Långsiktig myggstrategi under åren

Forshaga kommun Långsiktig myggstrategi under åren 2013-2015 Åtgärder som använts för att stävja myggförekomst Britt-Marie Olsson kommunekolog 2015-11-20

Sammanfattning Forshaga kommun har sedan 2009 haft problem med förekomster av myggor i Deje, och började kartlägga myggförekomsten 2010 genom att hänga ut CDC-fällor i vissa områden. Man räknade och artade myggorna, och det visade sig att det var förekomster av översvämningsmyggor det rörde sig om. Forshaga kommun har sedan 2011 ansökt om att få utföra bekämpning med VectoBac G, men det var först under 2013 som Forshaga kommun fick tillstånd att utföra helikopterbekämpning. Tillstånd gavs även för åren 2014 och 2015 men utnyttjades inte. Säsongen 2013 var en varm och nederbördsfattig sommar med en översvämning i mitten av maj. Under säsongen 2014 hade man en rejäl översvämning i Klarälven där låglänta områden utmed älven svämmades över och det skedde en masskläckning av mygglarver. Under 2015 inträffade det en rejäl översvämning i mitten på maj, samt två mindre översvämningar i juli månad. Trots höga vattenflöden blev det under 2015 ingen masskläckning av mygglarver. Under 2015 var fångsterna av adulta myggor i CDC-fällorna de lägsta som uppmätts sedan man började utföra mätningar 2010. Forshaga kommun har arbetat med flera olika långsiktiga åtgärder under åren 2013-2015, såsom riktade slyröjningar, strandängsbete med nötdjur, samt gasolfällor. Detta arbetssätt har fastställts av Forshaga kommun i en strategi för långsiktig myggbekämpning. Det finns en markant skillnad mellan fångster av adulta mygghonor i de gasolfällor som har används under åren 2013-2015. Året 2013 fångades nästan 8 miljoner myggor, under 2014 fångades 23,1 miljoner myggor och under 2015 har man fångat 10,1 miljoner myggor. Tillsammans med fångsterna i CDC-fällorna, visar detta att det har skett en minskning av adulta myggor i Deje-området. De här resultaten kan med stor sannolikhet kopplas till de olika åtgärder kommunen har arbetat strategiskt med under tre år. Det krävs dock mer insamling av datamaterial för att kunna genomföra och säkerställa analyser. Strandängsbetet vid Torptjärn har betats med nötdjur under säsongen 2014 och 2015. Analyser har sedan utförts och man kan se en markant skillnad i mygglarvsförekomst mellan åren, trots att det har skett två översvämningar under 2015. Det är mycket intressant att se att nötdjur kan ha en positiv inverkan på myggförekomst, samtidigt som strandängen restaureras och rödlistade växter bevaras. Under säsongen har kommunen utbildat arbetslösa ungdomar, vilket har resulterat i röjningskörkort. Ungdomarna har sedan utfört riktade slyröjningar i problemområdena kring Deje och Forshaga. 1

Abstract Forshaga municipal have had problems with mosquitoes since 2009 in Deje, and started to document occurrence of mosquitoes in 2010 by using CDC-traps in Deje. The result was occurrence of flood mosquitoes. Forshaga municipal has since 2011 applied to the Protection Agency for using VectoBac G., and in 2013 Forshaga municipality was authorized to conduct helicopter spreading of VectoBac G agents to reduce breeding of flood mosquitoes. Even in 2014 and 2015 Forshaga municipality was authorized the use of helicopter distribution with VectoBac G, but it never been used. There was high water floods on the flood surfaces resulted in the hatching of mosquito eggs which were present in the area. Forshaga municipality did not used a helicopter distribution with VectoBac G in 2013, 2014 and 2015. These mosquito traps captured nearly 8 million mosquitoes during the season of 2013. In 2014 it was only one high water floods on the flood surfaces in May. This high water flood resulted in a massive hatching of mosquito eggs witch were present in the area. In 2014 these mosquito traps capture 23,1 million mosquitoes during the season of 2014. Also in 2015 there was a high water floods on the flood surfaces in May. And there was also two minor water floods on the flood surfaces in July. Nerveless there was no massive hatching of mosquito larvae during this season. The mosquito traps capture 10,1 million mosquitoes. The trend for 2015 is low occurrence of mosqituo since the monitoring of mosquito began in 2010. Witch was noted by the results from the CDC traps which were hung out during the season. This may have to do with different concrete action that Forshaga municipal have been working with during the years 2013-2015. To make sure way the adult mosquito have deprecated, there needs to collecting more data for analyze. Forshaga municipal have restored an old shore meadow in Torptjärn and their have use cattle with calf, who has been grassed during summer season in 2014 and 2015. Analyzes has been done and there is big different in mosquito larvae occurring between the years. Considered that during 2015 there has been two water floods in the area. This is very interesting results, how cattle and calf can working with mosquito occurrence and in the same way restore old shore meadow and even preserve special plant spices in the same area. During 2015 Forshaga municipal have educated unemployed young people to get brush saw license, so they can perform directional clearing in mosquito areas to prevent good habitat for specially forest mosquito in the Deje and Forshaga. 2

Innehållsförteckning 1. INLEDANDE DEL. 1.1 Abstract/sammanfattning..1 1.2 Innehållsförteckning. 3 2. HuvuddelFel! Bokmärket är inte definierat. 2.1 Inledning.4 2.2 Myggbiologi 5 2.3 Metod.7 2.4 Material..8 2.5 Resultat...9 2.6 Diskussion.30 2.7 Framtida åtgärder. 33 3. Avslutande del.. 33 Referensförteckning och Tack 35 4. Appendix 36 Bilaga 1.36 Bilaga 2.37 Bilaga 3.38 Bilaga 4.42 Bilaga 5.44 Bilaga 6.47 3

2.1 Inledning Forshaga kommun har sedan 2009 haft problem med förekomster av myggor i Deje. Under sommaren 2009 var det mycket myggor som flög och lokalbefolkningen upplevde sommaren som mycket besvärlig. Under merparten av sommaren var det rikligt med nederbörd och höga flöden i Klarälven. Flertalet privatpersoner i Forshaga kommun påtalade problematiken för kommunen. Det var först under 2010 som kommunen började dokumentera förekomsterna av myggor i områdena kring Deje med hjälp av CDC-fällor (Carbon dioxide baited trap). Det placerades ut CDC-fällor och fångsterna av myggor räknades och artades. Vid artningen visade det sig att Deje har problem med översvämningsmyggor. Under sommaren 2011 fortsatte Forshaga kommun sin dokumentation av myggor. CDC-fällor placerades ut varje ojämn vecka fr.o.m. vecka 25, t.o.m. vecka 37 på sex lokaler spridda i Deje med omnejd. samlades in, räknades och artades under hösten. Under hösten gjordes det även nya ansökningar för att få tillstånd att bekämpa myggorna med VectoBac G inför 2012. Under 2012 fortsatte kartläggningen av myggförekomsten i Deje. CDC-fällorna hängdes återigen ut varje ojämn vecka från vecka 25, till vecka 37. Nya lokaler provas för några CDC-fällor. Forshaga kommun köpte in 9st gasolfällor som ett led i myggbekämpningen för att underlätta tillvaron för kommuninvånarna i Deje. Dessa gasolfällor placerades inne i Deje samhälle, och fångade totalt 800 000st myggor under säsongen. Under hösten 2012 gjorde Forshaga kommun en ny ansökan till Naturvårdsverket om att få bekämpa myggorna med VectoBac G inför 2013. Våren 2013 fick Forshaga kommun tillstånd för att utföra en bekämpning med VectoBac G. Detta år valde man att hänga ut CDC-fällorna fyra veckor tidigare - varje ojämn vecka fr.o.m. vecka 21, t.o.m. vecka 37. Detta gjordes för att dokumentera myggförekomsten tidigare på säsongen, samt för att få en bättre dokumentation över myggproblematiken. I samband med tillståndet från Naturvårdsverket om bekämpning med VectoBac G placerades 20st kläckningsfällor på översvämningsytorna på Natura 2000-området Pannkakan. Områdets översvämningsytor på Pannkakan delades in i två områden - ett egenkontrollsområde och ett bekämpningsområde. Det fördelades 10st kläckningsfällor på respektive område. I egenkontrollsområdet får ingen bekämpning ske. Dessa kläckningsfällor används för att bedöma hur väl ut en eventuell bekämpning med VectoBac G hade fallit ut. Kläckningsfällorna vittjades 1ggn i veckan och de insekter som fångats fryses in, räknas och artas under hösten. Det utfördes ingen helikopterbekämpning under 2013. Gasolfällorna placerades om mer strategiskt till kläckningsområdena och fångade 8 miljoner myggor detta år. Mitten på maj 2014 var det en kraftig översvämning i Klarälven, vilket resulterade i att översvämningsytorna på Pannkakan och Ådrans älvskogar stod under vatten. Vattendjupet ute på Pannkakan uppmättes till 166cm och det blev en masskläckning av mygglarver. Torptjärn översvämmades kraftigt och utgjorde en fara för de kor och kalvar som betade där, och dessa fick därför flyttas. Det skedde en masskläckning av mygglarver i detta område som följd av vattenmassorna. Under säsongen hängdes CDC-fällorna ut varje vecka fr.o.m. vecka 21, t.o.m. vecka 37. Under säsongen fångade gasolfällorna totalt 23,1 miljoner myggor. Trots masskläckningen av mygglarver uppnåddes inte rekordnoteringen på 13.342st myggor, vilket man uppmätte i CDC-fällan i Ådran under vecka 25 2013. Toppnoteringen för 2014 var 8.296st myggor från en CDC-fälla, Nordsjötorp 2014. Mitten av maj 2015 var det, likt tidigare år, en kraftig översvämning och ett vattendjup på 150 cm uppmättes på Pannkakan. Sommaren var både kall och nederbördsrik. Det skedde tre översvämningar under säsongen - i mitten på maj med höga flöden som följd, samt två mindre översvämningar i juli månad. Vattentemperaturen var gynnsam för kläckning av myggägg, men trots god tillgång på vatten och gynnsam vattentemperatur blev det ingen masskläckning av myggor. CDC-fällorna hängdes ut varje vecka fr.o.m. vecka 21, t.o.m. vecka 37. Toppnoteringen för 2015 var vecka 28 ifrån Vartoptjärn med 3.889st myggor i CDC-fälla. Gasolfällorna har även i år stått strategiskt placerade och man fångade under 2015 totalt 10,1 miljoner myggor. 4

