LJUNGBYÅN 2017 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

LJUNGBYÅN 2017 Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska, mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar och trendanalyser Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Uppdragsgivare: Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån Utförare: Kontaktperson: Per Ahlgren Tel: 0481-453 50 E-post: per.ahlgren@nybro.se SYNLAB Projektledare/ Håkan Olofsson Rapportansvarig: Tel. 073-633 83 69 Karins gränd 13 302 70 Halmstad E-post: hakan.olofssond@synlab.com Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto: Lillemor Sjögren Tryckt: 2018-03-22 SYNLAB: David Alvunger, Björn Thiberg och Magnus Bergström. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB: Ylva Meissner, Martin Liungman och Karin ohansson. Ljungbyån vid Källstorp, provpunkt 11 (Foto: David Alvunger)

LJUNGBYÅN 2017 Bakgrund och Metodik BAKGRUND och METODIK Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån genomför regelbundna undersökningar av sjöar och vattendrag inom Ljungbyåns avrinningsområde. SYNLAB (f.d. ALcontrol AB) har under många år haft kommitténs uppdrag att genomföra recipientkontrollen i Ljungbyån. Föreliggande rapport är en kortfattad sammanställning av resultaten från provtagningarna år 2017. Trender för perioden 1988-2015 redovisades i årsrapporten för år 2015. Trender för perioden 1988-2018 kommer att redovisas i rapporten efter undersökningarna år 2018. Den allmänna målsättningen med recipientkontrollen är: att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet, att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Intressenter i den samordnade recipientkontrollen i Ljungbyån år 2017 var: Nybro kommun, Samhällsbyggnad Nybro Elnät AB Kalmar kommun, Samhällsbyggnadsnämnden Kalmar kommun, Kommunledningskontoret Kalmar Vatten AB Orrefors Kosta Boda AB Målerås Glasbruk AB Södra Timber AB Bergs Timber Orrefors AB Lantbrukets intresseorganisation Holmsbergs gård Undersökningarna år 2017 utfördes i enlighet med Recipientkontrollprogram inom Ljungbyåns avrinningsområde som fastställdes av Länsstyrelsen i Kalmar län den 4:e september 2014. I kontrollprogrammet ingick totalt 18 provtagningslokaler (Karta 1 och Tabell 1). Inom ramen för den nationella miljöövervakningen, Flodmynningsprogrammet, togs dessutom prover månatligen för analys av vattenkemi vid en station i Ljungbyholm som representerar åmynningen. Denna lokal administreras helt av SLU. Beträffande de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna svarade SYNLAB (f.d. ALcontrol) för all provtagning. Provtagningen utfördes enligt SS-EN ISO 5667-6:2016 och SS 028194, utg. 1 och i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning samt av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Analys av fysikaliska och kemiska variabler samt metaller i vatten har i huvudsak utförts vid SYNLAB. Analys av antimon har vid halter lägre än 0,1 µg/l utförts vid ALS Scandinavia AB. Fraktionerat aluminium har analyserats vid LabNett Skien som är en del av SYNLAB. Samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 3. Bottenfaunan i rinnande vatten har provtagits av Medins Havs och Vattenkonsulter AB enligt SS- EN ISO 10870:2012. Bottenfauna i Orranäsasjön har provtagits av SYNLAB enligt SS 028190. Bottenfaunan har analyserats och utvärderats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Påväxtalger har provtagits av SYNLAB enligt SS-EN 13946 (SIS 2014a). Påväxten har analyserats och utvärderats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning. Samtliga provtagnings- och analysmoment har utförts vid ackrediterade laboratorier. Samtliga analysresultat från de biologiska undersökningarna redovisas i Bilagorna 5 och 6. Vid de provtagningslokaler där transporten av olika ämnen beräknats, har vattenföringen bestämts med hjälp av S-HYPE-modellen (www.vattenweb.smhi.se, nerladdat den 23:e januari 2018). Delavrinningsområden för beräkning av vattenföring och arealer för beräkning av arealspecifik förlust har hämtats från Vattenkartan (www.vattenkartan.se) se Bilaga 1. 1

LJUNGBYÅN 2017 Bakgrund och Metodik Karta 1. Ljungbyåns avrinningsområde med aktuella provtagningslokaler år 2017. Underlagskarta Lantmäteriet. Tabell 1. Provtagningslokaler och undersökningsprogram år 2017 inom ramen för recipientkontrollen i Ljungbyån. FK = fysikalisk och kemisk vattenundersökning (6 eller 12 prov/år), MV = metaller i vatten (6 eller 12 prov/år), SED = metaller i sediment (1 prov/5:e år 2018), PÅ = påväxt (1 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/år eller 1 prov/3:e år 2016) och KL = klorofyll a (1 gång/år) Nr Namn RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM Undersökningstyper X Y X Y 1a Långegöls utflöde 630797 148414 6306177 533193 FK6 MV6 1b Yttratorp 630772 148753 6305968 536585 MV6 1c Långegöl 630851 148423 6306722 533279 SED1/5 1d Hetelåga göl 630838 149006 6306660 539108 SED1/5 2 G:a vägen i Gullaskruv 630523 149189 6303530 540975 FK6 BF1/3 3 Hälleberga kvarn 630441 149247 6302719 541560 FK6 SED1/5 4y Orranäsasjön yta 630236 149415 6300691 543267 FK6 KL1 4b Orranäsasjön botten 630236 149415 6300691 543267 FK6 SED1/5 BF1 6 Riveberg 630211 149729 6300478 546408 FK6 MV6 SED1/5 BF1 8 Smedsfors kvarn 630082 149982 6299219 548953 SED1/5 BF1/3 9 Markustorps kvarn 629793 150728 6296414 556444 FK6 SED1/5 BF1/3 11 Källstorp 628546 152050 6284105 569805 FK12 MV12 BF1 12b Kölby kvarndamm 627890 152385 6277591 573230 SED1/5 13 Stora Binga 627888 152532 6277588 574700 BF1 52 Skabro kvarndamm 628740 150993 6285924 559216 SED1/5 53 Vägbro Skabro 628734 151005 6285870 559334 FK6 PÅ1 BF1/3 54 Vägbro S:t Sigfrid 628545 151227 6284006 561581 FK6 PÅ1 BF1/3 55 Gisslabo damm 628600 151526 6284587 564560 SED1/5 56 Kvarnfors 628472 151971 6283355 569021 FK12 MV12 BF1 2

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Föroreningsbelastande verksamheter Ljungbyåns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar samt i den nedre delen även av jordbruksverksamhet. Utöver detta sker en påverkan på Ljungbyån även från bl.a. enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. I Bilaga 1 redovisas andel markslag för avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt enligt SMHI:s Vattenwebb (https://vattenwebb.smhi.se). I Bilaga 2 redovisas utsläppsmängder från punktkällor. Geologi Berggrunden inom Ljungbyåns avrinningsområde består till största delen av Smålands- Värmlandsgraniter och vulkaniska bergarter med låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ned i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Närmare Ljungbyåns utflöde i Östersjön består berggrunden av sandsten, som är mer vittringsbenägen. Jordarterna i området domineras av morän i de övre regionerna medan de i mynningsregionen består av sand och grovmo. Lufttemperatur och nederbörd I Målilla var årsmedeltemperaturen 7,7 C, vilket var 0,7 grader varmare än normal temperatur 1988-2016. Juli blev något svalare än normalt. Januari, april, maj, juni, augusti, september och november blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (februari, mars, oktober och december) blev varmare/mildare än normalt. I Målilla föll 472 mm nederbörd under året, vilket var ca 18 % mindre än normal nederbörd 1988-2016. De mest nederbördsrika månaderna blev juni, augusti och september 63-91 mm/månad. Särskilt i januari, februari, maj och juli föll mycket mindre nederbörd än normalt. Vattenföring Vattenföringen i Ljungbyån vid Källstorp (lokal 11, enligt SMHI:s mätstation nr 1962, 6285510/1520430) år 2017 redovisas i Figur 1 tillsammans med normal vattenföring 1988-2016. Medelvattenföringen vid Källstorp år 2017 blev ca 1,7 m 3 /s, vilket var ca 14 % lägre än långtidsmedelvärdet för åren 1988-2016. De kraftigaste vattenföringstopparna under året registrerades i månadsskiftet oktober/november och i december. Under en lång period, från slutet av maj till mitten av september, var vattenföringen mycket låg. Den lägsta vattenföringen inträffade i mitten av augusti. Vattenföring vid aktuella provtagningstillfällen i Ljungbyån redovisas i Figur 1. 30 25 20 15 10 5 Vattenföring (m 3 /s) 2017 1988-2016 medel 1988-2016 min 1988-2016 max Provtagning vatten 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Dygnsmedelvattenföring år 2017 i relation till normal vattenföring för åren 1988-2016 vid Källstorp. Vattenföring vid aktuella provtagningstillfällen i Ljungbyån redovisas. 3

LJUNGBYÅN 2017 Resultat RESULTAT Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nedan presenteras analysresultat för Ljungbyåns provplatser år 2017. Tillståndsbedömningarna har gjorts utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) och bedömningsgrunderna i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). I Tabell 2 finns bakgrundsdata till bedömningarna. Samtliga rådata redovisas i Bilaga 3. Försurningssituationen Motståndskraften mot försurning var god eller mycket god (Klass 1 och 2) vid samtliga lokaler år 2017, undantaget Ljungbyån vid Gullaskruv där motståndskraften var precis under gränsen till svag (bedömt utifrån medianvärden för alkalinitet). Bedömt utifrån medianvärden för ph år 2017 var vattnet mestadels nära neutralt (klass 1), undantaget Gullaskruv och Hälleberga där vattnet var svagt surt (klass 2), nära gränsen till måttligt surt (klass 3). Lägst ph-värde noterades vid Långegöls utflöde i februari (ph 5,8) samt vid Gullaskruv, Hälleberga och Vägbro Skabro i december (ph 6,0, Figur 2). Vid Långegöls utflöde var det årslägsta phvärdet därmed lägre än 6,0 (Figur 2), då risken för biologiska effekter ökar. 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 1a Långegöls utflöde ph 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg Figur 2. Årslägsta (årsmin) ph-värden i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde av årslägsta värde samt högsta respektive lägsta årslägsta värde under den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Tabell 2. Underlag för bedömning av fysikaliska och kemiska parametrar i Ljungbyån år 2017. Färgerna motsvarar Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (Rapport 4913). Värdena motsvarar årsmedelvärden förutom för phvärde och alkalinitet som visar årsmedianvärden och syrehalt som visar årsminvärden 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm Provtagningslokal Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) 1a Långegöls utflöde 9,4 315 7,2 9,2 0,18 1,0 7,0 0,23 2 G:a vägen i Gullaskruv 8,9 327 9,0 9,1 0,16 1,0 6,6 0,10 3 Hälleberga kvarn 12 347 8,2 9,0 0,16 1,2 6,6 0,11 4y Orranäsasjön yta 12 368 8,8 9,3 0,14 1,3 7,0 0,12 5,0 2,0 4b Orranäsasjön botten 14 358 6,9 9,1-2,8 7,0 0,13 - - 6 Riveberg 15 457 8,4 12 0,21 1,3 6,8 0,10 9 Markustorps kvarn 15 558 8,8 12 0,18 1,2 6,8 0,14 11 Källstorp 17 820 7,4 13 0,19 1,3 6,9 0,16 53 Vägbro Skabro 28 975 6,7 21 0,34 7,1 6,9 0,31 54 Vägbro S.t Sigfrid 29 2300 7,0 19 0,32 2,2 7,1 0,49 56 Kvarnfors 22 1517 8,2 18 0,29 1,6 7,4 0,44 SLU Ljungbyholm 22 1739-18 0,25 1,5 6,7 0,27 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Totalt organiskt kol (mg/l) Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) Turbiditet (FNU) ph-värde, årsmedian Alkalinitet, årsmedian (mekv/l) Klorofyll, augusti (µg/l) Siktdjup (m) 4

