Foto: Marie Larsson Gräs för speciella ändamål Grönytegräs används i många olika sammanhang. Ibland är växtbetingelserna extrema och önskemålen mycket specifika. För att framgångsrikt etablera gräs under sådana förutsättningar krävs i regel speciellt sammansatta gräsfröblandningar. av Roland Svensson GRÖNA FAKTA 6/1998
UllUINIM [Mr\ I M VO Kavalkad av möjligheter Alltsedan Movium Rådgivning påbörjades den 1 januari 1988 har prenumeranter av rådgivningen frågat efter gräsfröblandningar med speciellt goda egenskaper. De vanligaste önskemålen är att arter och sorter i blandningarna skall vara uthålliga (härdiga), ha låg höjdtillväxt efter klippning, resistenta mot sjukdomar samt ha god slitagetolerans. Men ofta efterfrågas en blandning till ett särskilt ändamål. Detta faktablad är främst en sammanställning över fröblandningar för gräsetablering i speciella miljöer. Utbudet av sorter och tillgången på utsäde varierar från år till år. Beträffande sortimentet sker årliga förändringar genom att äldre sorter utgår från marknaden och nya sorter tillkommer. Vissa år är det brist på utsäde av somliga sorter på grund av felslagen fröodling. Detta innebär, att förslagen i faktabladet får ses som mallar, vilka kan omarbetas och anpassas till aktuellt sortiment samt rådande tillgång på utsäde. Testade grässorter Samtliga sorter i de blandningar som föreslås i detta Gröna Fakta är testade i officiella sonförsök. Sedan 1968 har SLU testat odlingsvärdet hos grönytesorter i försök på olika lokaler i Sverige, från Alnarp i söder till Öjebyn (nära Piteå) i norr. I speciella försök i Alnarp testas sorternas slitagetolerans och hur de påverkas av extensiv skötsel. De extensiva försöken gödslas ej varken före eller efter sådd samt klipps endast ett fåtal gånger per år. Kombinationen av sorter i blandningarna har gjorts med stöd av de resultat, som framkommit i försöken. Marknadens utbud förändras Fröfirmornas färdiga standardblandningar dominerades länge av fodergrässorter. En omsvängning kom under mitten av 1980- talet. Då ersattes starkväxande vallsorter i fröblandningar mer och mer med speciellt framtagna grönytesorter. I och med undertecknandet av EES-avtalet och EU-inträdet är denna för konsumenterna positiva utveckling bruten. Sämre för konsumenterna Under 1973-1994, fick endast sorter godkända av Statens Växtsortnämnd ingå i gräsfröblandningarna. För att en sort skulle bli godkänd fordrades, att den var lämplig för odling i vårt land. Kravet att en sort skall vara odlingsvärd och härdig i vårt klimat är ett handelshinder enligt EES-avtalet. Nu får alla sorter säljas under förutsättning att sorten finns på en lista inom EU. Det som många befarade har hänt. Mycket dåliga sorter, som underkändes som grönytegräs redan under 1970-talet förekommer nu i billiga gräsfröblandningar och säljs av nya mindre nogräknade firmor. Detta är också en viktig anledning till att komponera egna specialblandningar. Att köpa utsädet från äldre, välrenommerade firmor rekommenderas! Att välja fröblandning Vid val av fröblandning till ett visst ändamål finns det i princip fyra olika valmöjligheter: 1 Köpa en färdig blandning. 2 Utgå ifrån en färdig blandning, som kompletteras med ytterligare en eller flera arter eller sorter. 3. Ange riktlinjer beträffande en blandnings egenskaper och sammansättning (t ex procentuell andel av olika arter) och anmoda fröfirmorna att lämna offerter och förslag. 4. Det fjärde alternativet är att själv kompo nera en fröblandning av väl utvalda arter och sorter. Kan inte alla sorterna erhållas från samma firma måste man köpa varje sort separat och blanda själv. Om en finna har samtliga sorter kan sorterna blandas av firman. Detta medför givetvis extra kostnader för fröleverantören. Såväl prissättning som gräns för minsta kvantitet som blandas varierar mellan firmorna. Kontakta Er fröleverantör och ta reda på vilka normer som firman tillämpar! Alla föreslagna sorter i detta Gröna Fakta har testats i försök på flera platser i landet. Bilden visar skillnader mellan två sorters rödsvingel i sjukdomsresistens mot rödtrådssjuka. Foto: Roland Svensson.
