Tillverkarnas syn på utvecklingen av väderskydd

Tillverkarnas syn på utvecklingen av väderskydd Högskolan i Halmstad Martin Cronholm Adam Lorentzson 2009-05-18

Förord Detta examensarbete är skrivet under vårterminen 2009 på Högskolan i Halmstad. Examensarbetet är det avslutande momentet i en treårig byggnadsingenjörsutbildning. Vi vill framförallt tacka vår handledare Bengt Larsson för all hjälp, feedback och uppmuntran under arbetets gång. Vi vill även tacka väderskyddstillverkarna för deras positiva bemötande och för intervjuerna vi genomfört med dem. Adam Lorentzson Martin Cronholm Högskolan Halmstad Maj 2009

Sammanfattning Hur ser dagens väderskydd ut och hur kommer de att utvecklas i framtiden? Detta är frågor vi har arbetat med i vårt examensarbete. I början av examensarbetet finns en sammanställning av väderskyddssystemen som finns på marknaden, och en beskrivning av hur de är uppbyggda. Informationen har vi sammanställt i tabellform för att få systemen jämförbara. Vi har koncentrerat oss på sju av Sveriges ledande tillverkare. Man kan urskilja två olika system, väderskydd byggda på ställning och fristående produktionshallar med inbyggda traverser. Utvecklingsansvariga hos dessa tillverkare har vi intervjuat för att få en bild av hur de ser på utvecklingen av väderskyddssystem. Under intervjuerna tog vi upp frågor som: Utveckling, Funktioner, Marknad och Ekonomi. Utifrån intervjumaterialet har vi gjort en analys om hur utvecklingen väderskydd kommer att bli. Vi kan konstatera att tillverkarna tror på en ökad marknad för väderskyddssystemen. Delvis på grund av att beställare och försäkringsbolag börjar kräva ett torrt byggande. Systemen utvecklas kontinuerligt och ett flertal aktörer finns på marknaden.

Abstract How does the weather protection systems look like today, and how will they be developed in the future? These are questions that we have worked with during this project. At the start of our report there s a summary of the leading weather protection manufacturers in Sweden. We have explained how these systems are constructed and how they work. They are divided into two different systems. Systems built on scaffolds and production tents with a crane mounted in the roof. We ve interviewed the persons responsible for the development in each company. We have done this to get a picture about how weather protection systems will look like in the future. During the interviews we had questions about development, functions, market and economy. From this material we ve made an analyze about how weather protection systems will be developed. We can determine that the manufacturers believe in a growing market. Partly because of that customers and insurance companies are starting to demand a dry construction environment. The systems are continuously developed and several actors are on the market.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte/målsättning... 1 1.3 Avgränsning... 2 1.4 Metod... 2 1.4.1 Datainsamling... 2 1.4.2 Intervjuer... 2 1.4.3 Observationer... 2 2. Befintliga system... 3 2.1 Fastmonterade väderskydd... 3 2.1.1 Plus Eight, +8... 3 2.1.2 MonZon... 4 2.2 Öppningsbara väderskydd... 5 2.2.1 System Gibson - Hallbyggarna Jonsered... 5 2.2.2 Layher... 6 2.2.3 Hakitec... 7 2.2.4 Combisafe/UBIX... 8 2.2.5 Peri... 9 2.3 Klättrande väderskydd... 10 2.3.1 Gibson Tower Hallbyggarna Jonsered... 10 2.3.2 Extoler... 11 2.4 Sammanställning... 12 3. Tänkbara förändringar... 15 3.1 Tillverkares uppfattning... 15 4. Analys... 23 4.1 Utveckling... 23 4.2 Funktioner... 23 4.3 Marknad... 24 4.4 Ekonomi... 24 4.5 Slutsats... 25 5. Bilagor... 27 5.1 Frågor till intervju med tillverkare... 27 6. Referenser... 29

1. Inledning I detta examensarbete har vi studerat utvecklingen av dagens väderskydds system. Hur ser tillverkarna på utvecklingen av väderskyddssystem? 1.1 Bakgrund Vädret har alltid haft stor inverkan på byggprojekt. Det har medfört en osäkerhet för byggarbetsplatsen eftersom det kan leda till produktionsstörningar. Genom att använda väderskydd skapar man en bättre produktionsmiljö, och undviker att få nederbörd på byggprojektet. I Sverige ser många aktörer fortfarande väderskyddat byggande som en allt för kostsam metod. De anser även att de inte medför några större fördelar förutom att fuktsäkra konstruktionen. Dock finns det rapporter som redovisar många stora fördelar med skydden utan att vare sig ekonomin eller produktionstiden blir lidande. Man har konstaterat att vissa projekt har sparat pengar på att använda väderskydd. Väderskyddssystemen har utvecklats och flera företag har skapat sina egna system med olika för- och nackdelar. Även om företagens väderskydd skiljer sig från varandra så har de fortfarande gemensamma fördelar som alla väderskydd ger byggprojektet. De stora gemensamma fördelarna är enligt Larsson och Söderlind (2006): Ökad produktivitet Förbättrad arbetsmiljö Förbättrad kvalitet Konkurrensen mellan de olika väderskyddsaktörerna är hård och för att ta marknadsandelar krävs det ett system som kontinuerligt utvecklas och ger ökade fördelar jämfört med dagens skydd. Möjligheterna för utvecklandet av väderskydden är stora, frågan är vilka förändringar aktörerna kommer att göra och vilka funktioner som kommer att utvecklas. Problembeskrivning Dagens väderskydd har en stor förbättringspotential. Ett exempel är väderskyddssystem som ger möjlighet till arbete 24 timmar om dygnet. Det skulle kunna möjliggöra skiftarbete, vilket skulle ge kortare byggtider. Vi har valt att kontakta de ledande väderskyddsaktörerna inom Sverige för att sammanställa hur framtidens väderskydd kan komma att utvecklas. 1.2 Syfte/målsättning Syftet med detta examensarbete är att först beskriva vilka aktörer som just nu är verksamma på den svenska marknaden. Dessa aktörer ska senare redovisas i rapporten och användas som grund när vi senare ska undersöka hur företagen har tänkt utveckla sina väderskydd. Vi kommer här koncentrera oss på nya funktioner och tekniker som de har tänkt att introducera på sina väderskydd. 1

