Alternativ 2, Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

2009-09-29 1 (45) RAPPORT Projektering av sorterings- och biogasanläggning, ekonomiska beräkningar för drift och marknad samt utredning beträffande utnyttjande av rötrest till gödsel för Kretslopp Follo. Alternativ 2, Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson

2009-09-29 2 (45) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Slutsats... 4 2 Förutsättningar... 5 2.1 Dimensionerande avfallsmängder... 5 2.2 Konstruktionsförutsättningar... 5 3 Leverans av subststrat till anläggningen... 7 3.1 Funktionsbeskrivning... 7 3.2 Tekniska specifikationer... 7 4 Homogenisering/Sortering... 8 4.1 Funktionsbeskrivning... 8 4.1.1 Påsöppning... 8 4.1.2 Homogenisering... 8 4.1.3 Sortering... 8 4.2 Flödesschema... 9 4.2.1 Dimensionering... 10 4.3 Arbetsschema... 10 4.4 Provsortering, sorteringsresultat.... 10 4.5 Tekniska specifikationer... 16 5 Mottagning och inmatning av substrat... 19 5.1 Funktionsbeskrivning... 19 5.2 Dimensionering... 19 5.3 Analys av råmaterialet med kommentarer... 19 5.4 Flödesschema... 20 6 Hygienisering... 21 7 Rötkammare... 22 7.1 Funktionsbeskrivning... 22 7.2 Uppehållstider... 23 7.3 Gasproduktion... 23 7.4 Tekniska specifikationer... 23 8 Gassystem... 24 8.1 Funktionsbeskrivning,... 24 8.2 Dimensionering... 25 8.3 Flödesschema... 25 8.4 Tekniska specifikationer... 25 9 Gasanvändning... 26 9.1 Funktionsbeskrivning, Elproduktion... 26 9.1.1 Dimensionering... 26 9.2 Värmetransport Användande av fjärrvärme för uppvärmning av anläggningen... 27 9.3 Flödesschema... 27 9.4 Tekniska specifikationer Exempel... 27 10 Rötresthantering... 28 10.1 Funktionsbeskrivning... 28 11 Blockschema... 29 12 El & Styrsystem... 30 13 Byggnader... 31

2009-09-29 3 (45) 13.1 Bygg och rumsbeskrivning... 32 14 Markarbeten... 33 14.1 Hårdgjorda ytor... 33 14.2 Mediaförsörjning... 33 14.3 Eldistribution... 33 14.4 Transporter... 33 15 Ekonomi... 34 15.1 Investeringskostnader... 34 15.2 Övriga kostnader... 35 15.3 Driftskostnader... 35 15.4 Intäkter... 37 15.5 Övriga basuppgifter för investeringskalkylen... 38 15.6 Investeringskalkyl med plastsorteing... 40 15.7 Återbetalningstid samt internränta.... 41 16 Ritningar... 42 17 Flödesschema Förbehandling... 43 18 Flödesschema Torrötning... 44 19 Flödesschema gas... 45

2009-09-29 4 (45) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kretslopp Follo är benämningen på ett projekt i vilket FolloRen projekterar en anläggning som består av i huvudsak 2 delar. Den första delen består av en förbehandlingsanläggning i vilken avfallet sorteras, den andra av en biogasanläggning. Projektets målsättning är att ägarkommunernas hushållsavfall skall behandlas med bästa möjliga effektivitet avseende samhällsservice ekonomi och återvinning. Grundförutsättningen är att invånarna i ägarkommunerna skall källsortera sitt avfall. Källsorteringens tyngdpunkt skall läggas på bortsortering av orena och miljöskadliga komponenter i avfallet. Källsorteringens målsättning är att den avfallsfraktion som skall förbehandlas i den ovan nämnda sorteringsanläggningen skall ha en renhet som möjliggör vidarebehandling av de fraktioner som blir resultatet av vidaresorteringen i nämnda förbehandlingsanläggning. Genom att koncentrera informationen till invånarna i ägarkommunerna till det som rör avlägsnande av miljöskadliga komponenter i avfallet och genom att inte komplicera informationen med andra budskap som rör uppdelning av avfallet i restavfall och matavfall så anser FolloRen att man har unika möjligheter att låta maskiner göra en större del av sorteringsarbetet än vad som för närvarande är vanligt förekommande i andra kommuner. Genom att använda en väl beprövad anläggningstyp för mekanisk sortering av hushållsavfall anser Folloren att den totalt utförda sorteringen kommer att vara effektivare. Den valda anläggningstypen har visat att den utsorterade mängden lättnedbrytbart organiskt material är större än andra jämförbara totala lösningar samt att restfraktionens utseende, renhet och beskaffenhet gör den lätt att vidarebehandla och återvinna både då det gäller förbränning och återanvändning (Ref. DANMAT provsortering) Danmat AB fått i uppdrag att projektera, kostnadsberäkna och efter givna förutsättningar utföra intäkts och kostnadsanalyser avseende projekt Follo. Delar av studien har utförts i nära samarbete med UMB (Universitetet för miljö och Biovetenskap) 1.2 Slutsats Under de i denna rapport nämnda förutsättningar är investeringen i en kombinerad sorterings och biogasanläggning placerad i Vestby kommun intill den planerade anläggningen för produktion av fjärrvärme. Vid en behandlingsavgift på 850 NOK per ton är investeringen återbetald på ca 13 år För detaljerad information, se kapitel 15: Ekonomi

2009-09-29 5 (45) 2 Förutsättningar 2.1 Dimensionerande avfallsmängder Det hushållsavfall som produceras i ägarkommunerna Frogn, Nesodden, Oppegård, Ski och Ås skall behandlas i anläggningen. För att klara av en befolkningsökning så är anläggningen dimensionerad för en ökning i avfallsmängder av 2,5 % i 5 år. Trädgårdsavfall motsvarande en mängd av 10 000 ton/år kommer också att tillföras torrötningsanläggningen. Inget flytande avfall kommer att tillföras anläggningen, vilket innebär att endast fastgödsel i form av hästgödsel kommer behandlas i torrötningsanläggningen. Reservkapacitet finns för behandling av motsvarande ca 2200 ton matavfall/år utan att att anläggningens kapacitet överskrids vid drift enbart dagtid. Fast avfall Hushållsavfall från FolloRen: Näringsavfall: Reservkapacietet (motsvarande matavfall) Hästgödsel: Trädgårdsavfall Totalt: 20 365 ton/år 1 697 ton/år 2 263 ton/år 920 ton/år 10 000 ton/år 35 245 ton/år 2.2 Konstruktionsförutsättningar Anläggningen skall kunna behandla ovan nämnda avfallsmängder på dagtid under 1 skift. Dimensioneringsmässigt är förbehandlingsanläggningen kalkylerad att vara i drift 260 dagar per år. Torrötningsanläggningen skall kontinuerligt vara i drift och homogeniserat avfall med ca 30-35 % TS skruvas fortlöpande som ett pluggflöde in i en horisontellt placerad rötkammare. Beskickning skall ske med 55 ton/dygn. Temperaturen hålls i ett termofilt område, och ska inte understiga 55 grader. Rötkammaren är dimensionerad för en uppehållstid av 15 dagar, vilket innebär en volym av 1600 m 3, och en organisk belastning på 8,7 kg. org /m 3 rötkammarvolym och dygn. Anläggningen kommer att producera ca 235 Nm 3 biogas/tim Gasanläggningen är emellertid dimensionerad för en gasmängd av 350 Nm 3 /tim. Gaslagret är dimensionerat för att kunna lagra 1 timma av anläggningens gasproduktion. Gaskompressorn skall kunna trycksätta gasen och om så erfordras distribuera den i en gasledning med diametern 160 mm till en plats inom en radie av 2 km.

