EXAMENSMÄSTARE Utbildningsprogram. (25 sp)

Relevanta dokument
EXAMENSMÄSTARE, UTBILDNINGSPROGRAM (25 sp.)

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Specialyrkesexamen i företagsledning

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

Anvisning för plan för anordnandet av fristående examina

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

Examensmästare Examinandernas väg mot examen

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

Yrkesexamen för arbete som teamledare

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv

Ansökningsskede i kortfilm

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Innehållsförteckning. Bilagor Personlig tillämpning Lista över vem som handleder i olika skeden

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010

PERSONLIG TILLÄMPNING UR OLIKA SYNVINKLAR

Yrkesutbildningsreformen

Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete

Dokumentering av yrkesprov

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

Personlig tillämpning vid avläggande av examen. Utveckling av elektronisk PEP (personlig examensplan) inom YA!

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Kundinriktad verksamhet

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

AIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015

Yrkesutbildningsreformen

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010

REFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN

Yrkeskompetens för förare, anvisningar för verksamheten fr.o.m Timo Repo överingenjör

YRKESPROVEN TAS I BRUK

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

Transkript:

EXAMENSMÄSTARE Utbildningsprogram (25 sp) Utbildningsstyrelsen 2007

Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3393-4 (häft.) ISBN 978-952-13-3394-1 (pdf)

Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 SYFTET OCH MÅLET MED UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR EXAMENSMÄSTARE... 6 2.1 Värderingar, synen på yrkesskicklighet, erkännande av kunskaper och färdigheter, inlärning och bedömning... 6 3 PERSONLIG TILLÄMPNING I UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR EXAMENSMÄSTARE... 7 3.1 Ansökan till utbildningsprogrammet för examensmästare... 7 3.2 Identifiering och erkännande av kunskaper och färdigheter hos personer som antagits till utbildningsprogrammet för examensmästare... 7 3.3 Förbindelse om förvärvande av behövlig yrkesskicklighet för examensmästare... 8 3.4 Arrangemang för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet... 10 4 UPPBYGGNADEN AV UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR EXAMENSMÄSTARE... 11 4.1 Krav på yrkesskicklighet för examensmästare och examens uppbyggnad... 11 4.2 Iakttagande av verksamhetsprinciperna för systemet med fristående examina... 12 4.3 Planering och personlig tillämpning av fristående examina och examenstillfällen... 15 4.4 Anordnande av examenstillfällen och bedömning av yrkesskicklighet... 19 4.5 Kvalitetsutveckling av examensverksamheten... 22 4.6 Ledning av examensverksamheten... 24 5 UTEXAMINERING AV EXAMENSMÄSTARE... 27

1 INLEDNING Utbildningsstyrelsen ansvarar för utvecklingen och genomförandet av fristående examina. Utbildningsstyrelsen uppmanar anordnare av fristående examen att se till att den examensansvariga personen samt minst en av dem som bedömer examensprestationerna har avlagt utbildningsprogrammet för examensmästare. Utbildningsstyrelsen vägleder utbildningsanordnarna och de personer som avlägger utbildningen utgående från utbildningsprogrammet för examensmästare. Systemet med fristående examina infördes i Finland år 1994. Systemet utvecklades för att enligt principerna om livslångt lärande och öppna studier stödja en aktiv utveckling av yrkesskickligheten hos yrkesarbetande personer i arbetsför ålder för att de skall kunna möta arbetslivets förändrade behov. I systemet med fristående examina avläggs examen genom att vid examenstillfällen påvisa det kunnande som fastställs i examensgrunderna. För anordnandet av examenstillfällen och beviljandet av examensbetyg ansvarar examenskommissioner som består av tre parter. De avtalar om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och övriga inrättningar. Examen och förvärvande av behövlig yrkesskicklighet är åtskiljda. Därför behandlas endast själva examina i lagstiftningen. I lagen bestäms bland annat om innehållet i det kunnande som påvisas i examen, bedömningen av kunnandet och examensbetygen. I fråga om utbildningen fastställs att anordnare av förberedande utbildning är förpliktade att anordna utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildning för utvecklandet av de fristående examina har anordnats sedan år 1995. Utbildningens innehåll har sedermera förnyats under åren 2001, 2003 (Utbildning för att utveckla anordnandet av fristående examina 15 sv) och 2007 (Examensmästare, utbildningsprogram 25 sp). Utbildningsprogrammet har förnyats och innehållet sammanställts enligt principerna för systemet med fristående examina. Innehållet har även uppdaterats på grund av att lagstiftningen förnyats. Antalet kunskapshelheter har ökat eftersom kvalitetsutveckling och ledning av examensverksamheten definieras som egna helheter. Kraven på yrkesskicklighet, målen och kriterierna för bedömningen samt sätten att påvisa yrkesskicklighet som ingår i utbildningsprogrammet för examensmästare är uppbyggda på samma sätt som processerna för anordnandet av fristående examina och utvärderingen av yrkesskicklighet. Utgående från en individuell plan för personlig tillämpning ger utbildningsprogrammet för examensmästare aktörerna inom systemet med fristående examina beredskap att utveckla sina färdigheter i anordnandet av fristående examina, bedömning av yrkesskicklighet och kvalitetsutveckling av verksamheten samt sina ledarskapsfärdigheter till expertnivå. De yrkespedagogiska lärarhögskolorna samt Svenska yrkesinstitutet som anordnar utbildningsprogrammet för examensmästare är i enlighet med utbildningsprogrammet för examensmästare ansvariga för arrangemangen som berör ansökan till utbildningsprogrammet, identifiering och erkännande av kunskaper och färdigheter samt förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Kunnandet utvärderas, identifieras och erkänns i respektive deltagares eget arbete och med iakttagande av principerna för systemet med fristående examina. Utbildningsprogrammet för examensmästare omfattar 25 studiepoäng. Betyg och diplom för examensmästare får den som påvisat sin yrkesskicklighet som examensmästare enligt grunderna för utbildningsprogrammet för examensmästare. 5

