Kvalitetsgranskning av Adolfsbergsskolan i Örebro kommun

Beslut Adolfsbergskolan Box 312 50 701 35 Örebro 2010-04-01 1 (14) Örebro kommun Box 30000 701 35 Örebro Kvalitetsgranskning av Adolfsbergsskolan i Örebro kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har i Adolfsbergsskolan granskat undervisningen i grundsärskolan med utgångspunkt i ämnet svenska. Skolinspektionen bedömer att Adolfsbergsskolan behöver vidta åtgärder inom följande områden för att kvaliteten ska förbättras: Skolan behöver analysera undervisningen och förbättra den så att eleverna ges möjlighet att utveckla alla de förmågor som uttrycks i målen att sträva mot. Skolan behöver förbättra kvaliteten i undervisningen så att alla elever ges reella, väl fungerande möjligheter att använda sina språkliga förmågor och att kommunicera på olika sätt. Skolan behöver bedriva ett mer medvetet arbete för att se till att alla elever ges reellt inflytande och delaktighet över det egna lärandet, såväl utifrån elevernas stigande ålder och mognad som utifrån deras olika förutsättningar. I detta arbete är det bland annat viktigt att förstärka eleverna kunskaper om kursplanernas mål. Skolan behöver förbättra arbetet med bedömning av elevernas kunskapsutveckling och resultat. Skolinspektionen rekommenderar att grundsärskolan arbetar med att säkerställa att alla lärare som undervisar i ämnet svenska har ämnesdidaktisk utbildning. Skolan behöver tydliggöra ansvarsfördelningen mellan lärare och elevassistenter så att det klart framgår att läraren har ansvar för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Skolinspektionen, Storgatan 33, 582 23 Linköping, Tfn 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se

2 (14) Verksamheten i Adolfsbergsskolan uppfyller inte de regelkrav som finns i skolförfattningarna och måste vidta åtgärder i följande avseenden: Skolan måste upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen varje termin för samtliga elever i alla ämnen. Skolan måste ge eleverna intyg efter avslutad skolgång om den utbildning de genomgått. Skolan måste säkerställa att undervisande lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Rektor måste se till att elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen följs upp och utvärderas på skolövergripande nivå. Senast inom sex månader från beslutsdagen, d.v.s. den 29 september 2010 ska Adolfsbergsskolan skriftligt redovisa till Skolinspektionens avdelning i Linköping, vilka insatser som har vidtagits för att åtgärda ovanstående brister samt redovisa hur insatserna ska leda fram till tydliga kvalitetsförbättringar. Skolinspektionens granskning av undervisningen i särskolan i Adolfsbergsskolan i Örebro kommun Bakgrund och syfte Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan bedrivs under perioden augusti 2009 till april 2010. Granskningen omfattar 28 grundsärskolor i 21 kommuner, varav 26 skolor är kommunala och två är fristående skolor. Granskningen av Adolfsbergsskolan i Örebro kommun ingår i detta projekt. Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området kommer att redovisas i Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Undervisningen i särskolan. Information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/kvalitetsgranskning/). Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om undervisningen i grundsärskolan utgår från elevernas förutsättningar och behov samt ger eleverna utmaningar och möjligheter att nå målen enligt de nationella kursplanerna och läroplanen. Granskningen tar sin utgångspunkt i ämnet svenska. Kvalitetsgranskningen syftar vidare till att undersöka om kvaliteten i undervisningen uppvisar brister som föranleder att åtgärder måste vidtas av Adolfsbergsskolan. Granskningen kan även bidra till att Adolfsbergsskolan själv initierar ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Bakgrunden till kvalitetsgranskningen är att det utifrån forskning och studier framgår att det finns begränsad kunskap om hur undervisningen i särskolan är relaterad till

