Rapport enkätresultat 2016 Grundskola med förskoleklass och fritidshem
Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Varje år görs enkätundersökningen inom ramen för Våga Visa, ett samarbete om utvärdering, där fem kommuner ingår (Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby). Utöver dessa kommuner deltar ytterligare 5 kommuner enbart i enkätundersökningen. Syftet med enkäterna är att ge underlag för kvalitetsuppföljning av Läroplanens övergripande mål både för varje skola och på övergripande kommunnivå. Förutom de gemensamma frågorna har varje deltagande kommun utrymme att ställa upp till fem egna frågor, dessa kallas kommunspecifika frågor. Resultatet från enkäten är ett underlag som skolorna årligen har som stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningen använder resultaten till uppföljning av nämndens resultatmål samt för en allmän analys av verksamheten. Inför årets genomförande har enkäterna reviderats. Utgångspunkten för revideringen var de frågor där många valde alternativet vet inte samt de frågor som Våga Visa s samordnargrupp upplever som svårtolkade eller otydliga. En ändring av målgrupper genomfördes också. Gruppen elever i årskurs 3 lades till och vårdnadshavare i årskurs 8 togs bort. Enkäten för eleverna i årskurs 3 testades på ett antal elever innan beslutet togs om att genomföra den. Som en konsekvens flyttades enkäten från vårdnadshavare i årskurs 2 till årskurs 3. Eftersom skolinspektionen genomför en enkät med elever i årskurs 5 valde Danderyds kommun att istället låta elever och vårdnadshavare i årskurs 6 besvara enkäten. Svagare Metod Enkäten distribueras via grundskolorna till svarsgrupperna, vanligtvis via webb med inloggningskod. För eleverna i årskurs 3 gavs skriftliga instruktioner till lärarna inför genomförandet. Enkäten är konstruerad så att respondenten ska ta ställning till ett antal påståenden och har svarsalternativen instämmer väl, instämmer, instämmer inte och instämmer inte alls. Det finns också ett alternativ Vet inte. Svarsgrupperna var vårdnadshavare i förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6 samt elever i årskurserna 3, 6 och 8. I analysen av enkätresultaten på kommunnivå har jag tittat på de påståenden som använts som nyckeltal för nämndens resultatmål samt de påståenden som hamnat i den röda delen av prioriteringsmatrisen, se bild, för varje målgrupp. Jag har också tittat på de påståenden där resultatet har blivit betydligt bättre. Svarsfrekvensen är hög bland eleverna men bara 66-67% av vårdnadshavarna har skickat in svar. Det går därför inte att dra alltför långtgående slutsatser från vårdnadshavarnas svar då en tredjedel av vårdnadshavarnas synpunkter inte finns med. Rapporten fokuserar därför mest på resultaten av elevernas svar. Samband med nöjdhetsfrågan Starkare Prioritera Kan bli bättre Vårda Bevaka Lägre Resultat Högre Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 1
De skolor som har svarsfrekvenser över 75% för alla vårdnadshavare är Vendestigens skola, Danderyds montessoriskola, Ösbyskolan och Hagaskolan. Elevverket, Brageskolan och Stocksundsskolan har minst en svarsgrupp bland vårdnadshavarna med mer än 75% svarsfrekvens. Svarsgrupp Svarsfrekvens Antal svar Högsta värde på en skola Lägsta värde på en skola Elever årskurs 3 99% 527 svar 100% 94% Elever årskurs 6 94% 472 svar 100% 87% Elever årskurs 8 84% 426 svar 90% 74% Vårdnadshavare förskoleklass 66% 307 svar 100% 42% Vårdnadshavare årskurs 3 66% 356 svar 100% 43% Vårdnadshavare årskurs 6 67% 332 svar 100% 46% Sammanfattande slutsats I det stora hela är både vårdnadshavare och elever nöjda med verksamheten i Danderyds grundskolor. Det är en spridning i resultatet bland enheterna och det kommer att vara en del i den fortsatta kvalitetsdialogen mellan förvaltningen och skolorna. Det är också mycket tydligt att graden av nöjdhet sjunker med stigande ålder hos eleverna. Hur skolorna arbetar så att elevernas uppfattning av eller inställning till skolan förbättras är ett område som de flesta arbetar aktivt med, men som måste fortsättas. Den tydliga kopplingen mellan lusten att lära och elevens ansvar och inflytande är omöjlig att bortse från. Utvecklingen av metoder för att varje elev ska kunna se, ta ansvar för och ta initiativet över sitt eget lärande pågår men måste fortsätta vara ett starkt prioriterat område för skolorna. Nämndens resultatmål utfall av nyckeltal Här redovisas resultatet för varje nyckeltal per inriktningsmål och resultatmål. Det är det