Överenskommelse mellan vårdföretagarna och Kommunal avseende karensavdrag.

19 december 2018 Överenskommelse mellan vårdföretagarna och Kommunal avseende karensavdrag. Till följd av ändringarna i lagen (1991:1047) om sjuklön som träder i kraft den 1 januari 2019 så har nu följande överenskommelser tecknats mellan Vårdföretagarna E;F;G;H och Kommunal. Överenskommelsen innebär nya lydelser i 15 i avtal G, 13 i avtal E och F samt 14 i avtal H. Ändringen innebär kortfattat att begreppet karensdag tas bort och ersätts med begreppet karensavdrag. I avtalet uttrycks detta som att 20 % av veckoarbetstiden utgör karenstiden. Om man arbetar 37 timmars arbetsvecka innebär det att 20% av veckoarbetstiden, dvs. karenstiden, är 7,4 timmar. Efter dessa 7,4 h har arbetstagaren rätt till sjuklön på såväl lön som särskilda ersättningar (t ex OB). Av avtalet följer att den beräkning som ska användas i de första 7,4 timmars (i exemplet ovan) av din sjukperiod är: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 Under dessa timmar utges heller inga särskilda ersättningar såsom t ex ob-ersättning. Efter karenstiden på 7,4 h ska sjuklön börja utbetalas. Då används följande beräkning för att räkna ut vilket avdrag som ska göras på lönen under resterande delen av sjukperioden till och med dag 14: För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % x månadslönen x 12

Bilagor: 1 Ambulans 2 Personlig assistans 3 Äldreomsorg och vård, behandling 4 Räkneexempel 2

14 Sjuklön mm Mom 1 Rätt till sjuklön Lämnas oförändrad Mom 2 Sjukanmälan Bilaga 1 - Ambulans Vid frånvaro p g a av sjukdom eller olycksfall ska medarbetaren snarast möjligt anmäla sjukfrånvaron till arbetsgivaren. Medarbetaren ska även meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbetet. Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om medarbetaren varit förhindrad att göra sjukanmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas fr o m den dag sjukdomsfallet inträffade. Arbetsgivaren bör ombesörja att möjlighet finns för medarbetaren att sjukanmäla sig under hela dygnet. Efter de första 14 dagarna ska arbetsgivaren anmäla till försäkringskassan om medarbetaren är fortsatt sjuk. Anmärkning Karensdag beräknas maximalt till 8 timmar oavsett när under dygnet sjukanmälan gjorts. Mom 3 Skriftlig försäkran och läkarintyg Lämnas oförändrad Mom 4 Sjuklönens storlek För varje timme en medarbetare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12,2 För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % x månadslönen x 12,2 Om medarbetare skulle ha utfört arbete på schemalagd ob-tid, uppburit jourersättning, beredskapsersättning eller varit berättigad till annat fast lönetillägg utges dessutom sjuklön med 80 procent av den ersättning medarbetaren gått miste om. Anmärkning 1: Med medarbetares genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka enligt gällande arbetstidsmått (enligt 5 mom 1). Anmärkning 2: För medarbetare som är berättigad till sjuklön (enligt 3 Sjuklönelagen) och arbetar varierande utan schema eller fast arbetstidsmått beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden över en representativ period så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar medarbetarens arbetstidsförhållande. Mom 4.1 Sjuklön utan beaktande av karens 3

För en medarbetare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. Mom 4.2 När tio karensavdrag gjorts Antalet karensavdrag får enligt Sjuklönelagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att medarbetaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. Anmärkning Alla karensavdrag som görs enligt mom 4 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Mom 4.3 Definition av månadslön och veckoarbetstid Lämnas oförändrad Mom 5 Utbetalning av sjuklön Lämnas oförändrad Mom 6 Återinsjuknande Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod i enlighet med återinsjuknanderegeln i Sjuklönelagen. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. Övriga moment lämnas oförändrade. 4