3 (14) nationella mål i läroplanen och kursplaner. Den senaste statliga utredningen 1 om särskolan hänvisade i sitt slutbetänkande till studier som bl.a. tyder på att det läggs större tonvikt på trygghet och omvårdnad i särskolan än på kunskap, stimulans och utmaning. Denna kvalitetsgranskning tar sin utgångspunkt i tre övergripande frågeställningar: arbetar skolan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter? utgår undervisningen från elevernas förutsättningar och fokuserar den på vad som är möjligt och utmanande för eleverna i lärandet? följs elevernas kunskapsutveckling upp och bedöms i ämnet svenska utifrån den nationella kursplanens mål? De metoder och material som utgör underlaget till beslutet är dokumentanalyser, intervjuer och samtal med rektor, lärare, elever samt observationer av undervisningen. Dokumenten utgörs av uppgifter från Adolfsbergsskolan om lärares utbildning, skolans timplan för grundsärskolan samt individuella utvecklingsplaner för årskurs 2, 5, 7, 9 från vårterminen 2009. Skolinspektionen besökte grundsärskolan i Adolfsbergsskolan den 20 23 oktober 2009. Vilka elever går i särskola? För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan (1 kap. 5 skollagen). På särskolan kan även barn och ungdomar som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd tas emot (1 kap. 16 skollagen). Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare (3 kap. 4 skollagen). Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 skollagen). Adolfsbergsskolans särskola Adolfsbergsskolans särskola ingår i den så kallade specialenheten som i sin tur är förlagd till Adolfsbergsskolan. Specialenheten inrymmer förutom särskola också rörelsehindrade elever och verksamhet inriktad mot elever med autistisk diagnos. Särskolan omfattar enbart grundsärskola. Adolfsbergsskolan har ungefär 900 elever varav 38 tillhör särskolan höstterminen 2009. Verksamheten är organiserad i två klasser för de yng- 1 SOU 2004:98. För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeckkommittén. 2004. Stockholm

4 (14) re åldrarna, årskurserna 1-6, och två klasser för årskurs 7-10. Verksamheten i grundsärskolan leds av en rektor på halvtid. Skolinspektionens bedömningsgrunder 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Enligt 1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1, En likvärdig utbildning i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska all utbildning vara likvärdig oavsett skolform och var i landet som utbildningen anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska vara utformad på samma sätt överallt utan den ska anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov och ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk, kunskaper m.m. Det förutsätter att skolan tar reda på elevernas behov, möjligheter m.m. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om skolan har fungerande system för att ta reda på elevernas olika behov, förutsättningar och möjligheter. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot. Mål att sträva mot anges i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. De uttrycker den inriktning som undervisningen ska ha och de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Målen ska ligga till grund för lärarens planering och utformning av undervisningen. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om undervisningen utformas på ett sätt som ger eleverna möjligheter att utveckla de förmågor som anges i mål att sträva mot i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. 3. Ges eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga? Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I avsnitt 1, Skolans uppdrag i Lpo 94 uttrycks att eleverna genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga. I grundsärskolans kursplaner betonas att ämnet svenska är ett kommunikationsämne som ger möjligheter att kommunicera på olika sätt och att språket utvecklas i socialt samspel med andra. Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll och ska behandlas som en helhet. Bedömningen i detta avsnitt fokuserar ämnet svenska och utgår från en helhetssyn på ämnet. Eleverna ska ges rika och varierade möjligheter att använda sitt språk genom att tala, lyssna, skriva, läsa och tänka i för dem meningsfulla sammanhang och i samspel med andra. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet. Elever i särskolan har enligt 6 kap. 2 skollagen rätt till inflytande och delaktighet. Enligt Lpo 94, avsnitt 2.3, Elevernas ansvar och inflytande, ses det som en förutsättning för elevernas kun-

5 (14) skapsmässiga och sociala utveckling att de tar ansvar för det egna arbetet och skolmiljön. Alla elever ska, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning m.m., ges möjlighet till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Hur inflytandet och delaktigheten ska utformas preciseras inte i nämnda dokument, det kan se olika ut utifrån elevernas ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om det bedrivs ett aktivt arbete i skolan som syftar till att ge eleverna möjligheter till inflytande och delaktighet i frågor som rör det egna lärandet och undervisningen. Är elevernas inflytande och delaktighet utformat på ett sätt som relaterar till deras stigande ålder, mognad och förutsättningar i övrigt? 