2 SYFTET OCH MÅLET MED UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR EXAMENSMÄSTARE Syftet med utbildningsprogrammet för examensmästare är att främja utvecklingen av examensverksamheten till ett flexibelt och tillförlitligt system som beaktar kunder och arbetslivets krav och där de olika parterna har ett nära samarbete. Målet med utbildningsprogrammet för examensmästare är att personer som är verksamma inom systemet med fristående examina genom eget aktivt arbete skall tillägna sig kunskaper och färdigheter om anordnande av examenstillfällen och bedömning av yrkesskicklighet samt om kvalitetsutveckling eller ledning av examensverksamheten inom den bransch de representerar. Genom utbildningsprogrammet för examensmästare vill man sporra, stödja och styra anordnandet av fristående examina. Man vill även stödja och uppmuntra de personer som ansvarar för bedömningen av yrkesskicklighet att utveckla sitt eget kunnande och via handledning och utbildning fördjupa deras sakkunskap om metoderna för identifiering och erkännande av kunskaper och färdigheter vid ansökningsskedet och vid avläggandet av examen. 2.1 Värderingar, synen på yrkesskicklighet, erkännande av kunskaper och färdigheter, inlärning och bedömning De centrala målen med de fristående examina inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen är att på ett flexibelt sätt identifiera och erkänna vuxnas yrkesskicklighet samt att förnya, upprätthålla och utveckla kunnandet att främja sysselsättningen att kvantitativt och kvalitativt höja yrkeskompetensen. Examensmästaren förbinder sig vid dessa mål. Examensmästaren skall objektivt beakta alla parters motiverade åsikter vid planeringen, genomförandet och utvecklingen av examenstillfällena samt vid ledningen av verksamheten. Examensprestationerna bedöms på basis av ett mångsidigt, motiverat och helhetsbetonat bedömningsmaterial. Utvärderingen görs i samarbete med andra bedömare och i enlighet med kraven på yrkesskicklighet samt målen och kriterierna för bedömningen som fastställs i examen och examensdelarna. Examensmästaren handleder dem som deltar i examensprestationen så att de vet sina rättigheter och skyldigheter. Då det gäller yrkesskickligheten är det viktigt att kunna lösa problem på ett processorienterat, ansvarsfullt och motiverat sätt så att olika begrepp samt teoretisk och empirisk kunskap kombineras till genomtänkta handlingar. Den praktiska yrkesskickligheten får sålunda en teoretisk och etisk grund som underlättar utformning och tillämpning av arbetsmodeller i olika situationer samt utvärdering av den egna verksamheten. Den i examensgrunderna fastställda synen på yrkesskicklighet utgör grunden vid planeringen av de yrkesrelaterade arbets- eller verksamhetshelheter som ingår i examenstillfällena och i vilka yrkesskickligheten kan mätas utgående från målen och kriterierna för bedömning som fastställs i examensgrunderna. Detta gäller på motsvarande sätt även examensmästarnas yrkesskicklighet. 6

Tidigare förvärvat kunnande erkänns oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats. I utbildningsprogrammet för examensmästare erkänns kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet för examensmästare samt en kriteriebaserad utvärdering. Inlärning ses som ett aktivt skeende som styr och strukturerar de egna handlingarna. Inlärning uppfattas också som en medveten, aktiv nyorganisering av de egna kunskaperna och färdigheterna, där inlärningen bygger på tidigare kunskaper eller erfarenheter. Detta kräver ett aktivt, målmedvetet och engagerat arbetssätt. Inlärningen är alltid kontextbunden, det vill säga bunden till ett givet sammanhang. God inlärning är även social till sin karaktär och grundar sig på interaktion och samarbete. Samtal med handledare, studie- och arbetskamrater samt deras respons eller utvecklingsförslag gör att man tar till sig ny information på ett djupare, mångsidigare och effektivare sätt samt skapar ett gemensamt vetande och viktiga sociala strukturer. I utbildningsprogrammet för examensmästare betonas särskilt de studerandes tidigare erfarenheter genom att gynna aktivt kunskapsförvärvande och samarbetsinlärning. I utbildningsprogrammet för examensmästare är bedömningen en kontinuerlig dialog mellan de personer som deltar i utbildningen, handledare och utbildare. Syftet med bedömningen är att utveckla deltagarnas yrkeskompetens om fristående examina. Bedömningen är utvecklande till sin natur och fokuserar förutom på deltagarnas funktionella färdigheter även på deras utvecklings- och samarbetsfärdigheter. Deltagarnas självvärdering spelar en viktig roll vid utvärderingen av den egna inlärningen och yrkesskickligheten. För att erhålla examensmästardiplom skall yrkesskickligheten påvisas i den egna arbetsmiljön och utgående från principerna för systemet med fristående examina. 3 PERSONLIG TILLÄMPNING I UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR EXAMENSMÄSTARE 3.1 Ansökan till utbildningsprogrammet för examensmästare Utbildningsprogrammet för examensmästare som stöds av Utbildningsstyrelsen är i huvudsak avsett för personer som undervisar inom vuxenutbildningen och deltar i anordnande av examenstillfällen vid läroanstalter som får statsbidrag. Personerna skall ha avlagt pedagogiska lärarstudier som omfattar minst 35 studieveckor/60 studiepoäng eller ha motsvarande kunskaper. På motiverade grunder kan även medlemmar ur examenskommissioner och bedömare ur arbetslivet delta i utbildningen. Även chefer för utbildningsorganisationer kan delta i utbildningsprogrammet för examensmästare. Personlig tillämpning genomförs i enlighet med behoven hos varje enskild person eller målgrupp såväl i utbildningen och inlärningsuppgifterna som då sakkunskapen om examensverksamheten påvisas. 3.2 Identifiering och erkännande av kunskaper och färdigheter hos personer som antagits till utbildningsprogrammet för examensmästare Personer som sökt och antagits till utbildningsprogrammet för examensmästare skall i början av utbildningen förbinda sig vid kraven på yrkesskicklighet för examensmästare samt med tillförlitliga dokument påvisa tidigare förvärvat kunnande och utreda övriga utgångspunkter som påverkar hur utbildningsprogrammet läggs upp. 7