Bilaga 2 Personlig assistans 15 Sjuklön mm Mom 3:2 Sjukdom till och med 14:e kalenderdagen per sjukperiod För varje timme en assistent är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % x månadslönen x 12 Assistent som skulle ha arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid eller ob-tid får dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ersättning för förskjuten arbetstid eller ob-tid som assistenten gått miste om. Anmärkning 1: Med assistentens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka enligt gällande arbetstidsmått (enligt 5 mom 1). Anmärkning 2: För assistent som är berättigad till sjuklön (enligt 3 Sjuklönelagen) och arbetar varierande utan schema eller fast arbetstidsmått beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden över en representativ period så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar assistentens arbetstidsförhållande. Anmärkning 3: Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod i enlighet med återinsjuknanderegeln i Sjuklönelagen. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. Nya rubriker och omnumrering av efterföljande moment. Mom 3:3 Sjuklön utan beaktande av karens För en medarbetare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. Mom 3:4 När tio karensavdrag gjorts Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att medarbetaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 5

Anmärkning Alla karensavdrag som görs enligt mom 3:2 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Mom 3:5 Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen nedan. (För anställd avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4.3 x veckolönen). Med månadslön avses i detta moment - fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta Ob-, beredskaps- eller jourtillägg). - den beräknade genomsnittsinkomsten per månad. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per vecka för den enskilde anställde. Om assistenten har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per vecka i genomsnitt per år. 6

Bilaga 3 Äldreomsorg 13 Sjuklön mm Mom 6 Sjukdom till och med 14:e kalenderdagen per sjukperiod För varje timme en medarbetare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12,2 För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % x månadslönen x 12,2 Medarbetare som skulle ha arbetat på schemalagd ob-tid får dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ersättning för ob-tid som de gått miste om. Anmärkning 1: Med medarbetares genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka enligt gällande arbetstidsmått (enligt 5 mom 1). Anmärkning 2: För medarbetare som är berättigad till sjuklön (enligt 3 Sjuklönelagen) och arbetar varierande utan schema eller fast arbetstidsmått beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden över en representativ period så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar medarbetarens arbetstidsförhållande. Anmärkning 3: Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod i enlighet med återinsjuknanderegeln i Sjuklönelagen. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. Mom 6:1 Sjuklön utan beaktande av karens För en medarbetare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. Mom 6:2 När tio karensavdrag gjorts Antalet karensavdrag får enligt sjuklönelagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att medarbetaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. Anmärkning Alla karensavdrag som görs enligt mom 6 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig 7

veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Ny rubrik och omnumrering av efterföljande moment. Mom 7 Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön = den aktuella månadslönen, se dock mom 8 nedan. För medarbetare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4.3 x veckolönen. Med månadslön avses i detta moment: fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta ob-, beredskapseller jourtillägg). den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För medarbetare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde medarbetaren. Om medarbetaren har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. 8

Exempel karensavdrag Exempel 1: Sjuk hel dag och därefter En medarbetare med en månadslön om 30 000 kronor, är schemalagd 40 timmar per helgfri vecka, åtta timmar per dag, måndag-fredag. Om medarbetaren blir sjuk en hel dag (till exempel på måndagen) blir det för denne inte någon skillnad mot idag. Karensen (20 procent av en arbetsvecka är åtta timmar) innebär löneavdrag för åtta timmar (se formel 1). Fortsätter medarbetaren att vara sjuk även på tisdagen utges sjuklön genom ett avdrag med 20 procent av timlönen, precis som idag. Avdraget från månadslönen för måndagen blir 1. = 175,96 kronor per timme eller totalt 8 175,96 = 1.407,69 kronor Exempel 2: Sjuk halv dag med fortsättning nästa dag Blir medarbetaren istället sjuk efter halva arbetsdagen (till exempel en måndag) görs för insjuknandedagen löneavdrag med fyra timmar (halva arbetsdagen) enligt formel 1 nedan. Fortsätter medarbetaren att vara sjuk görs för den andra dagen i sjukperioden (tisdagen) ett fullt (100 procent) avdrag för de första fyra timmarna av tisdagen (se formel 2)eftersom karensen är åtta timmar. Karensavdraget görs följaktligen med fyra timmar på måndagen och fyra timmar på tisdagen och därefter med 20 procent per timme (för resterande del av tisdagen) eftersom medarbetaren då ska få sjuklön. Avdragen från månadslönen blir 1. 2. 3. 20% = 175,96 kronor per timme eller totalt 4 175,96 = 703,84 kronor = 175,96 kronor per timme eller totalt 4 175,96 = 703,84 kronor = 35,19 kronor per timme för tisdag eftermiddag och framåt med 35,19 kronor per frånvarotimme till och med dag 14 i sjuklöneperioden. Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen. Observera att om medarbetaren skulle bli frisk och återgå i tjänst på tisdagen görs endast karensavdrag för de fyra timmarna på måndagen under förutsättning att medarbetaren inte återinsjuknar inom fem kalenderdagar. Exempel 3: Deltidssjuk under karensperioden Blir medarbetaren istället sjuk på måndagen med två timmar kvar av arbetsdagen och fortsätter att vara deltidssjuk med två timmar per dag hela veckan görs för insjuknandedagen löneavdrag med två timmar enligt formel 1 nedan. För tisdag, onsdag och torsdag den andra till fjärde dagen i sjukperioden görs ett fullt (100 procent) avdrag för två timmar per dag eftersom karensen är åtta timmar. För fredagen utges sjuklön för två timmar genom avdrag med 20 procent per timme enligt formel 2. Avdragen från månadslönen blir För måndag till torsdag görs avdrag med två timmar per dag: 1. kronor = 175,96 kronor per timme eller totalt 4 2 175,96 = 8 175,96 = 1.407,96 9