1.3 Avgränsning Vi har valt att studera de åtta största aktörerna som finns i Sverige. Detta för att vi vill göra en kartläggning av de nuvarande systemen som finns i Sverige. De system som är uppbyggda som små lagertält har vi valt att utesluta. Vi tror att den stora utvecklingspotentialen finns bland de mer avancerade systemen. 1.4 Metod 1.4.1 Datainsamling Vi har i detta examensarbete samlat in data om de vanligaste väderskyddssystemen som finns idag. Detta har vi funnit genom databassökningar, besök på väderskyddsproducenternas hemsidor och genom direkt kontakt med dem. Vi har gjort detta för att få en korrekt uppfattning om vilka system som finns och hur de är uppbyggda. 1.4.2 Intervjuer Vi har gjort intervjuer med personer på de olika företagen som ansvarar för utvecklingen av väderskyddssystemen. Syftet är att få deras personliga uppfattningar och utvärderingar som vi inte hittat i tryckt litteratur. Vi har gjort telefonintervjuer, och personliga intervjuer där det varit möjligt. Vi har använt ett mellanting mellan sluten och öppen intervju. Vi har intervjuat de sju ledande väderskyddstillverkarna, och hört deras syn på utvecklingen av väderskyddssystemen. 1.4.3 Observationer Vi har även besökt ett flertal arbetsplatser som använder olika väderskyddssystem. Detta för att skapa oss en personlig uppfattning av systemen och se om det har utvecklats. Anledningen till det är för att vi tror att den tryckta informationen inte är uppdaterad i alla fallen. 2

2. Befintliga system I detta kapitel har vi redovisat hur de nuvarande systemen som finns på marknaden är uppbyggda. De mindre dukförsedda hallarna för materialförvaring och enklare utomhusarbeten kommer inte att beskrivas här utan enbart väderskydd som ger ett omslutande skydd för en hel konstruktion. sa Det finns många aktörer på den svenska marknaden 1 2. För att skapa en bra och lättförståelig rapport kommer de olika typerna av väderskydd att beskrivas och inte varje företags system. Dock kommer de skillnader som finns mellan aktörernas liknande typer att visas. Vi har valt att dela in väderskydden i Fastmonterade väderskydd, Öppningsbara väderskydd och Klättrande väderskydd 3. För att enklare få en överblick av vilka system som finns inom de olika kategorierna så redovisas de efter vår indelning nedan. Fastmonterade väderskydd Plus Eight Öppningsbara väderskydd System Gibson Layher Hakitec 750, 450 Combisafe/UBIX Monzon Klättrande väderskydd Gibson Tower Extoler 2.1 Fast monterade väderskydd Fasta väderskydd monteras vanligtvis på aktörens specifika byggnadsställning. Detta görs genom att bygga eller lyfta på ett tak som senare fästs till ställningen. Byggnadsställningen kan vid behov täckas in med ett fasadväderskydd för att få ett heltäckande skydd. Vertikal Intransport av material sker vanligtvis genom att man tar bort en sektion av täckskiktet. 2.1.1 Plus Eight, +8 Plus eights system består av fackverksbalkar i aluminium på 450 mm med en plastduk som tak. Duken kan fås flamskyddad om man vill. Balkskarvarna och nockbeslagen består av galvat stål. 1 Per-Olof Axelsson och Leif Moström, IM Gruppen (2004) Små Väderskydd 2 Per-Olof Axelsson och Leif Moström, IM Gruppen (2004) Stora Väderskydd 3 Definitionerna är tagna ur : Axelson & Larsson & Sandberg & Söderlind (2004). Väderskyddad produktion Möjligheter och erfarenheter. Fou-VÄST 3

Taklutningen är 15 grader. Väderskyddet är fast monterat på ställningen, och systemet är främst anpassat till PlusÅtta Universalställning. Vertikal intransport av material sker genom öppningar man tar upp mellan takstolarna. Fackverkssystemet håller på att göras öppningsbart. 4 Figur 1. Plus-8 väderskyddstak 5 2.1.2 MonZon MonZon systemet består av aluminiumfackverksbalkar 450 eller 750 mm höga. De högsta balkarna används vid stora spännvidder och speciella lösningar. Taket består av korrugerad glasfiberplast monterat på aluminiumprofiler eller av pvc duk som monteras på kederskenor. Maximala spännvidden är för sadeltak 36 m och för pulpettak 30m. Klarar i standardutförande en vindstyrka av 25m/s och snölasten 0.4kN/m2. Figur 2. MonZon s väderskydds system. 6 4 http://www.vaderskydd.se/ 5 http://www.monzon.se / 4

2.2 Öppningsbara väderskydd Öppningsbara väderskydd skiljer sig från de fast monterade genom att de är öppningsbara vilket underlättar vertikal intransport av material. Tekniken för att öppna taken skiljer sig stort från de olika systemen som finns. De kan även följa med konstruktionen horisontellt allt eftersom den blir klar. Dessa system rullar på en räls som är monterad på ställningen. 2.2.1 System Gibson - Hallbyggarna Jonsered Hallbyggarna Jonsereds system är konstruerat så att det kan följa med ett projekt på längden. Genom att hela väderskyddet är fäst på räls så kan de olika sektionerna skjutas längs rälsen. Möjligheten att använda olika höjd på sektionerna och dubbla rälsspår gör så att man enkelt kan skjuta in den ena sektionen under den andra och därigenom skapa en öppning. Mått Bredd: 10-23,5 m (utvändig) Längd: 5 m moduler Nockhöjd: Varierar beroende på spännvid Sidohöjd: 2,3 3,3 4,3 och 5,3 m Teknisk beskrivning Konstruktion: Aluminiumbalk, dimensionering enligt BKR Täckmaterial: Armerad, plastbelagd polyseterväv, flamskyddad enligt norm M2m självsläckande. Vikt: 650 g/m2 Tjocklek: 1 mm Figur 3. System Gibson, sektionsritning 6 http://www.monzon.se/ 5