På följande sidor redovisas ett axplock av alla de frågor om gräs som behandlats inom ramen för Movium Rådgivning under åren. Färdig gräsmatta inte bra i skugga Fråga: I en skugga under träd har läggning av färdig gräsmatta gett dåligt resultat. Vilket är bäst i ett skuggigt läge, att så gräs eller lägga färdig gräsmatta? Svar: Det finns olika skäl till att sådd är det bästa alternativet. Enligt uppgifter publicerade i amerikansk litteratur bildar gräsplantorna främst blad och skott i skugga, medan rotutvecklingen är svag. Färdig gräsmatta har odlats i öppet läge med goda växtbetingelser. Vid utläggning är gräsrullama endast 2,5 cm tjocka. För etablering krävs att den upplagsnäring som finns i mattan används för snabb bildning av nya rötter. I skugga under träd tar trädens lövverk hand om större delen av den ljusstrålning, som är nödvändig för assimilationen. Den utlagda färdiga gräsmattans näringsförråd används för bildning av nya blad och skott på bekostnad av rotbildningen. Det leder till misslyckad eller dålig etablering. Den färdiga gräsmattans sammansättning av arter och sorter är inte direkt anpassad för skuggiga lägen. Bäst är att komponera en specialblandning bestående av rödsvingel och rödven. Ar platsen både skuggig och med god markfuktighet kan kärrgröe med fördel ingå i fröblandningen. Ett ytterligare argument för sådd är att läggning av färdig gräsmatta kan bidraga till spridning av för gräset skadliga nematoder, enligt en norsk rapport. Kärrgröe Som grönytegräs är kärrgröen (Poa trivialis) numera i det närmaste helt förbisedd. Den tål emellertid att klippas lågt och påträffas ofta i villaträdgårdarnas och parkernas gräsmattor. Ibland kan den oavsiktligt förekomma som inblandning i utsäde. Så var fallet i gräsförsök sådda 1992 och avslutade 1996. Trots onormalt varma och torra perioder under somrarna överlevde kärrgröen bra i försöksrutorna. Under torra perioder blir dock arten brun och missfärgad. Emellertid är kärrgröen en viktig komponent i blandningar för skuggiga, fuktiga lägen. Den föredrar lerig, näringsrik jordmån och sprider sig med ovanjordiska utlöpare. Artens viktigaste egenskaper som grönytegräs är att den tål skugga och grönskar mycket tidigt under våren. Kärrgröe är vanlig som vildväxande i nästan hela landet. Gräs för skuggiga lägen etableras säkrast genom sådd. Allra bäst är det att komponera en egen fröblandning där rödsvingel och rödven ingår. Foto: Roland Svensson. Gräsfröblandning för skuggigt läge till en klippt gräsyta på en starkt beskuggad innergård i stadsmiljö? Svar: Av grönytegräsen är det rödsvingel och rödven, som växer bäst i skuggiga lägen. Kärrgröe kan också växa bra i skugga. Av kärrgröe finns ingen testad sort i marknaden, och det är inte alltid som arten saluförs av firmorna. Alternativ 1 Rödsvingel, utan utlöpare Barnica 20 % Rödsvingel, utan utlöpare Baruba 15 % Rödsvingel, utan utlöpare Enjoy 15 % Rödsingel, utan utlöpare Wilma 15 % Lovisa 15 % Rödven, Boral eller Bardot 5 % Kärrgröe 15 % Alternativ 2 Rödsvingel, utan utlöpare Tamara 20 % Rödsvingel, utan utlöpare Tatjana 20 % Rödsvingel, utan utlöpare Trophy 20 % Samanta 20% Rödven Bardot eller Rasti 5% Kärrgröe 15% Om kärrgröe inte kan erhållas ökas andelen rödsvingel. Utsädesmängd: 1,5 kg/100 kvm. Rödven är en