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Vattenfärg och grumlighet I S:t Sigfridsån samt i Ljungbyån vid Riveberg och Ljungbyholm bedömdes vattnet vara starkt färgat (klass 5, >0,20 abs/5cm, Figur 3). Vattenfärgen orsakas framför allt av humus, men vid grundvattenutflöden kan även järn- och manganhalter ha betydelse. Vattnet bedömdes också vara starkt grumligt (klass 5) i S:t Sigfridsån vid Skabro. Vid denna provpunkt var vattnet särskilt starkt grumligt i augusti, sannolikt p.g.a. järnutfällningar i samband med låg vattenföring och därmed stor andel grundvatten. I Orranäsasjön uppmättes ingen onormal grumling som skulle kunna tyda på betydande algblomning. Organiskt material och syreförhållanden Syretillgången i ett vatten har stor betydelse för de vattenlevande organismerna. Halterna varierar främst beroende på temperatur, produktionsförhållanden och organisk belastning inklusive naturligt humus. Halterna av organiskt material (mätt som TOC) var måttligt höga (klass 3) i Ljungbyåns övre delar, höga (klass 4) i Ljungbyån vid Källstorp men mycket höga (klass 5) i Ljungbyån vid Ljungbyholm och i S:t Sigfridsån (Figur 4). Vid årets undersökningar var halterna av organiskt material i Ljungbyåns övre och mellersta delar förhållandevis låga jämfört med normala halter för respektive provpunkt. Detta överensstämmer med uppmätt vattenfärg. Den låga vattenföringen, under en stor del av året, gav ett förhållandevis litet läckage av humusämnen. Vid huvuddelen av de undersökta lokalerna var vattnet syrerikt (klass 1) vid samtliga provtagningstillfällen under året. Undantaget var S:t Sigfridsån vid Skabro där syretillståndet var måttligt syrerikt (klass 2). Resultaten tyder generellt på god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Vattenföringen år 2017 var onormalt låg, vilket gjorde att syresättningen av vattnet blev begränsad och grundvattenpåverkan blev mer påtaglig. Lägsta syrehalten uppmättes i S:t Sigfridsån vid Skabro i samband med att vattnet var mycket grumligt p.g.a. järnutfällningar, vilket tyder på inverkan från grundvatten. I Orranäsasjöns bottenvatten noterades också måttligt syrerikt tillstånd vid provtagningen i juli. Vid övriga provtagningstillfällen (maj, juni, augusti, september och oktober) var vattnet syrerikt genom hela djupprofilen. 0,6 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) 35 TOC (mg/l) 0,5 30 0,4 0,3 0,2 25 20 15 10 0,1 5 0,0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm 0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm Figur 3. Årsmedelvärden för absorbans 420 nm filtrerat i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den heldragna linjen markerar gränsen mellan betydligt färgat och starkt färgat vatten. Figur 4. Årsmedelvärden av organiskt kol (TOC) i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den heldragna linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. 5

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Fosfortillstånd I samtliga provpunkter i Ljungbyåns huvudfåra var fosforhalterna låga (klass 1) eller måttligt höga (klass 2) vid årets mätningar (Figur 5). Fosforhalterna ökade generellt nedströms i systemet och i den nedre delen vid Ljungbyholm, där bl.a. andelen jordbruksmark ökar, var fosforhalterna som högst. I S:t Sigfridsån var fosforhalten höga (klass 3) såväl uppströms som nedströms reningsverket i Nybro (Överstatorp). Längre nedströms i S:t Sigfridsån var halterna måttligt höga. Halterna var överlag i nivå med normala halter för respektive provpunkt. Uppströms Nybro reningsverk var halten avvikande hög vid provtagningen i juli p.g.a. ovanligt grumligt vatten. Med undantag från detta tillfälle ökade fosforhalterna med ca 6 µg/l nedströms reningsverket jämfört med uppströms. Reningsverket belastade S:t Sigfridsån med ca 170 kg fosfor under år 2017. Utifrån inrapporterad utsläppsmängd samt vattenföring i S:t Sigfridsån bedömdes utsläppen från reningsverket höja fosforhalten i recipienten med i genomsnitt 5 µg/l, vilket överensstämmer mycket väl med utförda provtagningar. Totalt för Ljungbyåns avrinningsområde var den arealspecifika förlusten av fosfor 0,037 kg/ha, år (d.v.s. mycket låg, klass 1). För S:t Sigfridsån var förlusterna något högre (0,040 kg/ha, år) och inom ramen för bedömningen låga förluster (klass 2). Näringsstatus De fysikalisk-kemiska parametrarna visar effekter av olika typer av påverkan. Totalfosfor, klorofyll och siktdjup visar i första hand effekter av näringspåverkan. Dessutom kan siktdjup visa effekter av påverkan från vattenfärg, grumling och organiskt material. Utifrån erhållna analysresultat vid mätningarna under åren 2015-2017 redovisas näringsstatusen med avseende på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer vid aktuella provtagningslokaler i Tabell 3. Vid beräkning av referensvärden för fosfor har ingen hänsyn tagits till andel jordbruksmark. Kvävetillstånd Tabell 3. Näringsstatus med avseende på fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer åren 2015-2017 bedömt utifrån bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 1a Långegöls utflöde Hög 2 G:a vägen i Gullaskruv Hög 3 Hälleberga kvarn Hög 4y Orranäsasjön yta Hög God Hög 4b Orranäsasjön botten Hög - - 6 Riveberg Hög 9 Markustorps kvarn Hög 11 Källstorp Hög 53 Vägbro Skabro God 54 Vägbro S.t Sigfrid Hög 56 Kvarnfors Hög SLU Ljungbyholm Hög Vid årets undersökningar ökade kvävehalterna successivt från låga/måttligt höga halter (klass 1/2) vid Långegöls utlopp till höga halter (klass 3) vid Källstorp (Figur 6). I den nedre, mer jordbruksdominerade delen av ån, ökade halterna ytterligare till mycket höga halter (klass 4). Ökningen av kväve i nedre delen av Ljungbyån bestod framför allt av tillförsel av nitrat- + nitritkväve. I S:t Sigfridsån ökade kvävehalterna från ca 980 µg/l till ca 2300 µg/l (d.v.s. med ca 1300 µg/l) nedströms Nybro avloppsreningsverk (Överstatorp). Ökningen bestod framför allt av tillförsel av nitratkväve. Reningsverket bidrog med ca 16 ton kväve år 2017. Utifrån inrapporterad utsläppsmängd samt vattenföring i S:t Sigfridsån bedömdes utsläppen från reningsverket höja kvävehalten i recipienten med i genomsnitt ca 400 µg/l vid medelvattenföring och ca 2200 µg/l vid låg vattenföring. Utförda provtagningar visade haltökningar i samma storleksordning, undantaget provtagningen i augusti då skillnaden mellan provpunkterna var närmare 4700 µg/l. Totalt för Ljungbyåns avrinningsområde var den arealspecifika förlusten av kväve 3,0 kg/ha,år (d.v.s. måttligt hög, klass 3). För S:t Sigfridsån var förlusterna något lägre (2,7 kg/ha, år) men inom ramen för bedömningen måttligt höga förluster. 6

LJUNGBYÅN 2017 Resultat 35 30 Totalfosfor (µg/l) 3000 2500 Totalkväve (µg/l) 25 20 15 10 2000 1500 1000 5 500 0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm 0 1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm Nybro Nybro Figur 5. Årsmedelvärden av totalfosforhalter i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med normala värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen bedöms halterna vara höga. Pilarna markerar var i vattensystemet utsläpp från avloppsreningsverken sker. Figur 6. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med normala värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde under den närmast föregående sexårsperioden). Den vita stapeldelen motsvarar nitrit- +nitratkvävehalter (i Orranäsasjön mäts inte nitrit- +nitratkväve). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Den heldragna linjen markerar gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Halter över 1250 µg/l bedöms vara mycket höga. Pilarna markerar var i vattensystemet utsläpp från avloppsreningsverket sker. Ämnestransporter till havet Totalt transporterades ca 2,8 ton fosfor, ca 230 ton kväve (varav ca 130 ton nitrat+nitritkväve) och ca 2700 ton organiskt kol via Ljungbyån ut till havet år 2017 (Bilaga 4 och Tabell 4). De största transporterna av närsalter, organiskt material och metaller beräknades ske i december. Transporten till havet beräknades med utgångspunkt från SLU:s analysdata vid Ljungbyholm och vattenföringsdata vid mynningen i havet (627880/152418). Transporten av fosfor år 2017 var omkring 14 % mindre än långtidsmedelvärdet för perioden 1999-2016 (ca 3,3 ton/år). Transporterna av kväve och organiskt kol år 2017 var ca 11-15 % större än långtidsmedelvärdena under samma period (ca 200 respektive 2400 ton/år). Sedan år 1999 har fosfortransporten till havet signifikant minskat med ca 40 %. Kvävetransporten har inte minskat signifikant under samma period, men tendensen är att kvävetransporten minskat. Transporten av organiskt kol har inte heller förändrats signifikant, men tendensen är att transporten av organiskt kol har ökat sedan år 1999. Tabell 4. Medelvattenföring (Q) samt beräknad transport av organiskt kol (TOC), närsalter och metaller år 2017 Provtagningslokal Medel Q TOC P N NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb (m 3 /s) (ton/år) (kg/år) 6. Riveberg 0,84 362 0,38 13 1,4 6,3 9,2 22 15 7,5 12 135 0,92 1,9 11. Källstorp 1,7 910 0,90 51 15 21 21 27 66 24 42 403 2,2 6,6 56. Kvarnfors 1,5 1101 1,2 77 31 26 23 18 82 32 57 445 2,4 8,0 SLU Ljungbyholm 3,8 2707 2,8 226 129 60 50 53 183 69 114 1012 5,2 Vattenföring för beräkning av transport motsvarar vattenföring i provtagningslokalens tillhörande delavrinningsområde enligt Bilaga 1. Transporten beräknad för provpunkt SLU Ljungbyholm motsvarar därmed transporten till havet. 7