sammanlagda värdet i kommunen som redovisas. Inriktningsmål - Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grundskola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. Det finns inga resultatmål till detta inriktningsmål. Nyckeltalen som används för att mäta hur inriktningsmålet tas bland annat ur enkäten till vårdnadshavare. Andelen vårdnadshavare som instämmer i påståendet Det finns tillräckligt många grundskolor att välja mellan i kommunen har sjunkit något jämfört med tidigare år, från 82 % instämmande till 77% instämmande. Detta beror på att vårdnadshavarna i årskurs 6 är mindre nöjda nu än när de besvarade enkäten föregående år. Andelen nöjda i förskoleklass och årskurs 3 är i paritet med föregående års resultat. Vårdnadshavarna i de fristående skolorna är mer nöjda (85%) än vårdnadshavarna i de kommunala (76%) Det som är förvånande är att 21% av vårdnadshavarna i årskurs 6 anger vet ej. De besvarar enkäten under skolvalsperioden och borde ha en uppfattning om utbudet till årskurs 7. Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 2
Inriktningsmål - I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö Vårdnadshavare Enkätresultaten används för att mäta upplevd kvalitet gällande läroplanens område normer och värden samt ansvar och inflytande. Påståenden i enkäten som används som nyckeltal för vårdnadshavare är fyra stycken och resultaten redovisas i grafen nedan. Det tvärgående strecket motsvarar nämndens målsättning. Totalt i Danderyds kommun har andelen vårdnadshavare som instämmer i påståendet mitt barn är trygg i skolan sjunkit något (från 95% till 94%) och andelen som inte instämmer har ökat (från 4 till 5%). Med hänsyn taget till den låga svarsfrekvensen är förändringen marginell. Det som syns i diagrammet är att andelen som instämmer sjunker från förskoleklass över årskurs 3 till årskurs 6. Antalet föräldragrupper 1 som besvarat enkäten är 36 stycken. Hälften av grupperna instämmer till 100% i påståendet att mitt barn är tryggt i skolan. Målet kring arbetsro är uppnått. Påståendena har omformulerats till Mitt barn har en god arbetsmiljö (förskoleklass) och Mitt barn kan fokusera på skolarbetet under lektionerna (åk 3 och 6). Föregående år var påståendet formulerat Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektionerna och resultatet var 65% instämmande i förskoleklass och 69% i årskurs 2. Bland vårdnadshavarna i förskoleklassen angav så många som 23% alternativet vet inte. 1 En föräldragrupp räknas som en årskurs på en skola, tex vårdnadshavare i årskurs 3 på Kevingeskolan är en föräldragrupp. Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 3
Nyckeltalet för information om läroplan och andra styrdokument har sjunkit jämfört med föregående år från 81% instämmande till 78%. De målgrupper som sänker resultatet är vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3 medan vårdnadshavare i årskurs 6 instämmer i samma grad som föregående år. Nyckeltalen för fritidshemmet är nya för vårdnadshavare i årskurs 6. De som besvarar frågan är de vårdnadshavare vars barn deltar i fritidsverksamheten och de är relativt få. Av 332 svarande anger 38 att det har fritidhems plats. Av dessa är 24 pojkar och 14 flickor, 11 går på fristående skola och 27 på kommunala. Det innebär att närmare 40% av eleverna i fristående enheter går i fritidsverksamhet jämfört med 9% av eleverna i de kommunala skolorna. Resultatet för vårdnadshavare i årskurs 6 går därför inte att analysera, dels pga låg svarsfrekvens men också för att det saknas jämförelse med tidigare år. Resultaten för vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3 ligger kvar på strax över 90% jämfört med tidigare år. Andelen Vet ej är glädjande låg Andel elever i fritidshemsverksamhet Förskoleklass Årskurs 3 Årskurs 6 Fristående 98% 97% 40% Kommunala 94% 91% 9% Elever Påståenden i enkäten som används som nyckeltal för eleverna är sex stycken, varav två gäller fritidshemsverksamheten. Resultaten redovisas i grafen nedan. Det tvärgående strecket motsvarar nämndens målsättning. Figur 1 De blåa pilarna markerar det lägsta sammanslagna resultatet av de två alternativen instämmer helt och instämmer bland enheterna. Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 4