I detta skede klarläggs även arrangemangen för hur den som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare skall påvisa sin yrkesskicklighet samt behovet av handledning och eventuella individuella stödåtgärder. Tidigare förvärvat kunnande identifieras med hjälp av mångsidig användning av olika metoder som lämpar sig för branschen. Genom identifiering av kunnandet bedöms om det kunnande som personen med tillförlitliga dokument har påvisat kan erkännas personen skall hänvisas till att avlägga någon del av utbildningsprogrammet personen skall hänvisas till att förvärva behövlig yrkesskicklighet för examensmästare. Ett villkor för att tidigare förvärvat kunnande skall erkännas är att bedömarna enhälligt anser att personen som utbildar sig till examensmästare uppvisar ett kunnande som motsvarar de mål som är fastställda i utbildningsprogrammet. Vid bedömningen jämförs det personliga kunnandet med kriterierna och kraven på yrkesskicklighet som ingår i utbildningsprogrammet för examensmästare. Kunnandet erkänns alltid på basis av personliga utredningar och iakttagelser. Personer som inleder utbildningsprogrammet för examensmästare, liksom personer som redan påbörjat utbildningsprogrammet, skall själva skaffa behövliga dokument om arbetserfarenhet samt övriga utredningar. En representant för utbildningsanordnaren och den person som deltar i utbildningsprogrammet gör tillsammans upp ett dokument som berör personlig tillämpning, ur vilket det framgår hur den som avlägger examen kommer att förvärva och påvisa det kunnande som förutsätts i grunderna för utbildningsprogrammet för examensmästare. Dokumentet godkänns av utbildningsanordnaren, personen som deltar i utbildningen samt hans eller hennes förman vid läroanstalten eller, om det gäller en bedömare ur arbetslivet, hans eller hennes chef på arbetsplatsen. På detta sätt vill man försäkra sig om att läroanstaltens kanske redan uppgjorda strategi för fristående examina kan sammanbindas med utvecklingsprocessen för den som utbildar sig till examensmästare. Bedömningen av personer som genomgår utbildningsprogrammet för examensmästare avviker från den normala bedömningen av fristående examina som sker på trepartsbasis. Den som i första hand bedömer examensmästarens kunnande är den ansvariga utbildaren. För att säkra kvaliteten skall den ansvariga utbildaren styrka sitt bedömningsbeslut genom att skaffa information också av andra utbildare, av förmannen för personen som genomgår examensmästarutbildningen vid läroanstalten eller arbetsplatsen samt eventuellt också av andra personer som utbildar sig till examensmästare. 3.3 Förbindelse om förvärvande av behövlig yrkesskicklighet för examensmästare Personer som deltar i utbildningsprogrammet för examensmästare förbinder sig i skedet för förvärvande av yrkesskicklighet vid målen för Utbildningsprogrammet för examensmästare (25 sp), deltar aktivt i utbildningsprogrammet i enlighet med sin personliga plan och genomgår följande skeden i utvecklingen till examensmästare: 8

A. Krav/mål B. Förbindelse De som söker till utbildningsprogrammet för examensmästare sätter sig in i kraven på yrkesskicklighet och sätten att påvisa yrkesskicklighet i utbildningsprogrammet för examensmästare samlar tillförlitliga dokument som påvisar tidigare förvärvat kunnande och presenterar dem för utbildningsanordnaren kontaktar de samarbetsparter som behövs i utbildningsprogrammet för examensmästare kan koppla ihop prestationer som är i enlighet med utbildningsprogrammet för examensmästare med sitt arbete. utarbetar under handledning ett dokument om personlig tillämpning vid påvisande av tidigare förvärvad yrkesskicklighet, påvisande av framtida yrkesskicklighet samt förvärvande av behövlig yrkesskicklighet för examensmästare De som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare förbinder sig att göra behövliga arrangemang i arbets- och privatliv så att det är möjligt att genom studier utveckla det egna arbetet enligt överenskomna mål och tidtabeller presentera dokument över erfarenhet av arbete med fristående examina erfarenhet av arbete i examenskommissioner övrig arbetserfarenhet pedagogisk utbildning pedagogisk arbetserfarenhet handledning övrigt viktigt presentera en utredning över nödvändiga samarbetsparter t.ex. examenskommissioner, arbetsplatser, övriga sakkunniga genom prestationer som har kopplats ihop med och utvecklar det egna arbetet visa att de är värdiga diplomet för examensmästare vid behov, i eller utanför den egna organisationen, anlita experter i frågor som berör fristående examina söka till utbildning som utvecklar yrkesskickligheten hos examensmästare utarbeta ett förslag till ett dokument om personlig tillämpning som berör påvisat kunnande tidigare förvärvad yrkesskicklighet i arbetet sätt att påvisa yrkesskicklighet som går att genomföra i det egna arbetet och som preciseras under processens gång 9

metoder för att förvärva behövlig yrkesskicklighet som går att tillämpa i det egna arbetet, behövlig handledning och eventuella stödåtgärder få sitt förslag godkänt som ett dokument som berör personlig tillämpning sammanbinder inlärningsprocessen och de uppgifter som ingår i den med det egna arbetet gör motiverade val och fattar etiskt genomtänkta beslut i sina studier och i sitt arbete med fristående examina utföra de uppgifter som ingår i inlärningsprocessen så att de knyts samman med utvecklingen av examensverksamheten i det egna arbetet, på den egna arbetsplatsen och/eller i den egna branschen utföra sitt arbete på ett etiskt hållbart sätt 3.4 Arrangemang för förvärvande av behövlig yrkesskicklighet Alla som studerar till examensmästare erbjuds personligt tillämpade, mångformiga och öppna inlärningsmiljöer, bl.a. utgående från om personen är i ledande ställning på läroanstalten, lärare, medlem av en examenskommission eller bedömare ur arbetslivet. I öppna inlärningsmiljöer betonas och understöds skapande av nätverk samt utbyte av erfarenheter och goda arbetssätt mellan arbetsliv och utbildningsväsen. Utbildningsanordnaren svarar för planering och undervisningsarrangemang i enlighet med utbildningsprogrammet för examensmästare. Experter på olika områden skall mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Utvecklingen stöds genom individuell handledning och grupphandledning i enlighet med planen för personlig tillämpning som uppgjorts för varje enskild person. Dessutom befrämjas inlärningen genom distanshandledning via elektronisk kommunikation och nätbaserat material. Påvisandet av yrkesskickligheten för examensmästare anknyts i första hand till anordnande av fristående examina, identifiering av yrkeskunnande och bedömning av yrkesskickligheten. Materialen som stödjer utvecklingen skall vara aktuella och bidra till att öka sakkunskapen. Vid bedömningen av utvecklingen till examensmästare fäster man vikt vid utvecklingen av den personliga yrkesskickligheten. Utvecklingen befrämjas genom att de studerande uppmuntras att fördjupa sina kunskaper om systemet med fristående examina, sporras till samarbete och interaktion med olika aktörer inom systemet med fristående examina samt till att söka och dra nytta av respons och utvärdera sin egen verksamhet (självvärdering). Yrkesskickligheten som uppnås i utbildningsprogrammet för examensmästare påvisas i situationer som är planerade för varje enskild person utgående från hans eller hennes eget utgångsläge, som genomförs i enlighet med systemet med fristående examina och som är oberoende av hur den behövliga yrkesskickligheten har förvärvats. 10