2.2 Myggbiologi Myggor finns i hela världen i många olika land- och vattenmiljöer. Man har dokumenterat över 30 000 olika arter, varav cirka 2 500 finns i Sverige. Det är en skillnad mellan könen hos myggor - hanarna livnär sig uteslutande på nektar från blommor medan honorna behöver suga blod för att kunna lägga sina ägg. Olika arter av myggor har olika miljöer som de lägger sina ägg i. Översvämningsmyggor lägger sina ägg i låglänta områden som översvämmas regelbundet. I studier har man observerat att de har en väl utvecklad strategi vid äggläggning, där mygghonorna har förmåga att lokalisera vart den mest optimala miljön för äggläggning är. Studier gjorda i Tyskland indikerar att den bästa miljön för äggläggning är en zon på 4 till 5m från strandkanten, där ett vattenflöde varierar över tid och skapar variationer mellan översvämning och torrperioder. (Becker. N.at al 2010). Översvämningsmyggorna har, genom att använda sig av strategi, säkerställt överlevnaden hos myggäggen. Äggen läggs i sådana områden som omöjliggör att predatorer (främst fisk) kan äta av mygglarverna. Ytterligare en strategi myggen har, är att inte samtliga lagda ägg kläcks samtidigt. Detta är ett tillvägagångssätt som myggen använder sig av för att säkerställa att det förekommer mygg i området under flera år, även om förhållandena av en eller annan anledning förändras. Forskare från Tyskland har undersökt kläckningsförmågan hos äggen genom att ta jordprover innehållande myggägg. Dessa har sedan utsatts för upprepade översvämningar och fyra veckor torrperioder mellan översvämningarna. Studien visade att 57% av äggen kläcktes vid första översvämningen, 10% kläcktes vid den andra översvämningen, 25% vid den tredje och vid den fjärde översvämningen kläcktes det endast 8%. Detta visar att inte alla myggägg kläcks vid en och samma tidpunkt. (Becker.N. At al.2010). Man är idag inte riktigt säker på vilka faktorer som bidrar drar till att mygghonorna vet exakt vart den optimala miljön för äggen ska läggas. Men man tror att det kan vara flera olika faktorer som gör att myggorna kan känna av skillnader mellan olika jordarter. Det är möjligt att översvämningsytorna kan producera feromonliknande dofter i samband med att andra honor har lagt ägg i området. Vilket mygghonan sedan känner igen och väjer att lägga sina ägg på dessa områden. (Becker. N. at al 2010). Forskare pekar på att det kan finnas vissa växttyper som kan fungera som indikatorer på att området håller rätt fuktighet i jorden och därför skulle kunna vara lämplig miljö för översvämningsmyggor i kombination med att det sker fluktuationer av vattennivån över översvämningsytorna. (Becker. N. m.fl. 2010). Parningsbeteende Parning sker i luften, där hanarna flyger upp och ner i en svärm. Rörelsemönstret kan liknas vid en dans tillsammans med ett högfrekvent ljud på ungefär 600 cs ¹ som lockar till sig honorna. Honorna har en lägre frekvens på 500-550 cs ¹. Honan flyger in i svärmen med hanar där hon blir uppvaktad av en hane. Det är vanligt att honan och hanen flyger ut ur svärmen och själva parningen tar runt en halvminut. Honan kommer inte att para sig något mer under hennes levnadstid. Hanen lägger i samband med parningen ett sekret över honans bakkropp vilket gör att hon inte kan para sig med någon annan hane en strategi som säkerställer att just hans specifika gener förs vidare till kommande generationer. Direkt efter parningen börjar honan att söka efter ett lämpligt värddjur i jakten på blod för att hon ska kunna lägga sina ägg. 5

Födosöksbeteende Födosökbeteendet av värddjur är en mycket viktigt del i mygghonans liv, för att kunna lägga ägg och föra arten vidare. Primärt är sökbeteendet bundet till de antenner som hon har. I dessa antenner finns det mängder av receptorer vilka reagerar på värddjurets doft. Det är framför allt koldioxid mygghonan triggas av men även ämnen som mjölksyra, oktanol, aceton, butanol samt feromoner. Själva sökningen efter ett värddjur skiljer sig mellan arter beroende på årstid och tillgången på specifika värddjur. Själva födosöksbeteendet kan delas in i tre olika strategier: 1) ett icke orienterat beteende innebär att honan stimuleras av en doft från ett potentiellt värddjur. Mygghonan flyger inte långt utan vilar och födosöker i sin närhet av sitt värddjur. Ett exempel är Culex pipens pipens. 2) ett orienterat födosöksbeteende innebär att honan stimuleras av ett ökat doftstimuli från värddjuret då mygghonan kommer i dess närhet. Mygghonan flyger ifrån sin äggläggning och viloplats till sitt värddjurs habitat för födosök. Ett exempel är snösmältningsmyggan rusticus. 3) attraktion av en lämplig kandidat som värddjur innebär att mygghonan har identifierat sitt värddjur i sin närhet. Myggor med denna strategi flyger långa sträckor för att inta nya habitat i sitt födosök och lägga ägg när lämpliga områden uppstår. Ett exempel är översvämningsmyggor av släktet Aedes Vexans. Flygningsbeteendet hos myggorna är beroende av flera faktorer som lufttemperatur, luftfuktighet, ljusstyrka, vindstyrka samt vilken fysiologisk form mygghonan är i. Ett exempel på en art som flyger i skymning när temperaturen sjunker och luftfuktigheten ökar är Aedes/. Äggläggning Beroende på art, kan mygghonor lägga mellan 50 till 500 ägg efter att hon har sugit blod. En avgörande faktor för hur snabbt ägget utvecklas beror på vattentemperatur. Är vattentemperaturen gynnsam tar det runt 2-7 dagar för ägget att utvecklas till adult mygga. Vissa arter som Culex, Coqullittidia, Uranotaenia, Orthopodomyia och undergruppen Culiseta kläcks vanligtvis snabbare. Och äggen läggs oftast i öppen vattenyta, där äggen är mer utsatta för predation. Vid en vattentemperatur på 30C kläcks larven av arten Culex pipens pipens dagen efter att ägget är lagt. (Becker.N m.fl. 2010). Vid vattentemperaturer på runt 10 C till 20 C tar det tre till tio dagar för larven att kläckas. Vid vattentemperatur runt 4 C eller lägre kan ägg av släktet Culex pipens pipens inte utvecklas. Släktet Aedes och tar längre tid att utvecklas Aedes Vexans kläcks inom 4-8 dygn om vattentemperaturen är runt 20-25C. Att släktet Aedes/ använder sig av denna strategi kan förklaras med att äggen läggs i en förhållandevis skyddad miljö där naturliga predatorer inte finns och därmed kan ägget utvecklas under en längre tid innan det kläcks till larv. (Becker.N. at al 2010). Myggans utvecklingsfaser Myggor har fyra faser i sin utveckling, där akvatisk miljö är den miljö som myggan utvecklas i innan den blir en adult mygga. De fyra faserna är: Ägg som kan läggas i olika vattenmiljöer beroende på art. Det kan vara diken, vattenpölar i skogen, hinkar/vattentunnor eller översvämningsytor. Här kläcks sedan äggen och blir till larver. Under larvperioden växer larven genom att filtrera näringsämnen som finns i vattnet. Larven ömsar skinn flera gånger och den andas in luft via sifonen som sitter bak på kroppen. Man kan se hur larverna hänger upp och ner vid vattenytan för att både andas och äta. När larven har växt till sig övergår den i puppfasen. Under stadiet som puppa äter den ingen föda och andas nu luft via andningstrumpeter som sitter högre upp på kroppen. Puppstadiet brukar vara i två dagar och under denna tid genomgår larven en morfologisk förvandling för att sedan 6

kläckas som adult mygga. Hur snabbt utvecklingen går från ägg till adult mygga är beroende av vattentemperatur men även syretillgång i vattnet påskyndar kläckningen. Vid kallare vattentemperatur tar det längre tid att utvecklas. Men det skiljer sig mellan olika släkten. Olika släkten har olika strategier för sin äggläggning och därmed ökar kravet på hur snabbt ägget ska utvecklas och bli till adult mygga. (Becker.N. at al 2010). 2.3 Metod CDC-fällor För kartläggning av myggförekomst användes under 2013 2015 6st CDC-fällor (Carbon dioxide baited trap) som placerades ut på sex lokaler i området kring Deje. CDC-fällan betades med torris för att attrahera mygghonorna. Mygghonorna lockas till fällan och sugs in i en nätpåse med hjälp av en fläkt som drivs av 4st 4,5 voltsbatteri. CDC-fällorna hängdes under 2014 och 2015 ut varje vecka fr.o.m. vecka 21, t.o.m. vecka 37. Fällan hängdes ut på kvällen och vittjades tidigt på morgonen, och hängde ute under sammanlagt tolv timmar vid varje tillfälle. Flera parametrar vid varje lokal noterades, såsom temperatur, väder och tidpunkt vid utsättningen. Likaså noterades dessa parametrar vid vittjning på morgonen. som fångades in under natten sövdes med hjälp av torris och myggorna räknades och frystes sedan in för artning under hösten. För att räkna ut den totala mängden myggor i fångstnätet så räknades 100st myggor som sedan vägdes. Samtliga myggor vägdes därefter, och den totala vikten dividerades med vikten för 100st myggor och multiplicerades med 100 för att få ut totala mängden myggor i fångstnätet. Kan beskrivas enligt följande formel: Totala mängden myggor=((hela fångstnätets vikt)/(vikten för 100 myggor)*100)) Artningen av myggorna gjordes genom att 10% av den totala fångsten från respektive lokal och vecka slumpades ut för att ge en deskriptiv bild av myggförekomsten under säsongen. Vattenflödesvariationer i Klarälven Flödesmätningar över vattenföringen i Klarälven har Forshaga kommun fått tagit del av från Vattenregleringsföretaget Fortum i form av en Excelfil som har uppdaterats varje dag under säsongerna 2013-2015. Flödesdata från året 2013 fram t.o.m. 2015 har bearbetats i Excel och diagram har utformats för att lättare åskådliggöra flödesvariation under månaderna januari till oktober för åren 2013-2015. Det har gjorts diagram för åren 2008-2013 för månaderna april till september, för att åskådliggöra flödesvariationerna under tidigare år och för att se om det kan finnas något samband mellan flödesvariationerna och förekomst av myggor i Deje området. Det har placerats ut två stycken peglar på översvämningsytorna på Pannkakan men också Ådrans älvskogar. Dessa peglar används för att se vattenflödesvariationen på översvämningsytorna. Kläckningsfällor på Pannkakan På översvämningsytorna på Natura 2000-området Pannkakan har det under v 19 till v 37 under åren 2015-2013 varit 20st kläckningsfällor utplacerade fördelat på två områden (se bilaga 2). I enlighet med föreskrifter från Naturvårdsverket i samband med tillstånd för bekämpning av översvämningsmyggor. Kläckningsfällorna är konformade, 40 x 40 cm stora, med gummiliknande flytring i botten, vilket gör att kläckningsfällan kan röra sig i höjdled i samband med att vattnet stiger eller sjunker undan. Kläckningsfällan binds fast med ett långt snöre för att säkerställa att fällan inte flyter iväg i samband med höga flöden. Varje kläckningsfälla märks med en koordinat. Kläckningsfällorna har en behållare med lock ovanpå, vilket möjliggör att adulta myggor och andra insekter flyger in i behållaren genom den lilla öppning som finns i behållaren. Behållaren töms en gång i veckan, de insekter som fångats i behållaren fryses in och artas under hösten (se bilaga3). 7