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat. Att stimulera kunskapsutveckling och lärande är ett centalt uppdrag i alla utbildningar. Enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren bedöma elevens kunskapsutveckling och minst en gång per termin informera eleven och vårdnadshavare om detta i samband med ett utvecklingssamtal. Lärarens information ska grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid samtalet ska det även behandlas hur elevens fortsatta utveckling ska stödjas. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om lärarna bedriver ett kontinuerligt arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling och att det präglas av tydliga rutiner. Genomförs utvecklingssamtal och upprättas individuella utvecklingsplaner, inklusive skriftliga omdömen, på det sätt som anges i särskoleförordningen? 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Bedömningen i detta avsnitt grundas på om eleverna i grundsärskolan får sin garanterade undervisningstid (se 2 kap. 3 särskoleförordningen) och om de informeras och erbjuds det tionde, frivilliga år de har rätt till. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens. Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat är läraren, enligt rapporter från OECD och forskningsöversikter från Skolverket. Bedömningen i detta avsnitt relateras till tre faktorer. Har lärarna en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver? Här får endast undantag göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Det är ett krav som anges i 2 kap. 3 skollagen. Den andra faktorn är om de lärare som undervisar i ämnet svenska i grundsärskolan har ämnesdidaktisk kompetens. Slutligen behandlas vilken kunskap och kompetens den undervisande personalen har om elevernas funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen. 8. Rektors ansvar. Av 2 kap. 2 skollagen och Lpo 94 framgår att rektorn har ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat. På skolövergripande nivå ska resultaten följas

6 (14) upp, analyseras och ligga till grund för skolans fortsatta kvalitetsarbete. Som rektor får enligt skollagen bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på följande delar: har rektorn den utbildning och erfarenhet som krävs? Ser rektorn till att det görs uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat i olika ämnen i grundsärskolan? Ligger detta till grund för skolans arbete med att utveckla och förbättra verksamheten? Motivering till beslutet 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Skolinspektionen bedömer att Adolfsbergsskolan har fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter. Bedömningen grundas på att skolan följer upp eleverna vid skolstart utifrån varierande underlag. Vidare görs uppföljningar av elevernas behov, förutsättningar och möjligheter fortlöpande. För att ta reda på elevens behov, förutsättningar och möjligheter arbetar Adolfsbergsskolan på följande sätt: skolan för samtal med vårdnadshavarna. Om vårdnadshavarna tillåter så får lärarna ta del av utredningar samt information från barn- och ungdomshabiliteringen och elevhälsan. Vidare får lärarna information av tidigare ansvariga pedagoger. Det sker också en fortlöpande direktkontakt mellan lärare och elev. Skolans lärare menar att det också är viktigt att lära känna de elever som ska börja i skolan eftersom det som finns skrivet om eleven sedan tidigare inte alltid stämmer överens med det lärarna uppfattar att eleven kan uppnå i skolarbetet. Det är när läraren och eleven lär känna varandra som läraren kan förstå vilken nivå i undervisningen som är rätt för respektive elev. Skolans kunskaper om elevernas behov, förutsättningar och möjligheter dokumenteras till viss del i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) och i skriftliga bedömningsunderlag, men är i huvudsak muntlig. Skolan menar att man fortlöpande arbetar med att ta reda på var varje elev ligger kunskapsmässigt, exempelvis med stöd av Skolverkets material Språket lyfter observationsschema, externt producerade matriser som beskriver progression i lärande visavi kursplanerna i svenska, eller egenproducerat material. Utifrån detta arbetar lärarna för att anpassa undervisningen. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot Skolinspektionen bedömer att undervisningen i Adolfsbergsskolan till viss del är inriktad mot de mål att sträva mot som finns i kursplanen i ämnet svenska. Men det finns brister i kvaliteten i detta arbete. Den samlade bilden är att undervisningens utformning därför inte gör det möjligt för eleverna att fullt ut utveckla de förmågor som uttrycks i grundsärskolans kursplan i ämnet. Bedömningen grundar sig på att skolan inte i tillräckligt hög grad arbetar med att analysera undervisningen och förbättra den så att alla elever ges möjlighet att bredda och fördjupa de förmågor som uttrycks i målen att