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Metaller i vatten Metaller i vatten (Al, Fe, Mn, As, Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb) undersöktes vid sex lokaler inom Ljungbyåns avrinningsområde (Bilaga 3 och Tabell 5). Halterna var generellt mycket låga (klass 1) eller låga (klass 2) vid årets undersökningar. Måttligt höga halter (klass 3) av bly uppmättes vid Yttratorp. De högsta halterna av zink, arsenik, kadmium, bly, järn, mangan och labilt aluminium uppmättes vid Yttratorp, medan halterna av koppar, krom, nickel, aluminium och antimon var högst i S:t Sigfridsån vid Kvarnfors. Störst avvikelse jämfört med naturliga bakgrundshalter noterades för bly och kadmium vid Yttratorp. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder från Överstatorps reningsverk samt vattenföring i S:t Sigfridsån syntes en viss påverkan med avseende på koppar, krom, nickel, aluminium, zink och arsenik i recipienten som överensstämmer med utförda provtagningar. Miljökvalitetsnormerna för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4 (gäller koppar, zink, krom, arsenik, kadmium, bly och nickel) överskreds för arsenik vid Yttratorp. Årsmedelhalten för arsenik vid Yttratorp 0,99 µg/l skall jämföras med miljökvalitetsnormen 0,9 µg/l. För arsenik har då hänsyn tagits till antagna naturliga bakgrundshalter (0,4 µg/l). För koppar, zink, nickel och bly har den biotillgängliga halten beräknats och bedömts (biomet.net). Miljökvalitetsnormerna gäller för prov som filtrerats före analys. Metallanalyser inom ramen för aktuella undersökningar utförs på icke filtrerade prover, vilket kan ge något högre halter än efter filtrering. Som bakgrundsdata i beräkningarna av biotillgänglig halt för zink, koppar, nickel och bly används ph-värde, kalciumhalt och/eller halt av DOC (löst organiskt kol). Halten av TOC har i detta fall använts istället för DOC. Användning av TOC istället för DOC underskattar troligen biotillgängliga halter, men det anses marginellt. Detta kompenseras dock av att beräkningarna utgått från totalhalter av metaller istället för halter i filtrerade prov. För lokal 1b Yttratorp har samma ph-värden och TOC-halter som vid Långegöls utlopp använts i beräkningarna, varför bedömningarna för Yttratorp blir osäkra. Tabell 5. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni 1a Långegöls utfl. 0,36 3,2 0,21 0,31 0,020 0,58 0,17 1b Yttratorp 0,77 9,4 0,31 0,99 0,046 1,5 0,67 6 Riveberg 0,56 4,3 0,25 0,34 0,027 0,91 0,42 11 Källstorp 1,1 5,7 0,32 0,36 0,030 0,47 0,67 56 Kvarnfors 1,6 7,0 0,55 0,43 0,038 0,32 1,1 SLU Ljungbyholm 1,3 6,2 0,45 0,37 0,031 0,39 0,80 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 6. Statusklassning av metaller i vatten i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4 Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni 1a Långegöls utfl. U U U U U U U 1b Yttratorp U U U Ö U U U 6 Riveberg U U U U U U U 11 Källstorp U U U U U U U 56 Kvarnfors U U U U U U U SLU Ljungbyholm U U U U U U U U = Underskrider gällande miljökvalitetsnorm motsvarar bedömningen god status / god kemisk ytvattenstatus Ö = Överskrider gällande miljökvalitetsnorm motsvarar bedömningen måttlig status / uppnår ej god kemisk ytvattenstatus 8

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Bottenfaunan undersöktes vid tre lokaler i Ljungbyåns huvudfåra och en lokal i S:t Sigfridsån (Tabell 7) samt på en station i Orranäsasjöns profundal (djupbotten). Resultaten från 2017 års undersökning i rinnande vatten redovisas i Tabell 7. Utifrån bottenfaunans sammansättning, och främst beroende på förekomst och täthet av vissa indikatortaxa, avvek expertbedömningen från statusklassningen vid två lokaler (Tabell 8). Någon föroreningspåverkan på bottenfaunan med gifteffekter kunde inte påvisas vid lokalerna. På lokalen i Ljungbyån vid Riveberg bedömdes dock statusen med avseende på reglering som måttlig (Tabell 8), vilket bland annat avspeglade sig i låga tätheter bland sländor. Bottenfaunan i Orranäsasjöns djupområde (profundal) var artfattig men måttligt individrik. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter klassades statusen med hjälp av BQI som hög med avseende på eutrofiering. Dominansen av eutrofieringsgynnade taxa medförde emellertid att statusen expertbedömdes som god. Sjön bedömdes vidare som måttligt syre- och näringsrik. Förekomsten av tofsmyggor, Chaoborus flavicans, indikerade också att det åtminstone periodvis är låga syrehalter i delar av sjöns bottenvatten. På lokalerna vid Källstorp och Stora Binga i Ljungbyån samt på lokalen i S:t Sigfridsån vid Kvarnfors påträffades ovanliga arter och bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden (Tabell 8). Totalt påträffades åtta arter som bedöms vara ovanliga i Sverige och/eller för regionen: igeln Dina lineata, dagsländan Baetis sp. (ur fuscatus/scambus gruppen), nattsländorna Brachycentrus subnubilus, Goera pilosa, Notidobia ciliaris och Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, och bäckbaggen Stenelmis canaliculata. Tabell 7. Statusklassning med utgångspunkt från bottenfaunan på lokaler i rinnande vatten i Ljungbyåns avrinningsområde 2017 enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Statusklassning enligt bedömningsgrunderna 2013 Ekologisk kvalitet Näringsstatus Surhetsstatus ASPT EK- Status DJ EK- Status MISA/ EK- Status Lokal kvot klassning kvot klassning MILA kvot klassning 6. Ljungbyån, Riveberg 6,60 1,23 Hög 14 1,80 Hög 53 1,11 Nära neutralt 11. Ljungbyån, Källstorp 6,53 1,22 Hög 15 2,00 Hög 52 1,09 Nära neutralt 13. Ljungbyån, Stora Binga 6,06 1,13 Hög 12 1,40 Hög 64 1,34 Nära neutralt 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors 6,57 1,22 Hög 15 2,00 Hög 39 0,83 Nära neutralt Tabell 8. Expertbedömningar av status på lokaler i rinnande vatten i Ljungbyåns avrinningsområde 2017. Streckad ram anger fall där expertbedömningen avviker från klassningen enligt de nationella bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013) Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Naturvärden Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan 6. Ljungbyån, Riveberg Nära neutralt God Måttlig i övrigt 11. Ljungbyån, Källstorp Nära neutralt Hög Hög mycket höga 13. Ljungbyån, Stora Binga Nära neutralt God Hög mycket höga 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors Nära neutralt Hög Hög höga 9

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar och fungerar bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i S:t Sigfridsån (Tabell 9). Statusklassningen av provtagningslokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Båda lokalerna i S:t Sigfridsån bedömdes ha hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening (Tabell 9). Dominerande på båda lokalerna var artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Arten Karayevia oblongella som tidigare har dominerat båda lokalerna, förekom år 2017 i mindre antal. Arten trivs framförallt i näringsfattiga, ph-neutrala vatten, men förekommer även under måttligt näringsrika förhållanden och massutveckling i sura vatten har också observerats. Artens nisch är inte helt klarlagd och inte heller varför den dominerar samhället i vissa miljöer. Tabell 9. Kiselalgsindex och statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt Naturvårdsverket (2007) i S:t Sigfridsån i Ljungbyåns avrinningsområde 2017. 2017 Näringsämnen och organisk förorening Surhet Nr Lokal År IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Statusklass Status ACID ph-regim 53 S:t Sigfridsån, Skabro 17 18,8 1 29,7 1 0,9 1-2 1 Hög 7,49 Nära neutralt 54 S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid 17 19,2 1 25,5 1 0,7 1-2 1 Hög 7,31 Nära neutralt Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden i både lokal 53 och 54, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 9). Indexvärdet på lokal 53 hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde högre än 7,3) och för lokal 54 låg värdet nära samma gräns. 10

LJUNGBYÅN 2017 Resultat Miljömål 03 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela Kalmar län. Omkring 10 procent av sjöarna och vattendragen är påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länet. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 procent av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade. I Kalmar län fördelas årligen cirka 3000 ton kalk ut till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kalkningsinsatserna bidrar till ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster för framtida generationer. Utifrån undersökningar av bottenfauna och kiselalger, som utförts inom ramen för Ljungbyåns recipientkontroll åren 2015-2017, bedömdes 8 provtagningsstationer av 9 ha god eller hög status med avseende på försurning enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Vid en lokal (Ljungbyån vid Gamla vägen Gullaskruv) blev surhetsstatusen måttlig. 07 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vattenbiologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i Kalmar läns kustvatten, vilka samtliga bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 14 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning. Utifrån undersökningar av vattenkemi, bottenfauna och kiselalger, som utförts inom ramen för Ljungbyåns recipientkontroll åren 2015-2017, bedömdes samtliga provtagningsstationer (13 av 13) ha god eller hög näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Sedan år 1999 har fosfortransporten till havet signifikant minskat med ca 40 %. Kvävetransporten har inte minskat signifikant under samma period, men tendensen är att kvävetransporten minskat. 11

LJUNGBYÅN 2017 Referenser REFERENSER ALcontrol AB. 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017. Ljungbyån 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån. Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU. Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndigheten 2015. HVMFS 2015:4. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Havs- och vattenmyndigheten 2016. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, 2016-01-20. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovrigavagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning.html) Jarlman, A. & Sundberg, I. 2010. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medinsab.se). Medin, M., Ericsson U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Miljömålsportalen Internetadress: www.miljomal.se. Naturvårdsverket 1999. (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html) Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, 2010-03-01. SIS 1986. Svensk Standard SS 02 81 90, Vattenundersökningar provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS 2012. Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: 243-249. VISS - VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress www.viss.lst.se. Vattenweb - Internetadress http://vattenweb.smhi.se 12

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 1 BILAGA 1 Tabell 10. Provtagningslokaler i Ljungbyåns avrinningsområde och andel markslag för delavrinningsområdena till respektive provtagningspunkt enligt SMHI:s Vattenwebb (https://vattenwebb.smhi.se). Andelarna för en specifik provtagningslokal har beräknats som andelarna i angivet delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. I tabeller redovisas även tillhörande vattenförekomst, övrigt vatten (ÖV), delavrinningsområde och höjd över havet (HÖH). Höjd över havet motsvarar provpunktens läge Nr Vatten- Delavr.- HÖH Yta Markslag förekomst område m km 2 V.yta Skog Jordb. Mosse Semiurb. Hårdgj. Övrigt 1a ÖV (630847-148421) 630535-149189 215 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0% 1b ÖV (630847-148421) 630535-149189 200 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0% 1c ÖV (630847-148421) 630535-149189 215 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0% 1d ÖV (630836-149008) 630674-149371 183 41 1% 91% 6% 1% 1% 0% 0% 2 SE630690-148542 630535-149189 170 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0% 3 SE630690-148542 630400-149245 170 51 1% 95% 2% 2% 0% 0% 0% 4y SE630181-149494 630202-149440 166 132 2% 94% 2% 2% 0% 0% 0% 4b SE630181-149494 630202-149440 166 132 2% 94% 2% 2% 0% 0% 0% 6 SE630192-149738 630186-149685 155 142 2% 93% 2% 2% 1% 0% 0% 8 SE629978-150286 629972-150100 145 192 2% 92% 4% 1% 1% 0% 0% 9 SE629755-150781 629763-150825 103 249 2% 91% 5% 1% 1% 0% 0% 11 SE628477-152072 628470-152071 23 346 1% 88% 9% 1% 1% 0% 0% 12b SE627882-152464 627880-152418 10 758 1% 82% 14% 0% 2% 0% 0% 13 SE627882-152464 627880-152418 5 758 1% 82% 14% 0% 2% 0% 0% 52 SE628576-151165 628579-151162 60 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0% 53 SE628576-151165 628579-151162 60 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0% 54 SE628576-151165 628579-151162 50 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0% 55 SE628576-151165 628579-151162 45 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0% 56 SE628521-151897 628635-151781 28 287 0% 81% 15% 0% 3% 1% 0% 13

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 2 BILAGA 2 Tabell 11. Redovisade utsläppsmängder från punktkällor i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017. För respektive punktkälla redovisas tillhörande vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningslokaler nedströms samt gällande villkor för verksamheten. Punktkälla P-tot N-tot NH4-N BOD7 Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn As Al ton/år kg/år Målerås ARV Vattenförekomst: övrigt vatten Delavrinningsområde: 630535-149189 Provpunkter som påverkas nedströms: 1b, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 12a, 13 Kommentar: Målerås finns fortfarande kvar som reningsverk. Inget spillvatten har dock tillförts biodammarna under år 2017. Flödet genom biodammarna har enbart utgjorts av inläckande dag-/dränvatten. Överstatorps ARV 0,17 16 0,11 5,5-1,5 44-3,3 0,84 60,5 0,73 1344 Vattenförekomst: SE628576-151165 Delavrinningsområde: 628579-151162 Provpunkter som påverkas nedströms: 54, 55, 56, 12a, 13 Villkor: Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal, samt 15 mg totalkväve per liter, beräknat som medelvärde för kalenderår. Reningseffekten med avseende på totalkväve skall som riktvärde uppgå till minst 50%, beräknat som medelvärde för kalenderår. Tabell 12. Inrapporterade uppgifter år 2017 om miljöpåverkan av tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder. Miljöpåverkan av tillfällig karaktär Inga händelser vid ån av tillfällig karaktär inrapporterade under året Utförda miljöskyddsåtgärder Inga miljöskyddsåtgärder inrapporterade under året 14