Figur 4. System Gibson, 3d bild 2.2.2 Layher Layhers fastmonterade väderskydd är uppbyggt av en fristående konstruktion. Väderskyddet kan uppföras utan att en kran behöver användas. Mellan modullängderna fästs skivor som kan bestå av två olika material. De tyngre av de två är av stål vilket ger en robust konstruktion som tål stora krafter. Den lättare som även ger mer ljusinsläpp består av aluminium som är täckt av ett PVC lager. Både dessa skivor kan även användas för att klä in ställningen för att skapa ett totalomslutande väderskydd. Mått Bredd 8,28 28,91 m (utvändig) Modul längd: 2,57 m Nockhöjd: Varierar beroende på takvinkel Taklutning: 15 20 grader Teknisk beskrivning Konstruktion: Aluminiumbalk Täckmaterial: Skivor bestående av stål eller aluminium Vikt: 13,7 kg/m2 och 5,83 kg/m2 Figur 5. Layher kasetttak av aluminium 6

Figur 6. Uppbyggnad av Layhers ståltak 2.2.3 Hakitec Hakitec har ett system som består av fackverksbalkar aluminium med en höjd av 45 eller 75 cm. Finns med rullbart eller fast tak. Finns även med en fast öppning, med ett rullbart tak över. 7 Hakitec Stommen består av en 750 mm hög fackverksbalk i aluminium. Längderna på fackverksbalkarna är 1250, 2250, 3250 och 6250 mm. Dessa delar monteras ihop med skarvrör och sprintar till den önskade längden. Som nock används en fackverksvinkel som ger taklutningen 15, 22.5 eller 37.5 grader. Går att utföra som polygontak eller pulpettak. Finns med tre olika takmaterial: armerad plastduk 320 g/m 2, flamhämmande armerad plastduk 295 g/m 2 eller en PVC-belagd polyesterväv 550g/m 2 så kallad duk. Duken har en fast bredd ock längd. Den monteras nedifrån och upp parallellt med hela fackverksbalkens längd. Systemet klarar spännvidder upp till 32 m. Figur 7. Hakitec 750 sedd inifrån 8 7 www.haki.se/ 24 febr 8 http://www.haki.se/cms_showdocument.asp?id=112&showimg=1 26 Febr 7

Hakitec 450 Hakitec 450 byggas som sadeltak med 15 eller 30 graders lutning. Det kan även byggas som pulpettak. Finns i spännvidder upp till 18 m. Finns med två olika takmaterial: armerad plastduk 320 g/m2 eller flamhämmande armerad plastduk 295 g/m 2. Figur 8. Hakitec 450 takstolsuppbyggnad 9 Man kan montera ljusramper eller infraljus på takets undersida. Det går även att hänga upp mindre balkar i taket så att man använda telfer. 10 2.2.4 Combisafe/UBIX UBIX är ett engelskt väderskyddssystem som Combisafe nyligen köpt upp. Det består av fackverksbalkar i aluminium med ett tak av PVC-duk som dras på parallellt med fackverksbalkarna. Dessa finns i två höjder 450 och 780 mm. Fackverksbalkdelarna finns i 2 till 6 m längd. 450 finns även som 8 m längd. 450 klarar upp till 21 m spännvidd vid symetriskt sadeltak medans 780 klarar 35 m. Taklutningen är som standard 18 grader, men kan fås i annan lutning mot beställning. Taktäckningen består av en flamhärdad pvcduk 600g/m2 Fackverksbalkarna är rullbara i sidled på hjul. 9 http://www.haki.se/cms_showdocument.asp?id=111&showimg=1 26 Febr 10 http://www.vaderskydd.se/download/150/stora%20väderskydd%200906.pdf 8

Figur 9. Combisafe, uppbyggt väderskydd 11 2.2.5 Peri Peri har ett system med fackverksbalkar av stål med en kederduk som tak. Höjden på fackverksbalkarna är 1500 mm. Finns till spännvidder upp till 40 m och kan utformas med olika vinklar på takstolarna för att passa speciella byggnader. Taket är rullbart i sidled. Figur 10. Uppbyggnad med väderskydd från Peri vid otympligt tak 12 11 http://www.combisafe.se 12 http://www.periform.se/ 9

2.3 Klättrande väderskydd Det finns i dagsläget två olika leverantörer av klättrande väderskydd, Hallbyggarna Jonsered och Extoler. Den unika funktionen som dessa väderskydd har är att klättrar med allt eftersom konstruktionens våningar blir färdigställda. Själva klättringen görs med hjälp av motorer som är fästa till pelare som står utanför konstruktionen. Genom att hela väderskyddet klättrar med så frigörs det stort utrymme på marken eftersom systemen inte kräver någon byggnadsställning. Systemen har stora möjligheter att använda ytterligare hjälpmedel för att effektivisera konstruktionenbyggandet av byggnaden. Det går även att utveckla säkerhet och arbetsmiljö hos systemet. 2.3.1 Gibson Tower Hallbyggarna Jonsered Hallbyggarna Jonsereds klättrande väderskydd Gibson Tower bygger på deras öppningsbara väderskydd System Gibson. Grunden i systemet är en System Gibson som är fäst på en horisontell räls som omger hela väderskyddet. Med hjälp av motorer som sitter på vertikala pelare kan hela väderskyddet höjas och sänkas. Rälsen som väderskyddet fäster på möjliggör även att olika storlekar på sektionerna kan väljas. Genom detta kan man enkelt öppna väderskyddet vid behov genom att skjuta sektionerna åt sidan. Figur 11. Gibson Tower med öppningsbara sektioner utan travers 10

Mått Bredd: 10-23,5 m (utvändigt) Längd: 5 m sektioner Nockhöjd: Varierar beroende på spännvidd Sidohöjd: 2, 3, 4 och 5 m Teknisk beskrivning Konstruktion: aluminiumbalk, Täckmaterial: armerad, plastbelagd polyesterväv, Vikt: 600g /m 2, tjocklek: 1 mm Snölast: 0,52 kn/m 2 Dimensionerad enligt 38 m/s 2.3.2 Extoler Väderskyddet Extoler har många likheter med Gibson Tower. Det bärs upp av sex pelare som står utanför byggnaden. På pelarna fästs sedan en heltäckande plast som garanterar ett väderoberoende klimat för de översta våningarna. Med hjälp av motorer som är monterade på pelarna kan skyddet enkelt följa med arbetet från botten till toppen. Intransporten av material sker med hjälp av en travers som sitter högst upp på skyddet. Eftersom långsidan är några meter längre än konstruktionen kan enkelt lastbilar lastas av med hjälp av traversen. Figur 12. Produktion med väderskyddet Extoler 11