7 (14) sträva mot. Det är bland annat viktigt att eleverna ges möjlighet utveckla sin medvetenhet om hur det egna lärandet går till och att de utvecklar sin förmåga att förstå kulturell mångfald genom att möta litteratur från Sverige och andra delar av världen. I grundsärskolans kursplan i ämnet svenska uttrycks inledningsvis att ämnet svenska syftar till att utveckla förmågan att tala, lyssna, se, läsa och skriva. Dessa förmågor kommer till uttryck i tio mål att sträva mot som anger den inriktning som undervisningen ska ha för att utveckla elevernas kunskaper i ämnet svenska. I Adolfsbergsskolan observerades lektioner som i viss mån speglar dessa mål. Ett sådant exempel var att flera av eleverna skrev egna berättelser. Några elever skrev på varsin deckarhistoria under Skolinspektionens besök. En av lärarna i klassen fungerade som bollplank för eleverna under deras skrivprocess och ställde frågor till dem om både texten i sig och berättelsens händelseutveckling. Dessa frågor fick eleverna att reflektera över samt utveckla berättelsen. Ett annat exempel var också att eleverna fick möjlighet att skriva dagbok tillsammans med läraren. Dagboken togs sedan hem så att föräldrarna kunde läsa om vad eleven gjort i skolan. Skolinspektionen uppfattar att det fanns en naturlig anknytning mellan dessa exempel och strävansmålet Utvecklar sin lust att skapa med hjälp av språket. Skolinspektionen observerade också andra exempel i undervisningen som kan anknytas till det närliggande strävansmålet Utvecklar språklig säkerhet och vill, vågar och kan använda sitt eget språk. Samlingarna var exempelvis tillfällen där eleverna fick möjlighet att kommunicera genom att diskutera viktiga händelser för egen och andras del, exempelvis vädret, vilket datum det är, en inbrottsvåg i Örebro, judo samt tandläkarbesök. Tidningsläsning utnyttjades också för att ge eleverna möjligheter att diskutera med varandra. Specialpedagogerna använde en särskild metod som också kan anknytas till strävansmålet ovan. Metoden, som kallades för tejping, fungerade som stöd till elever som annars hade svårt att uttrycka sig. Metoden består av dockor, djur och hus som agerar stöd för elevens egen berättelse. Granskningen visar att alla elever i Adolfsbergsskolan fick flera möjligheter er att läsa olika böcker även om det var vanligare att läsa böcker i de yngre åldrarna. Böckerna valdes av eleverna själva utifrån deras eget intresse. I de lägre årskurserna ägnade sig lärarna ofta åt högläsning för eleverna. Samtal om litteraturen förekom såväl under som efter den egna läsningen och i samband med högläsningen. Skolinspektionen uppfattar att det ovan beskrivna kan anknytas till strävansmålet Utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att lyssna på och läsa litteratur. Skolinspektionen fick flera exempel där undervisningen gav eleverna möjlighet att Fördjupa sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor. Exempelvis fick elever möjlighet att samtala om sina upplevelser och beskriva sina känslor vid övningar där den ovan nämnda metoden tejpning användes. Lärarna tog då vara på tillfället att understödja den diskussion och de tankar som elever uttryckte i övningen. Ett annat

8 (14) exempel som kan relateras till ovan nämnda strävansmål är när en klass fick se på nyheter där bland annat inslag om brott mot Barnkonventionen gav upphov till samtal. Nyheten om brott mot Barnkonventionen uppfattades t.ex. som läskig av någon elev. Tillfälle gavs då att diskutera sina upplevelser av programmet med andra elever och med en lärare som inte sett programmet. Vidare förekom i undervisningen vissa möjligheter för eleverna att ta del av litteratur från andra länder än Sverige i t.ex. det sagotema som lärarna arbetade med i de yngre åldrarna. I övrigt observerades få inslag som kan relateras till strävansmålen: Utvecklar sin förmåga att förstå kulturell mångfald genom att möta litteratur från Sverige och andra delar av världen samt utvecklar sin medvetenhet om hur det egna lärandet går till. Intervjuerna med lärare och elever gav inte heller anledning för Skolinspektionen att dra slutsatsen att nämnda strävansmål får genomslag i undervisningen. 