Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag

Relevanta dokument
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6)

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,

Skriv namn, program och personnummer på alla inlämnade blad.

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Ladugård, Rävlund, Härryda

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Industrifastighet, Sävenäs, Partille

Affärslokal, Torvalla, Östersund

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Provtagning vid mottagningsstationen för organiskt material på Ryaverket samt slamtömningsstationen i Göddered 2016

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Provtagning mottagning organiskt material. Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Appendix 2. APPENDIX 2. BAKGRUNDSHALTER AV GRUNDÄMNEN BACKGROUND LEVELS OF ELEMENTS. Norrbottens. län. Västerbottens. län. Jämtlands.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Svensk författningssamling

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) för utveckling av Ånge kommun Värdefulla ämnen och mineraler, Temahäfte 21 grus, berg, matjord

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Grundläggande Kemi 1

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Det mesta är blandningar

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A >

Periodiska systemet. Namn:

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Ändringar i Brukstariffen (THB II)

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Fråga 1. Tipstolva Berzeliusdagarna 2019 Tema periodiska systemet och grundämnen

Mendelevs periodiska system

Övningstentamen i KFK080 för B

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande:

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kapitel Repetition inför delförhör 2

1993R0259 SV

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Materia Sammanfattning. Materia

Följande avfall och skrot av andra metaller än järn, och legeringar därav:

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Tentamen KFK080 för B,

Övningar Homogena Jämvikter

Stökiometri IV Blandade Övningar

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

ph = -log[h 3 O + ] = -log[h + ]

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Intermolekylära krafter

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Intermolekylära krafter

Laboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A

Tentamen i Kemi för K1 och Bt1 (KOO041) samt Kf1 (KOO081, även med tillval biokemi KKB045) tisdag (5 timmar)

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Transkript:

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Del 1. Termodynamik (30p) (se lösningar nedan) Måndag 101213 Lämna in dina lösningar på separata blad, och skrivningssidan med dina svar på Biokemidelen Skriv ditt namn på alla inlämnade blad. Instruktioner: Egen miniräknare av valfri typ. För godkänt krävs minst 15 poäng (ett bonuspoäng). För VG (tre bonuspoäng) krävs minst 22 poäng och för MVG (fem bonuspoäng) krävs minst 25 poäng. Alla lösningar och svar skall motiveras och lämnas in på utdelade papper. 1. Butanon (C 3 C 2 COC 3 ) har ångtrycket 100 torr vid vid 298 K och vid samma temperatur har aceton (C 3 COC 3 ) ångtrycket 222 Torr. a) Om man har 350.0 gram butanon, hur många gram aceton måste butanonen blandas med för att det totala ångtrycket ska bli 135 Torr? Antag att vätskorna beter sig idealt, dvs att Rauolts lag kan tillämpas på båda ämnena. (5p) b) Acetons kokpunkt är 329.4 K och dess entropi ökar med 88.3 J mol -1 K -1 vid förångning om trycket är 1 bar. Vad är vap? (5p) 2. Reaktionen I 2 (g) + 2 (g) 2I(g) har jämviktskonstanten K = 54 vid 700 K. a) Vad blir G för reaktionen vid 700 K? (4p) b) Om partialtrycken är I 2 : 0.35 bar, 2 : 0.18 bar och I: 2.85, vad blir G för reaktionen vid 700K (5p) c) Åt vilket håll går reaktionen under betingelserna i b)? (1p) 3. Silverkarbonat, Ag 2 CO 3, har löslighetsprodukten 6.22 10-12 a) Vad blir koncentrationerna av silver- och karbonatjoner i en mättad vattenlösning? (4p) 2 CO 3 är en två-protonig syra med pk a1 = 6.37 och pk a2 = 10.25. b) Vilken kvot mellan koncentrationerna av CO 3 2- och CO 3 - behövs i en vattenlösning för att den skall få p 11? (3p) c) Vilken massa av saltet K 2 CO 3 (s) behöver tillsättas till 1.0 liter av 0.1M KCO 3 (aq) för att få en buffert med p11? (3p)