2009-09-29 6 (45) Näringsinnehåll av kväve och fosfor i inkommande substrat till biogasanläggningen Inkommande substrat Ton N/år Ton P/år Follo,organiskt utsorterat 61,1 6,1 Näringsavfall 17,8 8,9 Trädgårdsavfall 45 21 Reservkapacitet motsvarande matavfall 22,4 2,2 Totalt ton /år 146,3 38,2 Den rest som återstår efter rötning avvattnas och lagras/mognar därefter i box innan avyttring till lantbruk eller annan mottagare av biogödselprodukt sker. Total boxvolym uppgår till ca 2600 m 3, vilket innebär att transport till mottagare av produkt bör ske varannan månad, för att tillräcklig lagringskapacitet ska erhållas. Under arbetets gång har ett flertal lokaliseringsalternativ diskuterats. Ursprungligen var etableringen tänkt att ske på Traktorprovbanan strax norr UMB. UMB och Ås kommun har emellertid haft önskemål om att pröva andra möjliga etableringsplatser. Närheten till UMB är endast väsentlig då behandling av husdjursgödsel skall vara ekonomiskt möjlig. Processen förutsätts då vara en sk. våt process. Då vätskan i husdjursgödseln inte finns tillgänglig vid andra etableringsplatser förutsätts därför torr rötning dvs. en teknik i vilken vätska, exempelvis gödsel, inte tillförs. Ur etableringssynpunkt har därför andra alternativ studerats, ett vid Vinterbro och nu slutligen det alternativ som är mest aktuellt i Vestby kommun intill den planerade fjärrvärmeanläggningen.

2009-09-29 7 (45) 3 Leverans av subststrat till anläggningen 3.1 Funktionsbeskrivning Fast avfall levereras till anläggningen med hjälp av fordon. Avfallet vägs och vikten registreras med hjälp av en fordonsvåg med kapaciteten 50 ton. I kontrollrummet installeras en PC innehållande ett vågprogam i windowsmiljö. I detta program lagras alla vägningar och uppgifter om fordon, tid, lämnande företag etc Efter vägning töms fordonets innehåll i en av två bunkrar i ankomsthallen. Med hjälp av en kran med gripskopa lastas materialet på ett transportband. Gripskopan styrs så att ett eventuellt blötare avfall blandas med ett torrare så att en lämplig fuktighet uppnås. Gripskopan kan programmeras för automatisk drift. 3.2 Tekniska specifikationer Se sammanställning i bilaga Tekniska specifikationer

2009-09-29 8 (45) 4 Homogenisering/Sortering 4.1 Funktionsbeskrivning 4.1.1 Påsöppning Avfallet som lastats på inmatningsbanden i mottagningshallen matas till ett bräckverk. Avfallet passerar igenom ett bräckverk som öppnar förpackningar såsom plast och papperspåsar. Påsöppningen sker genom att avfallet skall passera genom en spalt mellan en fast axiellt placerad balk och en trumma försedd med spiralformade medbringare som också transporterar avfallet framåt, axiellt. Denna påsöppningsprocess utgör grunden för hela den efterkommande behandlingen eftersom påsöppning sker utan att avfallet krossas. Huvuddelen av avfallet förblir intakt så att exempelvis ett felsorterat batteri inte kontaminerar det övriga avfallet i den efterföljande processen. Det övriga materialet behåller sin skillnad i storlek vilket senare gör det lättare att skilja åt. 4.1.2 Homogenisering Efter påsöppningen matas materialet med hjälp av de spiralformade medbringarna in i en homogeniseringstrumma. I denna blandas allt material noga och allt material som kan absorbera vatten och/eller sönderdelas genom en mild behandling bildar en slurry av fina partiklar. Eventuellt kan vatten tillföras processen om avfallet skulle vara för torrt eller torv tillföras om det skulle vara för fuktigt. Avfallet processas i satser om max 30 ton avfall. Varje sats avfall homogeniseras under 9-13 timmar. Detta avslutar förberedelsen för den efterkommande sorterings/separationsprocessen. Efter homogeniseringsprocessen så öppnas homogeniseringstrumman och töms. Tömningen av en trumma tar ca 2 timmar. 4.1.3 Sortering Då homogeniseringstrumman töms passerar det homogeniserade materialet ett antal separering och sorteringsutrustningar. Separering och sortering av olika fraktionerna utförs av konventionell sorteringsutrustning. Som ett första steg passerar materialet en överbandsmagnet som avlägsnar magnetiskt material. Därefter fortsätter materialet till en trumsikt med håldiametern 80 mm (Se Screen d=80 mm nedan). Här sker en uppdelning i två materialströmmar. Den första strömmen utgörs av det material som faller igenom sikthålen, (accept) den andra utgörs av det material som inte faller igenom hålen (reject). Acceptmaterialet fortsätter och utgör huvudströmmen Rejectmaterialet som i huvudsak består av folieplaster töms på ett accelererande band för att erhålla en högre hastighet än tidigare. På så sätt ökas avstånden mellan de olika utsorterade detaljerna på bandet. På bandet belyses materialet med en lampa. Beroende på vilket typ av plastmaterialet de olika plastdetaljerna utgör så reflekterar de infrarött ljus med en liten variation. En känslig NIR-detektor (Near Infra Red detector) registrerar vilken typ av material som passerar på bandet samt dess läge på detta. Genom att styra pulserna till ett stort antal tryckluftsmunstycken som är placerade längs hela bandets bredd tillser NIR-enheten tillser att önskad plast avskiljs från oönskat annat material. Plastmaterialet transporteras till en ballistisk sikt. Det oönskade materialet transporteras vidare för uppsamling och utgör bränslefraktion.