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 BILAGA 3 Analysresultat vatten Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Långegöls utflöde 1a 170214 M 0,90 5,8 0,046 6,02 0,56 70 0,180 9,4 9,9 70 11 350 71 0,13 0,064 0,29 0,022 0,26 1a 170411 M 8,0 6,9 0,20 7,09 1,2 90 0,180 8,1 10,4 90 2,5 300 39 0,26 0,059 0,27 0,021 0,26 1a 170614 L 17 7,2 0,25 8,22 1,2 50 0,170 7,4 7,9 83 7,7 250 5,0 0,32 0,064 0,31 0,022 0,31 1a 170816 L 17 7,1 0,28 8,69 0,96 40 0,096 6,7 7,2 76 13 290 5,0 0,36 0,066 0,33 0,021 0,34 1a 171017 M 11 7,3 0,33 9,23 1,3 50 0,120 6,7 9,0 83 16 260 5,0 0,38 0,067 0,31 0,022 0,33 1a 171219 H 1,5 6,1 0,069 5,46 0,61 160 0,340 17 10,8 78 6,3 440 19 0,17 0,055 0,25 0,024 0,22 Min 0,90 5,8 0,046 5,46 0,56 40 0,096 6,7 7,2 70 2,5 250 5,0 0,13 0,055 0,25 0,021 0,22 Medel 9,0 6,7 0,20 7,45 0,97 77 0,181 9,2 9,2 80 9,4 315 24 0,27 0,063 0,29 0,022 0,29 Median 9,3 7,0 0,23 7,66 1,1 60 0,175 7,8 9,5 81 9,4 295 12 0,29 0,064 0,30 0,022 0,29 Max 17 7,3 0,33 9,23 1,3 160 0,340 17 10,8 90 16 440 71 0,38 0,067 0,33 0,024 0,34 Yttratorp 1b 170214 M 0,40 0,34 0,11 0,61 0,028 0,65 1b 170411 M 8,5 0,25 0,097 0,51 0,026 0,58 1b 170614 L 14 0,24 0,10 0,41 0,026 0,41 1b 170816 L 15 0,25 0,10 0,27 0,029 0,26 1b 171017 M 11 0,23 0,097 0,44 0,028 0,49 1b 171219 H 3,2 0,27 0,11 0,61 0,024 0,63 Min 0,40 0,23 0,097 0,27 0,024 0,26 Medel 8,5 0,26 0,10 0,48 0,027 0,50 Median 9,6 0,25 0,10 0,48 0,027 0,54 Max 15 0,34 0,11 0,61 0,029 0,65 G:a vägen i Gullaskruv 2 170214 M 0,10 6,3 0,059 5,91 0,69 50 0,120 7,6 13,6 93 11 350 130 0,15 0,075 0,27 0,018 0,26 2 170411 M 8,5 6,5 0,085 5,79 0,89 80 0,130 8,4 11,8 99 5,6 240 5,0 0,14 0,066 0,24 0,018 0,25 2 170614 M 14 6,9 0,13 6,10 1,2 70 0,120 7,2 9,0 90 14 270 5,0 0,18 0,078 0,25 0,019 0,24 2 170816 L 13 6,8 0,14 6,46 1,3 50 0,120 5,5 9,5 92 12 280 51 0,18 0,082 0,26 0,018 0,26 2 171017 M 11 6,6 0,11 5,96 1,3 90 0,180 10 9,8 91 2,5 330 13 0,17 0,071 0,24 0,023 0,25 2 171219 H 0,90 6,0 0,041 5,74 0,63 130 0,280 16 13,5 95 8,1 490 65 0,16 0,073 0,25 0,017 0,25 Min 0,10 6,0 0,041 5,74 0,63 50 0,120 5,5 9,0 90 2,5 240 5,0 0,14 0,066 0,24 0,017 0,24 Medel 8,1 6,5 0,094 5,99 1,0 78 0,158 9,1 11,2 93 8,9 327 45 0,16 0,074 0,25 0,019 0,25 Median 9,8 6,6 0,098 5,94 1,0 75 0,125 8,0 10,8 93 9,6 305 32 0,17 0,074 0,25 0,018 0,25 Max 14 6,9 0,14 6,46 1,3 130 0,280 16 13,6 99 14 490 130 0,18 0,082 0,27 0,023 0,26 15

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Hälleberga kvarn 3 170214 M 0,10 6,3 0,069 6,15 0,68 50 0,130 7,5 13,1 90 12 380 120 0,16 0,075 0,27 0,019 0,26 3 170411 M 9,0 6,5 0,11 5,96 1,1 90 0,140 7,5 10,9 92 8,2 280 5,0 0,15 0,068 0,24 0,019 0,25 3 170614 M 15 6,8 0,13 6,15 1,5 70 0,120 7,2 8,3 84 11 270 5,0 0,17 0,078 0,25 0,019 0,24 3 170816 M 14 6,6 0,15 6,64 1,7 50 0,120 6,0 8,2 82 14 290 42 0,18 0,082 0,27 0,020 0,26 3 171017 M 11 6,7 0,10 6,05 1,5 100 0,180 10 9,2 85 16 350 11 0,17 0,071 0,25 0,022 0,25 3 171219 H 0,70 6,0 0,048 5,79 0,76 140 0,280 16 13,0 91 8,1 510 62 0,16 0,076 0,25 0,018 0,23 Min 0,10 6,0 0,048 5,79 0,68 50 0,120 6,0 8,2 82 8,1 270 5,0 0,15 0,068 0,24 0,018 0,23 Medel 8,3 6,5 0,10 6,12 1,2 83 0,162 9,0 10,5 87 12 347 41 0,17 0,075 0,26 0,020 0,25 Median 10 6,6 0,11 6,10 1,3 80 0,135 7,5 10,1 88 12 320 27 0,17 0,076 0,25 0,019 0,25 Max 15 6,8 0,15 6,64 1,7 140 0,280 16 13,1 92 16 510 120 0,18 0,082 0,27 0,022 0,26 Orranäsasjön ytan 4Y 170508 13 1,1 6,7 0,085 5,62 1,3 60 0,170 11 10,6 102 13 1,0 0,17 0,073 0,22 0,018 0,22 4Y 170614 17 2,2 6,9 0,10 5,98 1,5 50 0,130 10 9,1 97 15 1,0 370 5,0 5,0 0,19 0,079 0,22 0,020 0,22 4Y 170711 18 2,5 7,0 0,11 6,18 1,4 50 0,140 8,9 9,1 100 8,7 1,0 370 5,0 12 0,20 0,083 0,23 0,018 0,22 4Y 170816 19 2,2 5,0 7,0 0,14 6,33 1,3 50 0,120 8,9 8,8 96 13 1,0 380 5,0 5,0 0,21 0,084 0,22 0,018 0,22 4Y 170914 15 2,4 6,9 0,15 6,31 1,3 40 0,110 8,2 9,0 94 10 1,0 350 5,0 5,0 0,21 0,085 0,23 0,018 0,22 4Y 171017 11 1,7 7,0 0,13 6,18 1,2 60 0,150 8,8 10,5 97 13 2,0 0,20 0,085 0,23 0,020 0,22 Min 11 1,1 5,0 6,7 0,085 5,62 1,2 40 0,110 8,2 8,8 94 8,7 1,0 350 5,0 5,0 0,17 0,073 0,22 0,018 0,22 Medel 16 2,0 5,0 6,9 0,12 6,10 1,3 52 0,137 9,3 9,5 98 12 1,2 368 5,0 6,8 0,20 0,082 0,23 0,019 0,22 Median 16 2,2 5,0 7,0 0,12 6,18 1,3 50 0,135 8,9 9,1 97 13 1,0 370 5,0 5,0 0,20 0,084 0,23 0,018 0,22 Max 19 2,5 5,0 7,0 0,15 6,33 1,5 60 0,170 11 10,6 102 15 2,0 380 5,0 12 0,21 0,085 0,23 0,020 0,22 Orranäsasjön botten 4B 170508 12 6,7 0,090 5,64 2,2 60 9,6 10,2 99 16 1,0 4B 170614 17 6,9 0,098 5,99 1,5 70 9,8 9,1 96 12 1,0 360 5,0 5,0 4B 170711 18 7,0 0,12 6,16 8,6 50 9,2 6,9 75 11 1,0 400 5,0 5,0 4B 170816 18 7,0 0,14 6,28 1,5 50 8,7 8,7 95 13 1,0 360 5,0 5,0 4B 170914 15 7,0 0,15 6,33 1,4 40 8,1 9,0 94 11 1,0 310 5,0 5,0 4B 171017 11 7,0 0,14 6,20 1,5 70 9,0 10,4 96 19 1,0 Min 11 6,7 0,090 5,64 1,4 40 8,1 6,9 75 11 1,0 310 5,0 5,0 Medel 15 6,9 0,12 6,10 2,8 57 9,1 9,1 93 14 1,0 358 5,0 5,0 Median 16 7,0 0,13 6,18 1,5 55 9,1 9,1 96 13 1,0 360 5,0 5,0 Max 18 7,0 0,15 6,33 8,6 70 9,8 10,4 99 19 1,0 400 5,0 5,0 16

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Riveberg 6 170214 M 0,60 6,3 0,066 6,00 0,96 90 0,240 13 13,7 95 13 490 99 0,20 0,092 0,25 0,020 0,22 6 170411 M 9,0 6,7 0,084 5,66 1,3 100 0,200 10 11,5 102 6,8 390 33 0,18 0,072 0,21 0,017 0,21 6 170614 M 16 6,9 0,12 6,20 1,4 70 0,130 9,5 8,4 88 19 420 15 0,20 0,083 0,23 0,020 0,22 6 170816 M 17 6,9 0,16 6,57 1,7 50 0,130 8,5 8,7 91 14 390 24 0,22 0,087 0,23 0,021 0,23 6 171017 M 12 6,9 0,15 6,09 1,2 60 0,160 9,1 10,2 96 25 360 5,0 0,20 0,087 0,22 0,021 0,22 6 171219 H 0,50 6,1 0,059 5,70 1,3 200 0,400 21 13,9 97 12 690 69 0,19 0,088 0,22 0,019 0,20 Min 0,50 6,1 0,059 5,66 0,96 50 0,130 8,5 8,4 88 6,8 360 5,0 0,18 0,072 0,21 0,017 0,20 Medel 9,1 6,6 0,11 6,04 1,3 95 0,210 12 11,1 95 15 457 41 0,20 0,085 0,23 0,020 0,22 Median 10 6,8 0,10 6,05 1,3 80 0,180 9,8 10,9 96 14 405 29 0,20 0,087 0,23 0,020 0,22 Max 17 6,9 0,16 6,57 1,7 200 0,400 21 13,9 102 25 690 99 0,22 0,092 0,25 0,021 0,23 Markustorps kvarn 9 170214 M 0,10 6,5 0,075 6,28 0,83 80 0,210 13 13,8 94 17 590 160 0,22 0,10 0,24 0,022 0,22 9 170411 M 11 6,6 0,11 6,15 1,3 100 0,180 11 10,9 97 8,7 480 49 0,20 0,085 0,21 0,020 0,21 9 170614 L 16 7,2 0,25 7,48 1,1 70 0,120 9,6 8,8 91 14 600 80 0,29 0,11 0,24 0,027 0,22 9 170816 L 16 7,1 0,26 7,66 1,5 40 0,100 7,2 8,9 92 14 500 67 0,28 0,11 0,25 0,028 0,23 9 171017 M 12 6,9 0,16 6,59 1,2 60 0,140 9,7 10,2 96 25 390 26 0,22 0,090 0,23 0,024 0,22 9 171219 H 0 6,1 0,064 6,27 1,3 160 0,320 20 13,7 93 14 790 170 0,23 0,099 0,23 0,023 0,20 Min 0 6,1 0,064 6,15 0,83 40 0,100 7,2 8,8 91 8,7 390 26 0,20 0,085 0,21 0,020 0,20 Medel 9,2 6,7 0,15 6,74 1,2 85 0,178 12 11,1 94 15 558 92 0,24 0,099 0,23 0,024 0,22 Median 12 6,8 0,14 6,44 1,3 75 0,160 10 10,6 94 14 545 74 0,23 0,10 0,24 0,024 0,22 Max 16 7,2 0,26 7,66 1,5 160 0,320 20 13,8 97 25 790 170 0,29 0,11 0,25 0,028 0,23 17