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 2(6) Lösningar: 1a molmassor: butanon (b) 72 g/mol, aceton (a) 58 g/mol Rauolts lag: P tot = x a 222 + (1- x a ) 100 (Torr) (summan av molbråken = 1) P tot = 135 torr ger x a = 0.287 och därmed x b = 1- x a = 0.713 n b =350/72 = 4.86 g/mol x a = n a /( n a + n b ) ger att n a = 1.95 mol, och det ger in sin tur 113 g acton 1b vap =T S vap = 329.4 88.3 = 29.1 kj/mol 2a G =-RT lnk 700 ln54 = -23.2 kj/mol 2b G= G +RT lnq 700 ln(2.85 2 /(0.35 0.18)) = +5.1 kj/mol 2c G är positiv så reaktionen går åt vänster (I förbrukas). 3a Ag 2 CO 3 2Ag + 2- + CO 3 [Ag + ] [CO 2-3 ] Start - - Jämvikt 2x x K sp = [Ag + ] 2 [CO 3 2- ] K sp = (2x) 2 x = 6.22 10-12 => x = 1.16 10-4 mol/l = [CO 3 2- ], [Ag + ] = 2.3 10-4 mol/l 3b Den relevanta syra/bas-jämvikten är CO - 3 + 2 O CO 2-3 + 3 O + med K a = K a2 enderson-asselbalch ger p = pk a2 + log([co 2-3 ]/[CO - 3 ]), och med pk a2 = 10.25 fås att [CO 2-3 ]/[CO - 3 ] = 5.6 3c Volymändringen på grund av det tillsatta fasta saltet försummas. [CO 3 - ] = 0.1M [CO 3 2- ] = 5.6[CO 3 - ] = 0.56M n(k 2 CO 3 ) = n(co 3 2- ) = 0.56M * 1 liter = 0.56 mol. m(k 2 CO 3 ) = 0.56 mol*138.21 g/mol = 77g K 2 CO 3

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 3(6) Del 2. Biokemi (50p) (med svar och rättningsexempel) (för Bt, K och Kf som valt Biokemi) Instruktioner: Det finns 50 delfrågor/påstående som har svaret Ja eller ej. Ringa in ditt val invid varje fråga. Rätt val ger 1 poäng på delfrågan, fel val ger 0 poäng. För godkänt krävs minst 41 poäng och för VG (ett bonuspoäng) krävs 47 poäng. 1. Vilken/vilka av följande reaktioner är spontana i vatten vid 37 o C? a. Dubbelsträngat DA till enkelsträngat DA Ja ej ej b. Enkelsträngat DA till nukleotider Ja ej Ja c. Aminosyror till polypeptid Ja ej ej d. Fosfolipider till cellmembran Ja ej Ja e. ADP till ATP Ja ej ej Exempel på rättning: Inringat [Ja, Ja, Ja, Ja, Ja] ger 2p (rätt val på b och d) Inringat [ej, Ja, ej, Ja, ej] ger 5p (rätt val på a,b,c,d,e) Inringat [ej, ej, ej, ej, ej] ger 3p (rätt val på a, c, e) 2. För hydrolys av ATP till ADP (ATP + 2 O ADP + P i ) är G o r = - 31kJ/mol. Typiska koncentrationer i cellen är ATP = 8mM, ADP = 1mM och P i = 8mM. Under dessa cellulära betingelser, hur stor är G r? a. +30 kj/mol Ja ej ej b. -20 kj/mol Ja ej ej c. -50 kj/mol Ja ej Ja d. -100 kj/mol Ja ej ej e. +200 kj/mol Ja ej ej 3. ATP är cellens främsta energibärare a. ATP består av en DA-bas, ett socker och en trifosfatgrupp Ja ej Ja b. Energin utvinns genom hydrolys av socker-adenosin bindningen Ja ej ej c. Energin utvinns genom hydrolys av socker-fosfat bindningen Ja ej ej d. Energin utvinns genom hydrolys av fosfat-fosfat bindningen Ja ej Ja e. ATP betyder alleo tri-fosfatas och är ett enzym som bygger på fosfatgrupper i skelletet. Ja ej ej 4. I DA-helixen a. ålls vardera kedjan ihop med kovalenta socker-fosfat bindningar. Ja ej Ja b. ålls vardera kedjan ihop med kovalenta socker-bas bindningar. Ja ej ej c. ålls vardera kedjan ihop med vätebindningar i basparen. Ja ej ej d. ålls de två kedjorna ihop med vätebindningar i basparen, så de bildar en dubbelspiral. Ja ej Ja e. ålls de två kedjorna ihop med jon-jon bindningar i basparen så de bildar en dubbelspiral. Ja ej ej 5. Om DA helixen a. DA är negativt laddad eftersom baserna är anjoner till organiska syror. Ja ej ej b. DA är positivt laddad eftersom baserna är protonerade vid p=7. Ja ej ej c. DA är negativt laddad eftersom fosfatgrupperna är anjoniska. Ja ej Ja d. DA är negativt laddad eftersom fosfatgrupperna är katjoniska. Ja ej ej e. DA är en oladdad molekyl Ja ej ej