användbar art, inte bara i skuggiga lägen. Dess dekorativa vippor är ett vackert inslag i oklippta ytor - även på vintern. Foto: Roland Svensson. Gräströblandnin för bullervallar att så in på bullervallar (vägslänter) utmed en livligt trafikerad väg? Arterna och sorterna skall vara lågväxande för att uppnå minimal skötsel. Svar: Här följer tre olika förslag: Alternativ 1 Rödsvingel, långa utlöpare, Cindy 15 %, Lovisa 15 % Rödsvingel, utan utlöpare, Baruba 15 % Rödsvingel, utan utlöpare, Wilma Hårdsvingel, Biljart
Fårsvingel, Quatro 5% Rödven, Boral 5% Turftimotej, Evergreen 5% Ängsgröe, Avanti Ängsgröe, Cynthia 5% Ängsgröe, Haga 5% Alternativ 2 Rödsving., långa utlöpare, Herald 15 % Rödsving., korta utlöpare, Samanta 20 % Rödsvingel, utan utlöpare, Tamara 10 % Rödsvingel, utan utlöpare, Trophy 15 % Hårdsvingel, Eureka 10 % Rödven, Bardot 5 % Turftimotej, Teno 5 % Ängsgröe, Conni 10 % Ängsgröe, Entopper 5 % Ängsgröe, Julia 5 % Alternativ 3 Rödsvingel, långa utlöpare, Ensylva 10 %, Dawson 20 % Rödsvingel, utan utlöpare, Scarlet 15 % Rödsvingel, utan utlöpare, Wilma 15 % Hårdsvingel, Waldina 10 % Rödven, Tracenta 5 % Turftimotej, Teno 5 % Ängsgröe, Amason 5 % Ängsgröe, Conni 10 % Ängsgröe, Opal 5 % Utsädesmängd: 1,5 kg per 100 kvm under våren, medan 1 kg räcker vid höstsådd. Eftersom växtbetingelsema på vallar och vägslänter varierar kraftigt ingår många arter och sorter i blandningsförslagen. Grässorter vid asfaltkanter att så i kantzonen intill hårdgjorda ytor? Avsikten är att hindra gräs att växa upp genom t.ex. asfalt. Svar: De gräsarter, som man främst påträffar växande på asfalterade vägar och andra hårdgjorda ytor är kvickrot och ängsgröe. Som förebyggande åtgärd är det viktigt att kvickroten bekämpas före sådd och plantering. Nästan alla kommersiella gräsfröblandningar innehåller ängsgröe. Lämpligt är att komponera en specialblandning, som inte innehåller ängsgröe eller andra arter (sorter) med långa utlöpare. En sådan blandning kommer att fungera som en barriär och hindrar grässorter med långa utlöpare att växa ut i hårdgjorda ytor. Ett alternativ är att använda en blandning av rödsvingelsorter inom gruppen "utlöpare saknas eller är rudimentära". Blandningen skall utgöras av fem sorter med 20% utsäde av varje sort. Följande sorter av rödsvingel saknar utlöpare och är lämpliga att använda i blandningen; Bargreen, Baruba, Carina, Center, Enjoy, Epsom, Juliska, Lobi, Medina, Olivia, Rainbow, Scarlet, Simone, Tamara, Tatjana, Trophy, Waldorf, Weekend och Wilma. På genomsläpplig mark, som ej gödslas kan en rödsvingelsort utgå och ersättas med hårdsvingel. Testade sorter av hårdsvingel är Barfina, Barreppo, Biljart, Eureka och Waldina. På vägslänter är det inte lämpligt att - som här - så in grässorter med för kraftig tillväxt. Foto: Roland Svensson. I1/