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Källstorp 11 170110 M 0,30 6,3 0,085 7,93 0,82 100 0,200 15 14,4 99 16 980 350 0,28 0,13 0,26 0,028 0,26 11 170214 M 0,40 6,4 0,093 7,84 0,90 80 0,200 15 15,0 101 16 820 360 0,27 0,12 0,27 0,027 0,26 11 170315 M 5,1 6,5 0,074 7,31 0,90 110 0,220 16 13,0 102 13 960 350 0,25 0,12 0,25 0,030 0,23 11 170411 M 12 6,8 0,14 7,00 1,3 100 0,200 14 11,7 102 11 640 150 0,24 0,11 0,23 0,027 0,23 11 170508 L 11 6,9 0,18 7,74 1,8 60 0,140 10 10,6 97 20 750 210 0,29 0,12 0,25 0,035 0,25 11 170614 L 16 7,3 0,30 8,65 1,3 70 0,160 11 8,3 84 19 770 250 0,34 0,14 0,26 0,039 0,26 11 170711 L 16 7,0 0,25 8,02 2,6 60 0,140 9,3 8,2 84 18 780 340 0,31 0,13 0,25 0,035 0,23 11 170816 L 16 7,1 0,28 8,69 1,0 50 0,120 8,4 7,4 75 17 780 380 0,37 0,14 0,27 0,044 0,26 11 170914 M 13 7,0 0,28 8,17 1,6 40 0,120 7,9 9,2 91 16 670 300 0,30 0,13 0,24 0,045 0,23 11 171017 M 16 6,9 0,20 7,39 1,2 60 0,160 9,9 10,0 94 14 520 94 0,26 0,11 0,24 0,034 0,24 11 171117 H 2,6 6,5 0,10 7,17 1,4 100 0,250 16 13,6 100 21 870 220 0,26 0,12 0,25 0,030 0,23 11 171219 H 0,20 6,1 0,069 7,87 1,1 190 0,390 25 14,8 100 19 1300 290 0,29 0,14 0,27 0,033 0,23 Min 0,20 6,1 0,069 7,00 0,82 40 0,120 7,9 7,4 75 11 520 94 0,24 0,11 0,23 0,027 0,23 Medel 9,1 6,7 0,17 7,82 1,3 85 0,192 13 11,4 94 17 820 275 0,29 0,13 0,25 0,034 0,24 Median 12 6,9 0,16 7,86 1,3 75 0,180 13 11,2 98 17 780 295 0,29 0,13 0,25 0,034 0,24 Max 16 7,3 0,30 8,69 2,6 190 0,390 25 15,0 102 21 1300 380 0,37 0,14 0,27 0,045 0,26 Vägbro Skabro 53 170214 M 0,10 6,5 0,15 12,5 1,7 120 0,330 22 14,1 95 20 1100 260 0,42 0,18 0,51 0,050 0,50 53 170411 M 12 6,9 0,23 12,0 2,5 190 0,360 19 11,4 100 19 900 160 0,40 0,17 0,44 0,051 0,48 53 170614 L 16 7,2 0,46 16,5 5,2 120 0,260 15 8,8 89 26 910 210 0,59 0,24 0,58 0,053 0,69 53 170816 L 14 6,9 0,74 16,7 28 60 0,130 10 6,7 64 45 640 89 0,68 0,23 0,48 0,052 0,51 53 171017 M 12 7,1 0,39 12,4 3,6 220 0,420 23 9,9 93 39 900 79 0,47 0,19 0,41 0,056 0,44 53 171219 H 0,70 6,0 0,062 10,2 1,4 280 0,560 35 14,2 98 21 1400 150 0,35 0,17 0,38 0,046 0,37 Min 0,10 6,0 0,062 10,2 1,4 60 0,130 10 6,7 64 19 640 79 0,35 0,17 0,38 0,046 0,37 Medel 9,0 6,8 0,34 13,4 7,1 165 0,343 21 10,9 90 28 975 158 0,49 0,20 0,47 0,051 0,50 Median 12 6,9 0,31 12,5 3,1 155 0,345 21 10,7 94 24 905 155 0,45 0,19 0,46 0,052 0,49 Max 16 7,2 0,74 16,7 28 280 0,560 35 14,2 100 45 1400 260 0,68 0,24 0,58 0,056 0,69 18

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Fosfat Total Nitrit NH4 PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor fosfor kväve kväve kväve Ca Mg Na K Cl - L/M/H C m µg/l mekv/l ms/m FNU mgpt/l /5cm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Vägbro S:t Sigfrid 54 170214 M 0,30 6,8 0,21 14,4 1,8 120 0,340 21 13,8 93 23 1400 500 0,49 0,19 0,56 0,064 0,56 54 170411 M 12 7,0 0,36 15,2 2,7 190 0,360 21 11,2 96 24 1400 680 0,53 0,19 0,55 0,073 0,58 54 170614 L 16 7,4 0,80 26,3 2,2 80 0,210 13 7,6 77 30 2300 1700 0,96 0,27 1,0 0,15 1,1 54 170816 L 15 7,4 1,4 47,8 1,3 30 0,071 7,3 7,0 71 19 5300 4800 1,5 0,32 2,0 0,30 1,9 54 171017 M 16 7,1 0,61 18,9 2,6 150 0,380 20 8,4 74 49 1800 1000 0,67 0,21 0,66 0,10 0,70 54 171219 H 1,0 6,1 0,090 11,1 2,5 280 0,560 34 13,9 97 27 1600 1500 0,39 0,18 0,41 0,051 0,39 Min 0,30 6,1 0,090 11,1 1,3 30 0,071 7,3 7,0 71 19 1400 500 0,39 0,18 0,41 0,051 0,39 Medel 10 7,0 0,58 22,3 2,2 142 0,320 19 10,3 85 29 2300 1697 0,76 0,23 0,86 0,12 0,87 Median 14 7,1 0,49 17,1 2,4 135 0,350 21 9,8 85 26 1700 1250 0,60 0,20 0,61 0,087 0,64 Max 16 7,4 1,4 47,8 2,7 280 0,560 34 13,9 97 49 5300 4800 1,5 0,32 2,0 0,30 1,9 Kvarnfors 56 170110 M 0,10 6,8 0,28 15,2 1,8 150 0,330 20 13,8 95 18 1800 1100 0,56 0,23 0,52 0,068 0,56 56 170214 M 0,10 7,0 0,25 15,4 1,4 120 0,320 21 14,7 99 21 1600 900 0,54 0,21 0,58 0,066 0,59 56 170315 M 5,0 6,8 0,16 11,8 1,7 170 0,340 22 12,7 100 19 1400 470 0,42 0,17 0,42 0,055 0,44 56 170411 M 12 7,3 0,39 16,1 2,3 170 0,320 20 11,6 101 22 1300 680 0,57 0,20 0,57 0,076 0,60 56 170508 M 11 7,4 0,48 18,4 2,5 100 0,260 17 10,7 98 27 1700 1000 0,66 0,22 0,65 0,090 0,70 56 170614 L 16 7,5 0,66 21,1 1,3 100 0,200 14 8,6 88 20 1300 800 0,80 0,24 0,78 0,11 0,83 56 170711 M 17 7,5 0,67 21,4 1,1 100 0,260 14 8,4 87 22 1400 920 0,74 0,22 0,77 0,11 0,84 56 170816 L 16 7,7 1,1 28,2 0,46 40 0,088 8,7 8,2 84 11 900 500 0,97 0,26 1,1 0,16 1,1 56 170914 M 14 7,6 0,90 26,4 0,74 40 0,120 8,1 8,8 88 10 1800 1500 0,93 0,24 1,0 0,16 1,0 56 171017 M 13 7,4 0,67 19,4 1,6 120 0,350 18 9,4 89 33 1500 750 0,73 0,23 0,67 0,11 0,70 56 171117 H 3,5 7,0 0,31 15,0 2,8 160 0,410 25 12,8 97 30 1800 470 0,59 0,22 0,51 0,070 0,51 56 171219 H 0,50 6,3 0,10 11,1 1,6 260 0,520 33 14,2 98 26 1700 270 0,40 0,18 0,41 0,051 0,38 Min 0,10 6,3 0,10 11,1 0,46 40 0,088 8,1 8,2 84 10 900 270 0,40 0,17 0,41 0,051 0,38 Medel 8,9 7,2 0,50 18,3 1,6 128 0,293 18 11,2 94 22 1517 780 0,66 0,22 0,67 0,094 0,69 Median 11 7,4 0,44 17,3 1,6 120 0,320 19 11,2 96 22 1550 775 0,63 0,22 0,62 0,083 0,65 Max 17 7,7 1,1 28,2 2,8 260 0,520 33 14,7 101 33 1800 1500 0,97 0,26 1,1 0,16 1,1 19

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober, Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet Klass 5 av 5 x,x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 /5cm TOC Mycket hög halt > 16 mg/l Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m Klorofyll Mycket hög halt > 25 µg/l Tot-N Extremt hög halter > 5000 µg/l Tot-P Extremt hög halter > 100 µg/l Klass 4 av 5 x,x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 mekv/l Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 mg/l Tot-N Mycket hög halt 1250-5000 µg/l Tot-P Mycket hög halt 50-100 µg/l 20

