1(19) PROTOKOLLSIDA Sammanträdestid: Onsdag den 21.9.2016 kl 17:30 Sammanträdesplats: Kommunkansli, Åva Beslutande Ordinarie: Personliga ersättare: Tiina Thörnroos, ordf. Jonny Karlström, vice ordf. Thomas Sjöman Pia Lindberg-Lumme Sara Tobiasson Marlene Åberg Mathias Lindman Ralf Sandberg Anna-Lena Henriksson Mikael Eklund Övriga: Tommy Öström, kommunstyrelsens ordförande Mari Sjöman, kommunstyrelsens representant John Wrede, kommundirektör Julia Grünewald, skoldirektör Malena Strandvall, föreståndare Brändö Grundskola 50-51 Ärenden: 46 59 Underskrift: Tiina Thörnroos ordförande Julia Grünewald protokollförare Justering: protokolljusterare protokolljusterare Protokollet framlagt tisdagen den 29. september 2016 på kommunkansliet i Åva. Intygar: Utdragets riktighet intygar datum:
2(19) JUSTERAD ÄRENDELISTA 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 Laglighet och beslutförhet Val av protokolljusterare Godkännande, komplettering och ändring av föredragningslistan. Elevärende Utvärdering av läsåret 2015/2016 Arbetsplan för läsåret 2016/2017 Räddningsplan för Brändö grundskola Arbetsvärderingsdelen för läsåret 2016/2017 Lönetillägg för skolans föreståndare Lön och undervisningsskyldighet för klasslärare Klättervägg Bidrag till föreningar Ärenden till kännedom Kockens lunch
3(19) 46 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRDHET Ordförande läser upp kallelsen till sammanträdet. På kallelsen skall vara antecknat sammanträdesplats och tidpunkt samt vilka ärenden som skall behandlas. De närvarande antecknas i närvarolistan. Enligt 23 i kommunallagen är nämnden beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. FÖRSLAG: Ordförande konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. BESLUT: enligt förslag. 47 - VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Två ledamöter utses att justera sammanträdets protokoll. BESLUT: Sara Tobiasson och Pia Lindberg-Lumme valdes till protokolljusterare. 48 GODKÄNNANDE, KOMPLETTERING OCH ÄNDRING AV FÖREDRAGNINGSLISTAN FÖRSLAG: Två extra ärenden: 58 ÄRENDEN TILL KÄNNEDOM och 59 KOCKENS LUNCH. BESLUT: enligt förslag.
4(19) 49 ELEVÄRENDE Punkten är konfidentiell och förvaras på särskilt avsedd plats. Den som har rätt att ta del av materialet inkommer med ansökan därom till skoldirektören.
5(19) 50 UTVÄRDERING AV LÄSÅRET 2015/2016 Till skolnämndens uppgift hör uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet. Vid slutet av läsåret 2015-2016 hölls ett utvärderingsmöte, där lärarkollegiet och representanter från elevrådet var närvarande. Skoldirektören hade förhinder. Som bilaga finns en utvärdering av läsåret skriven av föreståndare Strandvall. Föreståndaren presenterar utvärderingen på mötet. Skolnämnden godkänner utvärderingen av läsåret 2015-2016. BESLUT: enligt förslag.
6(19) 51 ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2016/2017 Se bifogat förslag till arbetsplan. Föreståndaren presenterar förslaget. Skolnämnden godkänner arbetsplanen för grundskolan för 2016/2017 enligt bifogat förslag. Beslut: enligt förslag.
7(19) 52 RÄDDNINGSPLAN FÖR BRÄNDÖ GRUNDSKOLA Räddningsplanen för Brändö grundskola, bibliotek och hallen fastställdes den 22 september 2009 och behöver således revideras. Föredragande har gått genom räddningsplanen med fastighetsskötaren, föreståndaren och bibliotekarien. De flesta uppgifterna och anvisningarna är fortfarande aktuella. Det har inte gjorts större ändringar i byggnaderna sedan räddningsplanen reviderades senast. Det meröppna biblioteket har medfört att dörren mellan Hälsingskär och skolan numera är låst. Hälsingskär har därefter försetts med en utrymningsstege. Utrymningsplanerna behöver således förnyas. Vad gäller utrymningsorganisationen fattades både anvisningar för utrymning av Brändö hallen och biblioteket. Dessa finns med i den nya versionen. Samlingsplats för bibliotekets och hallens besökare är vid multiplanen. Dessutom har avsnittet Utbildning & revidering ändrats. Avsnittet låter numera: Allmänt: Skolföreståndaren, fastighetsskötaren och lärarkåren skall genomgå utbildning i allmän brandkunskap vart 3:e år i samarbete med Brändö FBK Ambitionen är att all personal som jobbar på skolan skall genomgå första hjälp kurs. Alla anställda skall informeras om innehållet i denna räddningsplan minst en gång vartannat år och i samband med nyanställning. Skolnämnden godkänner räddningsplanen för Brändö grundskola, bibliotek sam Brändö hallen. BESLUT: enligt förslag.