2009-09-29 9 (45) I nämnda ballistiska sikt delas materialströmmen i tre delar. Eftersom sikten har en håldimension av 60 mm lutar en aning motströms kommer tyngre plastdetaljer att rulla bakåt på sikten och det lättare plastmaterialet transporteras framåt uppåt på sikten. Det material med mindre storlek än 60 mm kommer att ledas tillbaka till huvudströmmen tillsammans med det material som accepterades av förstnämnd trumsikt med diametern 80 mm De bägge plastströmmarna transporteras vidare till ytterligare 2 st NIR detektorer. Dessa delar upp plastströmmarna i totalt 4 strömmar som samlas upp separat. Den första innehåller PE/PP och PET, en andra innehåller en restplastfraktion Hårdplast. Den tredje innehåller PE film och den fjärde en restfraktion. (Se även översikt plastsortering sida 14) Huvudströmmen fortsätter till ytterligare en trumsikt. Denna har en håldimension av 40 mm. Det accepterade materialet som faller igenom sikthålen utgör huvudströmmen och fortsätter för ytterligare siktning. Det rejecterade materialet som består i huvudvak av plast och grövre papper/kartong utgör ytterligare en bränslefraktion som leds till en för denna fraktion avsedd container. Huvudströmmen transporteras vidare till en finsikt, (flip flow). Sikten fungerar genom att materialet släpps på sikten som lutar en aning motströms. Tungt orent material, ex kvarvarande mynt, eller små av hushållen felsorterade bitar av glas eller batterier, rullar bakåt på sikten och samlas upp separat. Lätt material med en storlek större än 10 mm transporteras framåt över sikten för att även detta samlas upp separat. Sistnämnda fraktion utgör ytterligare en bränslefraktion. Det slutligen accepterade materialet faller igenom sikthålen som har en storlek av 8-10 mm och utgör råvara för efterkommande biogasprocess. 4.2 Flödesschema Nedan redovisas flödesschema för Homogeniserings och sorteringsdelen av Follorens anläggning Se även mera detaljerat flödesschema flik xx

2009-09-29 10 (45) 4.2.1 Dimensionering Det går att homogenisera 35 ton avfall i homogeniseringstrummorna per batch. Homogenisering och sönderdelning kan erhållas på ca 9 timmar. Erfarenhetsmässigt har det emellertid visat sig att optimalt resultat för efterföljande sortering erhålls efter 13 timmars homogenisering och ca 25 ton (max 30 ton) per batch. Anläggningen är dimensionerad för att behandla nämnda avfallsmängder under dagtid på 1 skift med en avfallsmängd av 25-30 ton per batch per homogeniseringstrumma. Anläggningen skall i inledningsskedet vara bemannad endast under tiden 07.00-16.00. Homogenisering kan utföras obevakat under nattetid. För att uppnå ovan nämnda driftsförutsättningar krävs att anläggningen utrustas med 3 parallella linjer för påsöppning och homogenisering där varje linje består av ett inmatningsband, ett bräckverk och en homogeniseringstrumma Sorteringsutrustningen är dimensionerad för att kunna sortera under samtidig tömning på två timmar 4.3 Arbetsschema Arbetsschemat nedan beskriver hur de tre linjerna växlingsvis fylls och töms för att erfordrad kapacitet skall erhållas. 4.4 Provsortering, sorteringsresultat. I juni månad 2007 utfördes ett sorteringsförsök i Ludvika med avfall från FolloRen. Försöket utfördes med hushållssopor som inte genomgått manuell försortering och som samlats in i omedelbar anslutning till transporten till Ludvika. Avfallet utgjordes av två homogeniseringsbatcher med vardera 25360 kg dvs totalt 50720 Den ena av batcherna homogeniserades i 13 timmar och den andra i 9 timmar Av tabellerna nedan framgår att det bästa resultatet erhölls efter 13 timmars homogenisering varför anläggningen dimensioneras för denna homogeniseringstid. Vid efterföljande sortering erhölls 25 % av den behandlade avfallsmängden som en organisk rötbar fraktion. Resterande utgörs av knappt 60 % som en bränslefraktion, knappt 2 % som

2009-09-29 11 (45) magnetsikt material och drygt 3 % som plast som kan återvinnas. Knappt 5 % utgörs av en fraktion som bör destrueras I jämförelse med resultaten av Ludvika kommuns avfall är den organiska fraktionen avsevärt mindre (ca 25 % mot ca 45 %) Orsaken till detta kan troligen finnas i det arbete som Ludvika kommun utfört då det gäller information till kommunens invånare samt hur materialåtervinning i övrigt är organiserad. Under de år som anläggningen har funnits i Ludvika har kommunen successivt anpassat återvinningscentralerna till antal och innehåll efter kommunens behov. Behovet styrs i sin tur av anläggningen på så sätt att man vill att avfallet skall vara optimerat för att behandlas i anläggningen. Detta arbete har naturligtvis inte FolloRen haft möjlighet att införa innan provsorteringen genomfördes. I jämförelse så visade resultaten efter sorteringen av avfallet från Follo Ren därför en betydligt större mängd metaller, glas, batterier och brännbart material än avfallet från Ludvika. Ett försök till visuell bedömning av det brännbara materialet gjordes efter sorteringen tillsammans med driftspersonal på anläggningen. Personalen var eniga om att avfallet från Folloren innehöll betydligt större mängder plast än avfallet fån Ludvika kommun. Även mängden avlagda kläder och andra textilprodukter upplevde man som betydligt större i denna fraktion än motsvarande från Ludvika. Resultatet från en plockanalys bör emellertid bekräfta detta innan detta resultat slutligen fastställs. För att undersöka om det var möjligt att ytterligare förädla plastfraktionerna genomfördes under nämnda prov även en samtidig försökssortering av den plastfraktion som sorterades ut med hjälp den första trumsikten (100 mm) och som i Ludvika skickas till förbränning. Försökssortering av plast, flödesscshema Försöksutrustningen bestod i en ballistisk sikt som tillfälligt ställts upp följt av ett accelerationsband och en NIR detektor. Den ballistiska sikten skiljer som tidigare nämnts

2009-09-29 12 (45) tungt material från lättare, accelerationsbandet ökar hastigheten på det lättare materialet som skall vidaresorteras med hjälp av NIR detektorn för att en spridning av materialet skall ske på bandet. NIR detektorn detekterar det materialet som är föremål för sortering och styr att stort antal munstycken som blåser materialet till en separat behållare där det samlas upp Försöket avlöpte väl och 800-900 kg folieplaster sorterades fram. Kvaliteten testades genom att plasten skickades till Svensk plaståtervinning i Arvika AB för granulering. Försöket visade inga problem vid granulering Sammanställning sorteringsresultat Homogenisering i 9 tim Homogenisering i 13 tim

Datum: 2009-09-29 13 (45) Osorterat material, Brännbart reject från NIR Utsorterad tung fraktion, deponirest Utsorterad PE fraktion Utsorterad organisk fraktion Utsorterat tung brännbar fraktion