Inget av nyckeltalen nås för någon målgrupp bland eleverna. Eleverna i årskurs 3 anger i högre grad än de äldre eleverna att de är trygga i verksamheten. Fritidshemmet får en något högre grad av instämmande angående tryggheten. Resultatet från eleverna i årskurs 6 redovisas inte separat då de är relativt få, men deras åsikter ingår i stapeln för totalt. Det är i år något fler frågor angående fritidshemmet eftersom vi nu frågar elever i årskurs 3. Påståendet jag får pröva på att göra olika saker ställs för att undersöka om fritidsverksamheten erbjuder varierad verksamhet. Påståendena flickor och pojkar behandlas lika av lärarna och jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass ställs inte till eleverna i årskurs 3. Den relativt höga andel som inte instämmer i påståendet om flickor och pojkar visar, tillsammans med betygsskillnader, att genusfrågan fortsatt måste vara en viktig fråga att följa upp. En jämförelse av alla frågor till elever inom området kunskaper fördelat på kön och ålder finns sist i rapporten. Frågan om eleverna kan fokusera på skolarbetet under lektionerna får ett bra betyg. Jämfört med övriga kommuner i samarbetet ger Danderyds elever det bästa omdömet. Det är en tydlig trend att eleverna i de högre åldrarna instämmer i lägre grad i påståendet att mina lärare förklarar vad ska kunna i de olika ämnena/ jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven. En jämförelse av resultaten för varje skola visar samma trend men visar att resultatet mellan skolorna skiljer sig åt. Frågan är annorlunda formulerad för elever i årskurs 3 vilket kan ha påverkat resultatet. Kommunspecifika frågor Kommunspecifika frågor är de som Danderyds kommun själv bestämmer ska finnas med i enkäterna. Förutom frågan om utbudet av grundskolor är tillräckligt tar vårdnadshavarna ställning till följande påståenden: Öppettiderna passar min familjs behov (förskoleklass) Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns språkutveckling/läsförmåga (förskoleklass, åk 3 och 6) Personalen bemöter flickor och pojkar på samma sätt / Mina/Mitt barns lärare har lika höga förväntningar på pojkar och flickor (förskoleklass och åk 3) Jag får information om målen som styr verksamheten på fritidshemmet (förskoleklass) Eleverna får ta ställning till följande påståenden Jag känner mig stressad över skolarbetet (åk 6 och 8) Jag är nöjd med maten som serveras i skolan (åk 3, 6 och 8) I diagrammet redovisas resultatet per fråga och svarsgrupp. För alla svarsgrupper utom årskurs 6, underlaget är för litet, redovisas resultat separat för fristående och kommunala. Observera att frågan till eleverna om stress är formulerad så att ett instämmande är negativt. Figur 2 Vårdnadshavare - Vh, E - elever, förskoleklass - fk, F - fristående, K - kommunala, DK - hela kommunen Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 5
Skillnaderna mellan fristående och kommunal är påfallande. De fristående enheterna får bättre resultat på alla frågor utom öppettider. De två påståendena som ställs till eleverna visar inte goda resultat. Eleverna upplever stress och det bekräftas ofta av enheterna under verksamhetsbesök. Påståendet om maten ställs för första gången. Eventuella åtgärder är en fråga för varje skola. Andra viktiga områden Nöjdhet Vårdnadshavare och elever får ta ställning till påståendena Jag är nöjd med verksamheten på i mitt barns skola/jag är nöjd med min skola Jag kan rekommendera mitt barns skola /Jag kan rekommendera min skola till en kompis Mitt barn går på den skola jag vill /Jag går på den skola jag vill Eleverna i årskurs 3 får bara ta ställning till det första påståendet De två första påståendena får något lägre resultat jämfört med 2015. För vårdnadshavarna kan skillnaden ligga inom felmarginalen med tanke på den låga svarsfrekvensen. De områden som bör prioriteras för att höja graden av nöjdhet presenteras för varje skola och för kommunen som helhet i prioriteringsmatrisen. Prioriterade områden elever åk 8 För eleverna i årskurs 8 är följande fem påståenden i den del av matrisen som bör åtgärdas, dvs resultatet hänger ihop med hur nöjd man är med sin skola: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 52% av eleverna instämmer jämfört med 54% föregående år. Andelen som inte instämmer är 44% (41% 2015). Mörbyskolan har som enda skola förbättrat sitt resultat men sammantaget når alla tre skolorna ungefär nivåer. Resultatet för samtliga deltagande kommuner är 44% och resultatet har sjunkit en procentenhet jämfört med 2015. Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Resultatet har sjunkit jämfört med 2015 från 46% instämmande till 37% och trenden gäller alla tre skolorna. Resultatet för samtliga deltagande kommuner är 47% och resultatet är oförändrat jämfört med 2015. Jag är med och utvärderar undervisningen Detta är en ny fråga. Andelen elever som instämmer är enbart 50%. Övriga kommuner som deltar i undersökningen når mellan 56% och 38% med ett snitt på 49%. Rektor lyssnar till vad eleverna tycker Även här har resultatet sjunkit från 63% till 56%. 