Vid varje kläckningsfälla noteras om fällan står i akvatisk eller terrest miljö. Vid akvatisk miljö noterar man alltid vattendjup och vattentemperatur vid varje fälla. Kläckningsfällan flyttas alltid efter tömning till akvatisk miljö, för att möjliggöra fångst av översvämningsmyggor. Är området terrest skall kläckningsfällan ändå flyttas för att möjliggöra ny fångst av insekter vid nästkommande tömning. Växtinventering Växtinventeringen gjordes under 2013 på översvämningsytorna på Pannkakan och Ådrans älvskogar. Växterna inventerades inom en radie på 10m (se bilaga 4). På varje lokal gjordes det fem provytor och växternas täckningsgrad i cirkeln skattades i procent, för varje växtart som fanns i cirkeln. För varje växtart skattades täckningsgraden i rutan mha procent, där 1 motsvarar 25%, 2 motsvarar 50%, 3 motsvarar 75% och 4 motsvarar 100%. Man får härigenom en siffra på tätheten för varje växtart. Man adderar sedan varje växtart som återfanns i dessa fem provytor och dividerar varje växtart med fem. Detta för att få fram täckningsgraden hos varje växtart för varje lokal. Detta ger sedan en deskriptiv bild av växtförekomsten för varje lokal. En ytterligare bearbetning sker av de inhämtade värdena med hjälp av ett Shannon Weaver index och därigenom får man fram hur diverst varje område är med avseende på floran. Ett diversitetsindex (Shannon-Weaver Index) beräknades med avseende på floran, där frekvensen pi för varje växtart räknades om. Man transformerar frekvensen med hjälp av att multiplicera med naturliga logaritmen enligt formeln H= - Σ pi ln pi (Fowler m.fl. 1998). Vidare logtransformerades variablerna för att få normalfördelning innan statistiska analyser utfördes. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades sedan i Excel. Vattenprovtagningar Vid hög- respektive lågflöde gjordes vattenprovtagningar vid tre ställen under säsongen, med avseende på total fosfor och total kväve. Provtagningen gjordes vid Ådrans älvskogar samt på två ställen vid Pannkakan, dels i sjön Lusten men även i viken intill bekämpningsområdet. Analyserna av vattenproverna utfördes av Alcontroll. Gasolfällor Under säsongen användes totalt 32 gasolfällor, kommunen äger 29 av dessa och Nedre Ulleruds kyrka har varit med i projektet med sina tre gasolfällor. Gasolfällorna drivs av gasol och ett batteri samt oktanol för att locka till sig myggor. Gasolen alstrar värme och oktanolen doftar vilket gör att myggorna lockas till fällan. I fällan sitter det en fläkt som suger upp myggorna i ett rör och in i ett fångstnät. Batterierna i maskinen är uppladdningsbara och byts tillsammans med gasol och oktanol, var tredje vecka. Under högsäsongen 2015, byttes fångstnätet i maskinerna 3ggr/vecka, längre fram i säsongen byttes det 1ggn/vecka. Fångstnätet lades sedan i frysen för att antalet mygg skulle kunna räknas. För att få ut totala antalet myggor i fångstnätet räknades 100 myggor som vägdes. Sedan använde man vikten från samtliga myggor och delade med vikten av 100 myggor och multiplicerade med 100 för att få ut totala antalet myggor i fångstnätet. Enligt formeln: Totala mängden myggor=((hela fångstnätet)/(vikten för 100 myggor)*100)) 2.4 Material Sex stycken CCD-fällor som laddats med fyra laddningsbara batterier, en nätpåse samt 2 kg torris i varje påse, gummisnoddar. 20st kläckningsfällor, snöre för att sätta fast kläckningsfällan på översvämningsytorna, plastpåsar för att samla in insekter i, tumstock, termometer för att anteckna vattennivå samt vattentemperatur vid varje kläckningsfälla. 8

Notering görs vid varje kläckningsfälla om den står i akvatisk miljö eller i terrest miljö. Insekterna samlas in och fryses för att sedan räknas och artas under hösten. 10 stycken temperaturloggrar som registrerar vattentemperatur och lufttemperatur under hela säsongen. 2 stycken peglar som man läser av vattennivån vid, placeras på översvämningsytorna på Pannkakan och Ådrans älvskogar. En dippskål 3,5 dl med teleskopskaft. Används vid dippningar av mygglarver i de områden som tillstånd för bekämpning har getts. 2.5 Resultat Kartbilden visar Natura 2000-områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar, samt delar av Deje samhälle. De ljusblårandiga områdena i kartbilden är översvämningsytor, vilket är kläckningsområden för översvämningsmygg. Kartbild 1. Uppvisar CDC-fällornas placering under säsongerna 2011-2015 9

Kartbild 2. Visar CDC-fällornas placeringar i Dejeområdet. Kartbild 3. Uppvisar CDC-fällans placering i ny lokal i Bengtsbol, Forshaga. 10

Tabell 1. Visar CDC-fällornas koordinater angivna i SWEREF 99 TM. Lokal N E Ådrans älvskogar 6608998 416077 Risätter 6607653 415663 Smårisvägen 6608371 412630 Sjöbotten 6610907 412812 Nordtorpsjö 6612170 417449 Vartorptjärn 6608035 418000 Bengtsbol Forshaga 6599370 415597 Det var en toppnotering under vecka 28 i Vartorptjärn. Trenden för 2015 har varit låg förekomst av adulta myggor, trots en rejäl översvämning i mitten av maj och två mindre översvämningar i juli. Det är en topp flygande myggor i Vartorptjärn under vecka 28. Trenden för hela säsongen visar på en kraftig minskning av adulta myggor på samtliga lokaler jämfört med tidigare säsonger. (Tabell 2). CDC-fällorna sätts ut i Dejeområdet mellan tisdag kväll och tas ner onsdag morgon. I Bengtsbol sätts CDC-fällan ut mellan onsdag kväll till torsdags morgon. Tabell 2. Visar 2015 års förekomst av adulta översvämningsmyggor i CDC-fällorna. Fångstresultat i myggfällorna 2015 Antal mygg 2015 Fångstområde v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v27 v28 v29 Ådran 2 0 7 704 405 2376 1126 1342 710 Sjöbotten 0 18 12 226 316 164 282 1156 30 Risätter 0 0 0 36 119 738 857 1144 207 Smårisvägen 0 94 91 182 89 370 575 346 223 Nordsjötorp 0 0 3 84 313 2568 1971 1506 445 Vartorptjärnen 0 11 7 14 83 2515 2072 3889 697 Bengtsbol Start v.26 363 625 i u 180 Fångstområde v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 Ådran 325 315 i u 659 652 30 62 47 Sjöbotten 316 281 566 128 145 98 13 16 Risätter 283 652 593 140 281 19 26 2 Smårisvägen 236 109 132 3 37 18 3 1 Nordsjötorp 311 299 866 198 199 336 20 27 Vartorptjärnen 1068 309 1066 143 432 202 42 14 Bengtsbol (Ny) 439 121 146 120 113 155 166 46 Tabell 2. Under 2015 har ny lokal Bengtsbol tillkommit pga. klagomål. i u =ingen uppgift pga. trasig utrustning. För säsongen 2015 har trenden varit lite flygande myggor, trots att det har varit tre översvämningar under säsongen. Det är en tydlig topp av adulta myggor i vecka 28, toppnoteringen för säsongen är i Vartorptjärn med 3.889st adulta myggor under 12 timmar. (Diagram 1) 11

Diagram 1. Uppvisar adult myggförekomst under 2015 i CDC fällorna under veckorna 21 till och med vecka 37. Under 2014 förekommer en topp med flygande myggor i vecka 25 och vecka 26 för att sedan minska under vecka 27. Det är ytterligare en topp med myggor under vecka 28, översvämningsytorna är torra och det har inte skett någon ny kläckning av mygglarver. (Tabell 3) Tabell 3. Visar 2014 års förekomst av adulta översvämningsmyggor. Antal mygg 2014 Fångstområde v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v27 v28 v29 Ådran 73 87 436 2120 5696 3694 1104 5536** 616 Sjöbotten 23 58 218 708 1937 2257 740 2190** 468 Risätter 15 12 43 1045 7366 3848 201 2190** 719 Smårisvägen 128 20 132 1128 2354 2447 392 298** 99 Nordsjötorp 4 1 34 1414 8296 682* 1341 1435** 549 Vartorptjärnen 21 1 177 2348 3026 1880 1506 4019** 1405 Fångstområde v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 Ådran 603 224 105 90 6 23 117 66 Sjöbotten 469 146 73 48 18 28 170 132 Risätter 1053 296 114 104 34 14 127 61 Smårisvägen 187 76 17 3 4 48 143 15 Nordsjötorp 872 311 48 31 28 65 153 23 Vartorptjärnen 1270 452 278 88 27 30 405 52 ** Varmt väder ger väldigt aktiva insekter. * Nordsjötorp v. 26: Detta resultat är missvisande pga trasig utrustning. 12