3. Ges eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga? Skolinspektionen bedömer att Adolfsbergsskolan ger eleverna goda möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga men att kvaliteten i detta arbete brister i vissa avseenden. Kvaliteten behöver vidareutvecklas och förstärkas så att undervisningen ger alla elever reella, väl fungerande möjligheter att använda sina språkliga förmågor och att kommunicera på olika sätt. Bedömningen grundas på att undervisningen präglas i hög grad av dialog mellan lärare och elev. Skolinspektionen menar att undervisningen skulle kunna vinna på att eleverna dessutom ges ökade möjligheter till samtal med varandra, så att de får ta del av andras tankar, pröva dem och komma vidare i sitt eget tänkande och därmed även utvecklas i det sociala samspelet. Bedömningar och beskrivningar i detta avsnitt är nära relaterade till föregående avsnitt om undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot men fokuserar främst arbetsformer, innehåll och kommunikationen i klassrummet. Arbetsformer och innehåll Skolinspektionen observerar i flera klasser att många arbetspass inleds med undervisning i helklass. Under denna inledning är meningen bland annat att eleverna ska diskutera ämnen och gärna i dialog med varandra. Trots att lärarna uttrycker denna ambition tyder observationer på att det finns svårigheter att åstadkomma en dialog där eleverna är aktiva. Undervisningen övergår i ett senare skede i individuellt arbete. Det individuella arbetet sker under direkt handledning av lärare eller elevassistent. I denna del av undervisningen förekommer samtal huvudsakligen mellan eleven och läraren/assistenten. Endast i undantagsfall sker diskussionen i undervisningssammanhang mellan eleverna. Undervisningen ska, enligt läroplanen, anpassas utifrån elevernas behov, förutsättningar och möjligheter. Lärarna i Adolfsbergsskolan menar att undervisningen läggs upp så att elevens intressen och starka sidor utgör en grund för undervisningen. Skolan

9 (14) använder olika metoder för att få eleverna att läsa och skriva. Olika typer av datorbaserade bildprogram används också för att inspirera eleverna till att utveckla den språkliga förmågan. I det språkliga arbetet får vissa elever använda sig av talsyntes, vilket enligt skolan ger goda resultat. Skolinspektionen observerar att undervisning i ämnet svenska har varierande innehåll för olika elever. Vissa elever får arbeta med arbetsuppgifter där det skrivna språket kombineras med andra framställningsformer, exempelvis bild eller teater. Andra elever hänvisas till arbetsuppgifter där fokus ligger på form och färdighet, till exempel ifyllnadsböcker. Arbetet har då många gånger karaktären av isolerad färdighetsträning där uppgifterna inte på ett tydligt vis sätts in i ett vidare läs- eller skrivsammanhang. Enligt vissa lärare är dessa ifyllnadsböcker bra för elever med autistisk funktionsnedsättning. Skolinspektionen menar att det finns anledning att skolan analyserar om innehållet i undervisningen och arbetsformerna ger alla elever tillräckliga utmaningar att utveckla sina språkliga förmågor utifrån ett helhetsperspektiv på ämnet med utgångspunkt i såväl elevernas behov, möjligheter och intressen. Kommunikationen i klassrummet Flera lärare framhåller i samtal med Skolinspektionen att kommunikation är centralt för skolans undervisning i svenska. För att utveckla kommunikationen behöver eleverna bland annat få samtala med varandra. Det är viktigt med par- eller grupparbete för att stimulera eleverna att samtala med varandra, menar lärarna. Skolinspektionen observerar dock att undervisningen främst bedrivs i helklass eller individuellt. Det är ovanligt med grupp- eller pararbete, vilket lärarna också uttrycker i samtal med Skolinspektionen. Varför det är så, trots att lärarna tycker det är viktigt med denna typ av arbetsformer, har de svårt att förklara. Bristen på grupp- eller pararbete kan innebära att eleverna därmed riskerar att förlora en möjlighet till kommunikativa sammanhang där de kan utveckla språket. I det språkliga arbetet får vissa elever använda sig av talsyntes, vilket enligt skolan ger goda resultat. Lärarna menar att eleverna lär av varandra genom att använda och utveckla sina kommunikativa förmågor. Exempelvis har vissa elever tränat socialt samspel med en elev som har goda färdigheter på detta område. Ett annat exempel är att några elever med begränsad kommunikativ förmåga uppmuntras att kommunicera genom att diskutera ett gemensamt intresse. Skolinspektionens observationer visar sammanfattningsvis att kommunikationen i klassrummet har dominerande drag av samtal mellan lärare och elev. Lärarens dominans märks även när eleverna är samlade för att diskutera i helklass. Detta är möjligen ett resultat av skolans fokus på individuellt arbete med mycket lärarhandledning. Den bristande dialogen mellan eleverna kan medföra att undervisningen endast i begränsad omfattning ger dem möjligheter att genom samtal med andra få bygga vidare på tankar och pröva argument samt att utveckla socialt samspel.

