2 (5) Yrkanden och grunder samt deras barn, och yrkar att de skall beviljas uppehållstillstånd, samt flyktingförklaring och resedokument. yrkar även att de skall beviljas arbetstillstånd. Till stöd för sina ansökningar har familjen åberopat den allmänna situationen på Gazaremsan med bl a skottlossning och raketattacker. Dessa förhållanden har inneburit att de fyra äldsta barnen i familjen varit särskilt utsatta för stora risker när de varit på väg till och hem från skolan. är speciellt utsatta för Hamas hämndaktioner eftersom de är medlemmar i Al Fatahrörelsen. har lämnat in palestinska resedokument, samt palestinska identitetskort med tillhörande talonger i original. Familjen har även lämnat in registreringskort från UNRWA. Av företagen vandelsprövning framgår att och inte förekommer i Rikspolisstyrelsens, RPS, misstanke- eller belastningsregister. De förekommer inte heller i Schengen Information System, SIS. Skälen för beslutet Identitet Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får identiteter anses vara styrkta. De har även gjort sina hemvist på Gazaremsan sannolika och deras skäl skall prövas mot förhållandena där. Skyddsbehov För att anses som flykting krävs enligt 4 kap 1 utlänningslagen att den asylsökande befinner sig utanför det land han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas skydda personer mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vistelseort, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit.
3 (5) är hemmahörande i Jabalia på Gazaremsan. har anfört att de som medlemmar i Al Fatahrörelsen riskerar att utsättas för hämndaktioner från Hamas. De har inte varit aktiva inom rörelsen utan endast vanliga medlemmar och har inte heller råkat ut för någonting till följd av sin politiska tillhörighet. Migrationsverket gör bedömningen att de inte gjort sannolikt att de hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin politiska uppfattning. Inte heller föreligger någon annan flyktinggrundande förföljelse varför utlänningslagen. inte är att betrakta som flyktingar enligt 4 kap 1 En utlänning som inte anses som flykting kan enligt 4 kap 2 utlänningslagen beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Även en statslös person räknas som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon, av samma skäl som angetts ovan, inte är i det land där han eller hon tidigare har bott. Det krävs också att personen inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. Migrationsöverdomstolen har i beslut, mål nr UMS 1-06, gjort bedömningen att det inte föreligger någon väpnad konflikt i aktuellt område och därvid uttalat följande. Vad gäller skyddsbehov på grund av situationen på de palestinska områdena är det klart att säkerhetssituationen inom dessa områden är mycket osäker. I folkrättslig mening kännetecknas en intern väpnad konflikt av stridigheter mellan en stats väpnade styrkor och andra organiserade väpnade trupper. Dessa stridigheter måste vara av sådan karaktär att de går utöver vad som klassas som inre oroligheter. Vidare måste de väpnade grupperna ha ett visst mått av territoriell kontroll, vilket låter dem utföra militära operationer. En avgörande faktor för tolkningen av begreppet är även hur civilbefolkningen drabbas - konflikten måste vara så intensiv att ett återsändande till den asylsökandes del av landet framstår som otänkbart, samtidigt som möjlighet saknas att sända sökanden till en annan landsdel. Migrationsverket bedömer i likhet med Migrationsöverdomstolen att det inte råder en sådan väpnad konflikt som avses i 4 kap 2 första stycket 2 utlänningslagen i Gazaområdet.
4 (5) Av förarbetena (prop 2004/05:170 s. 274) framgår att med svåra motsättningar avses bl a instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. Av lagtexten framgår att det skall finnas ett orsakssamband mellan de övergrepp som utlänningen riskerar att utsättas för och de svåra motsättningar som finns i hemlandet. Bestämmelsen avser att ge skydd mot allvarliga övergrepp, d v s övergrepp av svår beskaffenhet som t ex repressalier, rättsövergrepp och trakasserier. Det kan röra sig om såväl godtyckliga som systematiska övergrepp som det till följd av maktförhållandena i landet inte finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få rättelse för. Situationen på Gazaremsan har det senaste året präglats av politiska motsättningar mellan Fatah och Hamas, vilka urartat till återkommande våldshandlingar och sammanstötningar med dödlig utgång. Stundtals har ren laglöshet rått och mot slutet av 2006 varnade alltfler för risken av ett inbördeskrig. Den 9 februari 2007 kom parterna dock överens om att bilda en palestinsk samlingsregering. (Utrikespolitiska institutet 070212) Migrationsverket anser dock att det, trots ovan nämnda överenskommelse mellan Fatah och Hamas, är för tidigt att dra några långtgående slutsatser beträffande den fortsatta utvecklingen i området. UD:s MR-rapportering från 2006 beskriver liksom tidigare rapporter en situation med bland annat undermåligt rättsväsende och dålig rättssäkerhet. Migrationsverket gör bedömningen att situationen på Gazaremsan för närvarande är sådan att det föreligger svåra motsättningar. Enligt 1 kap 10 utlänningslagen skall i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. I ärenden som rör barn måste det alltid göras en självständig bedömning av om barnet har egna skyddsskäl. Barn har oftast inte själva valt att lämna sitt land och kan i mindre grad än vuxna överblicka konsekvenserna. Barn kan också uppleva förföljelse på ett annat sätt än vuxna och det skall vägas in i bedömningen. har anfört att de, på grund av den allmänna situationen på Gazaremsan, riskerar att drabbas av beskjutning från israeler eller att hamna i skottlossning mellan de palestinska fraktionerna Hamas och Al Fatah. är i skolåldern och var därmed speciellt utsatta när de vistades utanför hemmet. Barnen bevittnade skottlossning och raketattacker på väg till och hem från skolan. Vid ett tillfälle sköts en elev vid barnens skola till döds under en skottlossning mellan Hamas och Al Fatah. På grund av den rådande situationen var tvungna att avstå från att gå till skolan under långa perioder.
5 (5) Migrationsverket konstaterar att barnen, speciellt i hemlandet har blivit utsatta för situationer som kan upplevas som skrämmande för ett barn. Dessutom upplevde barnen en traumatisk händelse när en av deras skolkamrater dödades. Vidare konstaterar verket att barnen, med hänsyn till den rådande situationen i Gaza, inte kan antas ha möjlighet att få tillräckligt skydd mot svåra upplevelser. Mot bakgrund av ovanstående, samt med hänsyn till de svåra motsättningar som råder i Gazaområdet, bedömer Migrationsverket att framförallt barnen kan anses hysa en välgrundad fruktan att drabbas av allvarliga övergrepp som de inte kan få skydd mot på Gazaremsan. Dessa övergrepp, som främst drabbat barnen har, enligt verkets bedömning, ett direkt samband med de svåra motsättningar som råder i hemlandet. är därmed att betrakta som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap 2 första stycket 2 utlänningslagen och skall beviljas permanenta uppehållstillstånd. Eftersom permanenta uppehållstillstånd beviljas behöver inga arbetstillstånd. Av inlämnat registreringskort från UNRWA framgår att är registrerade som flyktingar av denna organisation. Eftersom de beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige får UNRWA:s bistånd anses ha upphört. De skall därmed i enlighet med artikel 1 D i 1951 års Genèvekonvention, utan prövning i sak erhålla resedokument. Vid denna utgång skall även flyktingförklaring utfärdas för Överklagande Detta beslut kan inte överklagas. Expert Verksamhetsområde asyl Föredragande Kopia till Offentliga biträdet Migrationsverkets mottagningsenhet i