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Al PROVPUNKT ID Datum Al labilt Fe Mn As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb - - µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Långegöls utflöde 1a 170214 210 48 0,55 0,060 0,30 0,78 0,044 0,39 0,26 0,22 6,4 0,060 1a 170411 170 14 0,46 0,050 0,29 0,62 0,026 0,44 0,22 0,22 4,1 0,063 1a 170614 74 8,0 0,41 0,060 0,31 0,39 0,012 0,32 0,17 0,10 1,8 0,050 1a 170816 50 5,0 0,42 0,050 0,32 0,34 0,005 0,34 0,13 0,10 0,50 0,049 1a 171017 66 10 0,53 0,050 0,30 0,47 0,005 0,28 0,17 0,10 1,3 0,053 1a 171219 240 17 0,87 0,040 0,34 0,86 0,027 0,37 0,31 0,26 5,0 0,050 Min 50 5,0 0,41 0,040 0,29 0,34 0,005 0,28 0,13 0,10 0,50 0,049 Medel 135 17 0,54 0,052 0,31 0,58 0,020 0,36 0,21 0,17 3,2 0,054 Median 122 12 0,50 0,050 0,31 0,55 0,019 0,36 0,20 0,16 3,0 0,052 Max 240 48 0,87 0,060 0,34 0,86 0,044 0,44 0,31 0,26 6,4 0,063 Yttratorp 1b 170214 400 58 0,73 0,050 1,2 1,8 0,069 1,0 0,33 1,2 13 0,24 1b 170411 320 36 0,68 0,060 0,73 1,1 0,038 0,56 0,26 0,65 7,4 0,15 1b 170614 290 9,0 1,4 0,13 0,88 1,1 0,029 0,58 0,29 0,50 6,8 0,10 1b 170816 350 7,0 2,4 0,17 1,5 2,0 0,046 1,3 0,30 0,68 10 0,11 1b 171017 270 11 1,2 0,10 0,75 1,1 0,030 0,47 0,26 0,41 7,1 0,076 1b 171219 620 87 0,94 0,090 0,89 1,7 0,062 0,71 0,40 0,60 12 0,19 Min 270 7,0 0,68 0,050 0,73 1,1 0,029 0,47 0,26 0,41 6,8 0,076 Medel 375 35 1,2 0,10 0,99 1,5 0,046 0,77 0,31 0,67 9,4 0,14 Median 335 24 1,1 0,095 0,89 1,4 0,042 0,65 0,30 0,63 8,7 0,13 Max 620 87 2,4 0,17 1,5 2,0 0,069 1,3 0,40 1,2 13 0,24 Riveberg 6 170214 290 41 0,97 0,080 0,33 0,67 0,048 0,62 0,32 0,65 7,0 0,086 6 170411 220 15 0,55 0,060 0,30 0,75 0,031 0,60 0,28 0,53 4,7 0,084 6 170614 120 2,5 0,79 0,11 0,36 1,4 0,018 0,62 0,20 0,34 3,6 0,090 6 170816 68 2,5 0,79 0,070 0,37 1,1 0,005 0,54 0,16 0,31 1,7 0,10 6 171017 82 2,5 0,99 0,050 0,30 0,72 0,005 0,38 0,18 0,22 1,8 0,065 6 171219 360 22 1,4 0,060 0,40 0,81 0,053 0,60 0,36 0,45 6,7 0,050 Min 68 2,5 0,55 0,050 0,30 0,67 0,005 0,38 0,16 0,22 1,7 0,050 Medel 190 14 0,92 0,072 0,34 0,91 0,027 0,56 0,25 0,42 4,3 0,079 Median 170 8,8 0,88 0,065 0,35 0,78 0,025 0,60 0,24 0,40 4,2 0,085 Max 360 41 1,4 0,11 0,40 1,4 0,053 0,62 0,36 0,65 7,0 0,10 21

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Al PROVPUNKT ID Datum Al labilt Fe Mn As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Sb - - µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Källstorp 11 170110 390 55 0,59 0,050 0,35 0,52 0,054 1,3 0,41 0,84 9,8 0,14 11 170214 390 63 0,60 0,040 0,34 0,44 0,040 1,3 0,44 0,79 8,5 0,12 11 170315 420 58 0,46 0,030 0,37 0,36 0,043 1,3 0,46 0,95 6,6 0,10 11 170411 270 22 0,69 0,070 0,39 0,65 0,032 1,2 0,40 0,71 5,3 0,14 11 170508 200 6,0 0,86 0,10 0,38 0,61 0,047 1,4 0,33 0,72 5,1 0,12 11 170614 86 6,0 0,98 0,15 0,42 0,38 0,013 0,81 0,16 0,86 3,4 0,11 11 170711 120 2,5 1,1 0,34 0,36 0,64 0,023 0,83 0,17 0,44 5,1 0,12 11 170816 48 6,0 0,85 0,13 0,32 0,23 0,010 0,66 0,12 0,50 2,3 0,073 11 170914 54 2,5 0,55 0,060 0,20 0,23 0,005 0,62 0,11 0,29 2,3 0,082 11 171017 100 2,5 0,68 0,040 0,27 0,49 0,005 0,75 0,19 0,34 3,0 0,10 11 171117 320 18 0,92 0,030 0,38 0,58 0,030 1,1 0,37 0,68 6,6 0,11 11 171219 650 59 0,92 0,040 0,50 0,55 0,056 1,4 0,65 0,93 10 0,14 Min 48 2,5 0,46 0,030 0,20 0,23 0,005 0,62 0,11 0,29 2,3 0,073 Medel 254 25 0,77 0,090 0,36 0,47 0,030 1,1 0,32 0,67 5,7 0,11 Median 235 12 0,77 0,055 0,37 0,51 0,031 1,2 0,35 0,72 5,2 0,12 Max 650 63 1,1 0,34 0,50 0,65 0,056 1,4 0,65 0,95 10 0,14 Kvarnfors 56 170110 550 46 0,89 0,080 0,48 0,34 0,055 1,8 0,69 1,2 11 0,16 56 170214 570 51 0,80 0,070 0,48 0,32 0,053 1,7 0,76 1,3 10 0,15 56 170315 620 66 0,64 0,050 0,48 0,33 0,058 1,6 0,72 1,7 9,4 0,13 56 170411 470 32 1,1 0,080 0,47 0,46 0,052 2,0 0,67 1,2 7,0 0,17 56 170508 330 17 1,1 0,080 0,45 0,40 0,035 1,7 0,62 1,3 6,0 0,16 56 170614 140 8,0 0,71 0,070 0,38 0,28 0,020 1,5 0,45 1,2 4,0 0,25 56 170711 170 8,0 1,0 0,13 0,41 0,36 0,023 1,7 0,37 0,74 5,1 0,23 56 170816 21 17 0,13 0,040 0,31 0,042 0,012 1,0 0,17 0,78 0,50 0,18 56 170914 39 12 0,22 0,030 0,20 0,10 0,014 1,6 0,19 0,56 2,9 0,20 56 171017 200 13 1,0 0,040 0,38 0,27 0,016 1,6 0,47 0,82 5,5 0,19 56 171117 510 20 1,3 0,060 0,53 0,39 0,042 1,7 0,68 1,1 8,8 0,16 56 171219 900 75 1,2 0,080 0,60 0,53 0,075 1,8 0,86 1,2 14 0,16 Min 21 8,0 0,13 0,030 0,20 0,042 0,012 1,0 0,17 0,56 0,50 0,13 Medel 377 30 0,84 0,068 0,43 0,32 0,038 1,6 0,55 1,1 7,0 0,18 Median 400 19 0,95 0,070 0,46 0,34 0,039 1,7 0,65 1,2 6,5 0,17 Max 900 75 1,3 0,13 0,60 0,53 0,075 2,0 0,86 1,7 14 0,25 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l 5-15 1-3 0,1-0,3 3-9 5-15 15-45 20-60 x,x höga halter µg/l 15-75 3-15 0,3-1,5 9-45 15-75 45-225 60-300 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 22

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 3 Redovisning av SYNLAB:s deltagande i interkalibrering år 2017 Tabellen visar SYNLAB:s analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier Analys Enhet Alcontrol medel z-värde Alcontrol medel z-värde Recipient, A1 Recipient, A2 ph vid 20 C 7,4 7,4 0,040 7,3 7,3 0,050 Alkalinitet, HCO3 mmol/l 0,60 0,64-1,4 0,49 0,50-0,70 Konduktivitet 25 C 14 14 1,3 13 12 1,1 Turbiditet FNU FNU 0,91 0,94-0,20 0,88 0,94-0,61 Färg mg Pt/l 17 16 0,80 19 16 1,9 Absorbans vid 420 nm, filt 1,9 2,1-0,51 2,0 2,1-0,50 TOC mg/l 13* 14-1,1 13* 15-1,6 Fosfor total, P µg/l 51 67-1,6 51 67-1,5 Kväve total, N µg/l 865 829 0,44 911 851 0,56 Nitrat + nitritkväve, NO23-N µg/l 5,7 8,8-1,3 4,1 8,5-2,3 Klorofyll a mg/l ingen utförd Kalcium, Ca mg/l 36 37-0,11 38 38 0,10 Magnesium, Mg mg/l 2,0 1,9 0,18 7,7 7,7-0,16 Natrium, Na mg/l 73 74-0,38 81 82-0,11 Kalium, K mg/l 2,2 2,2 0,30 2,2 2,2 0,54 Klorid, Cl mg/l 57 55 1,4 13 13-0,36 Järn, Fe µg/l 28 23 0,89 28 23 0,79 Mangan, Mn µg/l 64 62 0,60 63 61 0,47 Aluminium, Al µg/l 47 35 1,2 41 34 0,81 Arsenik, As µg/l 4,8 5,0-0,48 4,7 4,9-0,49 Bly, Pb µg/l 3,7 3,5 0,66 3,5 3,3 0,70 Kadmium, Cd µg/l 1,0 1,0 0,0 1,0 1,0-0,16 Koppar, Cu µg/l 22 20 1,2 21 20 0,30 Krom, Cr µg/l 12 11 0,79 12 11 0,55 Nickel, Ni µg/l 2,2 2,0 0,42 2,2 2,1 0,39 Zink, Zn µg/l 19 18 0,37 15 15-0,020 Antimon, Sb µg/l 1,4 1,4-0,41 1,4 1,4-0,24 * = omanalys 23

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 4 BILAGA 4 Beräknade transporter Lokal 6 år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 0,96 33 33 1260 254 745 0,85 1,7 1,6 0,82 1,7 18 0,12 0,22 FEB 0,92 28 28 1070 209 632 0,73 1,5 1,4 0,70 1,4 15 0,10 0,19 MAR 1,4 43 36 1629 237 942 1,2 2,7 2,3 1,1 2,2 22 0,15 0,32 APR 0,76 20 16 784 68 424 0,61 1,6 1,2 0,54 1,0 9,3 0,060 0,17 MAJ 0,49 13 17 536 31 221 0,44 1,4 0,81 0,31 0,57 5,4 0,032 0,12 JUN 0,33 8,2 16 360 14 105 0,31 1,2 0,53 0,17 0,30 3,0 0,015 0,078 JUL 0,27 6,5 12 292 14 68 0,26 0,90 0,42 0,13 0,23 1,9 0,008 0,068 AUG 0,23 5,2 9,1 237 14 44 0,22 0,67 0,33 0,10 0,19 1,1 0,004 0,059 SEP 0,32 7,3 16 309 11 62 0,27 0,74 0,38 0,14 0,22 1,4 0,004 0,067 OKT 0,72 20 45 755 23 206 0,60 1,4 0,78 0,38 0,47 4,3 0,018 0,13 NOV 1,5 55 72 1939 131 796 1,3 2,9 1,8 1,0 1,2 15 0,10 0,22 DEC 2,3 123 79 4056 391 2068 2,4 4,9 3,6 2,1 2,6 39 0,30 0,31 Medel 0,84 Summa 362 380 13225 1397 6313 9,2 22 15 7,5 12 135 0,92 1,9 Lokal 11 år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 2,5 101 108 6380 2375 2631 2,3 3,4 8,8 2,8 5,6 64 0,34 0,92 FEB 2,4 89 91 4997 2090 2305 2,0 2,5 7,6 2,6 4,8 49 0,24 0,69 MAR 3,2 133 112 7666 2753 3373 3,2 3,5 11 3,8 7,7 57 0,35 0,92 APR 1,6 55 54 2847 742 1110 1,6 2,5 5,1 1,6 3,0 22 0,15 0,55 MAJ 0,42 12 22 846 239 220 0,44 0,67 1,5 0,36 0,84 5,6 0,048 0,14 JUN 0,10 2,9 5,2 209 70 27 0,11 0,12 0,23 0,048 0,22 1,0 0,005 0,030 JUL 0,12 3,1 6,0 258 110 36 0,12 0,19 0,27 0,054 0,17 1,5 0,007 0,038 AUG 0,058 1,3 2,6 117 56 8,7 0,047 0,042 0,10 0,019 0,071 0,40 0,002 0,012 SEP 0,34 7,2 14 564 232 54 0,19 0,24 0,56 0,11 0,27 2,1 0,005 0,074 OKT 1,5 45 63 2450 534 617 1,2 2,0 3,3 0,93 1,7 16 0,046 0,41 NOV 2,9 121 149 6489 1565 2398 2,8 4,3 8,1 2,8 4,9 48 0,22 0,85 DEC 5,4 340 277 17763 4017 8643 6,9 8,0 19 8,7 13 136 0,75 1,9 Medel 1,7 Summa 910 903 50588 14781 21422 21 27 66 24 42 403 2,2 6,6 24