Avdrag för fredag och framåt gör enligt följande: 2. 20% = 35,19 kronor per frånvarotimme till och med dag 14 i sjuklöneperioden. Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen. Exempel 4: Återinsjuknande inom fem kalenderdagar Om medarbetaren som varit sjuk 4 timmar en måndag återkommer och är frisk på tisdagen och blir sjuk igen på fredagen (och är då sjuk hela dagen) görs ett fortsatt karensavdrag med fyra timmar på fredagen, fortsatt karensperiod. Fredagen blir dag två i sjuklöneperioden precis som idag eftersom medarbetaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar. Det senare insjuknandet utgör en fortsättning på den första sjukperioden och därmed görs ett fortsatt karensavdrag eftersom fullt avdrag ännu inte gjorts. Avdragen från månadslönen blir: För måndag görs ett avdrag på lönen för 4 timmar: 1. = 175,96 kronor per timme eller totalt 4 175,96 = 703,84 kronor. Avdraget för fredag förmiddag: 2. = 175,96 kronor per timme eller totalt 4 175,96 = 703,84 kronor. Avdragen för måndag och fredag är ett tillfälle, ett karensavdrag, även om avdrag sker på två olika dagar. Vilket har betydelse för beräkningen av tio karensavdrag (allmänt högriskskydd). Avdraget för fredag eftermiddag och framåt: 3. 20% = 35,19 kronor per timme till och med dag 14 i sjuklöneperioden. Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen. Exempel 5: Oregelbunden arbetstid heltid En medarbetare med en månadslön om 30.000 kronor, är schemalagd 40 timmar per helgfri vecka, tolv timmar per dag, måndag-onsdag och torsdag 4 timmar. Om medarbetaren blir sjuk en hel dag (till exempel på måndagen) blir det karensavdrag för 8 timmar (se formel 1). Karensen (20 procent av en arbetsvecka på 40 timmar är åtta timmar) innebär löneavdrag för åtta timmar inte för hela arbetsdagen. För de resterande fyra timmarna på måndagen som medarbetaren är sjuk utges sjuklön genom ett avdrag med 20 procent av timlönen. Avdraget från månadslönen för de första åtta timmarna på måndagen blir: 1. = 175,96 kronor per timmer eller totalt 8 175,96 = 1.407,69 kronor. 10