4 UPPBYGGNADEN AV UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR EXAMENSMÄSTARE 4.1 Krav på yrkesskicklighet för examensmästare och examens uppbyggnad Kraven på yrkesskicklighet i utbildningsprogrammet för examensmästare (25 sp) består av följande fem delar: Obligatoriska delar: 1. Iakttagande av verksamhetsprinciperna för systemet med fristående examina (6 sp) 2. Planering och personlig tillämpning av fristående examina och examenstillfällen (6 sp) 3. Anordnande av examenstillfällen och bedömning av yrkesskicklighet (6 sp) Valfria delar, av vilken en skall väljas: 1. Kvalitetsutveckling av examensverksamheten (7 sp) 2. Ledning av examensverksamheten (7 sp) Den som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare har fullgjort utbildningsprogrammet och erhåller diplom för examensmästare då fyra delar (25 sp) har avlagts med godkänt vitsord. Kraven på yrkesskicklighet för examensmästare, målen och kriterierna för bedömningen samt sätten att påvisa yrkesskicklighet framställs i varje del enligt följande: Punkt a i tabellen Punkt b i tabellen Punkt c i tabellen Krav på yrkesskicklighet Kraven för yrkesskicklighet på expertnivå i verksamheten med fristående examina har utformats utgående från arbetsprocessen vid anordnande av fristående examina, bedömning av yrkesskickligheten samt utveckling och ledning av verksamheten. Mål och kriterier för bedömningen Målen för bedömningen (rubrikerna med fet stil) anger de centrala kunskapsområden för examensmästare som man i bedömningen bör fästa särskild vikt vid. Bedömningskriterierna däremot anger hur examensmästaren skall klara av sitt arbete, det vill säga på vilken nivå kunnandet skall ligga. Sätten att påvisa yrkesskicklighet I punkten Sätten att påvisa yrkesskicklighet definieras kraven som anknyter till hur delarna i utbildningsprogrammet för examensmästare skall avläggas, till yrkesprovsmiljöer och bedömningsmetoder. Vid påvisandet av yrkesskickligheten fokuserar man på hur personen behärskar systemet med fristående examina. Verksamhet i anslutning till läroplansbaserad utbildning eller utbildning som förbereder för fristående examen godkänns inte. 11

Delarna i utbildningsprogrammet tillämpas personligt enligt respektive målgrupp så att både lärare, bedömare ur arbetslivet, medlemmar ur examenskommissioner samt personer i ledande ställning inom verksamheten med fristående examen kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs på ett heltäckande sätt. 4.2 Iakttagande av verksamhetsprinciperna för systemet med fristående examina a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examensmästaren behärskar lagstiftningen som berör anordnande av fristående examina och förvärvande av behövlig yrkesskicklighet Examensmästaren Känna till och följa lagstiftningen ansvarar för anordnande av examenstillfällen, bedömning av yrkesskicklighet samt förvärvande av behövlig yrkesskicklighet i enlighet med gällande lagar och förordningar kan i sitt arbete skilja på ansvar och förpliktelser (i anknytning till förvärvande av behövlig yrkesskicklighet) för examenskommissionen, examensanordnaren samt för anordnaren av utbildningen som förbereder för fristående examen vet vilka uppgifter Utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet har i verkställandet av systemet med fristående examina och beaktar dem i sitt arbete. Följa upp ändringar i lagstiftningen vet hur man kan följa upp ändringar i den aktuella lagstiftningen och handlar på det sätt som ändringarna förutsätter. behärskar övriga bestämmelser, direktiv och rekommendationer som styr systemet med fristående examina och följer dem i sitt arbete Känna till och följa övriga bestämmelser, direktiv och rekommendationer svarar för att gällande bestämmelser, direktiv och rekommendationer följs i de olika skedena av ansökan till och avläggande av fristående examen samt vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Följa upp ändringar i bestämmelser, direktiv och rekommendationer följer på eget initiativ upp ändringar i ovannämnda bestämmelser, rekommendationer och direktiv och handlar på det sätt som ändringarna förutsätter. 12

behärskar termerna i systemet med fristående examina samarbetar med examenskommissionerna inom den egna branschen vet vad samarbetet med olika myndigheter inom systemet med fristående examina omfattar och hur samarbetet bedrivs Behärska termer använder korrekt vid muntlig och skriftlig kommunikation överenskomna termer i anslutning till personligt tillämpade fristående examen kan medvetet skilja termer som berör yrkesinriktad vuxenutbildning från termer som berör yrkesprov och övrig yrkesutbildning. Samarbeta med examenskommissioner kan ta reda på uppgifter om medlemmar ur examenskommissionerna inom den egna branschen och det egna området, vilka instanser de representerar samt deras uppgifter i examenskommissionen och utnyttjar denna information rätt då de anordnar examenstillfällen kan följa upp förändringar i ovannämnda uppgifter som berör examenskommissionerna i den egna branschen vet hur och var man hittar anvisningar givna av examenskommissionen inom det egna ansvarsområdet och följer dem samarbetar med ovannämnda examenskommission. Kunna förmedla uppgifter till examenskommissionen inom den egna branschen vet vilka bestämmelser och direktiv som reglerar kontakten med examenskommissionen samt deras innehåll tillställer med iakttagande av ovannämnda bestämmelser och direktiv examenskommissionen uppgifter som berör avtalet om anordnande av fristående examina tillställer med iakttagande av ovannämnda bestämmelser och direktiv examenskommissionen uppgifter i anslutning till bedömningen av examinander samt betyg tillställer på begäran examenskommissionen övriga utredningar och uppgifter kan vägleda andra personer i organisationen om förmedlandet av ovannämnda uppgifter. 13

