Blisa. Värmepåverkad is. Isteori del Johan Porsby 1. Isbedömning och risker. Tillflöde. Sund 0 C - 2 C - 6 C - 3 C 0 C 0 C 0 C 0 C 0 C

Relevanta dokument
Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Iskunskap. Johan Porsby. Upplägg. Lektion 1. Minnesramsa. Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga

Grundkurs i iskunskap

Grundkurs i iskunskap

Grundkurs i iskunskap

Är långfärdsskridsko en risksport?

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2006/2007 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Ensamma Vargen och Silverstjärnan Lykta 1. Lykta 1. Ni är scoutpatrullen Ensamma Vargen och ska åka skridskor på sjön Silverstjärnan.

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Rev Stephan Svenning ISKUNSKAP OCH SÄKERHET

Friluftsfrämjandet Sunne Långfärdsskridsko

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2014/15

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I

Välkomna till Solstaskärets introduktionsutbildning I långfärdsskridskor

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.

10 säsongers erfarenhet av säkerhet i SSSK. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2017/18

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2013/14

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2009/10

Skademinimering. Inledning. Innehåll. Skademinimering Träningsprogram för balans och styrka Öva på Isovalen Åkgrupper På turen

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Riktlinjer för säkerhet vid aktiviteter med skola, förskoleklass och fritidshem

Isens uppbyggnad och känslighet

Säkerhetsrelaterade händelser under säsongen 2008/09

Is på dekis om egenskaper hos is på tillbakagång

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2012/13

Isflaksincidenten utan för Simpnäs den 18 mars

Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

Stråken v1.2

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen

Stråken v1.1

Kommentarer till Ridörapporten del 2

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Friluftsfrämjandet Knivsta, Långfärdsskridsko, säsong 2014/2015

Av Eva Sahlström publicerad i Friluftsliv nr 4, 2004 (med bilder av Patrik Ritzén)

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Avancerad övning om dykreflexen

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Minnesanteckningar NT-ombudsträff 9 10 februari 2015

Klimat, vad är det egentligen?

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

SRJ-Bladet. Årgång 68 Nr

14/1 21/1 28/1 4/2 11/2 18/2 25/2 4/3 7/3 11/3 18/3 25/3 (bilder på slutet)

Läxa till torsdag v. 48

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Värme, kyla och väder. Åk

Dagbok från Holmöleden

1 MILLIONER DROPPAR. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar. En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.

Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Skridskoslingor på sjöis

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE

genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

Säkerhetsrelaterade händelser inom Skridskonätet 2010/11

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Isseglingsolyckan på Nämdöfjärden den 11 mars 2011

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Snötillverkning

Driva bollen. Delad syn

ATTITYDER OCH KONSEKVENSER VID LÅNGFÄRDSSKRIDSKOÅKNING INOM FRILUFTSFRÄMJANDETS LOKALDAVDELNING I SÖDERTÄLJE.

Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm.

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2010/11 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp

Eskilstuna Långfärdsskridskoåkares säkerhetspolicy. Beslutad av ELS styrelse

Sommarträning för juniorer ( )

Arbetsmiljö vid stubbskörd. Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare

Älskade Pelargoner...

Denna bok vänder sig till dig som vill ha kul

Värmelära. Fysik åk 8

Utmana din balans. Testa din balans

Fixa en kamin (Husqvarna)

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Att tapetsera själv. 1 Där du känner dig hemma

BIO-Mekanik med Robert Andersson

Rätt inomhusklimat så fungerar värmen

Isvett. Lärarhandledning. Barnens Livräddningsskola 3. Lärarhandledning till ISVETT

Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3

Kontaktuppgifter kundtjänst

1 MILLIONER DROPPAR. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar. En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Test: Över 60 knop med nya skotern Yamaha GP1800

Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini

Barmarksläger i Portugal februari 2010

Lilla Liten. Blöjtwist

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

Vad är vatten? Ytspänning

Friluftsfrämjandet Arvika Långfärdsskridsko

Rapporter Märsta - Sigtuna. Säsongen Datum Område Antal pers Åksträcka Övrigt

Torr asfalt, Torrfalt

Transkript:

Isbedömning och risker Sund Tillflöde Vindbrunn Isgräns Blisa Värmepåverkad is Värme från vattnet (ström) Kall is - 6 C - 3 C 0 C Lokalt uttunnad Värme från luften Varm is 0 C 0 C 0 C Försvagad is Solstrålning - 2 C 0 C 0 C Kall yta Varm inuti Lurig is Johan Porsby 1

Mörka fläckar smalstavig kärnis Foto: Lars Mörch Är långfärdsskridsko en risksport? Johan Porsby 2

Plurra och inte komma upp Risk : Bristande is Skador vid plurr Dålig teknik Tung, svag Panik, förvirring Ensam Motmedel: Gott sällskap Bra utrustning Öva Risk även för vana och vältränade! Skador Riskanalys Vanliga allvarliga skador Armar Axel ur led Frakturer på arm/hand Huvud Ansikte Våld mot hjärnan Hjälm och handskar Anpassa farten Försiktig vid hög risk Område Väder Isläget Grupp Turupplägg Vad ska jag akta mig för idag? Området Vädret och isläget Förhållande Stora vattenflöden Utdragen isläggning Stor isyta utan öar Båttrafik Skärgård/saltis Liten erfarenhet av området Risk Svagt vid strömställen Många isgränser Risk för isdrift Spärra väg och bryta upp is Växlande och svårbedömd is Isdrift och strömfrätning Okända faror Förhållande Nyis Snö på isen Blidväder Vatten på isen Blöt is med följande kyla Våris Risk Många svagheter, svåra att se i mörk is Döljer svagheter och hinder Isen försvagas Svårbedömd is Risk för överis Risk för snabb försämring Johan Porsby 3