Under 2013 hängdes CDC-fällorna ut ojämn vecka fr.o.m. vecka 21 t.o.m. vecka 37. Under vecka 25 var det en topp med flygande myggor på 13.342st myggor i Ådran. För att sedan minska under hela säsongen. Under vecka 31 fångades det endast en mygga vilket kan förklaras av häftiga regn och åskväder under kväll och natten. (Tabell 4) Tabell 4. Visar CDC-fällornas lokaler och fångst av myggor under säsongen 2013. Fångstområdet v 21 v23 v25 v27 v29 v31 v33 v35 v37 Ådran 16 29 13342 1870 1557 1 14 5 0 Sjöbotten 16 110 1092 442 393 0 4 1 0 Risätter 4 8 2543 663 412 0 3 2 1 Smårisvägen 3 244 1912 514 264 0 3 0 0 Nordsjötorp 3 35 2727 462 657 0 3 1 1 Vartorptjärnen 7 86 2817 580 1640 0 8 4 2 Under 2012 hängdes CDC-fällorna ut ojämn vecka fr.o.m. vecka 25 t.o.m. vecka 37. Under denna säsong var det tre toppar med flygande myggor under vecka 25, 29 samt vecka 31. (Tabell 5) Tabell 5. Visar CDC-fällornas lokaler och fångst av myggor under säsongen 2012. Fångstområdet v 25 v 27 v 29 v 31 v33 v35 v37 Ådran 6000 1900 800 10600 8100 1400 164 Sjöbotten 50 190 147 693 525-27 Risätter 1300 154 270 5300 1800 327 251 Smårisvägen 295 248 240 496 1000 163 37 Nordsjötorp (ny) 419 211 225 1700 2900 918 258 Vartorptjärnen (ny) 550 1300 420 4300 950 688 41 Säsongen 2011 hängdes CDC-fällorna ut ojämn vecka fr.o.m. vecka 25 t.o.m. 37. Under denna säsong var det tre toppar med flygande myggor, vecka 27, 29 samt vecka 31. Under säsongen 2011 var Älvkroken med som lokal. Under säsongen 2012 och 2013 har denna lokal tagits bort, då man bedömde att man inte fångade tillräckligt med myggor. (Tabell 6) Tabell 6. Visar CDC-fällornas lokaler och fångst av myggor under säsongen 2011 Fångstområdet v 25 v 27 v 29 v 31 v 33 v 35 v 37 Ådran 130 8400 7300 2572 831 74 551 Älvkroken 104 1070 136 95 22 7 16 Sjöbotten 145 490 218 195 16 53 24 Korset 55 280 177 120 33 17 181 Risätter 37 2600 1145 340 84 74 100 Smårisvägen (ny) - - 480 117 10 17 83 13

Vilka släkten och arter som är representerade under hela säsongen 2014 presenteras i tabell 7. Totalt artades 8.760st, det är sex släkten och 19 arter som är representerade under säsongen. Totalt fångades 86.470st myggor i CDC-fällorna under hela säsongen och 10% slumpades ut för varje lokal och vecka för artning. Tabell 7. Visar fördelningen av myggor i släkte och art som är representerade under säsongen 2014. Släkte Art Antal Aedes Rossicus 63 Aedes Cinereus 297 Aedes Vexans 1652 Aedes/ Cataphylla 16 Aedes/ Annulipes 29 Aedes/ Behningi 21 Aedes/ Cantans 680 Aedes/ Sticticus 2078 Aedes/ Punctor 202 Aedes/ Communis 1162 Aedes/ Hexadonatus 364 Anopheles Maclupennis 3 Coqullettidia Richardii 244 Culex Pipens 12 Culiseta Annulata 5 Culiseta Subochrea 8 Mercurator 1 Riparius 466 Excrusians 137 Släkt och art som är representerade under hela säsongen 2013 visas i tabell 8. Totalt artades 3.941st myggor och det är fyra släkten och 12 arter som är representerade under säsongen. 10 % slumpades ut för varje lokal och vecka för artning. Tabell 8. Visar fördelningen av myggor i släkte och art som är representerade under säsongen 2013. Släkte Art Antal Aedes/ Behningi 3 Aedes/ Cantans 447 Aedes/ Cataphylla 352 Aedes/ Cinereus 62 Aedes/ Communis 523 Aedes/ Excrusians 86 Aedes/ Punctor 34 Aedes/ Sticticus 1166 Aedes/Ochlerotauts Vexans 629 Anopheles Maculipennis 12 Coquillittidia Coquillettidia 92 Richardii Culex Pipens pipens 35 14

Resultaten för 2010-2013 redovisas i tabell 9, och är hämtad från rapporten Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010-2012 (J. Lundström, M. Schäfer) Tabell 9. Visar fördelningen av myggor i släkte och art som är representerade åren 2010-2012. 15

Det förekom tre toppar med högflöde under sommarhalvåret 2015. En rejäl flödestopp inträffade i maj med ett flöde över 550 m³/sek ut från Skymnäs. Det förekom två flödestoppar - en i slutet av juni med ett flöde på över 220 m³/sek och den andra flödestoppen skedde i mitten på juli med ett flöde över 300 m³/sek. (Diagram 2). Översvämningsytorna vid Pannkakan och Ådran svämmades över och ett vattendjup på 150 cm uppmättes vid Pannkakan. Ådrans Älvskogar översvämmades också och vissa delar av skogen översvämmades. Ett vattendjup på 70cm 100 cm uppmättes. Dock skede det ingen masskläckning av mygglarver trots goda förutsättningar. 600 Tappning Klarälven 2015 (m³/sek) 500 400 300 200 100 Höljes Edebäck Uvån Skymnäs 0 Diagram 2. Visar flödesvariationer från januari till mitten på oktober 2015. 2014 inträffade en rejäl flödestopp i mitten på maj med ett flöde på 659 m³/sek ut från Skymnäs. Det förekom en liten flödestopp i mitten på augusti med ett flöde på 223 m³/sek under sommarsäsongen. (Diagram 3). Sommaren var varm och nederbördsfattig. Det var bara en översvämning på översvämningsytorna och den var i maj juni. Ett vattendjup på 166 cm uppmättes ute på översvämningsytan vid Pannkakan. Vattendjupet vid Ådrans älvskogar uppmättes 70 cm till över 110 cm. Det gick in vatten, dels från kanalen i Ådrans inlopp samt från viken, in i skogen. Hela området stod under vatten och det blev en masskläckning av mygglarver i båda områdena. Området kring Torptjärn översvämmades kraftigt och masskläckning av mygglarver skedde även i detta område. 16

Tappning Klarälven 2014 (m³/sek) 700 600 500 400 300 200 100 Höljes Edebäck Uvån Skymnäs 0 Diagram 3. Visar flödesvariationer under året 2014. Under 2013 sker en flödestopp i mitten på maj med ett flöde på 338 m³/sek ut från Skymnäs. (Diagram 4). Det sker en kläckning av mygglarver till följd av detta flöde. Sommaren var mycket varm och nederbördsfattig och det skedde ingen översvämning av översvämningsytorna under säsongen. 400 350 300 250 Tappning Klarälven 2013 (m³/sek) 200 150 100 Höljes Edebäck Uvån Skymnäs 50 0 Diagram 4. Visar flödesvariationer under året 2013. Lufttemperaturen uppvisar 2015 vid översvämningsytorna en medeltemperatur under juli på 17,3C. Vattentemperaturen uppvisar en medeltemperatur under juli månad på 14,8 C. (Diagram 5) 17

Diagram 5. Visar medeltemperaturen för luft och vatten under säsongen 2015 Under sommaren 2015 är lufttemperaturen vid CDC-fällorna något högre under juli och augusti för att sedan sjunka under september. (Diagram 6) Diagram 6. Visar lufttemperaturen hos varje lokal under hela säsongen. 18

För översvämningsytorna under 2014 uppvisar lufttemperaturen en medeltemperatur under juli på 19,8C, och vattentemperaturen uppvisar en medeltemperatur under juli på 17,7 C. (Diagram 7) Diagram 7. Visar medel temperaturen för luft och vatten under säsongen 2014. Medeltemperaturen vid CDC-fällorna under 2014 är högst under juli, med ett medelvärde på 20C. (Diagram 8). Diagram 8. Visar medel lufttemperaturen under säsongen 2014. 19

Vattenanalyser för säsongen 2015 Tabell 10. Visar lokal Pannkakan. Provtagningsdatum 1 september 2015, kl: 08:10, vattentemperaturen var 21,7 C. Pannkakan Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 15 ± 2,3 µg/l TrAAcs.ST890 2-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, <10 ± 1,0 µg/l NO23-N Fosfor tot, P 230 ± 35 µg/l Kväve tot, N <1,0 ± 0,15 µg/l Nitritkväve, NO2-N <5 ± 0,75 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 74 ± 15 µg/l Tabell 11. Visar lokal Pannkakan. Provtagningsdatum 28 juli 2015, kl: 07:49, vattentemperaturen var 19 C. Pannkakan Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J-001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 23 ± 3,5 µg/l TrAAcs.ST8902- No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J- 003-88A SS-ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N <10 ± 1,0 µg/l Fosfor tot, P 150 ± 23 µg/l Kväve tot, N 760 ± 110 µg/l Nitritkväve, NO2-N 6,5 ± 0,98 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 8 ± 1,2 µg/l 20