Känna till avgifter kan fastställa rimliga avgifter för yrkes- och specialyrkesexamina som uppbärs av examinanderna vet när och hur examensavgiften uppbärs av examinanderna. Känna till redovisning av examensavgifter ser till att redovisningen av examensavgifter sker i enlighet med gällande bestämmelser och direktiv om redovisning handleder sakkunnigt examinander och vid behov organisationens anställda i frågor som berör redovisning av ovannämnda avgifter. Känna till förmedling av statistik- och kostnadsinformation ser till att behövlig statistikinformation förmedlas till Statistikcentralen och andra myndigheter i rätt tid svarar för förmedlingen av behövliga kostnadsuppgifter till myndigheterna instruerar sakkunnigt organisationens övriga anställda i att sammanställa och förmedla ovannämnd information. kan vid finansieringen av fristående examina utnyttja olika finansieringskällor. Känna till och använda finansieringskällor kan söka information om olika finansieringskällor och använda dem: frivillig vuxenutbildning arbetskraftsutbildning läroavtalsutbildning personalutbildning examinandens egen andel i finansier ingen eventuella övriga finansieringsformer kan vid behov handleda blivande examinander i finansieringsfrågor. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Vid påvisandet av yrkesskickligheten för denna del av utbildningsprogrammet för examensmästare är det centralt att personerna visar sig kunna använda korrekta och exakta termer samt iaktta gällande lagstiftning, bestämmelser, direktiv och rekommendationer i sitt arbete. 14

Yrkesskickligheten påvisas huvudsakligen i den egna organisationen, i arbete som ansluter till anordnande av fristående examina inom den egna branschen eller det egna ansvarsområdet. Examensprestationerna kan till exempel utgöras av uppgifter i anslutning till ansökan om avtal att anordna fristående examina, samarbete med examenskommissionen eller övriga myndigheter, finansiering av examenstillfällen, uppgörande och uppdatering av utbildningsanordnarens eller läroanstaltens strategi för fristående examina samt av övriga uppgifter som berör fristående examina och som nämns i ovannämnda krav på yrkesskicklighet. Sätten att påvisa yrkesskicklighet skall väljas i samråd med en representant för den läroanstalt som anordnar utbildningen och tillämpas personligt för varje enskild person för att det skall gå att bedöma alla krav på yrkesskicklighet i denna del. I samband med påvisandet av yrkesskicklighet skall man även presentera sina dokument för andra personer som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare. Dessutom förs utgående från presentationen en separat respons- och handledningsdiskussion under ledning av den ansvariga utbildaren. Självvärderingen utgör också en viktig del av prestationen. 4.3 Planering och personlig tillämpning av fristående examina och examenstillfällen a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examensmästare fungerar vid anordnandet av de fristående examina de representerar som sakkunniga i samarbetet med arbetsplatserna Examensmästare Samarbeta sakkunnigt med arbetslivet organiserar samarbetet med arbetsplatserna och engagerar arbetsplatsrepresentanterna i de olika skedena av examensarrangemangen utarbetar behövliga samarbetsavtal om personlig tillämpning, anordnandet av examenstillfällen och bedömningen av examensprestationerna. Kartlägga yrkesprovsmiljöer kartlägger vilka arbetsplatser som behövs för avläggandet av examen definierar i samarbete med arbetsplatserna förutsättningarna för yrkesprovsmiljöerna utgående från examensgrunderna kan skapa ett fungerande och tillräckligt stort samarbetsnätverk för att det skall gå att ordna examenstillfällen. fungerar som sakkunniga i sin organisation då de gör upp planen för anordnande av fristående examen för den examen de företräder Göra upp planen för anordnande av fristående examen utnyttjar behövliga experter ur arbetslivet och den egna organisationen i samarbets- 15

processen med uppgörandet av planen för anordnande av fristående examen svarar för att processen fortskrider och ser till att planen görs upp enligt modellen och direktiven i Handbok om fristående examina, publicerad av Utbildningsstyrelsen samt i enlighet med examensgrunderna och de direktiv som examenskommissionen givit utvecklar och uppdaterar tidigare planer för anordnande av fristående examen kan utnyttja planerings- och uppdateringsprocesserna som medel för utveckling av examensverksamheten i den egna organisationen. fungerar som sakkunniga vid planering av information, rådgivning och handledning som berör fristående examina inom den egna branschen fungerar som sakkunniga när det gäller personlig tillämpning inom den bransch de representerar Planera anordnande av fristående examen enligt avtalet gör upp en plan för marknadsföring och information om fristående examina till personer som skaffat sig sin yrkesskicklighet i arbetslivet, studerande i den förberedande utbildningen samt vid behov även till andra studerande planerar tillsammans med andra sakkunniga rådgivning och instruktioner för avläggandet av fristående examen informerar korrekt om behörigheten för fortsatta studier som fristående examen ger. Delta i planering och genomförande av personlig tillämpning förstår hela processen med personlig tillämpning planerar tillsammans med andra sakkunniga inom organisationen de nödvändiga processerna vid personlig tillämpning: 1) ansökan till fristående examen bedömer och dokumenterar utgångsnivån på examinandernas yrkesskicklighet i varje examensdel drar slutsatser om examinandernas yrkesskicklighet på basis av utgångsläget handleder examinanderna i att identifiera sitt eget kunnande och jämföra tidigare förvärvad yrkesskicklighet med yrkesskicklighetskraven i examensgrunderna 16