urmun mr\ i /Å 0/ 0 Utsädesmängd: 2 kg/100 kvm. Samtliga sorter har relativt låg höjdtillväxt och bildar täta, skottrika gräsmattor. Rödsvingelsorterna tillhör de bästa beträffande övervintringsförmåga och uthållighet och kan därför brukas i hela landet. Genom att ta med fem sorter ökar blandningens förmåga att klara påfrestningar - t ex slitage, sjukdomsangrepp och ogräskonkurrens. Önskvärt är att så en minst 2 m bred remsa intill den hårdgjorda ytan som buffert mot grässorter med långa utlöpare. Att göra sin egen gräsfröblandning Fråga: Vilka krav bör man ställa på en gräsfröblandning till parker? Svar: I en park kan växtbetingelserna variera kraftigt. Vissa gräsytor är beskuggade, medan andra är fullt solbelysta. Tillgången på fuktighet kan variera inom parken. Vissa ytor blir ofta utsatta för hårt slitage. För att få en väl fungerande gräsmatta på alla ytor i parken skall gräsfröblandningen ha en bred genetisk variation. Detta uppnås genom att ta med många sorter och flera arter. Samtliga sorter skall ha högt odlingsvärde. Följande fem punkter hör vara minimikrav vid inköp av utsäde till gräsmattor i parker. På vägslänter är det en fördel om insått gräs efterhand för ersätts med traktens vildväxande flora. Vägsläntsförsök i Åstorp. Foto: Roland Svensson. 1.Lämplig fördelning i procent mellan Rödsvingel, olika arter: Baruba 15% It IT Rödsvingel utan utlöpare Center 15% IT IT (2 helst 3 sorter) 40 % Olivia 15% Rödsvingel med korta utlöpare (1-2 sorter) 15 % Barcrown 15% Ii Hårdsvingel 10 % Lovisa 15% Rödven (1-2 sorter) 5 % Ängsgröe Avanti Ängsgröe (minst 3 sorter) 30 % Cynthia Rödven Boral 5% I Götalands kustområden kan 20 % (minst två sorter) av engelskt rajgräs ingå. Andelen rödsvingel och ängsgröe reduceras.önskas en tidigt grönskande gräsmatta kan 10-20 % av turftimotej ingå. 1 Norrland har hårdsvingel svårt att överleva på gödslade ytor. Den kan där ersättas med ängsgröe eller rödsvingel. På sandig genomsläpplig mark i Götaland och Svealand kan andelen hårdsvingel ökas till 20-25%. 2.Ingen sort får dominera för mycket. Därför högst 25% av en enskild sort. 3.Inga vallsorter ska ingå i fröblandningen. 4.Samtliga sorter skall vara testade i sven ska officiella sortförsök. 5.1 de svenska sortförsöken skall sorterna ha visat högt odlingsvärde. Grässorter för naturområden Fråga: Inom ett naturområde i Mellansverige med fornlämningar som besöks av många turister har vegetationen blivit skadad av för mycket tramp. Vilken blandning är lämplig att så in? Blandningen ska bestå av arter som redan finns vildväxande inom området. Svar: Följande blandning bör ge en slitagetålig gräsyta efter etablering. Kvalitetsdeklaration av färdigt gräs Fråga: Hur skall man som köpare av färdig gräsmatta kunna avgöra om gräset är lämpligt för ett bestämt ändamål på en given jordart inom ett visst klimatområde? Svar: Många köpare av färdig gräsmatta har omtalat, att producenter av färdig gräsmatta inte velat eller ej kunnat meddela vilka sorter som ingått i gräsfröblandningen. Ett sådant förhållande skall köparna givetvis ej godta. Att den färdiga gräsmattan består av odlingsvärda sorter lämpliga för ett visst ändamål är lika viktigt som vid sådd av gräsmatta. Ingen färdig gräsmatta borde levereras, om inte köparen får uppgift om vilka sorter, som ingått i producentens gräsfröblandning. Detta krav är mycket viktigt och synnerligen aktuellt. 1 och med EES-avtalet är det nämligen i fortsättningen fritt fram att importera grässorter, vars odlingsvärde ej testats i vårt land. Köparen av färdig gräsmatta skall kräva, att mattan består av sorter som är odlingsvärda och testade i svenskt klimat. Det är kunderna som måste ställa krav och inte köpa "grisen i säcken" om det skall ske någon förbättring inom branschen. V