8(19) 53 ARBETSVÄRDERINGSDELEN För läsåret ska en arbetsvärderingsdel av lönen fördelas till den eller de lärare, som har extra betungande eller på annat sätt viktiga uppgifter. Denna pott är i år 108,56. Kollegiet är hört och föreslår att Majken Karlström får tillägget i år med motiveringen att hon kommer att få en högre belastning pga. flyktingbarnen, som kommer till hennes klass. Ledamot Karlström anmälde jäv och avlägsnade sig. Skolnämnden beslutar att arbetsvärderingsdelen tilläggs Majken Karlström. Beslut: enligt förslag.
9(19) 54 LÖNETILLÄGG FÖR SKOLANS FÖRESTÅNDARE Föreståndaren för Brändö grundskola har inkommit med frågan om att utreda huruvida hon ska få det s.k. skärgårdstillägget som lönetillägg. I enlighet med UKTA (Del B II Lön 8a) får lärartjänstinnehavare bl.a. i Brändö ett skärgårdstillägg. Tillägget är 3% på grundlönen. För grundskolans föreståndare gäller ett skolledaravtal. I skolledaravtalet ( 2) förklaras att De bestämmelserna i [UKTA] som gäller för rektorer i grundskolan tillämpas även på föreståndare [...]. Detta betyder att föreståndaren inte får skärgårdstillägget, så har det i alla fall tillämpats hittills. I Föglö har föreståndaren samma skolledaravtal, men får skärgårdstillägg och därför önskar föreståndaren Strandvall att hon behandlas lika och får samma tillägg som föreståndaren i Föglö. För att utreda situationen har föredragande och ekonomichefen hört med både Ålands kommunförbund och AKAVA. Bägge säger att vi gör enligt avtal, då vi inte betalar skärgårdstillägg till föreståndaren. Förstås har Strandvall sin lärartjänst kvar, men hon arbetar under skolledaravtalet, vilket reglerar t.ex. hennes semester och dylika bestämmelser för hennes anställning. Föreståndarens lön bestäms i skolledaravtalet med en gaffel och kommunstyrelsen har slagit fast, vilken lön föreståndaren får. Aktuellt är gaffeln 4037,50 4351, 90 och föreståndarens grundlön har slagits fast till 4194,34, vilket är mitten av gaffeln. Föreståndaren anser att arbetslastningen och ansvaret är stor. Detta har föranlett föredraganden att se över föreståndarens arbetsuppgifter. I samband med ändringen av skolstadgan i september 2014 har mycket av det dagliga arbetet och vissa ansvarsområden förflyttats från skoldirektören till föreståndaren. Sedan dess har föreståndarens arbetsbelastning inte utvärderats. Föreståndarens arbetstid är 36,25h. Undervisningsskyldigheten ligger på 14 veckotimmar, vilket motsvarar 21 timmars arbete. Det återstår alltså 15,25h/vecka för administrativt arbete. Eftersom mängden administrativa uppgifter varierar under året, medför tjänsten som föreståndare att arbetsbelastningen är också varierande. Skolnämnden följer skolledaravtalet och beviljar inget skärgårdstillägg för föreståndaren. För att kunna utvärdera arbetsbelastningen skall föreståndaren uppföljer fram till läsårets slut hur mycket tid det går åt undervisning och administrativt arbete. Skoldirektören ges i uppdrag att utvärdera uppföljningen. Beslut: enligt förslag.