Figur 13. Användning av traversen och de bärande pelarnas utformning 2.4 Sammanställning Tabell 1. Specifikationer över fastmonterade väderskydd Fastmonterade PlusEight Spännvid (max utan stagning) C/C avstånd huvudbalkar (bredd/sektion i mm) Material Aluminium (Stomme) Taklutning 15 (grader) Täckmaterial (vikt/kvm) Plastduk Flamskyddad duk 12

Tabell 2. Specifikationer över öppningsbara väderskydd Öppningsbara System Gibson Layher Haki Ubix Monzon PERI Spännvid 10-23,5 8,28-28,91 32 35 36 50 (max utan stagning) C/C avstånd huvudbalkar 5 2,57 3m 2.07, 2.57, 3.07 2.5, 2.57,3.3, 0.72,1.04,1.5, (bredd/sektion i m) 3.07 2.0,2.5,3.0 Material Aluminium Stål och Aluminium Aluminium Aluminium Varmförzinkat (Stomme) aluminium stål 14, 22.5, 37.5 18 11, 15, 22, 30 15, 45 Taklutning 15-20 (grader) Täckmaterial 650 xxxxx 295-550 600 650, 4700 (gram/kvm) Tabell 3. Specifikationer över klättrande väderskydd Klättrande Gibson Tower Extoler Spännvid 23,5 m (max utan stagning) C/C avstånd huvudbalkar 5000 mm (bredd/sektion i mm) Material Aluminium Aluminium (Stomme) Taklutning 15 (grader) Täckmaterial 0,6 kg (vikt/kvm) Täckduk 13

14

3. Tänkbara förändringar Till detta arbete gjordes sju intervjuer med tillverkare av olika väderskyddssystem. I detta kapitlet finns sammanställningar av de intervjuer som genomfördes. Sju av åtta planerade intervjuer gjordes. Intervjuerna genomfördes vid två tillfällen via möten och vid fem över telefon. Personerna som blev intervjuade hade i god tid innan fått frågorna utskickade till sig detta för att kunna ge mer konkreta svar. Intervjuerna hölls relativt öppna och spelades in vid samtliga tillfällen. 3.1 Tillverkares uppfattning I denna del redovisas de svar som de sju väderskyddstillverkarna har givit vid intervjuer. Intervjuer har utförts med Monzon, Layher, Combisafe, Haki, Peri, Hallbyggarna Jonsered och Extoler. Vision för värderskyddssystemen Av de sju aktörer som vi intervjuade var det två som inte hade någon konkret vision för deras väderskydd. De andra fem aktörerna hade en ganska stor spridning av visioner men gemensamt för tre av dem är att de nämner att säkerheten på deras system är viktig. Extoler har som vision att ta ett större grepp över hela byggprocessen genom att montera husmoduler på ett effektivare och bättre sätt. Tabell 3. Svar på frågan Har ni någon vision för ert väderskyddssystem? Monzon Lättmonterat och flexibelt, inte för komplicerat. Viktigt att inte tumma på Säkerheten Layher Har inte någon uttalad vision för väderskydd Combisafe Haki Peri Fokus på säkerhet, att kunna bygga tak och väderskydd på ett säkert sätt. Det ska vara säkert att montera, och det ska bli ännu säkrare. Kunna sälja och tjäna pengar. Skapa en bättre arbetsmiljö med en nollvision på olyckor för ställningsbyggare. Har inte någon uttalad vision för väderskydd Extoler Jonsered Vi kallar inte vårt system ett väderskydd utan ett montagesystem. Vi ser vårt system som ett verktyg för att montera hus. Väderskydd, travers, belysning, arbetsplattform och fallskydd är integrerat i systemet. Fler ska bygga under väderskydd. Utveckling av väderskyddssystemen På denna fråga är det många som pratar om utvecklingen av montage och att det är av stor vikt att förenkla denna. Både för att förbättra arbetsmiljön och för att göra det säkrare. Tabell 4. Svar på frågan Hur ser ni på utvecklingen av väderskyddssystemen? Monzon Layher Fler och fler system på marknaden. Lättare detaljer och snabbare och enklare montage Det kommer många nya tillbehör till vårt väderskydd, det pågår en konstant utveckling. 15

Combisafe Haki Peri Extoler Jonsered Utvecklingen går mot ett monteringssäkrare system. Vi försöker skapa ett vattentätare system. Det ska bli lättare för att uppnå bättre flexibilitet och ergonomi Fortfarande i startfasen. De som lyckas bäst kommer att dominera marknaden. Jag tror att i jämförelse med bilindustrin så är vi där den befann sig på 20 talet. Dessa temporära tak förbättras och blir betydligt stabilare. Man har övergått från montage på plats till montage på backen. Man vill ha en kraftigare konstruktion som inte är tyngre. Samtidigt som de ska vara hanterbara för hand. Det är lite stiltje på utvecklingen av väderskydd eftersom alla väntar på den Europeiska standardiseringen av väderskydd. Vi arbetar med att förbättra montage/demontage och användningen av systemet. Vi behöver inte arbeta med produktionsutveckling utan med metodutveckling. Det finns många olika sätt som vårt system Gibson Tower kan utvecklas på. Exempel på detta är fasadskydd och platta arbetsplattformar. En viktig bit är ju den europeiska standardiseringen av de olika lasterna som belastar väderskyddet. Funktioner på väderskydden Samtliga utom Extoler anser att det ska bli fler funktioner. De behöver utveckla sin montageteknik istället för att skapa fler funktioner. Tabell 5. Svar på frågan Ska det bli fler/färre funktioner i systemet? Monzon Det tror vi säkert att det kommer. Vi vill ha så många funktioner som möjligt. Layher Combisafe Det tillkommer funktioner hela tiden. För Layher är det senaste en rullbar lösning. Då kan ju skyddet följa med en lång byggnad. Vi har inte någon egen belysning men det är inte ovanligt att huvudentreprenören drar in el, värme och belysning. Det även vanligt att entreprenören lyfter in ett traverssystem med tillhörande telfer. Fler absolut Haki Peri Extoler Jonsered Jag tror att det blir fler funktioner. Dock färre och mer standardiserade komponenter. Väderskydden går mot större och större spännvidd. Det finns idéer om ett separat traverssystem under väderskyddet. Kostnaden för eventuella extrafunktioner måste motsvara besparingen man gör, annars är det ju ingen mening. Utvecklingspotentialer finns där man ser helheten och där man måste ta hänsyn till omgivningen. Hur tar man hand om och avleder snö och regn som hamnar på väderskyddet, ska man acceptera att det rinner ner på trottoaren? Vi behöver egentligen inga nya funktioner utan en utvecklad montageteknik för att få upp tempot på etableringen av systemet. Det kommer helt klart att bli fler. Ett exempel är vårt system Gibson Tower med inbyggd travers. Nya funktioner till väderskydden På denna fråga så svarade de olika aktörerna på ett mycket varierande sätt. Layher anser att kunderna vill hyra en komplett produktionshall av ställningsentreprenörerna. Peri och Haki tror att avvattningssystem och metoder att få bort snön kan komma i framtiden. Combisafe och Jonsered vill utveckla sidointäckningen av väderskydden. 16