2) avläggande av fristående examen vägleder examinanderna i att identifiera vilka möjligheter olika arbetsmiljöer ger att påvisa kunnandet skapar tillsammans med representanter för arbetslivet och examinanderna sådana arbetshelheter där det går att påvisa det kunnande som förutsätts 3) förvärvande av behövlig yrkesskicklighet vägleder vid behov examinanderna i att förvärva behövlig yrkesskicklighet med hjälp av olika inlärningsmetoder och - miljöer. samarbetar i handledningsprocessen med andra sakkunniga främjar samarbetet mellan arbetsplatsen, läroanstalten och examinanden Behärska handledningsprocessen kan handleda, informera och sporra examinanderna att ta eget ansvar i examensprocessen beaktar i sin handledning examinandernas individuella skillnader och livssituation använder ändamålsenliga handledningsmetoder och -sätt utgående från examinandernas behov handleder en grupp eller individ i processen för personlig tillämpning utan att avvika från examensgrunderna och kan motivera sina beslut stödjer utvecklingen av examinandernas förmåga att bedöma sin egen yrkesskicklighet uppmuntrar examinanderna att fatta självständiga, etiskt hållbara beslut. Främja samarbetet koordinerar samarbetsprocessen i fristående examen mellan arbetsplatsen och examinanden uppmuntrar vid behov arbetsplatserna att utnyttja fristående examina som ett medel för utvecklande av personalens kunnande vet vad begreppet utvecklings- och serviceuppgift för arbetslivet som ingår i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning innebär och vilken roll den egna organisationen har i fråga om denna uppgift. 17

arbetar aktivt med att utveckla handledningsverksamheten och sina egna handledningsfärdigheter. Utveckla handlednings- och rådgivningsfärdigheter kan kritiskt granska och på ett välmotiverat sätt utveckla sin verksamhet i olika handledningssituationer utnyttjar handledningsexpertis som stöd för sitt eget arbete använder utvecklingsprognoser för den egna branschen vid handledning och rådgivning. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Vid påvisandet av yrkesskickligheten för denna del av utbildningsprogrammet för examensmästare är det centralt att personerna visar sig behärska personlig tillämpning av examensprocessen samt visar sig vara sakkunniga vid planeringen av fristående examina och examenstillfällen, både i samarbetet med arbetslivet, övriga sakkunniga inom den egna organisationen och med examinanderna. Yrkesskickligheten påvisas huvudsakligen i den egna organisationen, i arbete som ansluter till anordnande av de fristående examina som de representerar. Personligt tillämpade sätt att påvisa yrkesskickligheten som alltid ingår är att i samarbete med arbetslivs- eller övriga representanter antingen planera anordnandet av fristående examen genom att göra upp en plan för anordnandet av fristående examen eller genom att utveckla en redan färdig plan och motivera detta. En annan examensprestation som alltid ingår omfattar handledningsåtgärderna i samband med ansökan till och avläggande av fristående examen samt förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Övriga sätt att påvisa yrkesskickligheten kan vara till exempel att planera och genomföra information om och marknadsföring av fristående examina. Sätten att påvisa yrkesskicklighet skall väljas i samråd med en representant för den läroanstalt som anordnar utbildningen och tillämpas personligt för varje enskild person för att det skall gå att bedöma alla krav på yrkesskicklighet i denna del. I samband med påvisandet av yrkesskicklighet skall man även presentera sina dokument för andra personer som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare. Dessutom förs utgående från presentationen en separat respons- och handledningsdiskussion under ledning av den ansvariga utbildaren. Självvärderingen utgör också en viktig del av prestationen. 18

4.4 Anordnande av examenstillfällen och bedömning av yrkesskicklighet a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examensmästare är förtrogna med hela examensprocessen och visar detta då de organiserar och arrangerar examenstillfällen väljer och fattar etiskt hållbara beslut då de ordnar examenstillfällen och bedömer yrkesskickligheten fungerar som sakkunniga då det gäller att planera hur utvärderingsfärdigheterna hos arbetslivsrepresentanter som deltar i bedömningen av yrkesskicklighet skall upprätthållas och utvecklas fungerar på det sätt som definieras i examensgrunderna som bedömare av yrkesskicklighet och sakkunniga i bedömningsfrågor i sin organisation och i samarbetet med arbetslivet. Examensmästare Arrangera examenstillfällen ordnar i samarbete med arbetsplatserna och andra sakkunniga inom den egna organisationen examenstillfällen för den examen de representerar, i enlighet med examensgrunderna, den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av fristående examen och den för varje examinand personligt tillämpade planen. Fatta etiskt hållbara beslut kan innan de fattar beslut överväga alternativa lösningar tillsammans med dem som deltar i examensarrangemangen och bedömningen av yrkesskicklighet. Upprätthålla och utveckla bedömarnas utvärderingsfärdigheter upprätthåller och utvecklar för den examen de företräder ett högklassigt och tillräckligt heltäckande nätverk av bedömare som representerar arbetsgivare och -tagare gör en genomförbar, till examen anpassad plan för systematisk och regelbunden utbildning av bedömarna ur arbetslivet för att upprätthålla och utveckla deras bedömningsfärdigheter. Bedöma yrkesskickligheten sammanställer på det sätt som examenskommissionen fastställer uppgifter om bedömarna och fogar dem till avtalet om anordnande av fristående examen ser till att examenstillfällena i regel äger rum i sådant arbete som krävs i det aktuella yrket och i examen svarar kontinuerligt för att arbetsprocesserna och uppgifterna vid examenstillfället motsvarar kraven på yrkesskicklighet och att målen och kriterierna för bedömningen är heltäckande och motsvarar examensgrunderna 19