1..4L/INIrl 1 r I ll V/ C/1.7 Gräsblandning för park i Norrland Fråga: Vilka gräsfröblandningar är lämpliga att använda till parker och bostadsområden i Norrland? Önskar erhålla förslag på specialblandningar. Svar: Följande fröblandningar från tre olika fröfirmor består av härdiga, odlingsvärda sorter. Alternativ 1 Rödsvingel, utan utlöpare Ängsgröe It Rödven Alternativ 2 Ängsgröe Rödven Alternativ 3 1 Ängsgröe Rödven Samanta 15% Tatjana Tamara 15 % Trophy 15 % Conni Entopper 15 % Julia 15% Rasti 5% Lovisa Bargreen 15 % Enjoy 15 % Wilma 15 % Amason Opal Unna 15 % 15 % Boral 5% Dawson 15 % Epsom 15 % Waldorf Weekend 15 % Asset Cocktail 15% Nugget 15 % Tracenta 5% Blandningarna domineras av ängsgröe och rödsvingelsorter utan utlöpare. Dessa sorter har bäst uthållighet i Norrland. Genom att många sorter ingår i blandningarna ökar möjligheten att få uthålliga, slitstarka gräsmattor. Angsgröe är näringskrävande. Därför är gödsling önskvärd under etableringsfasen. För ansvarskännande producenter borde det vara ett såväl självklart som viktigt försäljningsargument att lämna uppgifter om sorterna i fröblandningen samt procentuell andel av varje sort. En innehållsdeklaration skall även omfatta uppgifter om ogräsrenhet och jordartens sammansättning. Gräs för styv. jord i Uppsala att använda till ett modellflygfält på styv lerjord i Uppsalatrakten? Svar: Den här gräsfröblandningen kan vara lämplig: Rödsvingel, utan utlöpare: Bamba 15 % Center 10 % : Lovisa 10 % Rödven Boral el. Tracenta 5 % Ängsgröe Amason 15 % Haga 15 %?I Limousine 15% Opal 15 % Av grönytegräsen är ängsgröen bäst på den styva lerjorden i Uppsalatrakten. Därför dominerar denna art i blandningen. Inslag av rödsvingel gör att en snabbare etablering erhålls. Rödvenen ger en skottrikare matta. Slitaget beräknas bli måttligt dvs. ungefär som på en parkgräsmatta. Klipphöjden anges till 3-4 cm. Utsädesmängd 1,5 kg per 100 kvm. Lågt gräs mellan kullerstenar Fråga: Bland kullerstenar växer nu mask- Den här lyckade etableringen i Sundsvall består av en fröblandning med speciellt utvalda sorter av rödsvingel och ängsgröe. Foto: Roland Svensson. VI
unvivn 1 MR 1 M U/ JO ros och annat ogräs. Finns det någon lågväxande gräsart som man kan så in mellan kullerstenarna? Svar: Trampgröe (Poa supina) kan vara ett lämpligt gräs att så in bland kullerstenar. Det är ett ljusgrönt, flerårigt gräs, som liknar vitgröe (Poa annua). I pågående försök med grönytegräs har tram pgröe övervintrat bra även i Norrland. Arten är mycket lågväxande och bildar en tät matta med sina ovanjordiska utlöpare. I naturen förekommer trampgröe på gångstigar, gårdsplaner och mark söndertrampad av kreatur. Trampgröe börjar växa tidigt under våren. Under torr väderlek blir arten missfårgad - men dör inte. En art som spontant etablerar sig mellan kullerstenar är vitgröe. Det är ett ett- eller tvåårigt gräs med dålig övervintringsförmåga och som vissnar under torra perioder. Grässorter mellan tallar för insådd mellan tallar i Umeå? Ytan omfattar flera tusen kvadratmeter. Önskvärt är att sorterna är lågväxande. Gräset kommer att skötas extensivt utan gödsling och klippas 1-2 ggr /år. Svar: Eftersom det rör sig om en relativt stor yta är det lämpligt med en speciell blandning. Lovisa 20% Enjoy 