Tabell 6. Svar på frågan Vad tror ni det tillkommer för nya funktioner till väderskydden? Monzon Layher Combisafe Haki Peri Extoler Vi gör det mer lättmonterat så man kan lyfta det på plats för att slippa montera alla detaljer uppe på taket. Generellt för ställningstillverkarna tror jag kunderna vill ha allt från en leverantör. Kanske tillverkarna får ta fram t.ex. traverssystem och även belysning mm. Så att tillverkarna kan leverera kompletta väderskydd med alla tillbehör som kunden vill ha. Även diverse säkerhetsfunktioner tror jag kan tillkomma. Att utveckla väderskyddet så att det får bättre sidointäckning. En sak som inte fungerar i dagsläget är snöskottningen. Vi kommer att försöka hitta en lösning på detta så att man blir av med snön på ett bra sätt. Vår duk är ganska dyr, så vi försöker få tag i en billigare så att det inte kostar så mycket om den går sönder. Duken behöver även bli lättare och eventuellt mer ljusgenomsläpplig. Avvattningssystem och mera säkerhetsdetaljer. Om det faller mycket snö så behöver man kanske ett snörasskydd. Vi pratar även lite om belysning, att ta fram ett belysningssystem som man bara kan hänga upp. Vi har gjort väderskydd med infravärme som ger en kontrollerad uttorkning hos betongen. Man vill ha taken öppningsbara och där skiljer sig de olika systemen från varandra Det kommer många önskemål om att hänga en travers i taket för att kunna lyfta och hantera saker inne under taket. Då blir det ytterligare krav på bärigheten och takstolarna. Jonsered Det som jag vill ha in i systemet innan jag är klar med det är ett komplett fasadskydd som monteras var efter som man skickar upp väderskyddet. Självklart kommer det nya produkter och nya produktionsmetoder inom byggindustrin. Vi måste hänga med i denna utveckling för att se vad vi kan skapa för att täcka in detta på rätt sätt med väderskydd Funktionernas utvecklingsmöjlighet Aktörerna anser att mycket går att utveckla vad gäller montagetekniken. Lyfthjälpmedel är en annan funktion som kommer. Tabell 7. Svar på frågan Vad går det att utveckla för funktioner hos systemen? Monzon Mycket fokus på montering och monteringssätt. Lyfthjälpmedel och så vidare. Layher Combisafe Haki Peri Mer säkerhet, mer flexibla och snabba lösningar. Vad är bra för kunden? Det ska vara snabbt, säkert och enkelt med få delar med många funktioner. Jag tror att en del kan komma för nyproduktion. Men då måste systemen följa med upp allt eftersom byggnaden blir klar. Jag vet att det finns någon som har liknande system och det kan vara en stor funktion tror jag speciellt vid nyproduktion. Vi tittar lite på denna teknik, men har inget system för det just nu. På vårt system är det ju att montera duken på ett enklare sätt. Det finns även En mängd delar som kan förändras för att förenkla montaget. Extoler Jonsered 17

Utvecklingens begränsning Fyra av sju ser ekonomin som en begränsande faktor. Haki anser att alla inte är beredda att betala vad det kostar att utveckla väderskydden. Kunderna måste ju i slutändan betala kostnaderna. Combisafe anser att den största begränsningen är spännvidden. Extoler anser att en begränsande faktor är montagekostnaden. Tabell 8. Svar på frågan Vad begränsar utvecklingen av nya funktioner? Monzon Tid och pengar Layher Framförallt är det en kostnads och resurs fråga. Combisafe Haki Peri Det kan ju tex. vara spännvidder, men det går ju att åtgärda med hjälp av stål- fackverk och liknande, men då blir ju konstruktionen tyngre och svårare att arbeta med. Vi eftersträvar ett lätt ergonomiskt system, men det är svårt att uppnå på för stora spännvidder. Vi behöver även få in idéer från våra kunder på vad de efterfrågar. Den största begränsningen är spännvidden. Alla är inte beredda att betala vad det kostar att utveckla väderskydden. Att utveckla kostar ju pengar. Ju fler väderskydd som säljs desto mer input kommer vi ju att få på saker som våra kunder vill förändra. En annan del är ju mjukvarubiten för de som projekterar väderskydden. Det kommer säkert att utvecklas en betydligt mer avancerad mjukvarubit där man får det specificierat och beräknat på ett snabbare och enklare sätt. Då kan man lämna ifrån sig tydligare ritningar för de som ska bygga väder- skydden. Extoler Jonsered Kostanden för montaget är alltid en bråkig kostnad. Den måste man reducera så mycket som möjligt. Vi kan sätta upp ett väderskydd vart som helst men det blir n stor kostnad. Där ser vi en begränsning i montagekostnaden Synen på marknaden Samtliga anser att marknaden kommer att öka. fyra av sju ser ett ökat intresse från beställarna. Per Ramberger på Extoler ser deras system som ett viktigt verktyg i industrialiseringen av byggprocessen. Leif Åberg på Jonsered anser att beställaren tydligt måste ange i förfrågningsunderlaget att det ska byggas väderskyddat, annars är det stor risk att det byggs oskyddat om anbud med lägsta pris väljs. Tabell 9. Svar på frågan Hur ser ni på marknaden för väderskydd? Monzon Intresset för väderskydd ökar. Det blir vanligare att försäkringsbolag kräver ett torrt byggande reparationer av brandskador. Det finns även varma marknader 18