14 (45) Not: Tydandet av tabellen sammanställning sorteringsresultat ovan innehåller ett antal försvårande faktorer då det gäller utsortering av återvinningsbara folieplaster Provsorteringen utfördes med portabel NIR- utrustning då det gäller utsortering av återvinningsbara folieplaster. NIR-utrustningen kan ej detektera svarta plastsäckar. De sopsäckar som Folloren använder för insamling av avfall i hushållen är Svarta. Sammantaget är det svårt att exakt avgöra hur mycket en stationär utrustning skulle kunna urskilja till återvinning om dessutom färgen på sopsäckarna ändrades. Det enda man med säkerhet kan nämna är att mängden kommer att öka avsevärt De resultat som framkom vid sorteringsförsöket medförde att det slutliga förslaget beträffande utsortering av de olika plastfraktionerna togs fram (Se förklaringen nedan.) Detta ökar ytterligare mängden plast som kan återvinnas samtidigt som kvaliteten på de olika fraktionerna förbättras Översikt plastsortering Vidaresortering av plast (Ref. Titech, Jacob Rognhaug) Baserat på tester med efterföljande värdering/analyser av materialet är slutsatsen att automatisk sortering tekniskt sett är fullgod i jämförelse med återvinning av plast som samlats in genom separata insamlingssystem. Alla tester visar dessutom att mängden plast som återvinns genom automatisk sortering är större än den mängd man samlar in och återvinner genom separata insamlingssystem.

15 (45) Då det gäller plastkvaliteten vid automatisk sortering kommer denna att avvika från kvaliteten vid separata insamlingssystem. Generellt kan man förvänta sig mera organiska föroreningar vilket kan ge mera lukt men som i övrigt inte hindrar vidare återvinning av plasten. På objektnivå kommer renheten att vara väl så god som vid separat insamling. Automatisk sortering som den i detta projekt kommer också att separera hård och mjuk plast samt sortera fraktionerna efter polymertyp. Det betyder att förädlingen av plasten har nått ytterligare ett steg vidare i förhållande till separat insamling och att detta kan ha betydelse vid val av aktör för vidarebehandling. Kvalitetsjämförelserna nedan görs med DSD (Duales System Deutchland) av det skäl att DSD är en stor aktör i Europa och de fraktioner man arbetar med då det gäller plast kommer sannolikt att utgöra norm även i Norge/Skandinavien Följande plastkvaliteter föreslås för utsortering Mjukplast LDPE färgade folieplaster: FolloRen kommer sannolikt att uppnå en likvärding/bättre kvalitet än färgad kvalitet från en DSD sorteringsanläggning dvs mera bärkassar av relativt hög kvalitet och mindre gula säckar med låg kvalitet. Hård plasten. Denna föreslås sorteras ut som en blandning av PE, PP och PET. Denna fraktion kan eventuellt anpassas till önskemålen från en mottagare genom att exempelvis inkludera PS eller genom att exkludera PET. HDPE (Flaskor och kannor, etc): FolloRen kommer troligen att få en kvalitet som liknar DSD men den kommer att ingå in en blandad plastfraktion. Ytterligare vidaresortering kan därför erfordras PET flaskor blandade färger FolloRen kommer troligen att få en kvalitet som liknar DSD men mängden är relativt liten och den kommer att ingå in en blandad plastfraktion. Ytterligare vidaresortering kan därför erfordras. Hård plast PP (och PS):(ej med i översikten) FolloRen kommer troligen att få en plast som innehåller mera organiska föroreningar och därmed en fraktion av lägre kvalitet än DSD. Grunden till detta är att de utsorterade objekten ofta har innehållit något som lämnar rester av organiskt material och som fäster sig på objekten. (Exempelvis Yoghurt och majonnäs i öppna förpackningar. Med ovan nämnd teknik bedöms att 1260 ton plast kan återvinnas

16 (45) 4.5 Tekniska specifikationer Pos Antal Beskrivning Specifikation 1 3 Bräckverk. Vikt ca 5-6 ton Öppnar påsar med hjälp av bräckbalk. I huset finns munstycken för vatteninmatning monterade. Dessa vattenmun stycken används då avfallet är mycket torrt. 1 Motor 37 kw Transmission Frekvensstyrd Bräckverket drivs av en frekvensstyrd motor. Motorn skall reversera då motståndet ökar till följd av stockning eller igensättning. Bräckverket är upphängt i ett ramverk med 4 st stödrullar. Kraftöverföringen sker genom att ett kugghjul driver en kuggkrans på bräckverket. Se även bifogade foto Material i bladhjul (Hjul med medbringare) Tjocklek i bladhjul S 235 eller motsv 8 mm

17 (45) Pos Antal Beskrivning I leveransen skall drivning, motor, frekvensomformare, skydd mot klämning, beröringsskydd utrustning för automatisk smörjning etc. ingå Specifikation 2 3 Homogeniseringstrumma Vikt: ca 18-20 ton Homogeniserar avfallet. En mild sönderdelning sker också så att matavfall och exempelvis papper upplöses. Material med en fastare struktur förblir emellertid intakt. (Ex plastpåsar, glas, plåt, batterier etc) Diameter Längd Volym Varvtal 3 000 mm 18 000 mm Ca 125 m3 0-3 rpm 1 Motor 90 kw 1 Transmission Frekvensstyrd Homogeniseringstrumman drivs av en frekvensstyrd motor. Motorns varvtal skall kunna varieras så att utmatningshastigheten anpassas kapaciteten på efterföljande komponenter. Homogeniseringstrumman ligger på 4 st stödhjul samt förhindras röra sig i axelriktningen mer hjälp av 2 st styrrullar. Kraftöverföringen sker genom att ett kugghjul driver en kuggkrans monterad på homogeniseringstrumman. Ovanpå mantelmaterialet läggs en slityta i hardox. Material i mantel Tjocklek mantel Material i slityta Tjocklek material: S 235 eller motsv 8 mm Hardox eller motsv 4 mm

18 (45) Pos Antal Beskrivning Material i spiral: Tjocklek material i spiral Specifikation Hardox eller motsv 5 mm I leveransen skall drivning, motor, frekvensomformare, skydd mot klämning, beröringsskydd utrustning för automatisk smörjning etc. ingå För tekniska specifikationer sorteringsutrustning, Se sammanställning i bilaga Tekniska specifikationer