Förhållande Liten grupp Gruppen och turupplägget Mycket stor grupp Många oerfarna Risk Farligt om flera plurrar Svårt att hålla ihop gruppen Svårare att hantera problem Svårt att vända eller avbryta Fara om hinder dyker upp Mörker Svårt att bedöma isen Risk att tappa deltagare Hur tjock ska isen vara? Tillräckligt bärig Rimligt lätt att upptäcka försvagningar Riskabel istjocklek? 2 cm 4,5 cm 7 cm 25 cm Säker istjocklek 2 cm 25 cm 4,5 cm 7 cm Is som spricker av hög fart Genombrott i kall kärnis 7,4 cm 1017 kg Johan Porsby 4

Mjuk is Tunn is med öppna sprickor Vindbrunn Kollapsande is Farlig is! Nyis Snötäckt is Riskabla förhållanden Blidväder Saltis och våris Johan Porsby 5

Farlig is! Åkning på tunn is 1. Stora ytor tunn eller dålig is Svårt eller omöjligt att ta sig upp Risk på smala stråk utan sidostöd 2. Våris Snabb kollaps, svårbedömd och ojämn Svag is nära land kan spärra reträtt 3. Risk för uppbrott av vind eller svinga Stora vatten (t.ex. Vänern, Vättern) Utanför skyddande öar (frånlandsvind, svinga) Åk på ett ben och provocera isen Utmattad is kollapsar Isbryggor Ej bärig nyis Foto: Lars André Bärig stöpis Smalt stråk utan bärig is på sidorna, t.ex: utan Försvagad för vass is vindbrunnskanter under snö längs sprickor Våris Johan Porsby 6

Svinga Vättern Vind och vågor i kombination är farligt Dyning bryter upp isen Vind eller ström får isen att driva iväg Uppbrutet vid land spärrar reträtt Foto: Lennart Stenberg Frånlandsvind vinddrag Isdrift Vind Kraft (vinddrag) Isen släpper nära land där vinddraget är störst Foto: Karin Billing Paus Johan Porsby 7

Bedömningsaspekter 4B Isbedömning Isen ska vara: Bärig Ska hålla för hela gruppen fram och tillbaka Tåla ett plurr Behaglig Rolig att åka på Liten fallrisk / skaderisk Beständig Ej riskera brytas upp eller tappa styrka (svinga, isflaksdrift, båtar, våris) Bedömningsbar För Dig under rådande förhållanden Hur bedömer man isen Syn Känna till svaghet (erfarenhet, israpport ) begränsad information, glömska och förändring Se svaghet (nyis, råk, vindbrunn, öppet vatten ) syns ofta dåligt (t.ex. under snö, uttunning ) Se en trolig orsak (sund, bro, åmynning ) ibland svårt att upptäcka (kolla kartan) Se misstänkt förändring i isen du behöver inte förstå varför Var misstänksam pika flitigt! Ytstruktur Sprickor Förändringar färg/mönster Isgränser Omgivning Färsk nyis ytstruktur Sprickor tjock is Johan Porsby 8

Sprickor tunn is Sprickutbredning Tolka geografin Grund och sund Köldbågnad Se nyanser och strukturer Rimfrost Johan Porsby 9

Tolka is Svåra siktförhållanden Motljus Gråväder Mörker Under snö Vatten på isen Isspana från höjd Piken Effektiv men har sina begränsningar Belastar isen olikt en skridskoåkare Dålig is är svårbedömd med pik Pika vid misstanke Piken hjälper inte alltid Johan Porsby 10

Karta Vägval Hitta: 1. In- och utlopp 2. Utsatta sund, uddar 3. Andra svagheter (svårt ofta bara en förklaring i efterhand) Låt isen bestämma väg: Öva: åk fram och kolla Åka: åk runt Isprognoser och turplanering Utnyttja all tillgänglig info Olika väders effekt på isen Positivt Negativt Kyla Nyis och tillväxt; hård yta Köldsprickor; trög rimfrost Värme Snön stöper; jämnar till isen Försvagningar; landlöst Vind God istillväxt Hindrar nyisbildning Isen blåser upp Klart väder Nyisbildning, stabilisering Risk för överis (på blöt is) Sol Regn Vattenståndsförändring Låg sol: utstrålning, istillväxt Hög sol: isen försvagas Snön stöper Hård och slät yta Strandkallar Stöpning längs stränder Tär på isen; slukhål; överis Strömmar; landlöshet Isläggningsskeden Satellitspaning Karta: Ajne/Karlin, Calazo Grafik: ESA Johan Porsby 11

Grafik: Oskar Karlin Måndag 2019-01-21 Grafik: Jens Österlund Grafik: Jens Österlund Åka säkert Johan Porsby 12

Håll koll på isen! Håll avstånd Pika flitigt Var misstänksam Knepig is kräver 100% uppmärksamhet Anpassa farten Provocera isen Risker med hög fart: Svårt att bedöma isen Långt ut på svag is Knäcka isen Skador vid plurr En-skridskoåkning Två-skridskoåkning Känn din begränsning Åk inte på is du inte känner dig trygg på Vi gör alla fel ibland ta höjd för det Ha modet att vända i tid Du kan vända för tidigt eller du kan vända för sent Minnesramsa Sund, grund, brunn inlopp, utlopp, avlopp udde, råk, ränna vass, bro, brygga alla stygga Johan Porsby 13

Ut och praktisera! Johan Porsby 14