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 4(6) 6. är ett proteins tertiär-struktur visas på bild består den av korvliknande spiraler ( -helixar) och avlånga plan ( -flak). För dessa två sekundär-strukturer gäller att: a. -helixar bildas genom växelverkan mellan fosfatgrupper. Ja ej ej b. -flak bildas av sulfidbindingar Ja ej ej c. -helixar bildas genom växelverkan mellan aminosyrornas R-grupper. Ja ej ej d. -helixar bildas genom vätebindningar mellan karbonyl-grupper (C=O) och väten i ammingrupper (- 2 ) Ja ej Ja e. -flak bildas av vätebindningar mellan karbonylgrupper och väte bundna till kolatomer (C-). Ja ej Ja 7. är ett protein veckas i vatten: a. Är de alifatiska R-grupperna ofta vända utåt. Ja ej ej b. Är de alifatiska R-grupperna ofta vända inåt. Ja ej Ja c. Om de alifatiska R-grupperna vänds inåt så ökar vattnets entropi Ja ej Ja d. Om de alifatiska R-grupperna vänds inåt så minskar vattnets entropi Ja ej ej e. Är polära och laddade R-grupper ofta vända utåt mot vattnet. Ja ej Ja 8. I ett visst protein: a. Är alla R-grupperna desamma. Ja ej ej b. Är alla R-grupperna av samma typ. Ja ej ej c. Kan det förekomma högst 10 olika R-grupper. Ja ej ej d. Vilka R-grupper som finns och den ordning de kommer i bestämmer proteinets tredimensionella struktur. Ja ej Ja e. Proteinets tredimensionella struktur är oberoende av vilka R-grupper som finns. Ja ej ej 9. Vilken av följande strukturer är en komponent i DA eller RA? P a. Ja ej ej b. Ja ej ej c. Ja ej Ja d. Ja ej ej e. Ja ej ej O 2 O a b c d e O O O O 2 O O 10. Vilket/vilka påståenden om DA i den vanliga dubbelspiralformen är sanna: a. DA-baserna vätebinder till andra baser som sitter på samma kedja Ja ej ej b. DA-baserna vätebinder till baser på den motsatta kedjan Ja ej Ja c. DA-baserna vätebinder till fosfatjonerna Ja ej ej d. DA-baserna packar sig plant i förhållande till varandra i DA-helixen Ja ej Ja e. DA-baserna packar sig vinkelrätt mot varandra i DA-helixen Ja ej ej