10(19) 55 LÖN OCH UNDERVISNINGSSKYLDIGHET FÖR KLASSLÄRARE Skolnämnden 25.9.2014 Undervisning på en skola skall enligt lagen i huvudsak bedrivas av lektorer för högstadiet och klasslärare för lågstadiet. På Brändö grundskola är detta pga skolans litenhet svårt att genomföra fullt ut. Skolan kommer alltid att ha lektorer som även undervisar i lågstadiet och klasslärare som undervisar högstadieelever. Innevarande år finns en lärare som innehar tjänst som klasslärare men undervisar mer i högstadiet än i lågstadiet. Frågan har då uppkommit hur detta ska lönesättas. Det finns ingen tydlig regel om detta i avtalen, och samtal med andra skoldistrikt visar att man gör lite olika och resonerar lite olika. Det finns helt enkelt inget "facit" på hur man ska hantera det. Det som är viktigt för kommunen är att det inte blir godtyckligt. Därför föreslås att skolnämnden tar ställning till hur kommunen ska avlöna denna typ av tjänster, nu och i framtiden. Så här ser det ut i avtalet: En timlärare som undervisar både låg- och högstadium får vägd lön beroende på hur fördelningen av timmar ser ut. Timläraren får alltså mer betalt för högstadietimmar. En lektor som undervisar i klassundervisning behåller sin lektorslön även för lågstadietimmarna. Lektorn får alltså den högre lönen även för de lägre klasserna. Fallet vi nu har är en klasslärare som undervisar högstadiet. Detta är alltså i det närmaste oreglerat i avtalet. Om en person har en timlärartjänst och undervisar både i klass och i högstadiet så får personen vägd lön. Därför föreslås nu att en person som rent formellt är anställd som klasslärare men ändå utför arbete fördelat mellan klasstimmar och högstadietimmar också ska få vägd lön och undervisningsskyldighet. Skolnämnden fattar beslut om att som praxis införa att den klasslärare som även har högstadie- eller speciallärartimmar ska få vägds timlön enligt respektive lönepunkt och vägd undervisningsskyldighet efter respektive undervisningsskyldighet. BESLUT: enligt förslag I enlighet med SkolN 52/2014 har både lön och undervisningsskyldighet för klasslärare vägts. När föredragande och ekonomichefen senast var till en kurs för löneräknare inom skolsektorn, fick vi veta
11(19) att detta strider mot avtal. En lärare skall ha lön och undervisningsskyldighet enligt det han/hon är anställd. Endast lön och undervisningsskyldigheten för timlärare vägs. Om man är anställd som lektor har man undervisningsskyldighet enligt ämne och undervisar (främst) i högstadiet, om man är anställd som klasslärare har man 24 veckotimmar undervisningsskyldighet och undervisar (främst) i sin klass. Som bilaga finns ett exempel på vägd och vanlig undervisningsskyldighet och lön. I sådana fall som det beskrivs ovan, där en klasslärare undervisar mera i högstadiet än i sin egen klass, är det däremot skäl att överväga ändra klasslärarens anställning. Det var svaret vi fick på precis det fallet. Skolnämnden fattar beslut om att klasslärare i Brändö grundskola har lön och undervisningsskyldighet enligt avtal. Praxis med vägd undervisningsskyldighet och lön för klasslärare upphör. Ändringarna träder i kraft fr.o.m. läsåret 2017-2018. Beslut: Förslag av ledamot Karlström att ärendet återremitteras, understöds av ledamot Tobiasson. Ärendet återremiteras.
12(19) 56 KLÄTTERVÄGG Brändö kommun har beviljats PAF-medel för byggande av en klättervägg i Brändöhallen. Kommundirektören har tidigare varit i kontakt med Kiipeilytekniikka OY för att få förslag och offert för en klättervägg till hallen. Förslaget är en klättervägg till bortre ändan av hallen på 8m i höjden och 6m i bredden. Kostnader för detta förslag är ca. 13500. Föredragande har diskuterat ärendet med kommunteknikern. Han påpekade att det finns några faktorer som ska tas i akt med tanke på hur väggen fästes i byggnaden. I den konversation, som jag har till förfogande, efterlyser Kiipeilytekniikka också noggrannare information om hallen/byggkonstruktionen. En viktig fråga i saken är hur verksamheten kring klätterväggen organiseras. Klätterväggen kan inte hyras ut lika lätt som själva hallen, utan man måste vara säkert på att den som klättrar vet vad den gör. Vikingahallen i Jomala upplyser att de själv har ingenting att göra med uthyrning av och verksamheten med klätterväggen att göra. Utan allt går via Ålands klätterklubb. För att kunna hyra klätterväggen av Ålands klätterklubb måste man uppvisa ett bevis på att man kan säkra repen. Det finns möjlighet att gå en kurs för att lära sig säkra just i Vikingahallen eller så har man ett s.k. grönt kort, som gäller oberoende av anläggningen. Redskapen är låsta i Vikingahallen. Ålands klätterklubb själv kunde inte nås före mötet. Ansvaret för verksamheten ligger alltså inte på kommunen, utan kommunen ställer endast utrymmen till förfogande. Det innebär också att om skolbarnen skall ha nytta av klätterväggen, måste idrottsläraren vara utbildad inom klättring. Skoldirektören ges i uppdrag att ta reda på om det finns andra tänkbara leverantörer och bekräfta om offert från Kiipeilytekniikka gäller fortfarande. Därutöver ska skoldirektören ta kontakt med Folkhälsan och Brändö IK, om någon av dem kan tänka sig stå för verksamheten. Idrottsläraren skall tillfrågas om det finns intresse för utbildning. Beslut: enligt förslag.
