Sid. Förord 1. Feltyper i UN 3 Principer för registreringen 5 Spanska bokbeståndet på större svenska folkbibliotek 6 Skönlitteratur i spansk Översättning 12 Spansk facklitteratur 13 Jämförelse grekiska - spanska böcker 19 Avslutning 25
Avsikten med detta specialarbete ar att undersöka huruvida de spanskspråkiga invandrarnas litteraturbehov har tillgodosetts i takt med den ökade invandringen under 1970-talet. Som hjälpmedel i våra undersökningar har vi använt oss av Utländska nyförvärv vid större svenska folkbibliotek, 1970-1978:3. Vi har raknat antalet titlar vid de olika biblioteken. Redan på ett tidigt stadium upptäckte vi att UN ar behäftat med en del fel. Det statistiska arbetet med UN blev därför mycket mer omfattande an vi trodde när vi började vårt arbete. Vi beslöt oss dock för att utföra den från början planerade undersökningen. Samtidigt blev det en undersökning av UN. Tabellen Folkmangd efter medborgarskap (samtliga länder) 31 december 1970-1978 (ur Folkmangd 31 dec. 1978 enligt indelningen 1 jan 1979. Del 3 (SOS), Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1979), har bildat utgångspunkt för vår diskussion om relationen utländska medborgare - böcker på deras språk. Det har länge funnits spansksprakig litteratur på svenska folkbibliotek. Från början var denna till största delen avsedd för svenskar, som kanske främst genom semesterresor till Spanien kommit att intressera sig för det spanska språket. Studerade man i slutet på 60-talet den spanska avdelningen på biblioteket fann man ett litet antal böcker, varav merparten utgjordes av anglosachsisk litteratur i spansk Översättning. Den originallitteratur som fan.ns harr.örde från den iberiska halvön. Senare höjdes kvalitén på beståndet i långsam takt allteftersom invandringen från Spanien ökade. Först när vi i mitten av 1970- talet fick en ökad indvandring från Latinamerika, började biblioteken köpa litteratur därifrån. Mängden inköpta böcker ökade också radikalt. Vi har agnat skönlitteraturen den största uppmärksamheten och gjort en kvantitativ undersökning av beståndet på de redovisade biblioteken.
Beträffande kvalitén fann vi att biblioteken tycks ha samma normer som för litteratur köpt för svensktalande, även om man val inte alla gånger rapporterar in den sämre litteraturen. Vi har aven undersekt andelen Översättningar. 1974 började UN förteckna facklitteratur efter språk. Från 1974 t.0.m. 1978:3 har vi raknat antalet fackböcker och noterat inom vilka ämnesområden man skaffat litteratur. Även om mängden facklitteratur inte ar tillräcklig, fortsätter den att öka och alltfler ämnen representeras. Situationen för de spansktalande invandrarna var alltså bättre än vi trott. Vi beslöt oss för att jämföra det spanska och det grekiska beståndet. Avslutningsvis redovisar vi denna undersökning.
FELTYPER I UN Stavfel ex. Grionella, JOS& aria skall vara: Gironella, Jos6 g aria (1 972) Nozano, JOS& Jiménez skall vara: Jiménez Lozano, Jos6 Felaktiga namnformer ex. Ballester, Gonzalo Torrente skall vara: Torrente Ballester, Gonzalo (1973) Llosa, Mario Vargas skall vara: Vargas Llosa, Mario (1 974) Vigil, ~ os6 Luis v art in skall vara: arti in Vigil, ~ osé Luis (1974) Lozano, JOS& Jirnénez skall vara: ~iménez Lozano, ~ osé (1975) Dessa två feltyper kan leda till att exemplar inte registreras nar titeln köps på nytt. Exempel: 1974 registrerades Mario Vargas Llosa: pantaledn y las visitadoras felaktigt på Llosa, Mario Vargas. Detta ledde till att bibliotekssigeln bortföll i senare årgångar av UN. Barnböcker blir vuxenböcker ex. Lindgren, Astrid: Pippa lo soluciona todo (1978:3) ~ergé: Tintin en el Congo (1978:l) Olika stavning leder till att författaren förtecknas flera gånger ex. Sender, Ramon J. Sender, ~am6n J. Spender, Ramon J. (1973) Författarnamn faller bort, så att verken hamnar under fel författare ex. under Gubb, James har böcker av ~ergé förtecknats (1978:3) Samma författare under olika namnformer ex. Garrido ~artinez, Luis (1971). Garrido (~artinez), Luis (1 973) Garrido, ~artinez Luis (1975)