19 (45) 5 Mottagning och inmatning av substrat 5.1 Funktionsbeskrivning Till en mottagningshall transporteras dagligen ca 55 ton utsorterat organiskt material från förbehandlingssteget och ca 140 ton förbehandlat trädgårdsavfall med en maxstorlek på 50 mm. I mottagningshallen finns en 20 m lång ficka med ett svagt sluttande plan som fungerar på likartat sätt som ett vandrande golv (med hydrauldrivning). Substratet för rötningen blandas i mottagningsfickan. De ingående materialen (trädgårdsavfall) lastas in med hjälp av en hjullastare och det utsorterade organiska materialet från sorteringsanläggningen med transportband. Materialet i mottagningsfickan räcker för 2,5 dagars beskickning, vilket innebär att helgarbete undviks. Det vandrande golvet matar det blandade substratet till en skruvpump, där spädvätska tillsätts (från våtfasen tank nr 3, se även kapitel 7) så att en TShalt av ca 30 % TS erhålls vid inpumpning till en horisontellt placerad rötkammare. Inpumpningen sker fortlöpande och avfallet förs genom rötkammaren med hjälp av på en axel monterade skovlar. Uppehållstiden är minst 15 dygn och processen är termofil, 55 grader. Uppvärmning sker via värme producerad i gasmotor via en värmecentral och till rötkammaren som är försedd med värmeslingor invändigt. Utrötat material pumpas med kolvpump för avvattning och lastas därefter för lagring/eftermognad i box. 5.2 Dimensionering Rötkammaren är dimensionerad för 15 dygns uppehållstid och uppgår till en volym av 1600 m 3. Boxarna är till antalet fyra och har en total lagringskapacitet av ca 2600 m 3. Producerad mängd biogödsel beräknas uppgå till ca 13150 ton varför boxarna töms och produkt levereras till mottagare varannan månad. 5.3 Analys av råmaterialet med kommentarer Vid analys av organisk fraktion som sorterats ut vid sorteringsanläggningen i Ludvika 2008 erhölls en TS-halt på i genomsnitt 47 %, vilket är något högre än förväntat och innebär att en något högre TS-halt erhålls i slurryn. Den organiska halten analyserades i materialet till i genomsnitt 83 %, vilket ur rötningssynpunkt är föredömligt högt.

20 (45) 5.4 Flödesschema Se även mera detaljerat flödesschema flik xx

21 (45) 6 Hygienisering För att uppfylla kraven enligt förordningen (EG) nr 208/2006 skall behandlingen av den typ av avfall som behandlas i Follo Ren:s anläggning (ej gödsel) avfall valideras med avseende på avdödning av bakterier såsom Enterococcos faesalis, Salmonells samt reduktionen av smittsam titer av vissa värmeresistenta virus. Om avfallet behandlas enligt föreslagen termofil rötningsmetod med pluggflöde kommer i rötkammaren en temperatur av minst 55 o C att hållas. I samband med att uppehållstiden är 15 dagar kommer substratet att hygieniseras enligt nämnd förordning. Ytterligare behandling erfordras därför ej.

22 (45) 7 Rötkammare 7.1 Funktionsbeskrivning Till rötkammaren skruvpumpas en blandning av förbehandlat avfall och trädgårdsavfall tillsammans med lämplig mängd spädvätska, för att uppnå en TS-halt av ca 30 % och en mängd av drygt 2,3 ton/h. Materialet tillföres kontinuerligt. Spädvätska utgörs av avvattnad volym från utrötat material. Denna spädvätska lagras i tankar och tillsätts skruvpumpat material då behov finns. Spädvätskan fungerar som inympning av metanbakterier till råmaterialet. (Se även flödesschema sid 19) Rötningsprocessen sker i termofilt temperaturområde, uppehållstiden med föreslagna inpumpningsmängder och rötkammarvolym på 1600 m 3 blir 15 dagar och den organiska belastningen 8,7 kg. org/m 3 rötkammarvolym och dygn. Tabell över dimensionerande data för biogasanläggningens rötkammare Rötkammare volym; m 3 1600 Mängd inpumpat; ton/dygn 55 Uppehållstid; dygn 15 TS in till rötkammare; % 30 Organisk mängd in ton / dygn 14 Organisk belastning /m 3 rötkammarvolym 8,7 Den organiska belastningen in till rötkammaren grundar sig på nedanstående substratkalkyl. Tabell över årliga substratmängder till rötkammaren Substrat ton/år TS ton TS/år ton org/år Hästgödsel 920 28 257 142 FolloRen,organiskt utsorterat 5091 40 2036 1568 Näringsavfall 1697 21 356 274 1000 0 30 3000 2730 Trädgårdsavfall Reservkapacitet (Motsvarar matavfall) 2263 33 747 575 Total årsmängd 1997 1 6396 5110

23 (45) 7.2 Uppehållstider Uppehållstiden räknat på tillsatt substratmängd och utspädning till ca 30 % TS, beräknas till 15 dagar. 7.3 Gasproduktion Årlig biogasproduktion beräknas uppgå till drygt 1,95 miljoner m3, varav ca 35 %, 732 380 m 3, beräknas bli producerat ur FolloRens utsorterade organiska fraktion. Gaspotentialen som beräknats för FolloRens utsorterade material grundar sig på erhållna rötningsresultat i 2008. substrat till Råvara ton/år m3 gas/år Hästgödsel 920 66175 Reservkap, motsvarande matavfall 2263 268580 Follo,Ren 5091 732380 Näringsavfall 1697 128167 Trädgårdsavfall 1000 0 850000 labskala utförda hösten Gaspotential för rötkammaren Totalt 1997 1 2045300 7.4 Tekniska specifikationer Se sammanställning i bilaga Tekniska specifikationer