13(19) 57 BIDRAG TILL FÖRENINGAR Skolnämnden och kultur- och biblioteksnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelse att se över principer för bidragen som kommunen delar ut. Föredragande har träffats med bibliotekarien och vi kom överens om att uppdela bidragen mellan resultatområdena enligt följande: - skolnämnden beviljar bidrag som rör utbildning, ungdomar eller idrottsverksamhet - kultur- och biblioteksnämnden beviljar bidrag som rör kulturaktiviteter eller som stöder hembygdsföreningarnas verksamhet Bidrag vem nu förslag hembygds- och andra föreningar: uppvärmningsb. SkolN KulBibN verksamhetsb. SkolN KulBibN arbetsbidrag SkolN projektbidrag SkolN SkolN och KulBibN jubileumsfond Kst SkolN och KulBibN hemortsstipendium Kst SkolN - uppvärmningsbidrag och verksamhetsbidrag för föreningar med lokal beviljas av KulBibN - arbetsbidraget försvinner som skilt bidrag och blir en del av verksamhetsbidraget - verksamhetsbidrag delas då i en grunddel på 200 plus tillägg på 50 för skötsel av antingen fotbollsplan eller lekplats - hemortsstipendier beviljas av SkolN - ansökningar till jubileumsfonden samt projektbidrag beviljas beroende av projekt resp. ansökan av SkolN eller KulBibN - bidragen som SkolN och KulBibN beviljar därutöver förblir som de är nu; t.ex. beviljar SkolN bidrag till 4H och Skunk, vilka rör ungdomsverksamhet och KulBibN beviljar stöd för Åbo Svenska teater, vilket rör kulturen
14(19) - skoldirektören och bibliotekarien samarbetar kring anvisningar och ansökningar Skolnämnden föreslår för kommunstyrelsen att omfatta ovan nämnda förslag på uppdelning av de olika bidragen. Ändringarna beaktas till nästa års budget. Ärendet till kommunstyrelsen. Beslut: enligt förslag.
15(19) 58 ÄRENDEN TILL KÄNNEDOM - information om kollektivtrafik delades ut åt skolbarnen - ungdomsverksamhet: ungdomsgård i samarbete med Stall Konvaljbacken fortsätter - Sommarkul 2016: redogörelse 8 deltagare på 10 dagar; segling, fotboll, judo, innebandy och ridning kostnader personal 435,50 mat 96,70 resor 173,68 705,88
16(19) 59 KOCKENS LUNCH Kockvikarien har kommit in med en ansökan gällande hennes lunch. Ansökan finns som bilaga. Ärendet innehåller egentligen två frågor: 1) kan måltiden räknas som naturaförmån och 2) kan lunchen ätas under arbetstid? Gällande 1) måltid som naturaförmån: Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare vid en skola, ett daghem, en barnavårdsanstalt, ett sjukhus eller någon annan vårdinstitution åläggs att under ett arbetsskift delta i en måltid i egenskap av övervakare eller handledare s.a.s. som förebild för de andra matgästerna, uppbärs ingen ersättning för måltiden. Tillämpningsanvisning: Om ingen ersättning uppbärs för måltiden, anses den vara en beskattningsbar naturaförmån. (AKTA kap IV 4 mom 2) Dvs om kocken är med skoleleverna och äter tillsammans med dem, kan den få måltiden som naturaförmån. Detta är ju dock inte fallet i vår skola. Skulle vi ha fler barn och kocken skulle behövas som extra vuxen vid ett av elevernas bord, skulle det vara annorlunda. Gällande 2) matrast under arbetstid: Arbetstagare har rätt till måltidsrast, som räknas inte till den dagliga arbetstiden. Det finns dock undantag, under vilka matrasten sker under arbetstid: En tjänsteinnehavare eller arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än fem timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken den anställde fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. [ ]Om ingen rast kan ges på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ska den anställde ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid. Tillämpningsanvisning: Det är inte nödvändigt att bestämma att rasten (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan förfara till exempel så, att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av respektive chef eller den anställde själv. Undantagsbestämmelsen om måltider under arbetstid blir tillämplig endast i de exceptionella fall då det på grund av arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. Det kan då till exempel vara fråga om fortgående uppsikt över maskiner eller situationer där en person som enda anställd betjänar allmänheten till exempel på ett museum eller ett bibliotek i mer än fem timmar under öppettiden. (AKTA kap III 27 mom 1)
17(19) Skolnämnden åsikt är att kocken skall kunna få måltiden som naturaförmån. Eftersom frågan rör alla med samma arbetsuppgift i kommunen, skickas ärendet vidare till kommunstyrelsen. Ärendet till kommunstyrelsen. Beslut: enligt förslag.