Sagarra, JosepA..@e - - (1975) Sagarra i Castellarnau, Josep Maria (1975) Felaktig placering av författare ex. Lope de Vega hittas mellan Fraile, Medardo och Fuentes, Carlo (1 975) Samma sigler flera år. Det ar mycket vanligt att exakt samma sigler upprepas flera år. Man frågar sig vad detta beror på ex. Carrizo, Guillermo A. R.: Crónica sin héroes A2 K O Y2 (1977, 1978:2) Sigler faller bort ex. sanju&, JOS& s aria: El ruido del sol B 2 C D H M T U W Y 2 (1975) G (1976) Larra, Mariano JOS^ de: El pobrecito hablador sigler saknas (1 975) Boktitlar saknas ex. Asenjo Sedano, JOS&: Los guerreros. A Z F M T X -- F T X (1 972) Badell, Gabriel G.: Las cartas cayeron boca abajo. Hk.01 B2 D N W -- Barcelona, 1973. - 318 s. Hk.01 B 2 D M N R T W (1 975) Inkonsekvent registrering ex. ~ortázar, Julio - Ultimo round. Hk.01 1. O - La vuelta al dia en ochenta mundos. HK.01 (1977) Cortázar, Julio. Ultimo round. Hk.01 - La vuelta al dia en ochenta mundos. Hk.01 1. O Ac 2. O Ac (1978:l)
PRINCIPER FOR REGISTRERINGEN. I förordet till Utländska nyförvärv redogörs kortfattat för de principer som följts vid registreringen. T. o. m. 1974 angavs "/.../ för skönlitterära antologier ges i princip uppgift om del, upplaga, förlagsort, tryckår /.../. För skönlitterära verk ges endast uppgift om författare och titel. För all litteratur har, då så varit möjligt, originalets titel angivits". Registreringen har dock inte gått till sa i praktiken. ex. Garcia ~árquez, Gabriel: La mala hora. Novena ed. Buenos Aires cop. 1972. 203 s. Hkq.01 arc cia ~árquez, Gabriel: La mala.hora. Barcelona 1971. 185 s. Hkq.01 (båda ex. 1974) 1975 ändrades förordet. Ovanstående passus ströks. I stället skriver man: "Från och med föreliggande årsvolym tillämpas, med vissa inskränkningar, 'Katalogregler för svenska bibliotek!, 4 fullständigt omarbetade uppl., Lund 1976". Detta innebär dock inte att man blivit mer konsekvent. Ex. Miller, Henry: ~r6pico de Capricornio. - Buenos Aires, 1972. - 0rig:s titel: Tropic of Capricorn. Hkee.01 B2 M (1 975) Miller, Henry: ~r6pico de Capricornio. - 6. ed. - Buenos Aires, 1969. - 321 s. - Tropic of Capricorn. - 0rig:s titel: Tropic of Capricorn. Hkee.01 G (1 976) Faran med att inte ha fasta regler för registreringen är att en del exemplar inte kumuleras, vilket ovanstående ar exempel på. Kumulerins Fr.0.m. 1974 började man ta med "också annat biblioteks innehav av ifragavarande litteratur". 1974 togs förvärvad litteratur fr.o.m. 1971 med, 1975 fr.o.m. 1972. 1976 slutar man ange från vilket år kumuleringen sker. Det ar alltså omöjligt att veta vilka principer - som därefter följs. En mängd exemplar av olika böcker har "försvunnit", ex. Sender, ~am6n J.: La luna de los perros. F M2 W Y2 (1 970) Sender, ~am6n J.: La luna de los perros. L (1976)
- 6 - SPANSKA BOKBESTANDET PA STORRE SVENSKA FOLKBIBLIOTEK l I Antalet nyinköpta skönlitterära titlar per bibliotek har raknats ar för år. Resultatet har sammanställts i tabell 1. För att undvika att en titel raknas flera gånger har vi bortsett från kumuleringen. Ex. Montaner, Carlos Alberto: Perromundo. - Barcelona, 1972. Hk.01 E (1975) Montaner, Carlos Alberto: Perromundo. - Bercelona, 1972. E:s exemplar har allts: endast raknats då den köptes första gången. Digram 1 visar den procentuella fördelningen av medborgare från spansktalande länder bosatta i Sverige, mellan aren 1970 och 1978. I diagrammet ar aven de i tabell 1 redovisade siffrorna sammanräknade årsvis för samtliga bibliotek. Därefter har den procentuella andelen för varje år raknats ut.