24 (45) 8 Gassystem 8.1 Funktionsbeskrivning, Gasen som produceras samlas upp in en gasdom placeras på rötkammarens överdel. I gasdomen finns anslutningar för både säkerhetsventil nödöppning samt till gassystemet. Gasen som transporteras i gasrören är under normal drift överkarburerad (För koncentrerad för att vara brännbar). Som överkarburerad skall atmosfären i gasrören emellertid klassas som zon 0 (Kontinuerligt explosiv). Eftersom utrustning för distribution och övervakning i zon 0 är sällsynt och dyr bör ambitionen vara att sänka klassningen av atmosfären i rören till zon 1. Genom att tillse att rötkamrarna kontinuerligt har ett övertryck så förhindrar man effektivt att atmosfärens luft blandas med gasen och att explosiv gas därmed uppstår. En huvudavstängningsventil skall därför stänga gasledningen till efterföljande system och eller gasklockan om trycket i rötkammaren sjunker. Första komponenten efter gasdomen är därför en tryckvakt. För att ytterligare sänka klassningskravet skall en självövervakande utrustning för övervakning av syrgashalten i utgående gasrör från rötkammaren installeras. Denna skall genom avstängning av anläggningen förhindra att ev. explosiv gas i gasrören distribueras vidare i gassystemet. Vid t.ex. överbelastning av rötkammare kan eventuellt skumning ske. Om skum fortplantar sig i gassystemet och dess komponenter kan snabbt stora rengöringsproblem uppstå. För att förhindra att skum når komponenterna installeras en slam/skumfälla. En turbinflödesmätare är installerad på samlingsrör från rötkammare. Denna registrerar flöde i m3/tim samt sänder en digital puls per m3 till centrala övervakningssystemet. Då gasen bildas i rötkammaren är den mättad med vatten och har en temperatur av ca 55 o C. Då temperaturen faller i gasrören kondenserar vattenångan i gasen till vatten. Detta vatten måste dräneras bort för att inte blockera gasströmmen. Av detta skäl är en kondensvattenavskiljare monterad i alla lågpunkter i systemet. Ett säkerhetskärl är monterat i gassystemets lägsta punkt. Detta har till uppgift att förutom att avlägsna kondenserad vattenånga från gasrören även fungera som en säkerhetsventil. Säkerhetskärlet innehåller ett vattenlås med en höjd av 350 mm. Detta innebär att gastrycket har tryckt undan vattenlåset vid 35 mbar. och släpper då ut gas i ett rör som dras upp ovan tak. Samlingsledningen fördelar sig på 4 st delflöden. Det första delflödet går till gasfacklan, det andra till en gaskompressor för vidare befordran till eventuell extern förbrukare ett tredje till den interna förbrukaren och det fjärde till gaslagret. Varje förbrukare har en turbin-gas flödesmätare för att registrering skall kunna ske av alla delflöden. Dessa registrerar flöde i m3/tim samt sänder en digital puls per m3 till centrala övervakningssystemet. Gasledning till gaslagret har ingen flödesmätare. Under normal drift förbrukas all gas i gasmotorn som utgör den interna förbrukaren. Om denna skulle vara avstängd eller om den inte skulle kunna förbruka all den gas som produceras lagras gasen i gaslagret. Då detta är fullt skickas en signal till gasfacklan vilken startar och brinner tills lagret har nått en lägre fyllnadsnivå.

25 (45) För central övervakning av gastryck finns en tryckgivare monterad i samlingsröret Kombinerade mätuttag och inertiseringsventiler finns monterade på varje sektioneringsavsnitt. Dessa är försedda med avstängningsventiler i serie med tyckluftsanslutning för att snabb koppling skall kunna ske samtidigt som en oavsiktligt öppnad ventil inte skall leda till gasläckage. 8.2 Dimensionering Gassystemet är avsett för ett tryck av < 50 mbar på sugsidan av gaskompressorn. Gaslagret ar avsett att hålla gastrycket på ca 25 mbar. under kontinuerlig drift samt för att lagra gas motsvarande minst 1 timmes gasproduktion Gasfacklan skall kunna bränna gas på ett miljövänligt sätt vid en temperatur av minst 850 o C Facklan är utrustad med automatisk temperaturkontroll. Samtliga kondensvattenavskiljare utrustas med vattenlås i serie med avstängningsventiler för att förhindra att gas läcker ut vid tömning. Samtliga flödesmätare är försedda med by-passledningar för att demontering och rengöring skall kunna utföras under drift. 8.3 Flödesschema Se även mera detaljerat flödesschema flik xx 8.4 Tekniska specifikationer Se sammanställning i bilaga Tekniska specifikationer.

26 (45) 9 Gasanvändning Gasen planeras användas lokalt på anläggningen. Förbrukningen kommer att ske i en gasmotor som producerar all el och värme som erfordras för drift av anläggningen. Överskottsenergi i form av värme och el avsätts på ett eventuellt närvärmesystem/i nödkylare resp. till elnätet 9.1 Funktionsbeskrivning, Elproduktion Då gasmotorn är i drift modulerar denna sin last med avseende på tillgänglig gasmängd. Detta innebar att gasmotorn själv reglerar gaspådrag (el & värmeproduktionen) genom att tillse att gasnivån i gaslagret är konstant. Skulle gasproduktionen öka stiger gasnivån i gaslagret om inte gaspådraget (förbrukningen) ökar. En nivågivare i gasklockan skickar en nivåsignal till centala styrsystemet som skickar denna vidare till gasmotorns styrsystem som ökar effekten för att hålla gaslagrets nivå konstant. Skulle motorn inte klara av att förbruka den gas som produceras så startar gasfacklan automatiskt för att bränna överskottsgasen. (Se även kap. 8 gassystem.) Under normal drift produceras både el och värme. Elen avsätts på Elnätet (0,4 kv) Värmen avsätts eventuellt på ett närvärmesystem. Skulle avsättning för värme inte finnas vilket kan inträffa under varma sommardagar så kyler aggregaten själva ev. överskottsvärme i så kallade nödkylare. Dessa monteras på byggnadens tak Den tillgängliga bränsleeffekten kan variera eftersom biogasproduktionen inte är konstant. Skulle gaseffekten tillfälligt sjunka skall gasmotorn /motorerna kunna reglera ner till 50 % last. För optimal värmeåtervinning är gasmotorn utrustad med värmeåtervinning från motorblock, smörjolja, intercooler samt avgaser. Anläggningen är utrustad för automatisk sykronisering (inkl brytare), Systemet är försett med system för automatisk påfyllning av smörjolja. 9.1.1 Dimensionering Gasmotor och tillhörande generator är dimensionerad för en bränsleförbrukning av ca 1550 kw Nödkylarna är dimensionerade för att kunna kyla bort all värme som motorerna producerar även vid kontinuerlig drift. Utrustningen är dimensionerad för en metanhalt av 50-70 %(Vol) Samtliga delar med en yttemperatur över 50 o C och som kan komma att beröras under normal drift skall isoleras och beklädas med alumimiumplåt Ljudnivån på ett avstånd av 150 m överskrider ej 40 dba vid normal drift. Verkningsgrad (värme) vid inkommande/utgående kylvatten med en temperatur av 70 o C / 90 o C. är 43,9 % Elverkningsgraden är 40%

27 (45) Totalverkningsgraden är 83,9 % Gasmotorns värmesystem är avsett för ett tryck av 16 bar 9.2 Värmetransport Användande av fjärrvärme för uppvärmning av anläggningen Om gasmotorns värmeproduktion ej skulle täcka behovet av värme så kan en oljepanna tillfälligt installeras i hetvattencentralen. Ett sådant behov kan uppstå exempelvis då anläggningen är under uppstart och då gasproduktionen inte har kommit igång Förutom interna cirkulationspumpar, ventiler, expansionstankar, termostater, etc för styrning och kontroll av flöde av vatten består anläggningen även av cirkulationspumpar för matning av Fjärrvärme. Dessa är dimensionerade för en tryckhöjning av xx m 9.3 Flödesschema 9.4 Tekniska specifikationer Exempel Se sammanställning i bilaga Tekniska specifikationer

28 (45) 10 Rötresthantering 10.1 Funktionsbeskrivning Från rötkammare pumpas utrötat material med kolvpump till en separator. Denna avskiljer vätska från rötresten. Rötresten blir härigenom torr. Vätskan samlas upp i tankar. Tankarna är till antalet 3 st. Då den första är full sker en dekantering till den andra och därefter till den tredje. Botten på tankarna är utformade på ett sådant sätt att tömning med slamsugningsbil låter sig lätt utföras. En del av vätskan återförs till processen och överskottet transporteras till åkermark eftersom denna är rik på kväve. De torra fraktionen transporteras till boxar. Dessa är 4 till antalet med vardera en volym av 650m 3. Denna volym motsvarar cirka en månads rötrestproduktion. Boxarna töms minst varannan månad för vidare transport till mottagare av rötrestprodukt. Då spridning av gödsel under perioden november februari ej är tillåtet sker lagring på lämplig lagringsyta hos mottagare av rötrest. Då denna avvattnade produkt har en hög TS-halt på ca 30 %, är den lätt att lagra och därmed lätt att finna lagringsplats under icke spridningssäsong.