Tabell 12. Visar lokal Pannkakan. Provtagningsdatum 19 maj 2015, kl:07:30, vattentemperaturen var 13 C. Pannkakan Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J-001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 19 ± 2,9 µg/l TrAAcs.ST8902 -No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N <10 ± 1,0 µg/l Fosfor tot, P <100 ± 15 µg/l Kväve tot, N 400 ± 60 µg/l Nitritkväve, NO2-N 1 ± 0,15 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 5 ± 0,75 µg/l Tabell 13. Visar lokal Pannkakan sjön Lusten. Provtagningsdatum 1 september 2015, kl:08:22, vattentemperaturen var 20,6 C. Pannkakan sjön Lusten Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N <10 ± 2,0 µg/l TrAAcs.ST89 02-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N 39 ± 3,9 µg/l Fosfor tot, P 490 ± 74 µg/l Kväve tot, N 4,5 ± 0,67 µg/l Nitritkväve, NO2-N <5 ± 0,75 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 9 ± 2 µg/l 21

Tabell 14. Visar lokal Pannkakan sjön Lusten. Provtagningsdatum 28 juli 2015, kl:07:25, vattentemperaturen var 18,4C. Pannkakan sjön Lusten Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 17 ± 2,6 µg/l TrAAcs.ST89 02-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N 23 ± 2,3 µg/l Fosfor tot, P <100 ± 15 µg/l Kväve tot, N 320 ± 48 µg/l Nitritkväve, NO2-N 2,1 ± 0,32 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P <5 ± 0,75 µg/l Tabell 15. Visar lokal Pannkakan sjön Lusten. provtagningsdatum 19 maj 2015, kl:08:20 vattentemperaturen var 12,1C. Pannkakan sjön Lusten Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 20 ± 3,0 µg/l TrAAcs.ST89 02-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N <10 ± 1,0 µg/l Fosfor tot, P <100 ± 15 µg/l Kväve tot, N 380 ± 57 µg/l Nitritkväve, NO2-N 1,1 ± 0,17 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 7 ± 1,1 µg/l 22

Tabell 16. Visar lokal Ådrans älvskogar. Provtagningsdatum 1 september 2015, kl:09:48 vattentemperaturen var 16,8C. Ådrans älvskogar Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 550 ± 83 µg/l TrAAcs.ST8 902-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N 36 ± 3,6 µg/l Fosfor tot, P 2000 ± 300 µg/l Kväve tot, N 2,8 ± 0,42 µg/l Nitritkväve, NO2-N <5 ± 0,75 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 100 ± 20 µg/l Tabell 17. Visar lokal Ådrans älvskogar. provtagningsdatum 28 juli 2015 kl:07:49 vattentemperaturen var 19C. Ådrans älvskogar Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 23 ± 3,5 µg/l TrAAcs.ST8 902-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N <10 ± 1,0 µg/l Fosfor tot, P 150 ± 23 µg/l Kväve tot, N 760 ±110 µg/l Nitritkväve, NO2-N 6,5 ± 0,98 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 8 ± 1,2 µg/l 23

Tabell 18. Visar lokal Ådrans älvskogar. Provtagningsdatum 19 maj 2015 kl:10:07, vattentemperaturen var 12,1C. Ådrans älvskogar Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J- 001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 91 ± 14 µg/l TrAAcs.ST8 902-No23/2 SS-EN ISO 15681-2:2004 TrAAcs ST8902-23/2 TrAAcs Meth.J-003-88A SS- ENISO15681-2:2004mod Nitrat + nitritkväve, NO23-N 15 ± 1,5 µg/l Fosfor tot, P >100 ± 15 µg/l Kväve tot, N 470 ± 71 µg/l Nitritkväve, NO2-N 5,2 ± 0,78 µg/l Fosfatfosfor, PO4-P 8 ± 1,2 µg/l Vattenprovtagningar under 2014 Tabell 19. Visar Pannkakan bekämpningsområde. Provtagningsdatum 2014-05-27. Kl: 10:46. Vattentemperatur 15 C. Pannkakan Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J-001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 23 ± 3,5 µg/l TrAAcs.ST8902-No23/2 Nitrat + Nitrit N <10 ± 1,0 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 100 ± 15 µg/l TrAAcs ST8902-23/2 Kväve tot, N 310 ± 47 µg/l TrAAcs Meth.J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 1,0 ± 0,15 µg/l SS-ENISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 5 ± 0,75 µg/l 24

Tabell 20. Visar Pannkakan bekämpningsområde. Provtagningsdatum 2014-07-14. Kl: 08:18. Vattentemperatur 20 C. Pannkakan Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J-001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 24 ± 3,6 µg/l TrAAcs.ST8902-No23/2 Nitrat + Nitrit N 12 ± 1,2 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 110 ± 17 µg/l TrAAcs ST8902-23/2 Kväve tot, N 1000 ± 150 µg/l TrAAcs Meth.J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 2 ± 0,30 µg/l SS-ENISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 5 ± 0,75 µg/l Tabell 21.Visar Pannkakan sjön Lusten. Provtagningsdatum 2014-05-27. Kl: 09:55. Vattentemperatur 14,7 C. Pannkakan sjön Lusten Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J-001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 28 ± 4,2 µg/l TrAAcs.ST8902-No23/2 Nitrat + Nitrit N <10 ± 1,0 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 100 ± 15 µg/l TrAAcs ST8902-23/2 Kväve tot, N 400 ± 60 µg/l TrAAcs Meth.J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 1,2 ± 0,18 µg/l SS-ENISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 5 ± 0,75 µg/l 25

Tabell 22. Visar Pannkakan sjön Lusten. Provtagningsdatum 2014-07-14. Kl: 09:08. Vattentemperatur 20 C. Pannkakan sjön Lusten Metod Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet µg/l TrAAcs Meth.Jo J-001-88 B Ammoniumkväve NH4-N 10 ± 2,0 µg/l TrAAcs.ST8902-No23/2 Nitrat + Nitrit N 30 ± 3,0 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 100 ± 15 µg/l TrAAcs ST8902-23/2 Kväve tot, N 180 ± 27 µg/l TrAAcs Meth.J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 2,5 ± 0,38 µg/l SS-ENISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 5 ± 0,75 µg/l Tabell 23. Visar Ådrans älvskogar. Provtagningsdatum 2014-05-27. Kl 09:05. Vattentemperaturen 18,3 C. Ådran Metod beteckning TrAAcs Meth.NoJ-001-88-B Analys/under sökning av Ammoniumkväve, NH4_N Resultat Mätosäkerhet Enhet 88 ± 13 µg/l TrAAcs ST8902-NO23/2 Nitrat + Nitrit, N 61 ± 6,1 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 100 ± 15 µg/l TrAAcs ST8902- NO23/2 Kväve tot N 470 ± 71 µg/l TrAAcs Meth.No J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 1,8 ± 0,27 µg/l SS-EN ISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 5 ± 0,75 µg/l Tabell 24. Visar Ådrans älvskogar. Provtagningsdatum 2014-07-14. Kl: 11:38. Vattentemperatur 23,8 C. Ådran Metod beteckning TrAAcs Meth.NoJ-001-88-B Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet Ammoniumkväve, NH4_N 7600 ± 1100 µg/l TrAAcs ST8902-NO23/2 Nitrat + Nitrit, N 19 ± 1,9 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 100 ± 15 µg/l TrAAcs ST8902- NO23/2 Kväve tot N 9400 ± 1400 µg/l TrAAcs Meth.No J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 2 ± 0,30 µg/l SS-EN ISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 9 ± 1,4 µg/l 26

Vattenprovtagningar under 2013 Tabell 25. Visar provtagningsplats Ådrans älvskogar. Provtagningsdatum 2013-06-28. Kl:08:09. Vattentemperaturen vid provtagningstillfället var 17,1 C Ådran Metod beteckning TrAAcs Meth.NoJ-001-88-B Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet Ammoniumkväve, NH4_N 1900 ± 290 µg/l TrAAcs ST8902-NO23/2 Nitrat + Nitrit, N 56 ± 5,6 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 120 ± 18 µg/l TrAAcs ST8902- NO23/2 Kväve tot N 3100 ± 470 µg/l TrAAcs Meth.No J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 11 ± 1,7 µg/l SS-EN ISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P 9,0 ±1,4 µg/l Tabell 26. Visar provtagningsplats bekämpningsområdet. Provtagningsdatum 2013-06-28. Kl: 09:39. Vattentemperaturen vid provtagningstillfället var 19,2 C Pannkakan Bekämpningsområdet Metod beteckning TrAAcs Meth.NoJ-001-88-B Analys Resultat Mätosäkerhet Enhet Ammoniumkväve, NH4_N 14 ±2,1 µg/l TrAAcs ST8902-NO23/2 Nitrat + Nitrit, N <10 ± 1,0 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P 120 ± 18 µg/l TrAAcs ST8902- NO23/2 Kväve tot N 860 ± 130 µg/l TrAAcs Meth.No J-003-88A Nitritkväve, NO2-N <1,0 ± 0,15 µg/l SS-EN ISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P <5 ± 0,75 µg/l Tabell 27. Visar provtagningsplats sjön Lusten. Provtagningsdatum 2013-06-28. Kl: 11:24. Vattentemperaturen vid provtagningstillfället var 19,2 C Pannkakan Sjön Lusten Metod beteckning TrAAcs Meth.NoJ-001-88-B Analys/under sökning av Ammoniumkväve, NH4_N Resultat Mätosäkerhet Enhet <10 ± 2,0 µg/l TrAAcs ST8902-NO23/2 Nitrat + Nitrit, N 11 ± 1,1 µg/l SS-EN ISO 15681-2:2004 Fosfor tot, P <100 ± 15 µg/l TrAAcs ST8902- NO23/2 Kväve tot N 190 ± 29 µg/l TrAAcs Meth.No J-003-88A Nitritkväve, NO2-N 2,8 ± 0,42 µg/l SS-EN ISO15681-2:2004mod Fosfatfosfor, PO4-P <5 ± 0,75 µg/l 27

Miljontal Växtinventering Tabell 28. Visar diversitets index för Ådrans älvskogar och Pannkakan, medelvärde för områdena, standardavvikelsen mellan de båda lokalerna samt områdenas översvämningsytor angivet i hektar (ha). Shannon Weaver index Diversitets index Medelvärde Sd Areal (ha) Ådrans älvskogar 6,41 10,75 Pannkakan 4,26 39,66 5,33 2,15 Fångsterna i gasolfällorna visar en nedåtgående trend för 2015, med total fångst på 10,1 miljoner myggor i 32 gasolfällor. Under 2014 fångades totalt 23,1 miljoner i 29 gasolfällor. Under 2013 fångades nästan 8 miljoner myggor i 15 gasolfällor. (Diagram 9). Trenden pekar nedåt trots att det under 2015 var det en rejäl översvämning under maj månad, och två mindre översvämningar i juli. Trots flera översvämningar under 2015 blev det inte någon masskläckning av mygglarver. Under året 2014 var det också en rejäl översvämning med masskläckning som följd sen förblev översvämningsytorna torra. Gasolfällor fångst under åren 2013-2015 12 Fångade myggor i gasolfällor 2013-2015 10 8 6 4 2 0 Diagram 9. Fångade myggor i gasolfällor under åren 2013-2015. Lokaler 2015 2014 2013 Linjär (2015) 28