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 4 Lokal 56 år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 1,7 90 83 7803 4686 2471 2,1 1,5 7,9 3,1 5,5 48 0,24 0,70 FEB 1,8 91 88 6801 3627 2480 2,1 1,4 7,3 3,2 5,8 43 0,23 0,63 MAR 2,5 146 133 9549 3704 4028 3,2 2,3 11 4,9 11 62 0,38 0,93 APR 1,0 52 62 3765 1993 1196 1,2 1,2 5,1 1,8 3,4 19 0,13 0,44 MAJ 0,76 34 52 3265 1929 603 0,89 0,77 3,4 1,2 2,6 11 0,066 0,37 JUN 0,59 22 32 2064 1279 247 0,60 0,46 2,4 0,69 1,7 6,7 0,033 0,36 JUL 0,50 18 27 1760 1130 192 0,53 0,40 2,1 0,46 1,1 5,7 0,028 0,30 AUG 0,28 7,1 9,4 795 495 34 0,23 0,073 0,87 0,15 0,56 1,1 0,010 0,14 SEP 0,64 16 24 2845 2203 111 0,40 0,21 2,6 0,40 1,0 5,4 0,024 0,33 OKT 1,7 87 142 7252 3323 1201 1,9 1,3 7,4 2,3 4,0 28 0,10 0,84 NOV 2,3 148 177 10315 2870 3041 3,1 2,3 10 4,0 6,3 53 0,25 0,97 DEC 4,6 390 327 21056 3683 10332 7,2 6,2 22 10 15 162 0,86 2,0 Medel 1,5 Summa 1101 1155 77270 30921 25937 23 18 82 32 57 445 2,4 8,0 Lokal Ljungbyholm år 2017 FLÖDE TOC TOTP TOTN NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd MÅN m3/s ton/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån JAN 4,9 248 176 22038 12582 6688 5,1 4,5 18 7,6 12 110 0,56 FEB 4,9 222 170 21463 13264 5774 4,4 4,0 17 6,6 11 91 0,49 MAR 6,6 347 265 28710 17136 8847 7,0 6,1 26 11 17 132 0,67 APR 3,1 152 139 11156 6038 3213 3,1 3,5 12 4,3 7,4 71 0,26 MAJ 1,5 62 81 5668 3296 902 1,4 1,8 4,8 1,6 2,9 19 0,090 JUN 0,93 30 45 4180 2827 217 0,71 0,53 2,4 0,60 1,4 6,3 0,038 JUL 0,83 27 41 3377 2273 213 0,66 0,61 2,2 0,53 1,2 5,4 0,026 AUG 0,45 12 18 1844 1352 56 0,31 0,16 0,99 0,18 0,55 2,0 0,009 SEP 1,1 34 52 3601 2420 233 0,78 0,85 3,0 0,56 1,3 6,5 0,028 OKT 3,6 198 493 26408 18353 3333 4,1 6,7 18 4,6 8,7 69 0,37 NOV 5,9 373 512 34350 19127 7138 6,7 8,5 25 8,8 15 125 0,63 DEC 12 1001 814 63624 30698 22943 16 16 54 24 36 374 2,0 Medel 3,8 Summa 2707 2805 226419 129368 59558 50 53 183 69 114 1012 5,2 25

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 BILAGA 5 Bottenfauna Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, stationens EU-CD-nummer eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. Vid beräkning av MISA/MILA har arter från det kvalitativa provet inkluderats. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Indelning enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och indelas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. 26

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 6. Ljungbyån, Riveberg Stationens EU-CD: SE630211-149731 Datum: 2017-10-16 Koordinat: 6302110/1497310 Proverna togs 0-10 m uppströms bron. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 53 1,11 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,6 1,23 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 14 1,80 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God Måttlig Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 27 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 73 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 122 måttligt högt Inga rödlistade eller ovanliga EPT-index: 17 måttligt högt arter påträffades. Diversitetsindex: 2,87 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 måttligt högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 0 poäng 27

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 11. Ljungbyån, Källstorp Stationens EU-CD: SE628545-152049 Datum: 2017-10-16 Koordinat: 6285450/1520490 Proverna togs 10-20 m nedströms bron i östra fåran. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 52 1,09 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,5 1,22 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 15 2,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Mycket höga naturvärden 19 Taxaindex (%): 120 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 299 måttligt högt Dina lineata, Brachycentrus subnubilus, EPT-index: 26 högt Goera pilosa, Notidobia ciliaris, Diversitetsindex: 4,06 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng/art Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Antal taxa 3 poäng 28

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 13. Ljungbyån, Stora Binga Stationens EU-CD: SE627888-152532 Datum: 2017-10-16 Koordinat: 6278811/1525313 Proverna togs ca 50 m uppströms bron i åns södra fåra, 10-20 m uppströms fiskeskylt. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 64 1,34 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,1 1,13 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 12 1,40 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning God Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 49 högt Mycket höga naturvärden 21 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/art Individtäthet (antal/m 2 ): 2 062 högt Dina lineata, Brachycentrus subnubilus, EPT-index: 25 högt Goera pilosa, Psychomyia pusilla, Diversitetsindex: 3,05 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis, Stenelmis canaliculata Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 3 poäng 29

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors Stationens EU-CD: SE628471-151970 Datum: 2017-10-16 Koordinat: 6284740/1519650 Proverna togs ca 30 m uppströms bron på östra sidan, i höjd med ö och block mitt i ån. Statusklassning enligt HVMFS 2013 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass Indexet mäter MISA: 39 0,83 Nära neutralt Surhet ASPT-index: 6,6 1,22 Hög Ekologisk kvalitet DJ-index: 15 2,00 Hög Eutrofiering Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög Hög Hög Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 högt Höga naturvärden 11 Taxaindex (%): 113 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 552 högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 3 poäng EPT-index: 27 högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Diversitetsindex: 4,07 högt Notidobia ciliaris 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng 30

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 Förklaring till resultatsida bottenfauna i sjöars sublitoral och profundal Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, eventuellt övervakningsstationsnummer samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknat index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassning av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre indelas enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan indelas enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), samt Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m2): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. 31

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 4. Orranäsasjön, Orranäsasjön Stationens EU-CD: SE630230-149415 Provtagningsuppgifter Datum: 2017-10-17 Antal prov: 5 Koordinat: 6302360/1494150 (RT90 25gonV) Provyta (m 2 ): 0,0224 Metodik: SS 02 81 90 Provdjup (m): 4,5 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 3,0 1,12 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 10 mycket lågt O/C-index: 1,4 lågt Medelantal taxa/prov: 5,6 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 250 måttligt hög EEI: 3,8 högt 32

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 33

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 6. Ljungbyån, Riveberg Provdatum: 2017-10-16 x: 6302110 y: 1497310 Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 1 6 1 1 1,8 0,6 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 0 3 0 1 1 1 0,6 0,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) * 3 3 3 Gomphidae 0 3 3 1 0,2 0,1 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 2 3 3 1 0,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 115 85 90 90 140 104,0 37,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 32 54 51 50 58 49,0 17,5 Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 2 2 4 1,6 0,6 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1 0,4 0,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 72 36 20 12 18 31,6 11,3 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 1 1ecoptera 0,4 0,1 NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 4 3 1 3 1a 2,4 0,9 NNemoura sp. 0 5 0 1 1a 0,4 0,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) 1 3 2 2 1 1 0,8 0,3 Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1 0,2 0,1 Athripsodes sp. 0 0 3 2 1 2 2 1,4 0,5 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 1 0,4 0,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,1 Limnephilus sp. 0 5 0 2 0,4 0,1 Limnephilidae 0 5 0 3 3 2 1,6 0,6 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1 0,2 0,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 11 1 2 7 2 4,6 1, 6 Mystacides sp. 0 2 3 3 4 1 3 2,2 0, 8 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,2 0,1 Oxyethira sp. 2 0 0 17 9 4 6 2 7,6 2, 7 Polycentropodidae 0 0 0 1 1 1 0,6 0,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 1 0,4 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 3 4 4 6 1 3,6 1, 3 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) * 2 2 0 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 3 1 3 1,4 0,5 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,1 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) 1 3 2 1 0,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 6 1 1 3 2,4 0, 9 Chironomidae 0 0 0 52 40 52 40 42 45,2 16,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 26 18 18 1 6 13,8 4,9 SUMMA (antal individer): 351 273 258 234 286 280,4 100 SUMMA (antal taxa): 18 18 16 19 16 17,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 11. Ljungbyån, Källstorp Provdatum: 2017-10-16 x: 6285450 y: 1520490 Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 1 0,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 1 0,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 19 4 4 18 3 9,6 3,0 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) 0 3 2 Ov 2 1 0,6 0,2 EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 3 1 2 1,2 0,4 ODONATA, trollsländor Gomphidae 0 3 3 1 0,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 1 3 2 3 1,8 0,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 60 75 45 16 60 51,2 15,8 Baetis sp. 0 4 0 15 15 9 3 12 10,8 3,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 1 2 1 1 1,2 0,4 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 3 30 22 26 24 21,0 6,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 0,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) 4 4 3 25 20 6 1 3 11,0 3,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 75 5 12 5 9 21,2 6,5 Nigrobaetis sp. 2 4 3 5 3 1,6 0,5 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 1 1 1ecoptera 0,6 0,2 AAmphinemura sp. 0 4 4 1ecoptera 0,2 0,1 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) 1 3 3 1ecoptera 0,2 0,1 I Isoperla sp. 0 3 0 3 Plecoptera 0,6 0,2 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 2 16 14 2 4a 7,6 2,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 Plecoptera NNemoura sp. 0 5 0 1 1a 0,4 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 8 61 7 5 26a 21,4 6,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 3ecoptera 0,6 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 0 0 3 2 0,4 0,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 8 1,6 0,5 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 1 2 0,6 0,2 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) 2 4 3 Ov 1 0,2 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 9 1 3 1 2,8 0,9 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 21 4 5,2 1,6 Hydroptila sp. 3 0 3 1 0,2 0,1 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 13 4 2 1 4,2 1,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 3 1 1 2 1,4 0,4 Limnephilidae 0 5 0 2 1 1 1 1,0 0,3 Lype sp. * 4 4 2 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) * 3 5 0 Ov Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 0,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1 0,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 1 0,4 0,1 Rhyacophila sp. 0 3 3 5 1 1 1,4 0,4 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 5 0 5 1 1 0,4 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 25 14 24 15 3 16,2 5,0 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 8 1 1 1 2,2 0,7 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 9 1,8 0,6 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 0,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 33 21 12 23 22 22,2 6,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 2 0,4 0,1 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 3 2 1 1 1,4 0,4 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 1 2 0,8 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1 Chironomidae 0 0 0 2 5 1 3 3 2,8 0,9 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,1 Pediciidae 0 3 0 2 1 0,6 0,2 Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 4 47 43 27 43 32,8 10,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 2 1 0,6 0,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 190 51 3 27 16 57,4 17,7 SSphaerium sp. * 3 1 3 SUMMA (antal individer): 491 445 223 209 256 324,8 100 SUMMA (antal taxa): 25 33 24 30 29 28,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 35