10 (14) 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet Skolinspektionen bedömer att Adolfsbergsskolan arbete brister i kvaliteten vad avser att ge eleverna ett ökat inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Bedömningen grundas på att alla elever inte får kännedom om målen för undervisningen. Vidare behöver skolans arbete bedrivas så att elevens ansvar och inflytande ökar med stigande ålder och mognad. I skolans verksamhetsplan har arbetslagen arbetat med självvärdering av den egna verksamheten. Den bedöms på en skala med följande steg: ej godtagbar, godtagbar, bra och mycket bra. I planen har ett arbetslag bedömt elevernas delaktighet som mycket bra, ett annat arbetslag har bedömt den som bra, slutligen bedöms delaktigheten som godtagbar av ett tredje arbetslag. De elever som Skolinspektionen har samtalat med framhåller att de gärna vill ha inflytande, både över vad de får lära sig och valet av undervisningsmaterial. Vidare upplever de äldre eleverna att de har lite inflytande över arbetet i skolan. Intervjuer med lärarna visar att de bestämmer allt väsentligt i klassrummet, så som val av studieområde, val av stoff och arbetsmaterial samt val av arbetsformer. Det område där elevinflytandet är som störst är i valet av skönlitteratur. Här får eleven ofta välja själv utifrån den tillgängliga litteraturen i skolbiblioteket. För att kunna vara delaktig i sitt eget lärande är det viktigt att eleverna har kunskap om målen i kursplanerna. Det framkommer genom samtal på Adolfsbergsskolan att vissa elever har god kännedom om målen medan andra elever inte har någon kännedom om dem. Det förefaller höra samman med att vissa lärare informerar mer om målen än andra lärare. Skolans arbete ska bedrivas så att elevers ansvar och inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lpo 94). Skolinspektionens uppfattning är att skolans arbete inte bedrivs på detta sätt. Istället framstår det som att ansvar och inflytande är något större i de tidiga åldrarna än i de senare. De yngre eleverna ges utrymme att lära sig med stöd av egna intressen eller individens styrkor. För de äldre eleverna bedrivs en undervisning som till stor del styrs med hjälp av individuella arbetsscheman. Dessa scheman bestäms av lärarna. 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat Skolinspektionen bedömer att Adolfsbergsskolan uppvisar regelbrister inom detta område. För de flesta elever upprättades individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen av god kvalitet. För några elever upprättades inga IUP under våren 2009 utan de fick endast skriftliga omdömen i samtliga ämnen. Skolan arbetar med att bedöma eleverna kunskapsutveckling och resultat, men arbetets kvalitet behöver utvecklas ytterligare. Vidare är det en regelbrist att skolan enbart utfärdar intyg till de elever som inte begär betyg. Alla elever i särskolan ska få intyg efter avslutad skolgång.