25% Rödsvingel, utan korta utlöpare Wilma 25% Hård svingel Biljart 15% Rödven Boral 5% Ängsgröe Avanti Blandningen domineras av rödsvingel och hårdsvingel. Dessa arter liksom rödven bildar bra bestånd även på extensivt skötta gräsytor. Både rödsvingel och rödven har ofta god utveckling även i skugga. Rödven bör alltid ingå i fröblandningar till extensiva gräsytor. I oklippta mattor har arten vackra, gracila vippor som är utspärrade även efter blomningen. De flesta sorter av ängsgröe är näringskrävande. Sorten Avanti hade emellertid god utveckling även i ogödslat, extensivt försök. Som utsädesmängd rekommenderas högst 1 kg utsäde per 100 Gles sådd gynnar invandringen av ängsväxter och vildväxande gräs från närområden, vilket är önskvärt på extensivt skötta ytor. Snabb gräsmatta på campingplats att använda till en campingplats? Denna ska börja att användas tidigt våren 1997. Campingplatsen skulle ha varit färdig hösten 1996 men på grund av otjänlig väderlek blev anläggningsarbetet försenat. Sorterna i blandningen skall gro och etablera sig snabbt samt ha god slitagetolerans och god övervintringsförmåga. Svar: Lämpliga grässorter till campingplats i Gästrikland. Alternativ 1 Engelskt rajgräs, Allegro 15% Taya 15% Troubadour Rödsvingel,korta utlöpare Samanta Tamara Tatjana Ängsgröe Conni Entopper Julia Alternativ 2 Engelskt rajgräs Pavo 15% Taya 15% ri Troubadour Lovisa Bamba Yl Enjoy Ängsgröe, Amason Cynthia Opal Båda blandningarna utgörs av sorter med högt odlingsvärde. Engelskt rajgräs gror snabbt och har mycket god slitagetolerans. Däremot har engelskt rajgräs dålig övervintringsförmåga. Särskilt känslig är arten för isbränna som kan orsaka nästan total utgång. Eftersom campingplatsen skall börja att brukas redan tidigt under våren, är det viktigt att så in ett snabbetablerat gräs. När engelskt rajgräs utvintrat kan ängsgröen med sina långa utlöpare växa ut och täcka marken. Rödsvingelsorterna etablerar sig relativt snabbt och har såväl god övervintringsförmåga som god slitagetolerans. Ängsgröen etablerar sig långsamt men har mycket god övervintringsförmåga och även god slitagetolerans. VII I testverksamheten vid SLU i Alnarp har man även testat odlingsvärdet av sorter för extensivskötta (eller oklippta) ytor. Foto: Roland Svensson. Både engelskt rajgräs och ängsgröe är näringskrävande. Därför är det viktigt att näringstillgången i marken bestäms genom jordanalys. Vid behov grundgödslas marken före sådd. Måttlig gödsling efter gräsets uppkomst påskyndar etableringen och ökar gräsets slitagetolerans. För att gynna ängsgröens tillväxt och utbredning är det viktigt att gräsets klipphöjd är lägst 5 cm. Tillfällig gräsmatta i Umeå Fråga: En åker i Umeåtrakten, skall besås med gräs för att under sommaren 1997 tillfälligt användas för bil- och husvagnsparkering. Därefter återgår ytan till åker. Vilken gräsfröblandning är lämplig? Hur stor utsädesmängd erfordras? Svar: Följande blandning rekommenderas: Rödsvingel, utan utlöpare Wilma Lovisa Ängsgröe Conni Entopper Julia Opal Ängssvingel Salten 15% 20 % 25 % Sorterna Conni, Entopper och Julia säljs av Nelsons Frö. Övriga sorter kan erhållas från firma Svalöf Weibull. Angssvingel är ett relativt grovt och glest tuvat gräs. Salten