29 (45) 11 Blockschema

30 (45) 12 El & Styrsystem

31 (45) 13 Byggnader Byggnaden är utformad med föresatsen att rengöring och dagligt underhåll av processutrustning och fastigheter skall kunna utföras på rationellt och arbetsmiljömässigt säkert sätt. Stommen består av ett pelare/balksystem av stål eller prefabricerad betong med kompletteringar som följer: Ytterväggar med prefabricerade sandwichelement som utgör påkörningsskydd och infästningsmöjligheter för kanalisation av vertikala elstegar (rengörbarhet) och rörstråk Från en höjd på 3,8m och upp till tak utgörs väggarna av isolerade plåtkassetter. Innerväggar i processutrymmen är tillverkade av prefab betongelement för att enkelt möjliggöra maskininstallationer utan krävande förstärkningsåtgärder samt att brandklassningar och gastäthet är lättare att praktiskt utföra. I den lilla personaldelen är väggar utförda som konventionella lättväggar Yttertak består av en högprofilerad plåt isolering och tätskikt Golvet utförs av betong med till i vissa delar inlagda värmeslingor där rengöringsbehov och där personal ofta vistas. Detta för att en säker och hygieniska arbetsmiljö skall skapas. Ytbeläggningar varierar enligt rumsbeskrivning. Rengörning av golvrännor och brunnar förses med lättrengjorda vattenlås. Mottagningshall Mottagningsfickan är lokaliserad i en enkel byggnad utrustad med takrullportar. Portarna är radiostyrda från hjullastaren vilket borgar för att dessa endast är öppna under inlastningen av trädgårdsavfallet. Det finns en enkel värmeanläggning med golvärme under fickan som försörjs via en värmeväxling av vätskefasen på primärsidan. Detta för att substratet under vintertid ej skall frysa, för att undvika luktproblem skall materialet inte förvärmas. Kontrollrum utformas så att operatörerna har en god översikt av hur intransporterna, in/utvägning och inlastning från tippfickor sker. Lyfthjälpmedel installeras så att det på ett enkelt och säkert sätt kan bedrivas underhåll. JFR rumsbeskrivning

32 (45) 13.1 Bygg och rumsbeskrivning

33 (45) 14 Markarbeten 14.1 Hårdgjorda ytor Hårdgjorda ytor utförs enligt gällande normer med ett stabilserat bitumiebärlager 110AG samt ett topplager HAB 100t. Någon grundundersökning har inte utförts och bedömningen är att några extra förstärkningsåtgärder för grundläggning av byggnader och logistikytor inte är nödvändiga. Omfattning av körvägar framgår av situationsplanen.. Det förutsätts att terrassering av ytor för etablering är utförd. Inga kostnader för detta är kalkylerade 14.2 Mediaförsörjning Anslutningar sker till kommunalt nät. 14.3 Eldistribution Eldistribution sker ut på allmänt nät. 14.4 Transporter Transporter av inkommande och utgående material till anläggningen sker med lastbilar. Etableringsplatsen är planlagd industimark med gator, vägar samt VA försörjning. Kostnader för detta är därför ej upptagna.

34 (45) 15 Ekonomi 15.1 Investeringskostnader Homogenisering och Sortering antal kostnad NOK Lamelltransportör: inkl. drivenhet 8kW 3 2 146 000 Trappor, smide, räcke m.m 3 113 000 Bräckverk. inkl. drivenhet 37kW och frekv omr. 3 2 765 000 Homogeniseringstrumma inkl drivning 90 kw: 3 7 544 000 Montage Homogeniseringstrummor och Bräckverk 1 1 156 000 Transport Homogeniseringstrummor och Bräckverk 1 304 000 Betjäningsplatform, trappor 1 35 000 Centralsmörjning: 5kW 1 126 000 Konstruktionsarbete 6 mån 870 000 Sorteringsutrustning exkl. plastsorteringsutrustning 15 507 000 Plastsorteringsutrustning 5 807 000 Totalt: 36 373 000 36 373 000 VS och Ventilation VVS 1 609 000 Ventilation 2 757 000 El och styrutrustning ingåt i biogasanläggning 0 Totalt: 4 366 000 4 366 000 Biogassanläggning (Budgetpris) 43 000 000 43 000 000 Mark & Bygg Bygg och mark inkl traversbanor 19 935 000 Våg samt kontrollutrustning 448 000 Traverser 8 st 972 000 Gripskopa 174 000 Automatik till gripskopa 435 000 Anslutning vatten, avlopp och el. (HSP) 1 000 000 Totalt: 22 964 000 22 964 000 Maskininstallationer och pumpar Bedömd kostnad för komponenter som ej ingår i biogasanl. 500 000 500 000

35 (45) El & Styr Allmän el 1 605 000 Högspänning, fördelning och installation 6 704 000 PLC 3 718 000 Totalt: 12 027 000 12 027 000 Projekteringskostnader Samordning, upphandling kontroll, projektledning 3 800 000 3 800 000 Total investeringskostnad NOK: 123 030 000 15.2 Övriga kostnader Lagring och distribution av rötrest Kostnader för distribution och lagring av rötrest är ej inkluderad i kostnader enligt kap 15.1. Intäkter för försäljning av rötresten är heller inte inräknade i intäktskalkylen. Orsaken är att erfarenheter från andra liknande projekt indikerar att det är svårt att få betalt för gödselvärdet i rötresten. Därför bör investering i utrustning för distribution och lagring belasta slutanvändaren av rötresten Se även kapitel 10.1 Kostnader för tomt och övriga avgifter såsom kostnader för bygglov Rubricerade kostnader är ej inräknade i kostnadskalkylen. Det förutsätts att tomten är terraserad enligt senare specifikation innan projektet inleds. 15.3 Driftskostnader Kostnad för personal Kostnaden för personal har tillsammans med FolloRen fastställts till 400 NOK/timme Personalbehov Efter diskussioner med ansvarig personal vid anläggningen i Ludvika har det konstaterats att personalbehovet för sorteringsdelen av anläggningen är 2 personer. Biogasdelen av anläggningen är en kontinuerlig sluten process och kräver ingen ytterligare personal. Kostnad för reservdelar