Statistik restaurering strandäng- betesdjur mygglarvsförekomst Torptjärn 2014-2015. Området kring Torptjärn restaurerades hösten 2013. Det röjdes undan sly och högt gräs i området, och under våren 2014 släpptes 18 kor med kalvar för betning. Djuren fick tas ifrån området i samband med mycket höga flöden under tre veckor. I samband med detta höga flöde skedde det en masskläckning av mygglarver i området. Ett medelvärde på 228 stycken mygglarver i tio dippningar uppmättes. Djuren släpptes sedan tillbaka när vattenmassorna sjunkit undan och gick i området till slutet på september 2014. Under 2015 släpptes 20 kor med kalvar på i beteshagen, likt tidigare år var det en rejäl översvämning med höga flöden i områden under tre veckor. Detta år blev det ingen masskläckning av mygglarver. Ett medelvärde på 21 stycken mygglarver i tio dippningar uppmättes. Djuren gick i området fram till slutet på september 2015. Mygglarvsförekomsten beräknades i procentsats enligt följande formel i Excel X%=((B-C)/(B)). Där X%(förekomst av mygglarver)= B(ursprungsvärdet)-C(nya värdet)/(b ursprungsvärdet). Mygglarvsförekomsten vid Torptjärn baseras på de dippningar som utförts före åtgärd 2014 jämfört med åtgärden 2015 för samma område, vilket ger följande siffror. X%= ((228-21)/(228)) X= -91 % Detta innebär en 91%-ig minskning av mygglarvsförekomst i området efter utförd åtgärd. 29

2.6 Diskussion Under de tre år som gått, ser man en stor variation av vattenflöden i Klarälven. Gemensamt för alla de tre åren är att det sker högflöden i mitten av maj, vilket resulterar i en kläckning av mygglarver. Dessa kläcks som adulta myggor i vecka 25. Man har under alla tre åren tagit vattenprover vid högflöden respektive lågflöden för att analysera näringshalterna i vattnet vid flödesvariationerna. Vid jämförelse mellan lokalerna och åren, noterar man att Ådrans älvskogar sticker ut med ganska höga värden av ammoniumkväve och har en ganska stor variation av total fosfor över säsongen, men även en variation över år. Studier pekar på att det finns ett signifikant samband mellan total fosfor och mängden mygglarver, synnerhet vid andra översvämningar under sommaren. (Östman. Ö. & Wengström. Å. 2013). Jämför man ammoniumkväve och total fosfor på lokalerna Pannkakan och sjön Lusten ser man att variationen mellan provtagningarna skiljer sig även här. Dock är provtagningen 1 september högre halter av total fosfor i sjön Lusten högre än den var vid provtagningen den 28 juli. Vid jämförelse med tidigare år ser man att halterna av total fosfor och ammoniumkväve inte skiljer sig nämnvärt mellan provtagningarna och inte heller mellan åren. Luft och vattentemperaturen har mätts under 2014 och 2015. Det skiljer sig temperaturmässigt mellan åren, då 2014 var en varm sommar medan 2015 har varit något kallare med en liten värmetopp under juli månad ute på översvämningsytorna. Tidigare år har utsättningen av CDC fällorna börjat i vecka 25 till och med vecka 37. Vid jämförelse av fångstdata ser man en trend på två till tre toppar med flygande adulta myggor beroende på flödesvariationerna i Klarälven. Inför 2013 ändrades utsättningarna av CDC-fällorna från vecka 21 till vecka 37. Det var en var en toppnotering under 2013 av adulta myggor i vecka 25 i Ådran, totalt fångades 13.342st myggor under tolv timmar. Det har inte uppmätts ett sådant högt fångstresultat någon gång sen mätningarna började 2011. Under 2014 ändrades utsättningarna av CDC-fällorna till varje vecka från vecka 21 till vecka 37, för att samla in mer data och ge en bättre beskrivande bild av förekomsterna av myggor under säsongen. Det var en toppnotering 2014, vecka 25 i Nordsjötorp med 8.296st myggor under 12 timmar. Även under 2015 skedde utsättningarna av CDC-fällorna varje vecka från vecka 21 till vecka 37. Toppnoteringen för 2015 var i Vartorptjärn, vecka 28 och det fångades 3.889st myggor under 12 timmar. Vid jämförelse av resultaten över tid har det skett en minskning av förekomst av adulta myggor. Vad detta kan bero på är idag inte utrett, det krävs mer data för att kunna utföra analyser och med säkerhet ge förklaringar. En möjlig orsak kan vara de gasolfällor som kommunen har köpt in under åren 2012-2015. Men det måste analyseras närmare för att med säkerhet kunna påvisa om användningen av gasolfällorna kan vara en av de många åtgärder som kommunen har arbetat med under åren, som nu börjar ge resultat. Under 2012 köpte kommunen in 9 gasolfällor som ett försök att stävja myggförekomsten och underlätta för boenden i Dejeområdet. Fällorna placerades på olika områden inne i centrala delarna av Deje och gasolfällorna fångade 800 000 stycken adulta myggor i fällorna. 30

Det var inför säsongen 2013 som man helt ändrade sin strategi för gasolfällorna och flyttade dessa ut ifrån samhället och placerade dessa mer strategiskt intill kläckningsområdena. För att fånga in myggorna där de kläcktes och därmed försöka stävja myggproblematiken för de boende i Deje. Under 2013 fångade gasolfällorna 8 miljoner myggor vilket är en ökning med 100%. Detta indikerar att om gasolfällorna placeras vid kläckningsområdena är de mer effektiva än när de stod placerade långt ifrån. Det stod dock kvar några gasolfällor inne i centrala delarna av Deje för att vissa lokala områden var mer utsatta än andra. Man gjorde mätningar i samband med slyröjningar för att se om det verkligen är så effektivt att utföra slyröjningar som en metod för att stävja myggförekomst. Området vid Tjusbol i Deje sly röjdes ett område på 5 Ha. Innan slyröjningen startade placerades en gasolfälla i området som fick stå innan slyröjningen, under slyröjning och efter att slyröjningen var klar. Man fångade 945 stycken myggor per dygn innan slyröjningen. Efter att slyröjningen var klar fångade man 98 stycken myggor per dygn i gasolfällan. Vilket tyder på att genom att öppna upp områden och öka vindgenomsläpp bidrar detta till att minska lämpligt habitat för framförallt skogsmyggor att vistas i området. Under 2013 gjordes det ytterligare slyröjningar i området kring Tjusbol. Det röjdes sly och anlades en strandängsbete intill Torptjärn betesmarken omfattas av totalt 14,4 Ha. Området stod klart för betespåsläpp våren 2014. Under våren 2014 byggdes det ställningar som var 150 cm höga för att säkerställa att inte gasolfällorna skulle översvämmas vid högflöden. Detta år var översvämningen så hög att man var tvungen att åka ut med båt och plocka ner gasolfällorna för vattennivån hade gått över ställningarna och det fanns en risk att fällorna skulle ramla ner i vattnet. Detta år var det en rejäl översvämning med flöden på över 600 m³/sek, vilket resulterade i att översvämningsytorna på Pannkakan och Ådrans älvskogar stod under vatten. Ett vattendjup uppmättes på Pannkakan 166 cm och Ådrans älvskogar var det mellan 70 och över 110 cm, vissa områden på Ådran kunde man inte gå för det var för strömt och djupt. Området kring Torptjärn översvämmandes kraftigt och det var en fara för de kor och kalvar som betade i området. Djuren flyttades från området och släpptes sedan tillbaka när vattennivån sjunkit undan. Effekten av detta höga flöde ledde till att det blev en masskläckning av mygglarver mer eller mindre överallt. Trots denna masskläckning av mygglarver uppnådde man dock aldrig toppnoteringen som var i Ådran under 2013 i CDC fällorna. Toppnoteringen 2014 var i vecka 25, Mölnbacka, med en fångst på 8296 stycken myggor under 12 timmar. Även detta år använde man sig av gasolfällor som stod strategiskt placerade intill kläckningsytorna. Under säsongen fångade gasolfällorna 23,1 miljoner myggor och gasolfällorna hade daglig tillsyn sju dagar i veckan från maj till mitten på juli. Det var bara en översvämning det här året och den var i mitten på maj, resterande säsong var översvämningsytorna torra och det skedde ingen mer kläckning av mygglarver. Under 2015 var det höga flöden i Klarälven i mitten på maj med ett flöde på över 500m³/sek som bidrog till att översvämningsytorna på Pannkakan och Ådrans älvskogar stod åter under vatten. Ett vattendjup på Pannkakan uppmättes till 150 cm och Ådrans älvskogar från 70 cm över 110 cm, vissa 31