Layher Combisafe Haki Peri där väderskyddet bromsar betongens uttorkning och ger en bättre arbetsmiljö. Marknaden ser god ut. Förfrågningarna från generalentreprenörerna ökar. Vi tror att väderskyddsmarknaden har stor potential, och att det ligger mycket pengar i den. Vi tror på en ökande marknad, är marknadsledande i England, i Sverige har vi precis kommit in på marknaden. Man börjar få upp ögonen för väderskydd, och i framtiden kan nog beställare kräva ett torrt byggande. Marknaden kommer helt klart öka i framtiden. Detta eftersom väderskyddet inverkar positivt på projektet vad gäller tidplan och arbetsmiljö. Extoler Jonsered Vi tror att den kommer att öka. Vi ser vårt system som ett viktigt verktyg i industrialiseringen av byggprocessen. Vi utnyttjar inkörningsförloppet under vår kontinuerliga utveckling av processerna. Detta ger oss förbättringar av byggkvalite och montageekonomi Marknaden kommer självklart att öka. Man måste dock få byggherren att förstå att det är han som ska tala om att i anbudet ska det stå att det ska genomföras väderskyddat. Föreskriver man inget så får den som har lägsta pris jobbet, oavsett om denne bygger under väderskydd eller inte. Marknaden med störst tillväxtspotential Samtliga anser att husmarknaden har den största tillväxtpotentialen. Fyra av sju anger att tilloch ombyggnationer av tak är den marknad med störst tillväxtpotential. Inom anläggning används väderskydd när speciella krav ställs, eller när broar ska beläggas med epoxi. Leif Åberg på Jonsered anser att marknaden kommer att öka på anläggningssidan på grund av att det blir hårdare restriktioner på allt. Tabell 10. Svar på frågan Inom vilka marknader ser ni den största tillväxtpotentialen? Monzon Vid husbyggnationer och reparationer. Vid anläggningsarbete använder man väderskydd för att kunna arbeta under större delar av dygnet. Layher Hälften av väderskyddsprojekten handlar om jobb där man bygger på eller om takvåningar Combisafe Om och till byggnationer av tak är den största marknaden. Även brandskador. Andra intressanta marknader är nyproduktion och event. Haki Den största tillväxtpotentialen finns vid renovering och tillbyggnad av hus. Peri Extoler Jonsered Mest inom hus men det även inom anläggning. Inom anläggning är det vanligast när speciella krav ställs på produkten. Främst mot systemleverantörer som säljer prefabricerade hus. Vi jobbar inte mot anläggning, men det går säkert att använda vårt system där också. Det är absolut hus. Inom anläggningssidan används det vid brobyggnationer med epoxibeläggning. På grund av att det blir hårdare restriktioner på allt kommer marknaden även att öka på anläggningssidan. Prisutveckling för att hyra väderskydd 19

Fem av sju anser att det kommer att bli billigare på grund av att det blir fler som kommer att ha väderskydd att hyra ut. Konkurrensen om väderskyddsjobben ökar, vilket leder till pressade priser. Leif Åberg på Jonsered anser att stora väderskydd med inbyggda traverser som tar 10 12 ton kommer att kosta lite mer. Tabell 11. Svar på frågan Kommer det bli dyrare at hyra väderskydd? Monzon Vi tror att alla strävar efter att det ska bli billigare. Det blir färre detaljer och ett snabbare montage. Det blir fler aktörer på marknaden. Layher Jag tror att det billigare eftersom fler och fler investerar i väderskyddssystem. I en perfekt framtid leder denna ökning av antalet aktörer till lägre priser på grund av ökad konkurrens. Idag när 90 % av ställningsentreprenörerna inte har något väderskyddssystem, så blir det en stor investering för dem om de vill ta ett väderskyddsjobb. I takt med att fler ställningsentreprenörer skaffar väderskyddssystem kommer det bli billigare att hyra dem. Combisafe Det borde bli billigare. Genom att fler ställningsentreprenörer skaffar väderskyddssystem kommer konkurrensen att öka och priset minska. Om försäljningen ökar så ger det lägre inköpspriser på grund av ökad kvantitet. Haki Det kommer bli billigare på grund av att det kommer finnas fler aktörer som hyr ut väderskydd. Hårdare konkurrens ger lägre priser. Peri Systemen kommer att bli dyrare eftersom vi ställer högre och högre krav på dem. Marknaden bestämmer priset och det blir väl så att man tjänar mindre på det i framtiden. Extoler Jag tror att kostnaden kommer att ligga på ungefär samma nivå i framtiden. Blir väderskyddssystemen billigare så blir det billigare att hyra dem. Jonsered Det beror på vilken last man ska ta upp. Ska vi kunna montera betongmoduler på 10 till 12 ton så krävs stora gjutna plintar för att ta upp lasterna från traverserna. Detta gör att dessa specialare kommer att kosta lite mer. När det gäller mindre väderskydd så tror jag att kostnaden kommer vi kommer att ligga kvar ungefär på samma nivå bra många år framåt. Prisutveckling för att montera väderskydd Samtliga anser att montaget blir billigare i framtiden på grund av enklare system samt på grund av att montagepersonalen blir duktigare på att montera systemen. Systemutveckling sker med ett enklare och effektivare montage som mål. Montageteknikerna kommer att utvecklas, och de som blir effektivast kommer vinna konkurrensfördelar. Tabell 12. Svar på frågan Kommer det bli dyrare/billigare att montera väderskydd? Monzon Vi strävar efter att det ska bli billigare. Layher Jag tror att det kommer att bli billigare i takt med att man blir mer van vid systemen. Nya metoder är alltid svåra att räkna på i början. Med tiden blir man 20

