Dalianis. Vad handlar din forskning om? Vi har ett antal projekt. Det största rör tonsill- och tungbascancer och HPVs roll där. På grund av dålig prognos har behandlingen mot all huvud-halscancer (där ovan nämnda tumörer ingår) i allmänhet blivit kraftfullare vilket leder till svåra biverkningar. Men vår forskning har visat att vissa av patienterna med tonsill- eller tungbascancer förorsakad av HPV-virus har en betydligt bättre prognos med lindrigare behandling. De har 80-procentig överlevnad jämfört med 20 40 procent för patienter med tonsill- och tungbascancer (och övrig huvud-halscancer) orsakad av exempelvis rökning och alkohol. Därför skulle man kunna behandla 80 procent av patienter med HPV-positiv cancer på ett lindrigare sätt och de skulle slippa de svåra biverkningarna. I dag utgör patienter med HPV-positiv tonsill- och tungbascancer en fjärdedel av alla patienter med huvud-halscancer. Men om tio år kommer de utgöra hälften av alla huvudhalscancerfall eftersom andelen HPV-positiv tonsill- och tungbascancer ökar kraftigt. Detta innebär att allt flera patienter kommer att överbehandlas om inget görs. Hur går ni till väga? Vi vill hitta biomarkörer som tillsammans med vetskap om att tumörerna är HPV-positiva kan hjälpa oss förutsäga vilka 80 procent av de HPV-positiva tonsill- och tungbascancerfallen som är lättbehandlade och kommer svara bra på lindrigare behandling. Vi har tre lovande markörer som vi studerar närmare. Vi har tittat på 220 patienter där vi har kunnat identifiera 70 som det har gått bra för, och de som har en av biomarkörerna. Nu hoppas vi att de två andra biomarkörerna pekar ut ännu flera patienter inom gruppen som det också har gått bra för med den lindrigare behandlingen. Om vi kan se att kanske 95 procent av alla patienter med en viss biomarkör har klarat sig, då är det sådana patienter vi ska välja ut vid en klinisk studie som syftar till att minska behandlingen. Kan det leda till bättre behandlingar?, eftersom varje patient får den behandling som passar bäst för honom eller henne. Och att biverkningarna inte blir värre än nödvändigt. Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? Stort tack för allt stöd vi får! Varje forskare gör kanske ett par riktigt bra fynd i sitt liv. Men utan forskningsstöd hade jag inte lyckats, och det gäller också för många andra forskare. Stöd kommer även från annat håll men det är Cancerfonden som funnits i alla år och som gör att vi kan jobba uthålligt vi fick kämpa länge för att få gehör i forskarvärlden kring våra rön om HPV och huvudhalscancer, avslutar Tina Dalianis. Professor Tina Dalianis med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet i Solna. Namn: Tina Dalianis Institut: Professor vid Karolinska Institutet, Solna Forskar om: Virus och cancer hos människa samt vaccinutveckling mot cancer Cancerfondens årsberättelse 2012 17
Forskningsfinansiering Vid kliniska prövningar av nya läkemedel vet man i dag inte vilka patienter som kommer att svara på behandlingen. Genom en diagnostisk plattform hoppas docent Jonas Nilsson kunna lösa det problemet, så att man snabbare kommer fram till vilka läkemedel som fungerar bäst och hur. Cancer inte längre en gåta för tumörceller, och om hämmare som kan binda till dessa är möjliga mål för nya läkemedel. Vi har skapat modeller i möss som bär på antingen egenutvecklade tumörer eller mänskliga cancerceller. Målet är att definiera vilken signatur en viss cancer har som gör det möjligt att se om en patient borde behandlas med ett visst läkemedel eller ett annat en diagnostisk plattform kan man säga. Namn: Jonas Nilsson Institut: Docent vid Sahlgrenska Cancer Center vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Forskar om: Gener som är involverade vid svar på DNA-skador Vi försöker överföra det vi har lärt oss vid grundforskningen till läkemedelsutveckling. Vilket stöd får du från Cancerfonden? g har två bidrag. Dels en cancerforskartjänst (Young Investigator Award) under 2007 2013, dels ett projektbidrag på 800 000 kronor per år under 2013-2015. Vad handlar din forskning om? Sedan länge är det känt att så kallade Myc-gener, som bland annat styr cellens ämnesomsättning, kan orsaka cancer. Dessa upptäckter har gett oss behandlingar som kan förebygga en del allvarliga former av cancer. Vår forskning nu för tiden däremot syftar till att hitta behandlingar mot fullt utvecklad cancer, och därför studerar vi i stället gener som är involverade vid svar på DNA-skador. Hur går ni till väga? Vad vi försöker göra är att translatera, det vill säga