planerar och samlar ett mångsidigt bedömningsmaterial som kvalitetsmässigt uppfyller yrkesskicklighetskraven som är mål för bedömning fungerar som sakkunniga vid bedömningen och ser till att högklassiga, ändamålsenliga bedömningsmetoder används så att de ger tillförlitliga resultat om yrkesskickligheten samt känner till olika metoders goda och dåliga sidor vet att felkällor alltid förekommer vid bedömning och beaktar detta vid bedömningen kan vid bedömningen av examensprestationer ta i beaktande arbetsplatsens lämplighet och krav uppmanar vid behov examinanderna att påvisa sin yrkesskicklighet också annanstans/på annat sätt än på den egna arbetsplatsen för att bedömningsmaterialet skall täcka kraven på yrkesskicklighet för examensdelen använder de blanketter som nämns i avtalet för anordnande av fristående examina samt övrig dokumentering som stöd för bedömningen ser till att bedömningsmaterialet är tillräckligt omfattande, tillförlitligt och mångsidigt samt att alla bedömare känner till det. Informera examinanden svarar för att examinanderna är medvetna om förfarandet vid rättelse av bedömning samt sina rättigheter och skyldigheter responsdiskussionen som förs med examinanderna efter bedömningen är ändamålsenlig och sker genast. fungerar som sakkunniga då bedömningsinformation behandlas i den egna organisationen och förmedlas till examenskommissionen och övriga myndigheter. Förmedla bedömningsinformation och betyg till examenskommissionen ser till att utvärderingsförslaget och utvärderingsprotokollet görs ändamålsenligt och i samarbete med arbetsgivare, arbetstagare och sakkunniga inom undervisningsbranschen 20

utvärderingsförslaget utan dröjsmål skickas till examenskommissionen information om underkända examensprestationer med motiveringar genast och enligt givna direktiv skickas till examenskommissionen uppgifter som berör bedömningen uppbevaras och betyg arkiveras enligt arkiveringsdirektiven tillräckliga och korrekta uppgifter finns att tillgå för utfärdandet av betyg examensbetygen, betygen för en eller flera examensdelar och vid behov betygen för deltagande i förberedande utbildning är i enlighet med Utbildningsstyrelsens direktiv examinanderna utan dröjsmål får ta del av examenskommissionens bedömningsbeslut samt får sina betyg. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Vid påvisandet av yrkesskickligheten för denna del av utbildningsprogrammet för examensmästare är det centralt att personerna vid examenstillfällen och i bedömningen av yrkesskicklighet visar sig handla sakkunnigt och motiverat såväl i samarbetet med arbetslivet, andra sakkunniga i den egna organisationen som med examinander och examenskommissionen. Yrkesskickligheten påvisas huvudsakligen i den egna organisationen, i arbete som ansluter till anordnande av de fristående examina som de representerar. En examensprestation som alltid ingår för examensmästare är att anordna ett examenstillfälle som täcker en hel examen eller en del av den och som är i enlighet med planen för anordnande av fristående examina som godkänts av examenskommissionen. Dessutom krävs en redogörelse om personlig tillämpning, insamling och förvaring av bedömningsmaterial, arkivering av betyg samt om hur bedömningsinformation förmedlas till examenskommissionen. Sätten att påvisa yrkesskicklighet skall väljas i samråd med en representant för den läroanstalt som anordnar utbildningen och tillämpas personligt för varje enskild person för att det skall gå att bedöma alla krav på yrkesskicklighet i denna del. I samband med påvisandet av yrkesskicklighet skall man även presentera sina dokument för andra personer som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare. Dessutom förs utgående från presentationen en separat respons- och handledningsdiskussion under ledning av den ansvariga utbildaren. Självvärderingen utgör också en viktig del av prestationen. 21

4.5 Kvalitetsutveckling av examensverksamheten a) Krav på yrkeskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examensmästare känner till de centrala principerna i examenssystemen inom yrkesinriktad vuxenutbildning utomlands, främst i EU-länderna bekantar sig med fristående examina också i andra branscher än den de själva representerar skaffar respons om utvecklingen av arbetsprocesserna, kvaliteten på och arrangemangen vid examenstillfällena samt bedömningen av yrkesskicklighet behärskar utvecklandet av den egna organisationens examensverksamhet. Examensmästare Jämföra systemet med fristående examina med andra examenssystem kan jämföra drag i det finländska systemet med fristående examina och dess utveckling med drag i övriga länders motsvarande system. Jämföra den egna branschens fristående examina och anordnande av dem med andra branschers examensgrunder och system känner till även andra än den egna branschens examensgrunder och examenstillfällen kan på basis av detta utveckla examensverksamheten inom den egna branschen. Söka respons om hur systemet med fristående examen fungerar och bedöma sin egen verksamhet kan systematiskt samla respons från olika håll om de fristående examina de arrangerar kan realistiskt bedöma hur examenstillfällena och arrangemangen för de examina de själva representerar har fungerat i praktiken kan tillsammans med representanter för arbetsplatserna och andra sakkunniga i sin organisation realistiskt bedöma innehållet i och arrangemangen kring de examenstillfällen de har arrangerat kan på basis av responsen göra upp en plan för utveckling av examenstillfällena, bedömningen av examensprestationer samt samarbetet med arbetslivet. Fastställa utvecklingsbehov kan i sin organisation fastställa hur anordnandet av fristående examina borde utvecklas i enlighet med arbetslivets behov, författningar, bestämmelser och examenskommissionernas direktiv 22

kan underrätta organisationens beslutsfattare om utvecklingsbehoven. Utveckla arrangemangen kring examenstillfällena kan i enlighet med organisationens linje genomföra praktiska utvecklingsåtgärder tillsammans med andra sakkunniga. Utveckla förutsättningarna för att anordna fristående examina kan samarbeta med arbetslivet och examensarrangörens andra sakkunniga för att utveckla förutsättningarna att anordna fristående examina kan utveckla det samarbetsnätverk inom sin organisation som behövs för att utveckla examensarrangemangen och bedömningen av yrkesskicklighet kan utförligt informera sin organisation och sina samarbetspartner om nya kutymer som berör fristående examina känner till Utbildningsstyrelsens tjänst för bedömning av förutsättningarna att anordna fristående examina. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Vid påvisandet av yrkesskickligheten för denna del av utbildningsprogrammet för examensmästare är det centralt att personerna visar sig kunna utveckla kvaliteten på systemet med fristående examina genom att skaffa respons om genomförandet av examina och genom att utveckla processerna och strategierna för fristående examina i sin organisation tillsammans med sakkunniga inom organisationen och arbetslivet. Yrkesskickligheten påvisas i den egna organisationen. Examensprestationen går ut på att personen, främst i den egna arbetsenheten, utreder och kvalitetsmässigt bedömer hur examensanordnaren sköter arrangemangen av fristående examina och om det finns behov av utveckling. Utredningen skall innehålla en självvärdering av hur man samlar in respons om examensverksamheten t.ex. av examinanderna, dem som anordnar examenstillfällen, personer i ledande ställning inom examensverksamheten, aktörer ur arbetslivet samt övriga intressentgrupper. Också en analys av den rådande kvaliteten på någon fristående examen inom den egna branschen bör ingå i utredningen. I utredningen skall man presentera hur behövlig information förvärvas, hur den behandlas och analyseras, hur och utgående från vilka kriterier informationen bedöms samt vilka åtgärder som vidtas. Man skall även presentera ett verksamhetssätt som möjliggör att kvaliteten på examensverksamheten i organisationen i framtiden kontinuerligt kan uppföljas och förbättras. Sätten att påvisa yrkesskicklighet skall väljas i samråd med en representant för den läroanstalt som anordnar utbildningen och tillämpas personligt för varje enskild person för att det skall gå att bedöma alla krav på yrkesskicklighet i denna del. I samband med 23