Tabell 1 Bibliotek vuxna/ 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978: Medborgare från barn 1-3 spansktalande land A2 V 49 46 68 31 29 67 105 141 297 Stockholm B 5 30 3 O 1 19 26 79 116 2.555 B V 3 2 17 20 3 4 9 35 13 Lidingö B O O 1 5 1 O O O 1 79 B2 V 34 43 19 13 14 21 18 12 20 Solna B O O O 2 O O O O 20 24 1 B3 V - - - - södertälje B w - 1 O 2 1 20 27 20 15 70 199 - - w C Uppsala D Eskilstuna E Linköping E2 Norrköping F Jönköping G Vax j ö H Kalmar
00 mm mm mw m~ mm mm F- NN W N -In C O N F -F wm mo ou' NN de ou' F- d' d F M d 00 MO F0-0 om OLD a0 u' F- N F - C O N 00 00 mo N N
r= om Li aj '+l5 C ar m L i d m m mu QIO a0 O 0 mo C-O F0?O WC- mo
Diagram 1' medborgare från spansktalande länder - - - - inköp av spanska böcker
Kommentar Antalet medborgare från spansktalande länder har ökat jämnt under den redovisade perioden. Bokinköpen har ökat mer oregelbundet. Först omkring 1976 ägde en markant ökning rum. Då hade invandringen från Latinamerika pågått några år. Man kan aven konstatera att i vissa kornmun2r finns det många spansktalande medborgare på ganska få böcker.
Ar Antal Över- Därav svenska Samtliga översättning satta titlar i 'O 1970 vuxna 14 barn 10-1971 vuxna 14 O 171 8 barn 28 '10 56 50 1972 vuxna 36 barn 26 1973 vuxna 16 barn 10 1974 vuxna 21 barn 17 1975 vuxna 43 barn 39 1976 vuxna 73 barn 74 1977 vuxna 102 barn 80 1978 vuxna 242 barn 304 Barnlitteraturen har en anmärkningsvärt hög szffra översättningar. Detta hindrar barnen att lära känna förhållandena i ursprungs- länderna.
SPANSK FACKLITTERATUR 1974 1975 1976 1977 1978:l-3 - -- A Bok- och biblioteksväsen 1 1 Aa Bibliografi 2 1 1 2 3 Ba Allmänna encyklopedier 1 4 1 1 4 Bb Allmänna samlingsverk 2 3 Bd Allmänna tidskrifter och 1 allmänna serier Bk Bs C Cjz Ck Cm D Dbz Dd Dg Do E Eaz Eh F Fe Ff Fk Fm Allmänna sällskap och föreningar Masskommunikationer: Allmänt Religion Kyrkohistoria: särskilda personer Kristna samfund Religionshistoria Filosofi och psykologi Särskilda filosofer Kunskapsteori Etik Psykologi Uppfostran och undervisning: allmänt Särskilda pedagoger Uppfostran i hemmet Språkvetenskap Engelska Tyska Spanska Slaviska och baltiska språk Grekiska och latin
Finsk-ugriska och altaiska språk Amerikanska språk Litteraturhistoria Spansk litteraturhistoria Särskilda författare Konst, musik, teater och film Ia Ib Ibz 1 j Ijz Ik Ikz Konst: allmänt Konsthistoria: allmän Särskilda konstnärer Arkitektur Målarkonst Konsthantverk Konstsamlingar och -utställningar Musik Särskilda tonkonstnärer Teater Särskilda sceniska konstnärer Film Arkeologi Historia Tiden 'efter 1914 Europas historia: allmänt Nordens historia: allmänt Kj Kk K1 Mellaneuropas historia Frankrikes historia Spaniens historia Portugals historia
Östeuropas historia Asiens historia Afrikas historia Amerikas historia Biografi med genealogi Särskilda personer Etnografi och folklivsforskning Geografi Sverige Norden (utom Sverige) Mellaneuropa Frankrike Spanien Östeuropa Asien Afrika Amerika Australien och Oceanien Samhälls- och rättsvetenskap Sociologi: allmän Internationella förhållanden Statskunskap och politik Rättsvetenskap Sociala frågor och socialpolitik Demografi (befolkningsvetenskap,) Framtidsforskning (futurologi) Maskinteknik