Combisafe Haki Peri Extoler Jonsered mer van vid väderskyddssystemen och konkurrensen om väderskyddsjobben kommer att öka. Detta kommer att leda till att priserna går ner. Det billigare eftersom det blir enklare och montera systemen. Vi jobbar med modulmått och verktygslöst montage för att förenkla montaget. Vi försöker göra systemet enkelt att jobba med. Montaget kommer definitivt att bli billigare. Väderskyddsuthyrarna kommer att driva utvecklingen och kräva att systemet går snabbare att montera. Med välutbildad och van personal kommer det att gå betydligt snabbare. Montagemetoderna kommer att utvecklas och bli effektivare. Väderskydds- Väderskyddstillverkarna kommer att utveckla olika montagemetoder, och den som blir effektivast kommer att vinna konkurrensfördelar. Jag utgår från att det kommer att bli billigare eftersom man försöker förenkla montagebitarna. Samtidigt blir det fler funktioner, så därför kanske montagetiden ökar Det måste bli billigare. Det har att göra med metodutveckling, att man hittar på smartare sätt att sätta upp det på och göra det i större bitar, samt att hantera materialet snabbare. Den utvecklingen sker genom att folk jobbar med det helt enkelt. Man måste nöta med det här och vara på tå och göra likadant varje gång. Man måste dra nytta av de inlärningseffekter som finns. Montaget måste bli billigare. Det krävs att montörerna utbildas så att de förstår väderskydden på ett ännu bättre sätt än idag. 21

22

4. Analys I detta kapitel kommer våra egna åsikter och slutsatser att presenteras. Vi har analyserat intervjumaterialet och dragit slutsatser om hur vi tror att väderskydden kommer att utvecklas. 4.1 Utveckling Generellt ansåg de flesta att utvecklingen av väderskydd är precis i starten och att det finns mycket som kan förbättras. Det som vi tyckte var intressant var att enbart Extoler talade om att ta ett större grepp om hela byggprocessen med hjälp av sitt väderskydd. Detta är en anledning till varför vi tyckte ämnet väderskydd var intressant eftersom vi anser att det kan vara ett hjälpmedel för att industrialisera byggbranschen. En annan generell uppfattning var att många pratade om säkerhet och arbetsmiljö. Många av aktörerna sa även att det finns väldigt mycket att utveckla inom dessa områden. Genom att förenkla montaget med färre delar ska det bli enklare för de ställningsentreprenörerna att montera väderskydden. Flera aktörer ville även ha ett lättare system som gör det möjligt att delmontera på marken och sedan lyfta större delar på plats. Detta skulle minska arbetstiden på hög höjd för montörerna, och på så sätt göra fallrisken mindre. Peri, Jonsered och Haki talade om en mycket intressant faktor som vi inte kommit i kontakt med innan, utvecklingen av en Europeisk standard för beräkning av laster för väderskydd. Uppfattningen vi fick av de tre aktörerna var att detta skulle kunna leda till stora förändringar för hur väderskydden kan komma att se ut eftersom lastberäkningen ändras mycket. Vi anser att det är mycket intressant att bara tre av sju företag belyste detta eftersom den kan innebära att stora förändringar måste ske på nuvarande system. Vi är också frågande till om de andra fyra aktörerna känner till detta pågående arbete med en Europeisk standard. 4.2 Funktioner Sex av sju företag är helt säkra på att det kommer fler funktioner. Layher sa att de behöver skapa en rullbar lösning vilket de flesta andra aktörerna har. Den uppfattningen vi fått är att man behöver en smidig lösning för intransport av material för att vara konkurrenskraftig. Den vanligaste lösningen för att skapa ett öppningsbart system är att man har en räls som det löper på. Flertalet av företagen pratade även om diverse funktioner som kan komma att underlätta montage/demontage, öka säkerheten och att göra arbetsplatsen ljusare. Combisafe och Haki pratade även om att hitta en bättre lösning på duken. För Combisafe är det fokus på att hitta en billigare duk med bättre ljusgenomsläpplighet och Haki jobbar med att skapa ett bättre sätt att montera duken på. Kunderna verkar efterfråga en travers under väderskyddet. Även de flesta företagen nämnde lyfthjälpmedel, och vi ser det som en utvecklingsmöjlighet. Några lyfte dock fram problemen med att ha en travers i samma system eftersom det blir svårare att klara de beräknade krafterna med dess nuvarande konstruktion. Vi vet inte hur den nya Europeiska standarden kommer att påverka dimensioneringen av väderskydden. Det kan bli så att konstruktionen måste bli kraftigare, vilket kan leda till fler och tyngre delar. Detta kan påverka arbetsmiljön på ett negativt sätt. När vi pratade med Peri så fick vi en intressant frågeställning av Torsten Johansson. I dagsläget finns det inte någon utrustning som tar hand om snö och vatten från väderskydden. 23