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 5(6) KOSTATER OC OMRÄKIGSFAKTORER Internationellt (av Codata) rekommenderade värden baserade på mätresultat tillgängliga 1986 c = 2.99792. 10 8 m s -1 h = 6.6261. 10-34 J s / A = 6.0221. 10 23 mol -1 e = 1.6022. 10-19 C F = 96485 C mol -1 = 96.485 kj V -1 mol -1 m e m p m n = 9.10939. 10-31 kg = 5.48580. 10-4 u = 1.67262. 10-27 kg = 1.00728 u = 1.67493. 10-27 kg = 1.00866 u R = 8.3145 J K -1 mol -1 = 0.083145 1 bar K -1 mol -1 = 0.082058 1 atm K -1 mol -1 = 62.364 1 Torr K -1 mol -1 1 bar = 10 5 Pa = 10 5 m -2 1 atm = 1.01325 bar = 101.325 kpa 1 Torr = 1/760 atm = 1.333224 mbar = 133.3224 Pa 1 Å = 10-10 m 1 l = 10-3 m 3 0 ºC = 273.15 K Ekvivalenta energier E/kJ mol -1 E/kcal mol -1 E/eV E/J T/K vågtal/cm -1 1 0.23901 0.010364 1.6605. 10-21 120.27 83.59 4.1840 1 4.3364. 10-2 6.948. 10-21 503.2 349.8 96.49 23.061 1 1.6022. 10-19 1.1604. 10 4 8066 6.022. 10 20 1.4393. 10 20 6.242. 10 18 1 7.243. 10 22 5.034. 10 22 8.314. 10-3 1.9872. 10-3 8.617. 10-5 1.3807. 10-23 1 0.6950 1.196. 10-2 2.859. 10-3 1.240. 10-4 1.986. 10-23 1.439 1 Termodynamiska formler = U + PV G = - TS U = q + w dw= -P ex dv C = q/ T ln(p 2 /P 1 ) = ( vap /R) (1/T 1-1/T 2 ) G i = G i + RT lna i ; ämnet i har aktiviteten a i = P i /P (gaser) eller [i]/c (ämnen i utspädd lösning) eller x i (blandningar). För rena kondenserade faser är a i = 1. r G = r G o + RTlnQ P i = x i P i (pure) (Raoults lag) s = k P (enrys lag) T f = ik f [a], där [a] uttrycks i mol/kg T b = ik b [a], där [a] uttrycks i mol/kg = irt [a], där [a] uttrycks i mol/dm 3

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 6(6) ATOMVIKTER aluminium 26,98154 magnesium 24,305 antimon 121,75 mangan 54,9380 argon 39,948 molybden 95,94 arsenik 74,9216 natrium 22,98977 barium 137,34 neodym 144,24 beryllium 9,01218 neon 20,179 bly 207,2 nickel 58,71 bor 10,81 niob 92,9064 brom 79,904 osmium 190,2 cerium 140,12 palladium 106,4 cesium 132,9054 platina 195,09 dysprosium 162,50 praseodym 140,9077 erbium 167,26 rhenium 186,2 europium 151,96 rodium 102,9055 fluor 18,99840 rubidium 85,4678 fosfor 30,97376 rutenium 101,07 gadolinium 157,25 samarium 150,4 gallium 69,72 selen 78,96 germanium 72,59 silver 107,868 guld 196,9665 skandium 44,9559 hafnium 178,49 strontium 87,62 helium 4,00260 svavel 32,06 holmium 164,9304 syre 15,9994 indium 114,82 tallium 204,37 iridium 192,22 tantal 180,9479 jod 126,9045 tellur 127,60 järn 55,847 tenn 118,69 kadmium 112,40 terbium 158,9254 kalcium 40,08 titan 47,90 kalium 39,098 torium 232,0381 kisel 28,086 tulium 168,9342 klor 35,453 uran 238,029 kobolt 58,9332 vanadin 50,9414 kol 12,011 vismut 208,9804 koppar 63,546 volfram 183,85 krom 51,996 väte 1,0079 krypton 83,80 xenon 131,30 kvicksilver 200,59 ytterbium 173,04 kväve 14,0067 yttrium 88,9059 lantan 138,9055 zink 65,38 litium 6,941 zirkonium 91,22 lutetium 174,9