Elektroteknik och elektrisk industri Pappersmassa och papper Kemisk teknik och industri Fotograf i Transportmedel och kommunikationer Datamaskiner och databehandling Ekonomi och naringsvasen Nationalekonomi och finansvasen Företagsekonomi Hem och hushåll Lantbruk Trädgårdsskötsel Jakt och fiske Handel Idrott, lek och spel Idrott och sport Spel och tidsfördriv Matematik Astronomi Geofysik Fysik och kemi Geologi och paleontologi Biologi Botanik Zoologi Medicin Musikalier Jazz- och dansmusik. Lätt underhållningsmusik
Hk Skönlitteratur Barnlitteratur Fack UH Skön
JÄMFÖRELSE GREKISKA-SPANSKA BOCKER Efter att ha konstaterat att inköpen av spanskspråkiga böcker Ökat i tämligen hög grad, beslöt vi oss för att jämföra med ett annat invandrarspråk. Vi valde grekiska, eftersom grekerna utgör en språkmassigt homogen grupp. Tillvägagångssatt Summan grekiska medborgare och medborgare från spansktalande länder har satts till 100 %, På samma satt har vi förfarit med de olika kategorierna böcker. Titlarna i UN har raknats 1974-1978:3.
Diagram 2:1 Utländska medborgare Fackböcker \ Grekiska m. Grekiska f. Skönlitteratur Barnlitteratur Grekisk b. 64 %
Diagram 2:2 Utländska medborgare Fackböcker Skönlitteratur Barnlitteratur
pja ram 2;3 9- Utländska medborgare Fackböcker Grekiska m. Skönlitteratur Barnlitteratur
Diagram 2:4 I Utländska medborgare Fackböcker Skönlitteratur Barnlitteratur
Diagram 2:5 1978 Utländska medborgare Fackböcker 1 Skönlitteratur Barnlitteratur l Spansk b. 64 %
Diagram 2:l-5 visar att 1974 utgjorde grekiska medborgare 73 % av den totala populationen (grekiska och spansktalande medborgare), medan grekisk fack- och skönlitteratur bara ar 47 % resp. 61 % av de totala bestånden. Dessa siffror utvecklas under perioden i en för grekilskan ogynnsam riktning. Jamförelslen utföll till grekiskans nackdel. Inköpen av barnlitteratur är dock relativt tillfredställande. Merparten av de latinamerikanska invandrarna är välutbildade och i stånd att stalla krav på biblioteket. Kanske kan detta förklara skillnaden mellan språken. Diagrammen kan vara lite missvisande, eftersom man köpt grekiska böcker udder längre tid. Basbeståndet av grekiska böcker har inte undersökts.
De svenska folkbiblioteken har alltså ökat sitt spanska bokbestånd de sista åren. Inköpet av fackböcker släpar dock efter. För svenskar och svensktalande inköps fler fackböcker an skönlitterära verk, för invandrare ar situationen omvänd. Dessutom ar behovet mycket stort av fackböcker för de latinamerikanska flyktingarna och aven för andra grupper. De stora invandrargrupperna som t.ex. greker bör kunna få sitt litteraturbehov battre tillgodosett. Kontakten med den ursprungliga kulturen ar viktig för människor bosatta utomlands. Det ar också angeläget att göra fler undersökningar om hur andra språkgruppers bokbestånd ar representerade på de större svenska folkbiblioteken. En detaljerad undersökning har av Miklos Gulyas utförts på biblioteken i Stockholms larf. Han har gjort en jämförelse med Kulturrådets normer, och funnit att dessa uppfylls daligt. Vi fann visserligen att det spanska bokbeståndet var battre an vi trott, men detta innebar på intet satt att vi anser situationen tillfredsstallande. *Gulyast Miklos: Invandrarna och biblioteken i Stockholms lan. - Lidingö, 1978. - 59 s. Gulyas, Miklos: Invandrarna och biblioteken i Stockholms län : Katalogdel. - Lidingö, 1978. - 184 s.
BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012