Om väderskydden blir vanligare så kommer ju detta skapa problem då man arbetar i tättbebyggda områden. Problemen blir att man inte kan låta större mängder snö eller regn rasa ner på personer under väderskydden. Detta tror vi är en mycket viktigt funktion att utveckla eftersom det annars kan bli svårt att använda skydden i storstäder som till exempel Stockholm. Extoler var det enda företaget som inte ansåg att de behövde några fler funktioner. Den uppfattningen som vi har fått när vi har pratat med företagen är att de anser att Jonsered och Extoler ligger i långt framme på grund av att de har klättrande väderskyddssystem. Många ansåg även att dessa två är väldigt nischade mot nyproduktion och att deras egna system är bättre för om- och påbyggnadarbeten. Begränsningen för utvecklingen ansåg alla företagen som svarade vara pengar. Haki ansåg att man generellt inte är beredd att betala summan som det kostar att utveckla ny teknik. Det är något som vi tror kommer att bli enklare då markanden växer. Sen spelar ju den nya Europa standarden in även här då företagen inte vill utveckla system som sedan kanske inte uppfyller de nya kraven. 4.3 Marknad Samtliga företag har god tilltro till en ökande marknad. En intressant del som Jonsered belyser är att byggherren måste inse vilka fördelar ett väderskydd kan ge projektet och specificera detta i anbudet. Om han inte anger detta så kommer entreprenören utan väderskydd att få jobbet eftersom det på pappret blir dyrare att genomföra ett projekt under väderskydd. Skulle fler byggherrar få upp ögonen för väderskyddat byggande tror vi marknaden skulle öka kraftigt. Husmarknaden tror alla har den största tillväxtpotentialen. För de öppningsbara väderskydden är det främst på- och ombyggnationer. Extoler har ju ett nischat system och tror att markanden för dem främst kommer att stiga för prefabricerade modulhus. Eftersom det talas mycket om modulhus och att man måste industrialisera byggprocessen tror vi att Extoler och Jonsereds klättrande väderskydd har mycket goda förutsättningar för att ta marknadsandelar. Några av företagen säger även att de tror att anläggningsmarknaden kommer att öka. Största anledningen är att det ställs högre och högre krav på utförandet. Genom att ha ett väderskydd så garanteras en väderoberoende miljö vilket gör det enklare att uppnå de nya kraven. Vi tror även här att beställarna måste förstå vilka möjligheter och fördelar ett väderskyddat byggande ger. Man måste förstå att man kan spara pengar genom att bygga under torra förhållanden. Väderskyddat byggande ger entreprenören bättre förutsättningar för att skapa ett gott resultat utan skador eller förseningar orsakade av väderleksförhållande. 4.4 Ekonomi De flesta anser att väderskydden kommer att bli billigare att hyra. De två främsta anledningarna är att de tror konkurrensen mellan väderskyddsuthyrarna kommer att öka och att systemen kommer att bestå av färre och mer kostnadseffektiva delar. Torsten Johansson på Peri tror dock att det kommer bli dyrare. Detta tror även att det kan komma att bli eftersom om det ska tillkomma fler funktioner och tillbehör så kommer det att kosta mer. Sen säger han även att man ställer högre och högre krav på väderskydden. Den nya Europeiska standarden kan komma att kräva starkare och stabilare konstruktioner vilket kan medföra högre priser. Generellt sett tror vi att de nuvarande priserna kommer att sjunka på grund av att en ökande 24

marknad ger en hårdare konkurrens. Fler funktioner hos väderskyddssystemen borde leda till att framtidens väderskydd blir dyrare. Tillverkarna tror att montaget kommer att bli billigare. Främst för att det fortfarande är många företag som arbetar med väderskydd för första gången. Utvecklade montagemetoder och montörer som blir mer vana vid systemen kommer att leda till ett billigare montage. Som flera företag har nämnt tidigare så strävar de efter ett enklare system med färre delar som ger ett enklare montage. Detta anser både vi och företagen kommer leda till ett betydligt billigare montage. 4.5 Slutsats Vi tror att det kommer tillkomma många tillbehör till väderskydden. Den funktionen som det har pratats mest om under intervjuerna är traversen. Vissa av tillverkarna har redan travers eller har möjlighet att använda en. Det verkar dock fortfarande vara problem för alla utom Extoler och Jonsered att dimensionera skydden så att dom klarar krafterna från traversen. Vi tror även att snö och vatten avledning kommer utvecklas mycket då väderskydden kommer att användas mer i tätbebyggda områden. Den Europeiska standarden som beräknas komma inom två år kan komma att ställa större krav på dagens väderskydd. Hur mycket den kommer att påverka är svårt att säga idag eftersom det inte är bestämt hur de Svenska beräkningsmetoderna kommer att ändras. En djupare analys om hur den nya standarden kommer att förändra väderskydden tror vi kan vara intressant både för brukare och tillverkare. Genom att intervjua platschefer och andra personer som använder väderskydden på plats tror vi att man skulle kunna få en intressant bild av skillnaderna mellan tillverkarnas och beställarnas behov av förändringar. Vi tror även att detta hade påskyndat utvecklingen. Som flera av de intervjuade personerna säger så måste de få in fler åsikter och behov från beställaren. Detta tror vi kan vara ett bra projekt att utföra så att man får åsikter från båda sidorna. 25

26

5. Bilagor 5.1 Frågor till intervju med tillverkare Utveckling Har ni någon vision för erat väderskyddssystem, och vad är den i så fall? Hur ser ni på utvecklingen av väderskyddssystemen? Funktioner Ska det blir fler/färre funktioner i systemet? Vad tror ni det tillkommer för nya funktioner till väderskydden? Vad går det och utveckla för funktioner hos systemen? Vad begränsar utvecklingen av nya funktioner? Marknad Hur ser ni på marknaden för väderskydd? Inom vilka marknader ser ni den största tillväxtpotentialen, hus/anläggning? Ekonomi Kommer det bli dyrare/billigare att hyra väderskydd? Kommer det bli dyrare/billigare att montera väderskydd? 27

28

6. Referenser Rapporter Axelson, Larsson & Sandberg & Söderlind (2004). Väderskyddad produktion Möjligheter och erfarenheter. Fou-VÄST Per-Olof Axelsson och Leif Moström, IM Gruppen (2004) Små Väderskydd Per-Olof Axelsson och Leif Moström, IM Gruppen (2004) Stora Väderskydd Internet http://www.vaderskydd.se/ http://www.monzon.se/ http://www.haki.se/ http://www.vaderskydd.se/ http://www.combisafe.se http://www.periform.se/ http://www.hallbyggarna-jonsereds.se/ http://www.pluseight.net/se/ Tryckt information Combisafe Extoler Haki Layher Peri Intervjuade företag Combisafe, Thomas Swan Försäljningsansvarig UBIX Väderskyddstak Exoler, Per Ramberger Haki, Patrik Lennartsson, Ingvar Martinsson Teknisk support Hallbyggarna-Jonsereds, Leif Åberg Marknadsutveckling Bygg-Väderskydd Layher, Per Hammar Teknisk chef Monzon, Lars Carlbom - Utvecklingschef, Henrik Johansson Utvecklingsingenjör Peri, Torsten Johansson Produktansvarig ställning 29