ställen kunde man inte gå på grund av att det var djupt och strömt. Trots detta höga flöde skedde det inte någon masskläckning av mygglarver. Vilket man kan se i de CDC fällor som har hängt ute under varje vecka från och med vecka 21 till och med vecka 37. Detta år var det en toppnotering i vecka 28 på 3889 stycken adulta myggor i CDC-fälla i Vartorptjärn. Trenden för 2015 säsong är att man aldrig har haft så lite myggor i CDC-fällorna sen man startade mätningarna 2010. Vad detta kan tros bero på är inte helt kartlagt, man behöver samla in mer data för att säkert peka på vilka åtgärder det är som spelar en avgörande roll. Vid analys av data från Torptjärn där man använder sig av betesdjur i sin myggbekämpning, kan man se en klar förändring av förekomst av mygglarver. Under 2014 uppmättes ett medelvärde av mygglarver på 228st mygglarver per dippning. Vid jämförelse med 2015 års mättningar i samma område under samma period uppmätts ett medelvärde på 21 stycken mygglarver per dippning. Vilket ger en minskning av mygglarvsförekomst på 91 % i området. Under 2015 har det varit en ytterligare översvämning och trots detta har det inte skett någon kläckning av mygglarver. Detta indikerar att använda sig av betesdjur och riktade slyröjningar som bekämpningsmetod verkar fungera bra. Forskning kring bete med kreatur har visat sig ha en positiv effekt på förekomsten av mygglarver upp till 70 procent (Östman.Ö. & Wengström. Å. 2013). Betet kring Torptjärn har fallit väl ut under sommaren och de boende runt Torptjärn har inte haft samma bekymmer med myggförekomst som tidigare år. Det är helt klart ett mervärde att använda sig av betesdjur, dels ger det en fin vy när man åker in i Deje, man öppnar upp landskapet och man främjar även ävjepilört som finns i strandområdet kring Torptjärn. Nytt för 2015 är att man anlagt ytterligare ett betesområde på 12,2Ha vid Katrinebergstjärnen (se bilaga 1). Det är samma djurägare som har sina djur i detta område. Djuren släpptes på betet i mitten av juli och de betade markerna fram till början av oktober. Det är för tidigt att uttala sig om huruvida betesdjuren har påverkat mygglarvsförekomsten i år, det är något man får utvärdera under hösten 2016. Det har anlagts ytterligare ett betesområde kring Solåker i Tjusbol, Deje. Området är på ca 7 Ha och det är samma djurägare och djurbesättning som betar i området som går vid Torptjärn. Syftet med betet vid Solåker är främst att öppna upp landskapet och förhindra att det växer igen med sly och högt gräs. Vid Solåker finns det ett dagis och man har tidigare år haft stora problem med myggförekomst. Tidigare år har en gasolfälla varit placerad i närheten av dagiset, för att lindra myggplågan för de barn och dagispersonal som arbetar vid Solåker. Under 2015 har man inte behövt placera någon gasolfälla vid Solåker, eftersom det har gått betesdjur i området och förhindrat att det har växt igen. Det är främst lämpliga habitat för skogsmyggor som har reducerats. Skogsmyggor uppehåller sig i högt gräs/sly under dagtid för att sedan flyga i gryningen och skymningen. Betet har bidragit till att öppna upp landskapet och öka vindgenomsläppligheten i området. Även här ser man ett mervärde av att öppna upp landskapet och ge en fin vy för boende i området. De betesmarker som har anlagts i Deje området har varit betesmarker som legat i träda under ett antal år som nu har tagits i bruk igen. Ytterligare en åtgärd som Forshaga kommun har tagit fram, är utbildning av arbetslösa ungdomar, de har erbjudits en 32

fyradagarskurs i röjningskörkort, där praktik och teori har varvats. Dessa fyra ungdomar är idag anställda av kommunen för att utföra riktade röjningar av sly i de problemområden som förekommer i kommunen. 2.7 Framtida åtgärder Inför kommande år måste man satsa ännu mer på långsiktiga åtgärder. Det förs idag dialog med Länsstyrelsen i Värmlands län och Naturvårdsverket angående ett stort projekt för att få utföra tuvputs på översvämningsytorna på Natura 2000 områdena Ådrans älvskogar och Pannkakan. Dessa områden hyser rikligt med tuvor, som blir till lämpliga habitat för översvämningsmyggor att kläckas i. Det är främst från dessa områden som är högproducerade av mygglarver. Studier pekar på att flera åtgärder så som slåtter och bränningar har positiva effekter på förekomsten av mygglarver. Forskare vid SLU har uppmärksammat sambandet mellan micro topografin(tuvigheten) hos översvämningsytorna och förekomsten av mygglarverna. Det finns ett signifikant samband mellan tuvigheten i området och antalet mygglarver(östman. Ö.& Wengström. Å. 2013). Inför 2016 kommer man att utöka antalet lokaler som kommer att mäta myggförekomst med hjälp av CDC fällor, de nya lokalerna är Bengtsbol i Forshaga samt Edeby norr om Deje. Detta för att kommunen var med i ett projekt Myggjakten som SVA arrangerade under 2013. Man har tagit del av artningen som utfördes och man vill säkerställa närmare vilka arter som förekommer och i vilken täthet olika arter förekommer. Möjligheten att ta fram fler betesområden ska undersökas, för att se om man kan återskapa gamla betesmarker som har legat i träda under flera år. Kommunen kommer att fortsätta att föra täta dialoger med berörda myndigheter för att tillsammans kunna lyfta frågor kring myggproblematiken som vi står inför. 3. Avslutande del För att sammanfatta problematiken kring översvämningsmyggor och dess problematik så hänger dessa starkt samman med höga flöden och förekomst av översvämningsmyggor (Nilsson.C.& Renöfält. B. 2009). Forskningsrapporter gjorda vid KTH, visar på att är tekniskt möjligt att reglera bort merparten av de översvämningar som orsakar masskläckning av översvämningsmyggor (Rapport 500-8033-13. Människor, mygg och natur vid nedre Dalälven). Det innebär dock en kostnad för vattenregleringsföretagen att genomföra ändringar av dagens tappningsstrategi som KTH föreslår i sin rapport. KTH:s rapport visar att det skulle vara möjligt att genomföra om det sker en lagändring av de föråldrade vattendomar som ligger till grund för dagens vattenreglering. Det är en långdragen process att lagstifta om nya vattendomar men det är under utredning av Havs och Vattenmyndigheten tillsammans med Kammarkollegiet. Ser man till vattenregleringen i Klarälven från 2008 till 2013 ser man att det har vissa år varit flera flödestoppar under sommaren(se bilaga 6). Vattenregleringen av Klarälven genererar vissa år höga flöden under sommarperioden och flera generationer översvämningsmyggor som kan kläckas under sommarperioden. Vid en mer naturlig reglering skulle inte översvämningsytorna översvämmas under sommarperioden. Det skulle heller inte ske någon kläckning av översvämningsmyggor, eftersom det skulle vara lågflöden i Klarälven. Normalt är det höga flöden under vår och höst i samband med snösmältning på våren och mer nederbörd under hösten. En ändrad vattenföring tillsammans med andra åtgärder så som tuvputs av översvämningsytorna i Natura 2000 områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar, skulle på sikt bidra till att lämpligt habitat för mygglarver att kläckas i skulle minska. Forskning visar att stora öppna vattenytor utan vegetation skapar en olämplig miljö för larverna som föredrar vegetation i vattnet där de kan gömma sig och söka föda. Stillastående vatten blir varmare och mer syrefattigt vilket kan gynna kläckningen av mygglarver (Östman. Ö. & Wengström. Å. 2013). 33

Förväntade effekter efter en tuvputs är att det skulle ha en positiv effekt på floran i området. Idag domineras översvämningsytorna främst av vasstarr, madrör, grenrör, älgört (se bilaga 4). Hävd av dessa marker skulle bidra till att minska tillgången på näringsämnen, eftersom hävd av markerna förhindrar att växterna vissnar ner och förmultnas på plats. En möjlig åtgärd av hävd skulle kunna vara mekanisk återkommande slåtter eller eventuellt bränningar. Områdena skulle dessutom bidra till att skapa häckningsområde för strandängslevande fåglar. Sammantaget skulle den biologiska mångfalden av flora och fauna öka på sikt. Det behöver tas fram nya skötselplaner för områdena, med fokus på att reducera och förhindra tuvbildning i områdena. i samråd mellan kommun och Länsstyrelsen i Värmlands län. Att genomföra dessa åtgärder är tidskrävande och framförallt kostsamma, men man måste arbeta långsiktigt med myggproblematiken för att nå resultat. Flertalet studier pekar på att detta, är rätt väg att gå för att kunna lösa myggproblematiken. 34

Referensförteckning Becker N at al 2010 Mosquitoes and their control, andra utgåvan Isbn: 978-3-540-92873-7. s 10-23. Nilsson C.& Renöfält B. Mygg och Bti i nedre Dalälven Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram. Lanskapsekologi. Ins. För ekologi, miljö och geovetenskap. Umeå Universitet. Rapport 6305 Oktober 2009.s 14-16. Lindström G. Wit. A. & Arheimer. Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion. Ett projekt inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. SMHI. Forskningsuppdrag från Länsstyrelsen i Gävleborg. s 25 Förslag till hur mygg problemet vid Nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt. Länsstyrelsen Gävleborg 2013. s7-8,8-9, 13. 47-50, 51-54, 56-57 Olsson. BM. Sammanställning av myggförekomst 2013 i Forshaga kommun. Östman. Ö. & Wengström. Å. Hävdens betydelse för mängden översvämning myggor i nedre Dalälvsområdet. Institutionen för Ekologi & Genteknik/Populations- och naturvårdsbiologi Uppsala universitet. s 20-22 Internet sidor Gävleborgs läns länsstyrelse: Rapport 500-8033-13. http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/publikationer/2013/pages/forslag-till-hurmyggproblemet-vid-nedre-dalalven-kan-hanteras-pa-lang-sikt.aspx Stort tack till alla som hjälpt till i myggprojektet under åren 2013-2015. Jag skulle vilja rikta ett stort och varmt tack till Urban Ledin för all hjälp och stöttning under alla de säsonger vi har arbetat tillsammans. Du har genom ditt entusiasmerande sätt att anta nya utmaningar, gett mig styrka och glöd så att jag har kunna utveckla och anta de utmaningar som detta projekt kräver. Jag vill också rikta ett stort och varmt tack till Jan Chirico för all hjälp och tips om utformning av rapporten. Och för att du alltid har ställt upp och svarat på mina många frågor och funderingar som uppstått under de år som gått. Jag vill också passa på att rikta ett stort och varmt tack till min sambo som har stått ut med allt som projektet har inneburit, tack för att du hjälpt till i fält och för ditt tålamod med långa och sena kvällar som det har varit under säsongerna. Ett stort tack till mina kollegor på min arbetsplats för all uppmuntran och stöd under säsongerna som varit. 35