23% anger vet inte. Jämfört med övriga kommuner där snittet är 50% ligger vi ändå bra till. Jag är nöjd med maten som serveras i skolan Denna fråga är nu och kommunspecifik, se ovan Gemensamt för de fyra första påståendena är att de kan knytas till elevens ansvar och inflytande. Det finns fler påståenden inom detta område där resultatet sjunker. Alla de tre 7-9-skolorna i kommunen arbetar för att utveckla formativa arbetsmetoder i syfte att öka elevens delaktighet i sitt eget lärande. Om det sjunkande resultatet är en effekt av att eleverna är mer medvetna och därför ställer högre krav eller något annat får varje skola arbeta vidare med. Från utbildnings- och kulturkontorets sida arbetar vi vidare för att stötta skolorna på olika sätt i detta utvecklingsarbete. Frågan om mat får hanteras av varje skola. Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 6
Andra förändring åk 8 Jag är med och planerar mitt eget skolarbete och jag tar ansvar för mitt skolarbete. Ökning generellt och för varje skola. Pojkar står för en stor del av ökningen. Även påståendet Flickor och pojkar behandlas lika av lärarna får en högre grad av instämmande jämfört med 2015 och även här är det pojkarna som står bakom ökningen. En jämförelse av andelen instämmande per målområde så kan man se att alla områden utom normer och värden sjunker något. Ansvar och inflytande får lägst grad instämmande. Det inga påtagliga skillnader mellan de kommunala skolorna och den fristående. Prioriterade områden elever åk 6 För eleverna i årskurs 6 är följande fyra påståenden i den del av matrisen som bör åtgärdas, dvs resultatet hänger ihop med hur nöjd man är med sin skola: Observera att jämförelse här görs med hur dessa elever besvarade frågorna när de gick i årskurs 5 2015 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 69% instämmer i påståendet jämfört med 76% 2015. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 79 % instämmer i påståendet jämfört med 86% Det bär bra personal i fritidsverksamheten Detta är en ny fråga. 80% instämmer, 14% anger vet ej Jag är nöjd med fritidsverksamheten Detta är en ny fråga. 71% instämmer 16% anger vet ej Frågorna om fritidshem besvaras bara av de elever som angivit att de går på fritidsverksamheten (kallas ofta hemvist i Danderyds skolor). Av de 647 elever som besvarat enkäten uppger 73 stycken att de deltar. Det motsvarar 10% av det totala elevantalet. Men det är uppenbart att kvaliteten på fritidsverksamheten är betydelsefull för den upplevda kvaliteten som helhet. Det första påståendet är samma som för eleverna i årskurs 8 och det andra tillhör området ansvar och inflytande. Även för denna målgrupp hamnar området i fokus för förbättringar. Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 7
Andra förändring åk 6 Det är inte många påståenden som får en högre grad av instämmande i år. Jag är med och planerar mitt skolarbete och Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter är de två som sticker ut. Båda inom området ansvar och inflytande. En förklaring kan vara att eleverna ges mer inflytande med ålder, vilket är helt i linje med läroplanens intentioner. En jämförelse av andelen instämmande per målområde så kan man se att det inte är någon större skillnad Även för denna målgrupp så får ansvar och inflytande lägst grad instämmande. Prioriterade områden elever åk 3 Observera att detta är en ny svarsgrupp och därför kan inte jämförelser göras mot tidigare år Ett enda påstående hamnar i som ett prioriterat områden - Jag är nöjd med maten som serveras i skolan. Det är en kommunspecifik fråga, se ovan, och ingår inte i analysen. Men bland de påståenden som finns i kategorin kan bli bättre finns: Mina lärare och jag pratar om hur det går för mig i skolan (92% instämmande) Jag lär mig nya saker varje dag i skolan (84% instämmande) Jag är med och planerar mitt eget skolarbete (76% instämmande) Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter (68% instämmande) Eleverna i min skola är snälla mot varandra (89% instämmande) En jämförelse av resultatet per område visar att ansvar och inflytande får lägst resultat vilket områden ovan styrker. Det är inte några skillnader mellan fristående och kommunala skolor. Rapport enkätresultat 2016 /EH Sid 8