är en härdig vallsort. Ingående sorter av ängsgröe har god slitagetolerans. Genom att flera arter och sorter ingår, ökar gräsytans förmåga att tåla slitage. Gräset gödslas under etableringsfasen för att påskynda etableringen. Det klipps regelbundet för att få en tät matta. Klipphöjden bör ej understiga 5 cm. Som utsädesmängd användes 0,5-1 kg per ha. Blandning till armerad gräsmatta att använda till s.k. armerad gräsmatta? Svar: Beträffande armerad gräsmatta rör det sig i regel endast om mindre arealer. Då är det enklast att använda en färdig, kommersiell blandning. Gräset i en armerad gräsyta kan vara utsatt för hårt slitage. Därför är det lämpligt att välja en fröblandning avsedd för idrottsplatser. Exempel på sådana blandningar är Elit (Svenska Foder), Eurosport (Skåne Frö), Kick Off Special (Svalöf-Weibull) och Play Off (Nelsons Frö). I blandningar ingår odlingsvärda sorter av rödsvingel och ängsgröe. Varning - dåliga gräsfröblandningar Fråga: Är följande gräsfröblandning lämplig för insådd i ett bostadsområde i Göteborg? Rödsvingel Ensylva 55 % Enjoy 10 % Ängsgröe Entopper 20 % Engelskt rajgräs Troubadour 15 % Svar: Blandningen är inte bra till gräsmattor i bostadsområden. Den domineras för starkt av Ensylva, som tillhör gruppen "sorter med långa utlöpare" inom rödsvingel. Sorter inom denna grupp bildar glesa gräsmattor, har kraftig höjdtillväxt och tål inte slitage. Det är inte så bra, när en sort dominerar för starkt i en blandning. Helst bör ingen sort ingå med mer än högst 25 %. Med endast fyra sorter i blandningen har den dessutom för smal genetisk variation. Att köpa billiga, dåliga gräsfröblandningar är en dålig investering. Risken är stor att nya firmor etableras på marknaden och lockar till köp av billiga men dåliga gräsfröblandningar. Exempel på en bra blandning till bostadsområden är den SABOblandning som säljs av Nelsons Frö. Den innehåller rödsvingel, ängsgröe och rödven. Gräs som tål översvämning att så in på ytor i anslutning till ett utjämningsmagasin? Vattennivån i dammen kommer att fluktuera relativt starkt. Efter sådd lämnas gräsytorna utan speciella skötselåtgärder. Slåtter eller klippning av gräset planeras ej. Svar: Lämpligt är att utgå ifrån en vägsläntsblandning och komplettera denna blandning med 5% av krypven. Krypvenen tål att vara översvämmad under korta perioder. Genom ovanjordiska utlöpare sprider den sig snabbt på blottad mark som stått under vatten. I naturen förekommer krypvenen växande i kantzonen av hav, sjöar, åar och andra vattensamlingar. En utmärkt vägsläntsblandning med bred genetisk variation säljs av Svalöf-Weibull. Den kompletteras med fem procent av krypvenssort: Cobra, Emerald, eller Penntross. Utsädesmängd 0,5-1,0 kg per 100 kvm. Detta Gröna Fakta... Hortonom och försöksledare Roland Svensson har varit verksam vid SLU i Alnarp sedan 1964 (dåvarande Lantbrukshögskolan). Han har främst arbetat med försök inom den gröna sektorn. En viktig del av hans verksamhet var den officiella testning av odlingsvärdet hos grönytegräs, vilket påbörjades 1968. Ar sedan starten 1988 en av Movium Rådgivnings mest anlitade rådgivare. Rådgivning Gröna Fakta sammanställs av Movium-sekretariatet, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp. Telefon 040-41 50 00. Redaktör Petter Åkerblom. ISSN 0284-9798. Publicerat i Utemiljö 6/98.