överföra, det vi har lärt oss vid grundforskningen till läkemedelsutveckling. Vi vill veta varför genprodukter som kan svara på DNA-skador är viktiga Kan det leda till bättre behandlingar? När man i dag gör kliniska prövningar av nya läkemedel på patienter, vet man inte på förhand vilka patienter som kommer att svara på behandlingen. Kanske bara några få eller ingen alls? Med hjälp av vår diagnostiska plattform kan man välja ut rätt patienter som ska delta i den kliniska prövningen, det vill säga de som man vet har den genetiska signatur som krävs för att kunna svara på behandlingen. Det här effektiviserar den kliniska prövningen och i slutänden kommer man snabbare fram till vilka läkemedel som fungerar bäst och hur. I dagsläget fokuserar vi i första hand på melanom och lungcancer för plattformen, men fortsätter även vår grundforskning om Myc-styrd lymfkörtelcancer (lymfom). Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? För 30 år sedan var cancer en gåta. Det är den inte längre. Tack vare gåvor till cancerforskningen vet vi vad cancer är och hur den uppkommer. Vi behöver fortsatt givande för att överföra den kunskap vi har på molekylär nivå till behandlingar som inte bara förlänger livet med några månader utan gör cancer till en kronisk sjukdom som man kan leva med, eller som botar helt, avslutar Jonas Nilsson. 18 Cancerfondens årsberättelse 2012
Forskningsfinansiering Cancerfondens forskningsnämnd beslutade 2011 om en extra tilldelning av forskningsmedel till vårdforskning 2012. Karin Nordin är huvudansvarig för det forskningsprojekt som valdes ut efter en särskild utlysning. Kan träning minska besvären vid behandling? Namn: Karin Nordin Institut: Professor vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet Forskar om: Hur fysisk träning kan minska extrem trötthet vid cancerbehandling Vilket stöd får du från Cancerfonden? g har två bidrag. Dels en andel av 10 miljoner kronor som under en femårsperiod tilldelas universiteten i Lund, Linköping och Uppsala, dels ett eget projektbidrag på 2, 4 miljoner kronor under tre år. Båda anslagen går till det vårdforskningsprojekt som jag nu arbetar med, säger Karin Nordin. Vad handlar projektet om? Väldigt många som drabbas av och behandlas för cancer lider av en extrem trötthet som inte går att vila sig ifrån. Denna orkeslöshet försämrar i många fall livskvaliteten kraftigt. Vi vill dels ta reda på orsaken till denna trötthet, dels undersöka hur fysisk träning kan minska besvären. g samarbetar med Sussanne Börjeson, docent och sjuksköterska vid Universitetssjukhuset i Linköping och Maria Hellbom, psykolog och chef för rehabiliteringssektionen vid Skånes onkologiska klinik. Hur går ni till väga? Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet verkar minska trött- Vägen mellan ett bidrag till Cancerfonden heten. Vi vill studera hur hård och en förbättrad cancervård är alltså kort. tienterna ska motiveras till akti- träningen bör vara och hur pavitet på ett uthålligt vis. 600 patienter med olika cancerformer ingår i studien. De lottas till att träna endera med låg intensitet eller med hög intensitet, med eller utan ett beteendemedicinskt stöd. Träningen sker individanpassat två gånger i veckan under sex månader. Vi analyserar sedan effekten av träningen. Hur har den påverkat trötthet, sinnesstämning, livskvalitet och sjukdomsförlopp? Finns biverkningar? Följer de sin träningsplan? Hur snabbt kommer de tillbaka till arbetet? Samtidigt studerar vi hur inflammatoriska markörer påverkas av träningen för att se vilka mekanismer som ligger bakom tröttheten. Kan det leda till bättre behandlingar?, om studien tydligt visar hur träning kan minska tröttheten bedömer jag att metoden snabbt får fäste i cancersjukvården. Många patienter frågar vad de själva kan göra för att förbättra sin situation, och förhoppningsvis kommer vår studie kunna ge dem svaren. Fysisk träning är billigt och lättillgängligt så det handlar mest om kunskap och motivation. Hela samhället har dessutom ett intresse av att patienterna kommer tillbaka till arbetet så snart som möjligt. Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? Att resultatet från ett lyckat vårdforskningsprojekt väldigt snabbt kan komma patienter till godo i deras vardag. Vägen mellan ett bidrag till Cancerfonden och en förbättrad cancervård är alltså kort. Och behovet är stort eftersom 80 till 90 procent av alla som drabbas av cancer även drabbas av denna extrema trötthet och försämrade livskvalitet, avslutar Karin Nordin. Cancerfondens årsberättelse 2012 19