påvisandet av yrkesskicklighet skall man även presentera sina dokument för andra personer som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare. Dessutom förs utgående från presentationen en separat respons- och handledningsdiskussion under ledning av den ansvariga utbildaren. Självvärderingen utgör också en viktig del av prestationen. 4.6 Ledning av examensverksamheten a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examensmästare kan leda och styra examensverksamheten som är baserad på personlig tillämpning i sin organisation organiserar ekonomin och resurserna så att de motsvarar den personligt tillämpade examensverksamheten samarbetar med intressentgrupper och arbetslivet för att utveckla examensverksamheten i sin organisation leder utvecklingen av personlig tillämpning i sin organisation Examensmästare Leda och styra verksamheten är väl insatta i sin organisations strategi för fristående examina vet vad planen för verkställande av strategin betyder för utvecklandet av fristående examina kan beakta de utmaningar ledarskap medför och kan leda uppgörandet och genomförandet av strategin och verkställighetsplanen observerar de möjligheter som reformer i lagstiftningen erbjuder för att utveckla strategin för fristående examen. Organisera ekonomi och resurser är förtrogna med olika finansieringsalternativ och tyngdpunktsområden för examensverksamheten och kan beakta dem då de leder genomförandet och utvecklingen av strategin för fristående examina. Samarbeta med intressentgrupper och arbetslivet kan på basis av den respons som nätverkssamarbetet ger utveckla examensverksamheten i den egna organisationen. Personlig tillämpning i examensverksamheten uppfattar utmaningarna med och vikten av identifiering och erkännande av kunnande leder utgående från det utvecklingsåtgärder som berör personlig tillämpning i sin organisation. 24

leder sin organisations processer kring avtal om anordnande av fristående examen organiserar så att sätten att förvärva behövlig yrkesskicklighet motsvarar den personligt tillämpade examensverksamheten integrerar personlig tillämpning i examensverksamheten i sin organisation. Leda processer kring avtal om anordnande av fristående examen kan utveckla utbudet på fristående examina i den egna organisationen så att det motsvarar näringslivets behov organiserar processerna kring avtal om anordnande av fristående examen så att de håller hög kvalitet och fungerar ekonomiskt. Leda och utveckla systemen för att förvärva behövlig yrkesskicklighet kan se till att sätten att förvärva yrkesskicklighet motsvarar de personligt tillämpade examensprocesserna. Engagera i examensverksamheten kan engagera personalen i organisationen i strategin för fristående examina och få dem att genomföra strategin på ett högklassigt sätt kan leda examensverksamheten och utvecklingen av kunskapen om fristående examina i sin organisation. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Vid påvisandet av yrkesskickligheten för denna del av utbildningsprogrammet för examensmästare är det centralt att personerna visar sig kunna leda och utveckla den personligt tillämpade examensverksamheten i sin egen organisation i samarbete med intressentgrupper. De som avlägger denna del arbetar i ledande ställning och har personal under sig. I denna del utgörs examensprestationen av en utredning om ledning och utveckling av organisationens examensverksamhet. Utredningen skall innehålla en plan för en strategi för fristående examen och dess genomförande eller en plan för utveckling av en strategi och dess genomförande. Dessutom skall man göra upp en plan för utveckling av responssystemet samt vid behov för övriga nödvändiga utvecklingsåtgärder inom organisationen och motivera dem. Sätten att påvisa yrkesskicklighet skall väljas i samråd med en representant för den läroanstalt som anordnar utbildningen och tillämpas personligt för varje enskild person för att det skall gå att bedöma alla krav på yrkesskicklighet i denna del. I samband med påvisandet av yrkesskicklighet skall man även presentera sina dokument för andra personer som avlägger utbildningsprogrammet för examensmästare. Dessutom förs utgående från presentationen en separat respons- och handledningsdiskussion under ledning av den ansvariga utbildaren. Självvärderingen utgör också en viktig del av prestationen. 25

26

5 DIMISSION FÖR EXAMENSMÄSTARE Examensmästare blir den som påvisat sitt kunnande i fyra av utbildningsprogrammets delar. Examensmästaren får ett betyg, ett examensmästardiplom och ett pins. Diplomoch pinsutdelningen sker vid högtidliga dimissioner som ordnas i enlighet med följande principer: En riksomfattande dimission för examensmästare ordnas vid behov varje år. För arrangemangen svarar de olika yrkespedagogiska lärarhögskolorna i tur och ordning på överenskommet sätt. Dimissionernas traditionellt högtidliga karaktär skall bevaras. Vid behov kan även andra inrättningar ordna dimissioner av examensmästare. En högtidlig stämning vid dessa evenemang skall eftersträvas. Utbildningsstyrelsen sköter om diplomblanketter och pins och sänder dem till arrangörerna. 27

Utbildningsstyrelsen/biblioteket Pb 380 00531 Helsingfors tfn: (09) 774 774 50 fax (09) 774 774 75 kirjasto@oph.fi www.utbildningsstyrelsen.fi