Bilaga 1. Kartbild över betesmarker anlagda under 2015 i Forshaga kommun. Kartan visar betesmarker i Deje. Norr i kartbilden är betesmarken kring Katrinebergstjärnen, markerad med röd linje totalt har 12,2 Ha röjts för sly stängslats(10 betesdjur har betat markerna, samma lokala brukare som vid Torptjärn och Solåker). Vänster i kartbilden är betesmarken kring Solåker markerad med röd linje ca 7,0 Ha, har röjts för sly och stängslats. (20 kor och 20 kalvar har betat markerna). Till höger i kartbilden är Torptjärn 14,4 ha området röjdes för sly och stängslades under hösten 2013(20 kor och 20 kalvar har betat markerna). Djuren har flyttats mellan Torptjärn och Solåker för att betesmarkerna kring Solåker inte är tillräckligt stor, för att djuren skall kunna gå där hela säsongen. 36

Bilaga 2. Översiktskarta över kläckningsfällornas placering Kartbilden visar översvämningsområdet ute på Pannkakan. Höger sida i kartbilden är egenkontrollsområdet och sjön Lusten. Vänster i Kartbilden är bekämpningsområdet och viken in mot Pannkakan. Ute på bekämpningsområde har det suttit två stycken temperaturloggrar som registrerade både luft och vattentemperatur en gång i timmen. Tabell 1. Visar kläckningsfällor placerade i bekämpningsområde, koordinater anges i SWEREF 99 TM Kläckningsfällor N E 1 6608603 416733 2 6608593 416733 3 6608591 416722 4 6608585 416714 5 6608580 416767 6 6608574 416712 7 6608561 416708 8 6608558 416698 9 6608555 416702 10 6608544 416692 Tabell. 2 Visarkläckningsfällor placerade i egenkontrollsområdet, koordinater anges i SWEREF 99 TM Kläckningsfällor N E 1 6608577 417003 2 6608585 416985 3 6608590 416969 4 6608588 416955 5 6608595 416947 6 6608598 416937 7 6608595 416929 8 6608593 416921 9 6608590 416913 10 6608593 416908 37

Bilaga 3. Arter representerade i kläckningsfällorna under åren 2013 2014 Tabell 3. Visar fångsten i kläckningsfällor som var placerade i egenkontrollsområdet Pannkakan under säsongen 2014. Kläckningsfällorna placerades ut vecka 23 till och med vecka 37. Kläckningsfällorna vittjades en gång i veckan. Man noterade vid detta tillfälle både vattendjup och vattentemperatur vid varje fälla. Man noterade också om fällan stod i akvatisk miljö eller terrest miljö. Totalt fångades 4490 stycken myggor i kläckningsfällorna och 10 % av totalfångsten artades till släkte och art. Lokal Släkte Art Antal Egenkontrollsområdet Cantans 136 Pannkakan Aedes Cinereus 1 Aedes/ochlerotatus Communis 78 Hexadonatus 1 Riparius 31 Aedes Rossicus 1 Aedes/ochlerotatus Sticticus 112 Aedes Vexans 228 Aedes/ochlerotatus Obestämd, dåligt ex 111 Totalt antal artade myggor Totalt antal fångade myggor under säsongen 669 4490 38

Bilaga 3 forts. Tabell 4. Visar fångsten i kläckningsfällor som var placerade i bekämpningsområdet Pannkakan under säsongen 2014. Kläckningsfällorna placerades ut vecka 23 till och med vecka 37. Kläckningsfällorna vittjades en gång i veckan. Man noterade vid detta tillfälle både vattendjup och vattentemperatur vid varje fälla. Man noterade också om fällan stod i akvatisk miljö eller terrest miljö. Totalt fångades 3807 stycken myggor i kläckningsfällorna och 10 % av totalfångsten artades till släkte och art. Lokal Släkte Art Antal Bekämpningsområdet Cantans 177 Pannkakan Aedes/ochlerotatus Communis 41 Hexadonatus 4 Aedes/ Punctor 12 Riparius 6 Aedes Rossicus 5 Aedes/ochlerotatus Sticticus 77 Aedes Vexans 72 Aedes/ochlerotatus Obestämd, dåligt ex 31 Totalt antal artade myggor Totalt antal fångade myggor under säsongen 425 3807 39

Bilaga 3 forts.tabell 5. Visar kläckningsfällorna på bekämpningsområdet under 2013. Datum, miljö, vattendjup(cm), temperatur (C ), släkte, övrig information samt antal myggor. Varje fälla vittjades en gång i veckan med början v 23 till v37 2013. BEKÄMPNINGS OMRÅDE UTSÄTTNING KLÄCKNINGSFÄLLOR 10 ST DATUM ANTAL RÖR TERREST MILJÖ AKVATISK MILJÖ VATTEN DJUP (CM) VATTEN TEMP C SLÄKTE ÖVRIG INFORMATION 1 juni 2013 Flack miljö, med rikligt med tuvor, högt gräs, inslag av sälgbuskar/trä d. ANTAL MYGGOR 07-juni 2 x x 3 12,7 Aedes/ 14 juni 1 - x 6,4 11,7 Aedes/ 20 juni X x 3-4 17,4-18,4 Aedes/ 28 juni 2 X X 2,8 13,8 Aedes/ 5 juli 2 X X 1,5 13,3 Aedes/ 12 juli 2 X - - - Aedes/ 19 juli 2 X - - - Aedes/ 26 juli 2 X - - - Aedes/ 2 augusti 2 X - - - Aedes/ 9 augusti 2 X - - - Aedes/ 16 augusti 2 X - - - Aedes/ 23 augusti 2 X - - - Aedes/ 30 augusti 2 X - - - Aedes/ 6 september 13 september 2 X - - - Aedes/ 2 X - - - Aedes/ 7 166 80 10 9 9 10 5 5 2 0 1 2 0 0 40

Bilaga 3 forts. Tabell 6. Visar kläckningsfällorna på egenkontrollsområde under 2013. Datum, livsmiljö, vattendjup (cm), temperatur (C ), släkte, övrig information samt antal myggor. Varje fälla vittjades en gång i veckan med början v 23 till v37. EGENKONTROLLS OMRÅDE UTSÄTTNING KLÄCKNINGSFÄLLOR 10 ST DATUM ANTAL RÖR TERREST MILJÖ AKVATISK MILJÖ VATTEN DJUP (CM) VATTEN TEMP C SLÄKTE ÖVRIG INFORMATION 1 juni 2013 Flack miljö, med rikligt med tuvor, högt gräs, inslag av sälgbuskar/träd ANTAL MYGGOR 07-juni 2 X - - - Aedes/ 14 juni 1 - X 4,8 11,1 Aedes/ 20 juni 2 X X 2,8 16,4 Aedes/ 28 juni 1 - X 2,8 13,6 Aedes/ 5 juli 3 X X 1,5 13,9 Aedes/ 12 juli 2 X - - - Aedes/ 19 juli 3 X - - - Aedes/ 26 juli 2 X - - - Aedes/ 2 augusti 2 X - - - Aedes/ 9 augusti 2 x - - - Aedes/ 16 augusti 2 X - - - Aedes/ 23 augusti 2 X - - - Aedes/ 30 augusti 2 X - - - Aedes/ 6 september 13 september 3 X - - - Aedes/ 2 X - - - Aedes/ 3 36 14 17 11 10 20 4 8 6 0 1 11 0 0 41

Bilaga 4. Kartbilden visar flora inventeringspunkter på Natura 2000-området Pannkakan samt tabellerna visar flora förekomst för respektive inventeringsyta. Tabell 7. Visar flora förekomst på provyta 1 Natura 2000-området Pannkakan. Pannkakan Art Latinskt Täckningsgrad % namn Provyta 1 Grenrör C. canescens 50 Kråklöver Comarum palustre 25 Sjöfräken E.fluviatile 25 Trådstarr C.lasiocarpa 25 Vasstarr C.acutan 100 42

Tabell 8. Visar flora förekomst på provyta 2 Natura 2000-området Pannkakan. Pannkakan Art Latinskt Täckningsgrad % namn Provyta 2 Björk (obestämd) Betulaceae 25 Grenrör C. canescens 100 Hundkex A. sylvestris 25 Kärrslilja P. palustre 25 Kråklöver Comarum palustre 25 Räffelmossa Aulacómnium palústre 25 Sjöfräken E.fluviatile 25 Skogsviol V.riviniana 25 Strandlysing L.vulgari 25 Sälg obestämd S.caprea ssp. Caprea 25 Trådstarr C.lasiocarpa 25 Trådtåg J. filiformis 25 Vitmossa C.acutan 25 Älgört F.ulmaria 25 Tabell 9. Visar flora förekomst på provyta 3 Natura 2000-området Pannkakan. Pannkakan Art Latinskt Täckningsgrad % namn Provyta 3 Grenrör C. canescens 25 Kråklöver Comarum palustre 25 Räffelmossa Aulacómnium palústre 25 Sjöfräken E.fluviatile 25 Strandlysing L.vulgari 25 Sälg obestämd S.caprea ssp. Caprea 25 Trådstarr C.lasiocarpa 25 Vasstarr C.acutan 100 Tabell 10. Visar flora förekomst på provyta 4 Natura 2000-området Pannkakan. Pannkakan Art Latinskt Täckningsgrad % namn Provyta 4 Grenrör C. canescens 100 Hundkex A. sylvestris 25 Kråklöver Comarum palustre 25 Räffelmossa Aulacómnium palústre 25 Strandlysing L.vulgari 25 Sälg obestämd S.caprea ssp. Caprea 50 Trådstarr C.lasiocarpa 25 Trådtåg J. filiformis Vasstarr C.acutan 100 43

Tabell 11. Visar flora förekomst på provyta 5 Natura 2000-området Pannkakan. Pannkakan Art Latinskt namn Täckningsgrad % Provyta 5 Björk Betulaceae 25 Björnmossa Polýtrichum commúne 25 Grenrör C. canescens 100 Kråklöver Comarum palustre 25 Räffelmossa Aulacómnium palústre 25 Strandlysing L.vulgari 25 Sälg obestämd S.caprea ssp. Caprea 25 Trådstarr C.lasiocarpa 25 Trådtåg J. filiformis 25 Vasstarr C.acutan 100 Bilaga 5. Kartbilden visar flora inventeringspunkter på Ådrans älvskogar samt tabellerna visar flora förekomst för respektive inventeringsyta. 44