18(19) ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄR BESVÄRSFÖRBUD Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt 112 i Landskapet Ålands kommunallag rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer 46-53, 55-59 RÄTTELSEYRKANDE Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut av skolnämnden kan enligt 110 i Landskapet Ålands kommunallag begära rättelse av beslutet genom ett rättelseyrkande som ska inlämnas skriftligt till skolnämnden (se adress nedan). Rättelseyrkandet skall framställas inom 14 dagar från den dagen protokollet framlagts till offentligt påseende. På eget ansvar kan man sända rättelseyrkandet per post eller med bud. Handlingarna för rättelseyrkande bör inlämnas till posten i så god tid att de hinner fram innan tidsgränsens utgång. Framställan om rättelseyrkande skall innehålla - rättelseyrkandens namn, yrke, boningsort och postadress - det beslut i vilken rättelse yrkas - till vilka delar rättelse yrkas och vilka ändringar som påyrkas - motiveringar till yrkandet Framställan om rättelseyrkande skall egenhändigt undertecknas av den som yrkar på rättelse eller annan person som befullmäktigats härtill. Till skriften skall bifogas beslutet i vilket rättelse sökes, i original eller som en officiellt bestyrkt kopia. Paragrafer 54 KOMMUNALBESVÄR I nedan nämnda beslut i vilka nämnden behandlat rättelseyrkanden kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Endast den som framställt rättelseyrkandet eller den som påverkats av ett ändrat beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan söka kommunalbesvär. Besvär ska inlämnas senast 30 dagar efter delfåendet till Ålands förvaltningsdomstol (adress nedan). Ett beslut får överklagas genom kommunalbesvär på den grunden att 1. beslutet tillkommit i felaktig ordning, 2. den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 3. beslutet annars strider mot lag Besvärsskriften skall innehålla 1. det beslut i vilket ändring söks i original eller styrkt kopia 2. till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas 3. de grunder på vilka ändring yrkas 4. intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat 5. de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden
19(19) Den ska undertecknas av sökanden eller dess ombud samt ange dennes namn, hemkommun samt postadress Paragrafer FÖRVALTNINGSBESVÄR Förvaltningsbesvär kan sökas av den vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet gäller. Förvaltningsbesvär kan endast sökas på laglighets- eller ändamålsenlighetsgrunder. Förvaltningsbesvär anlitas då en myndighets beslut grundar sig på speciallagstiftning. Denna typ av besvär skall ställas till Ålands förvaltningsdomstol (adress nedan) senast 30 dagar efter delfåendet av beslutet och skall innehålla: 1. ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress 2. vilket beslut som överklagas och original eller styrkt kopia av det 3. vilka ändringar som yrkas i beslutet 4. motiveringarna till att beslutet bör ändras Den ska undertecknas av sökanden eller dess ombud samt ange dennes namn, hemkommun samt postadress Enligt lag om domstolsavgifter (FFS 1455/2015) införs fr.o.m. 01.01.2016 en rättegångsavgift om 250 (gäller även besvär som avisas eller återtas). Huvuddelen av social- och sjukvårdsärenden förblir avgiftsfria. Avgift tas inte ut om ändringssökanden har framgång i ärendet. Paragrafer - ADRESSER Brändö kommun Skolnämnden 22940 ÅVA Ålands förvaltningsdomstol PB 31, Torggatan 16 22101 MARIEHAMN