11 (14) Utvecklingssamtal Lärarna genomför utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Skolan framhåller att det finns svårigheter med att elevens egna tankar och önskemål ska bli hörda under utvecklingssamtalen. Samtalet utvecklas ibland till ett samtal mellan lärare och förälder. När detta händer kan det uppfattas som att samtalet förs över huvudet på eleven. Skolinspektionen vill uppmärksamma Adolfsbergsskolan på att det i särskoleförordningen finns inskrivet att om en elev kan ha behov av särskilda stödinsatser ska detta utredas. Vidare ska åtgärdsprogram utarbetas om det finns behov av särskilt stöd. I denna kvalitetsgranskning av Skolinspektionen ingår inte en analys av skolans arbete med detta. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Utformningen på de individuella utvecklingsplanerna skiljer sig åt mellan olika arbetslag. Lärarna uttrycker att ett nära samarbete kring utvecklingen av utvecklingsplanerna kunde ha medfört att verktygen fått en bättre utformning. För vissa elever upprättades ingen IUP vårterminen 2009, dessa elever fick istället bara skriftliga omdömen i alla ämnen. Detta förklarar skolan med att de började arbeta med IUP för några få år sedan. Lärarna menar att arbetet med IUP är tungt i början när man inte har utarbetat tydliga direktiv om hur dessa dokument ska utformas. Därför blev inte arbetet med IUP helt färdigt under förra året, vilket resulterade i att vissa elever bara fick skriftliga omdömen. I en klass skrivs det fram en förenklad individuell utvecklingsplan i form av bilder som sätts upp på väggen framför eleven. Detta är tänkt att fungera som en påminnelse för eleven om vad som tagits upp i planen. Eleverna på skolan har skiftande kunskap om sina individuella utvecklingsplaner. De IUPer som Skolinspektionen fått ta del av har följande struktur: Först beskrivs i kortfattande ordalag ett nuläge. Därefter skrivs en målbeskrivning för elevens utveckling. Slutligen beskrivs hur målet ska utvärderas. Innehållet i målen som finns i skolans upprättade IUP anger vilka kunskaper och förmågor som eleven ska utveckla. Till exempel finns mål som att eleven vill öva sig att förstå enkla texter eller att eleven vill öka sin läs- och ordförståelse. En IUP ska också sammanfatta skolans insatser, enligt Skolverkets allmänna råd. De IUP skolan upprättar innehåller ofta insatser, exempelvis att träna genom att skriva i power-point eller att skriva mer självständigt med hjälp av datorprogrammet klicker. Det finns alltså konkreta beskrivningar över vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål. I samband med upprättandet av en IUP görs skriftliga omdömen i alla ämnen. Kunskapsutveckling och resultat Skolan använder flera metoder för att bedöma elevernas kunskapsutveckling, exempelvis används Skolverkets material Språket lyfter - observationsschema, externt producerade matriser som beskriver progression i lärande visavi kursplanerna i svenska samt egenproducerat material.

12 (14) I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) framgår det att läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Eleverna är medvetna om att de kan få betyg om de väljer att begära det. Alla elever som önskar betyg får det. De elever som inte önskar betyg får ett intyg. Eleverna får inte både betyg och intyg. I särskoleförordningen anges att eleverna efter avslutad skolgång ska få ett intyg om den utbildning de gått igenom. Intyg ska således alltid ges oavsett om eleverna begär betyg eller inte. De flesta eleverna begär att få betyg. Lärarna framhåller att det är viktigt att hålla reda på vad man ska bedöma när det gäller betygssättning av elevernas kunskaper. Lärarna uttrycker vid flera tillfällen att bedömning och betygssättning utgår ifrån elevens förutsättningar. Men exakt vad utifrån sina förutsättningar innebär för elevens måluppfyllelse och i förlängningen betygssättningen har flera lärare svårt att redogöra för. Lärarna framhåller att det är viktigt att lägga undervisningen på gränsen för vad eleven kan så att undervisningen utmanar eleven utan att vara alltför svår. Vidare hävdar lärarna att det är centralt att hålla reda på elevens aktuella kunskapsnivå och steg för steg höja kraven för varje enskild elev. Genom att exempelvis steg för steg läsa och skriva svårare texter får eleverna utmaningar som utvecklar språket. Exempelvis ges elever som klarar denna typ av undervisning möjlighet att under vissa lektioner delta i ämnet svenska i grundskolan. 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Skolinspektionen bedömer att grundsärskolan uppfyller kraven när det gäller att säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden de har rätt till samt elevernas rätt att gå ett tionde, frivilligt skolår. Garanterad undervisningstid. Adolfsbergsskolan har utformat en timplan som säkerställer att eleverna får det garanterade timantal de har rätt till. Timplanen följer i stort den nationella timplanen. Tillgång till ett tionde, frivilligt skolår. Eleverna på skolan är medvetna om rätten att gå ett tionde frivilligt skolår. Många elever avser att gå det extra året. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens Skolinspektionen bedömer att Adolfsbergsskolans grundsärskola måste säkerställa att man för undervisningen använder lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Undantag får endast göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Bedömningen grundas på att personer utan grundläggande pedagogisk högskoleutbildning samt förskollärare och fritidspedagoger undervisar elever i grundsärskolan i ämnet svenska. Skolinspektionen vill också rekommendera grundsärskolan att se till att alla lärare som undervisar i ämnet svenska

13 (14) har ämnesdidaktisk utbildning. Vidare behöver ansvarsfördelningen mellan lärare och elevassistenter förtydligas. Adolfsbergsskolans lärare har följande högskoleutbildningar: gymnasielärareutbildning, lärarutbildning 1-7, lärarutbildning 4-9 med inriktning mot samhällsorienterande ämnen, lågstadielärarutbildning, folkskollärarutbildning, mellanstadielärarutbildning, förskollärarutbildning och fritidspedagogutbildning. Flera av de anställda lärarna har svenska som del av sin examen. De flesta lärarna har specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, antingen i examen eller så har de kompletterat denna kompetens genom olika former av fristående kurser. Många av lärarna har dessutom gått olika kurser med direkt anknytning till undervisningen i särskolan. Adolfsbergsskolan har anställt flera elevassistenter som är knutna till särskoleklasserna. Assistenterna ingår i arbetslaget. Elevassistentens funktion är att vara ett elevstöd, ett hjälp-jag. Vissa assistenter har pedagogisk utbildning, andra har det inte. Enligt rektorerna ska elevassistenterna arbeta för att göra sig själva obehövliga. Eleverna betecknar assistenterna som halvlärare eller assistentlärare. Eleverna framhåller att assistenterna inte är lika bra på att lära ut som lärarna men de får ofta hjälp av assistenten ändå. Under observationerna framgår att lärarna och assistenterna inte har någon tydligt uppdelad rollfördelning mellan sig i undervisningssituationen. Därmed fungerar assistenterna i praktiken som lärare i klassrummet. Flera lärare menar att lärare och elevassistenter kan planera och utföra lektioner tillsammans. En lärare anger att assistenterna ska fundera ut en reservplan för undervisningen ifall undervisningen inte fungerar så som lärare och assistenter tänkt sig. Örebro kommuns yrkeskrav för assistenterna är att de ska kunna anpassa uppkomna situationer i undervisningen. Både lärare och rektorer påpekar att läraren dock har det pedagogiska ansvaret utifrån målen i kursplan och läroplan. De menar att detta ansvar tas genom att lärarna planerar undervisningen. Skolinspektionen har dock svårt att se en klar åtskillnad mellan lärares och elevassistenters arbetsuppgifter. Detta beror på att assistenternas uppgift att utforma en så kallad reservplan för undervisningen i praktiken innebär att de får just en sådan planerande roll som enligt skolan är lärarnas ansvar. Skolinspektionen konstaterar sammanfattningsvis att det inte får råda något tvivel om att det är lärarna som har ansvar för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. 8. Rektors ansvar Skolinspektionen bedömer att det finns vissa brister i rektorns ansvar med att säkerställa att särskoleverksamheten inriktas mot nationella mål. Det bedöms vara en regelbrist att rektorn inte har sett till att det på skolövergripande nivå görs uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat.

14 (14) Adolfsbergsskolan har inte tagit fram en sammanställning av skolans resultat i alla ämnen samt analyserat dessa resultat. Skolan är på gång att ta fram IUP med skriftliga omdömen för samtliga elever. När sådana utvecklingsplaner finns, har skolan ett underlag för att kunna framställa en resultatsammanställning och göra en analys av denna. En systematisk analys av resultatredovisningen syftar till att synliggöra vilka ämnen och/eller delar i undervisningen där skolan uppvisar kvalitetsmässiga brister. När en sådan analys framställs kan skolan, som ett led i sitt kvalitetsarbete, utveckla undervisningen, åtgärda brister och säkerställa att verksamheten inriktas mot nationella mål. Adolfsbergsskolans rektor har pedagogisk utbildning som småskollärare samt rektorsutbildning. Rektor har lång erfarenhet av arbete i särskolan. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Ewa Pettersson och Åsa Rehnberg samt utredaren Malin Forsman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Ansvarig enhetschef Fredrik Bonander Föredragande