Avdraget för resterande fyra timmar på måndagen och framåt: 2. 20% = 35,19 kronor per timme till och med dag 14 i sjuklöneperioden. Därefter gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen. Exempel 6: Oregelbunden arbetstid deltid En deltidsanställd medarbetare med en månadslön om 22 500 kronor (baserat på 30 000 kr i heltidslön), är schemalagd 30 timmar per helgfri vecka, 8 timmar per dag måndag-tisdag och sju timmar per dag onsdag-torsdag. Om medarbetaren blir sjuk en hel dag (måndagen den 4 mars) blir det för denne karensavdrag för 6 timmar. Karensperioden (20 procent av en arbetsvecka på 30 timmar är sex timmar) innebär löneavdrag för sex timmar på måndagen, således inte för hela arbetsdagen. För de resterande två timmarna på måndagen som medarbetaren är sjuk utges sjuklön genom ett avdrag med 20 procent av timlönen. Avdraget från månadslönen för de först sex timmarna på måndagen blir: 1. 22.500 12,2 52 30 = 175,96 kronor per timmer eller totalt 6 175,96 = 1.055,76 kronor. För de resterande två timmarna på måndagen och framåt blir avdraget: 2. 20% 22.500 12,2 = 35,19 kronor per timme till och med dag 14 i sjuklöneperioden. Därefter 52 30 gäller samma regler som idag; sjukdom från och med 15:e kalenderdagen. Exempel 7: Allmänt högriskskydd högst tio karenstillfällen Det allmänna högriskskyddet innebär att den anställde inte ska få fler än tio karensavdrag under den senaste tolvmånadersperioden. Tolvmånadersperioden räknas löpande bakåt. Medarbetaren hade nio karensdagar från och med den 5 maj 2018 till och med den 31 december 2018. Medarbetaren blir sjuk måndagen den 4 mars 2019 i fyra timmar, blir frisk på tisdagen och återinsjuknar på fredagen den 8 mars. En sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Alla karensavdrag som görs med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Följaktligen är avdragen för 4 och 8 mars ett tillfälle. När det gått mer än fem kalenderdagar (men före den 5 maj) blir medarbetaren sjuk igen. Då görs det inte något karensavdrag eftersom medarbetaren redan fått tio karensavdrag de senaste tolv månaderna. Detsamma blir fallet för varje sjukdag som sker inom en tolvmånadersperiod där medarbetaren haft tio karensavdrag. När nytt karensavdrag kan ske efter den 5 maj 2019 beror på när det under de senaste tolv månaderna åter blivit färre än tio karensavdrag. 11

Exempel 8: Hantering av ersättning för ob, jour och beredskap Medarbetaren arbetar oregelbunden arbetstid i enlighet med Exempel 5: Oregelbunden arbetstid heltid. Måndagen och tisdagen är storhelgdagar med 100 kr i ob-ersättning per timme. Medarbetaren är sjuk måndag och tisdag. Karensavdrag görs för de första åtta timmarna på måndagen och ingen ob-ersättning betalas ut för dessa åtta timmar. För tid då sjuklön utbetalas (fyra timmar på måndagen och hela tisdagen) utbetalas även 80 procent av den ob-ersättning som skulle ha betalats ut om medarbetaren arbetat dvs fyra timmar på måndagen och tolv timmar på tisdagen. Sjuklön på ob-ersättningen blir således (16 timmar x 100 kr) x 80 procent = 1 280 kr Om medarbetaren hade haft jour eller beredskap schemalagt mellan måndagen och tisdagen utgår ingen sjuklön för detta då jour- och beredskapsersättning inte ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller samtliga av Vårdföretagarnas kollektivavtal med undantag för Ambulansavtalet där sjuklön även beräknas på dessa ersättningar. Exempel 9: Medarbetare utan schema eller fast arbetstidsmått För medarbetare som anställs varierande utan att gå på ett fast schema eller arbetstidsmått beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden över en representativ period så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar medarbetarens arbetstidsförhållande. Karensavdraget beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden på en period bakåt i tiden. Perioden kan variera i längd då den ska spegla medarbetarens arbetstidsförhållande. Man kan således till exempel titta på schemaperioden som varit eller hela anställningsperioden. Normalt räcker en till tre månader bakåt i tiden. Om man kan se att medarbetaren arbetat, i genomsnitt, 30 timmar per vecka under den representativa perioden utgörs således karensavdraget av 20 procent av 30 timmar dvs 6 timmar. När medarbetaren anställs med en bestämd veckoarbetstid, t ex ett vikariat om tre veckor, ska karensavdraget i stället beräknas på den bestämda veckoarbetstiden. 12