36 (45) Efter diskussioner med ansvarig personal vid anläggningen i Ludvika har det fastställts att kostnader för reservdelar över tiden är i genomsnitt 500 000 NOK per år Externa kostnader för service och underhåll Externa kostnader för service och underhåll rör främst Gasmotor och generatoranläggningen. Leverantören lämnar rekommendationer på service intervall och under förutsättning att dessa rekommendationer följs så uppstår de kostnader som omnämns i driftskostnadskalkylen. Gasmotor, Förbrukningsmaterial Även kostnader för förbrukningsmaterial rör främst Gasmotor och generatoranläggningen. Leverantören lämnar rekommendationer på intervall för byte av exempelvis gasfilter, smörjolja, tändstift och övrigt material. Om nämnda rekommendationer följs så uppstår de kostnader som omnämns i driftskostnadskalkylen. Intern förbrukning av El Efter diskussioner med ansvariga personer i Ludvika kan man fastställa att elförbrukningen är ca 30 kwh/ton behandlat fast avfall. Eftersom den föreliggande projekteringen innebär uppdatering och utbyggnad av sorteringsutrustningen beräknas elförbrukningen öka med ca 10 kwh per ton. Även biogasdelen av anläggningen bidrar till en ökad elkonsumtion av ca 10 kwh/ton. Sistnämnda ökning beror främst på den värmepump som återvinner värme ifrån rötresten. Total förbrukning beräknas därför till ca 50 kwh * 24325 ton = 1216250 kwh/år Intern förbrukning av värme Normalt förbrukar en anläggning för produktion av biogas ca 20 % av den restvärme som bildas vid produktion av el. Total förbrukning beräknas därför till ca 1 000 000 kwh Avfall till förbränning Efter de sorteringsprov som genomfördes i Ludvika kunde mängden av den sopfraktion som normalt transporteras till Förbränning bestämmas till ca 60 av avfallsmänden som tillförts från FolloRen, 20365 ton/år efter uppräkning med 2,5 % per år i 5 år. Den totala mängden som blir då 12649 ton per år. Kostnad för förbränning av avfall Förbränningskostnaden består av 2 delar, en avgift och en skattedel. Den totala kostnaden varierar mellan olika anläggningar samt även i viss mån över tiden. Avgiften är bestämd tillsammans med Folloren och satt till 850 kr/ton.

37 (45) 15.4 Intäkter Elverkningsgrad Elverkningsgraden är satt av leverantören av gasmotor och generator till 40 %. Värde för producerad el Värdet för el varierar över året. Värdet har de senaste 12 månaderna varierat mellan 0,29 och 0,68 NOK per kwh. Vid köp av El tillkommer ca 0,15 NOK för avgifter och skatter, 0,3 NOK för nätavgift samt moms. Vid produktion och försäljning av el som producerats av biogas debiteras inte avgifter och skatt, ej heller moms. Betalningsförmågan för denna typ av el bör därför vara större än för annan el. Levereras dessutom elen till direkt till köparens eget nät kommer distributionsavgiften (nätavgiften) inte att debiteras. Eftersom den projekterade anläggningen är en långsiktig investering och trenden de senaste åren har varit stiganden elpriser så sätts Elpriset till 0,5 kr/kwh i intäktskalkylen Värmeverkningsgrad Värmeverkningsgraden är satt av leverantören av gasmotor och generator till 43,9 %. Värde för producerad värme Den överskottsvärme som produceras är planerad att distribueras till den planerade fjärrvärmeanläggningen i Vestby kommun. Enligt uppgift från Vestby kommun så finns avsättning för hela den producerade värmemängden året om. Värmepriset är satt på en nivå som gör att det kan konkurrera med den värme som normalt skall produceras vid den planerade fliseldade anläggningen. Värdet är satt till 0,2 NOK per kwh Plast till återvinning Genomförda plastsorteringsprov har visat att det är möjligt att återvinna plast. Med de förändringar som föreslås i föreliggande studie (se kap 4.4) är det rimligt att man på goda grunder kan anta att 1260 ton plast kan återvinnas per år Försäljningspris plast Det finns idag ingen fungerande marknad för återvunnen plast i Skandinavien. Eftersom den projekterade anläggningen är en långsiktig investering måste man vända sig till andra marknader för att få en realistisk uppfattning om värdet på återvunnen plast över tiden. I nedanstående diagram kan värdet de senaste 18 månaderna för olika plastkvaliteter avläsas.

38 (45) Med ovanstående uppgifter som utgångspunkt är det rimligt att anta att priset på återvunnen plast över tiden i genomsnitt inte kommer att understiga 50 EURO per ton (50 NOK /ton) 15.5 Övriga basuppgifter för investeringskalkylen Driftstid Sorterings anläggningen såväl som biogasanläggningen är processer som kommer att vara i drift kontinuerligt dvs, 8760 timmar per år. Elproduktionsanläggningen däremot är i behov av service i förutbestämda intervaller. Erfarenheter från liknande anläggningar säger att man kan räkna med en driftstid av ca 8300 timmar per år. Planerad service samt oljebyte bidrar till största delen av tiden då anläggningen inte är i drift Gasproduktion Anläggningen producerar ca 2,045 milj Nm 3 biogas per år med ett innehåll av ca 55 Vol % Metan. Gaseffekten uppgår till ca 1290 kw vilket innebär en gasenergi av ca 11,3 milj. kwh per år

39 (45) Antal ton avfall för behandling per år Inläggningen skall behandla avfall från kommunerna inom Folloområdet och Indre Östfold. Tillsammans kommer ca 24300 ton avfall att behandlas. Förutom nämnda avfall kommer även ca 920 ton hästgödsel att behandlas. I intäktskalkylen beräknas endast avfallet utgöra underlag för behandlingsavgiften Intäkter i form av behandlingavgifter Tillsammans med FolloRen har behandlingsavgiften preliminärt bestämts till 850 NOK/ton.

40 (45) 15.6 Investeringskalkyl med plastsorteing

41 (45) 15.7 Återbetalningstid samt internränta. Följande förutsättningar gäller för investeringen Investeringen är: 123 030 000 NOK Ränta på lånat kapital 6 % Återbetalningstid 20 år Inflationen 3,5 % Avskrivningstid: 25 år Intäkter för behandling 850 kr/ton Investeringen är lönsam och ger ett överskott redan år 1 Notera att kostnader för förbränning av det avfall som inte kan återvinnas ingår i driftskostnaderna

42 (45) 16 Ritningar

43 (45) 17 Flödesschema Förbehandling

44 (45) 18 Flödesschema Torrötning

45 (45) 19 Flödesschema gas