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 13. Ljungbyån, Stora Binga Provdatum: 2017-10-16 x: 6278811 y: 1525313 Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * 3 1 2 HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 0 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 4 7 2 6 3,8 0,7 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 20 25 1 12 12 14,0 2,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 13 3 6 6 1 5,8 1,1 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) 0 3 2 Ov 2 0,4 0,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 0 3 0 1 0,2 0,0 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 94 46 27 39 52 51,6 10,0 ARANEA, spindlar Argyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 0,2 0,0 ODONATA, trollsländor Gomphidae 0 3 3 1 0,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 54 80 33 45 30 48,4 9,4 Baetis sp. 0 4 0 10 35 6 12 9 14,4 2,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 10 2 6 11 2 6,2 1,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 3 0,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 1 0,4 0,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 2 4 1,2 0,2 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) 4 4 3 52 15 57 51 48 44,6 8,7 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 2 Plecoptera 0,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1 0,2 0,0 Athripsodes sp. 0 0 3 10 20 2 6,4 1,2 Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 2 1 0,6 0,1 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 5 0 3 1 1 0,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 1 1 1 0,6 0,1 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) 2 4 3 Ov 1 0,2 0,0 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 1 0,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 1 0,4 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 8 3 2 3 3,4 0,7 Hydroptila sp. 3 0 3 1 2 2 1,0 0,2 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 1 1 0,6 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 763 30 15 382 53 248,6 48,2 Limnephilidae 0 5 0 20 2 6 5 6,6 1,3 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1 1 0,4 0,1 Lype sp. 4 4 2 1 0,2 0,0 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 5 1,0 0,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 1 0,4 0,1 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) 4 4 3 Ov 3 1 0,8 0,2 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 1 4 2 1 1,8 0,3 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 5 0 5 2 0,4 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 2 3 2 5 2,4 0,5 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 1 2 0,8 0,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 4 13 3 12 9 8,2 1,6 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 1 0,2 0,0 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 3 1 0,8 0,2 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 3 2 1 2 1,6 0,3 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 3 3 4 5 3,0 0,6 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,0 SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) * 3 4 4 Ov DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Chironomidae 0 0 0 1 10 2 3 3,2 0,6 Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Simuliidae 0 1 0 20 2 1 4,6 0,9 GASTROPODA, snäckor Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 2 2 1 0,6 0,1 Gyraulus sp. (albus/acronicus/laevis) 4 4 3 1 0,2 0,0 Planorbis carinatus - O. F. Müller, 1775 5 4 3 2 1 2 3 1,6 0,3 Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 2 2 1,0 0,2 Radix labiata - (Rossmässler, 1835) 3 4 3 1 1 2 0,8 0,2 Radix sp. 3 4 2 2 2 0,8 0,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 5 5 6 6 4,4 0,9 SSphaerium sp. 3 1 3 8 35 11 9 6 13,8 2,7 SUMMA (antal individer): 1096 338 227 658 259 515,6 100 SUMMA (antal taxa): 32 30 27 32 24 29,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 36

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors Provdatum: 2017-10-16 x: 6284740 y: 1519650 Det. Karin Johansson, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO 10870 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 2 0,4 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 3 13 4 8 6 6,8 1,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 3 1 1 1,2 0,2 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 0 3 1 0,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 0 3 0 1 1 0,4 0,1 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 10 2 4 4 2 4,4 0,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 110 140 120 100 54 104,8 16,4 Baetis sp. 0 4 0 25 30 15 6 15,2 2,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 0 4 3 Ov 10 2,0 0,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 21 66 14 14 1 23,2 3,6 Ephemera vulgata - Linné, 1758 * 3 1 3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 16 27 12 42 2 19,8 3,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 2 0,6 0,1 Nigrobaetis digitatus - (Bengtsson, 1912) 4 4 3 55 90 60 125 39 73,8 11,6 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 6 1,2 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 10 30 2 5 3a 10,0 1,6 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 90 320 11 95 51a 113,4 17,8 AAmphinemura sp. 0 4 4 3 20 3a 5,2 0,8 I Isoperla sp. 0 3 0 3 2 8ecoptera 2,6 0,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 90 140 15 36 13a 58,8 9,2 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 Plecoptera NNemoura sp. 0 5 0 1 1 Plecoptera 0,4 0,1 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 1 Plecoptera 0,2 0,0 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 12 27 9 54 14a 23,2 3,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 8 15 11 9 8a 10,2 1,6 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 0 0 3 1 1 0,4 0,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 1 0,2 0,0 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 1 1 0,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 14 6 4 12 9 9,0 1,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 4 2 2 12 1 4,2 0,7 Hydroptila sp. 3 0 3 4 3 9 3 3,8 0,6 Ithytrichia sp. 3 4 4 7 12 14 5 5 8,6 1,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 12 3 4 3 4,6 0,7 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) * 0 5 3 Limnephilidae 0 5 0 2 0,4 0,1 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) * 4 4 2 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) * 3 5 0 Ov Polycentropodidae 0 0 0 1 3 1 5 1 2,2 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 7 8 7 16 5 8,6 1,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 3 2 1 5 2,2 0,3 Rhyacophila sp. 0 3 3 5 6 2 6 1 4,0 0,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 4 2 1 1 1,6 0,3 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 41 45 26 66 70 49,6 7,8 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 3 4 1 6 1 3,0 0,5 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 3 3 1,2 0,2 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 4 1 1 5 2 2,6 0,4 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 5 5 4 5 1 4,0 0,6 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 2 1 1 3 1,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 2 1 2 1,2 0,2 Chironomidae 0 0 0 1 21 12 9 3 9,2 1,4 Pediciidae 0 3 0 1 1 0,4 0,1 Simuliidae 0 1 0 4 13 11 16 1 9,0 1,4 Tipulidae 0 5 0 2 0,4 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 2 1 0,6 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 80 15 2 15 24 27,2 4,3 SUMMA (antal individer): 658 1049 408 740 335 638,0 100 SUMMA (antal taxa): 33 36 32 34 28 32,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 37

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 Förklaring till artlista sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0224 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk) (Gärdenfors 2010): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 38

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 4. Orranäsasjön, Orranäsasjön Provdatum: 2017-10-17 x: 6302360 y: 1494150 Det. Pär Blomqvist, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 1 0,2 0,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp. 1 2 1 2 2 0,8 2,9 TRICHOPTERA, nattsländor Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) 2 3 3 2 0,4 1,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,7 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) 1 3 1 16 8 16 10 9 11,8 42,1 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) 2 2 0 7 7 3 3 5 5,0 17, 9 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) 2 2 2 1 0,2 0,7 Polypedilum sp. 2 2 0 1 1 0,4 1,4 Procladius sp. 1 3 0 1 2 3 2 4 2,4 8, 6 Tanytarsus sp. 2 2 3 4 5 1 10 13 6,6 23,6 SUMMA (antal individer): 30 25 28 26 31 28,0 100 SUMMA (antal taxa): 6 6 7 5 4 5,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 39

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 6. Ljungbyån Riveberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE630211-149731 Vattenområdesuppgifter Station SE630211-149731 (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: 6302110 / 1497310 Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: 2017-10-16 Metodik: SS-EN ISO 10870 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 10 m Lugnt >50% Ström. <5% Lokalens bredd: 4 m Sv. ström. 0% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 11 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs 0-10 m uppströms bron. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): 20% Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 40% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 40% Sten (6,3-20 cm): 10% Häll (>4 m): X Grov död ved (anta 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: X Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % al Lövskog >50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: >50 % - Blandskog Annan vegetation: - Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: <5% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark 5-50 % Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 40

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 11. Ljungbyån Källstorp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE628545-152049 Vattenområdesuppgifter Station SE628545-152049 (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: 6285450 / 1520490 Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: 2017-10-16 Metodik: SS-EN ISO 10870 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 10 m Lugnt 0% Ström. 0% Lokalens bredd: 3 m Sv. ström. >50% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 16 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 11,7 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs 10-20 m nedströms bron i östra fåran. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 40% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): 10% Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (anta 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 10% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 10% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % - Lövskog 5-50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: - Blandskog Annan vegetation: 5-50 % älggräs Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Stensatta vattendragskanter - lokal ; Myr Kanalisering/rensning - Omgrävd/rätad Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark >50 % Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 41

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 13. Ljungbyån Stora Binga RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE627888-152532 Vattenområdesuppgifter Station SE627888-152532 (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: 6278811 / 1525313 Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: 2017-10-16 Metodik: SS-EN ISO 10870 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 10 m Lugnt 0% Ström. 0% Lokalens bredd: 7 m Sv. ström. >50% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 50 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 11,2 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 50 m uppströms bron i åns södra fåra, 10-20 m uppströms fiskeskylt. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 50% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (anta 2 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 40% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % al Lövskog 5-50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: - Blandskog Annan vegetation: - Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Kanalisering/rensning - Kraftigt rensad Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark >50 % Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 42

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 5 56. S:t Sigfridsån Kvarnfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Stationens EU-CD: SE628471-151970 Vattenområdesuppgifter Station SE628471-151970 (EU-CD) Program: SRK, Ljungbyån Vattenförekomst: - (EU-CD) Lokalkoordinater: 6284740 / 1519650 Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Koordinatsystem: RT90 25gonV Län: 8 Kalmar Provtagningsuppgifter Datum: 2017-10-16 Metodik: SS-EN ISO 10870 Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Kvalprov (j/n): ja Lokaluppgifter Strömförhållanden Lokalens längd: 8 m Lugnt 0% Ström. <5% Lokalens bredd: 5 m Sv. ström. >50% Fors 0% V-dragsbredd (normal fåra): 20 m Grumlighet: klart Vattennivå: medel Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 12,1 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 30 m uppströms bron på östra sidan, i höjd med ö och block mitt i ån. Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Slit (<0,063 mm)0% Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m)10% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 60% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (anta 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 40% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 0% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 0% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % al Lövskog >50 % Buskar: - Barrskog Gräs, halvgräs: <5 % - Blandskog Annan vegetation: - Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Eventuell påverkan Hed Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 43

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 BILAGA 6 Kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter: I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Förklaring till artlistor - kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. Missbildade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal (beräknades inte i denna undersökning) Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Naturvårdsverket 2009): ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 44

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 53. S:t Sigfridsån, Skabro Koordinater: 6287340 / 1510040 (RT90_25gonV) Län: 8 Kalmar Vattendragsbredd: 4 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: medel Provtagning: ALcontrol AB Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13,1 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: <5% Artanalys: Ylva Meissner 2017-09-14 Provplats: Uppströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 426 IPS: 18,8 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 40 TDI: 29,7 (klass 1) Diversitet: 3,15 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,49 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,96 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) mycket nära alkaliskt Lokal 53 i S:t Sigfridsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andeln föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (50 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass 15-17 19,2 1 25,5 1 0,5 1-2 7,14 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) 20 15 10 5 10 11 12 13 14 15 16 17 Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 10 8 6 4 2 0 10 11 12 13 14 15 16 17 Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts årligen sedan 2010 och har hela tiden visat samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen har varit likartad, men 2011 och 2012 dominerades kiselalgssamhället helt av arten Karayevia oblongella, medan artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade 2015, 2016 och 2017. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 45

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 54. S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid Koordinater: 6285450 / 1512270 (RT90_25gonV) Län: 8 Kalmar Vattendragsbredd: 4 m Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Medeldjup provyta: 0,25 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: medel Provtagning: ALcontrol AB Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13,4 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Beskuggning: 5-50% Artanalys: Ylva Meissner 2017-09-14 Provplats: Nedstrröms bro 50m Resultat index och klassning Antal räknade skal: 402 IPS: 19,2 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 32 TDI: 25,5 (klass 1) Diversitet: 2,40 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,31 NÄRA NEUTRALT EK (IPS): 0,98 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) nära alkaliskt IPS-indexet på lokal 54 i S:t Sigfridsån motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta (%PT) arter var mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (65%) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Statusklass Surhetsklass 15-17 18,8 1 24,5 1 1,7 1-2 6,83 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) 20 15 10 5 10 11 12 13 14 15 16 17 Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID 10 8 6 4 2 0 10 11 12 13 14 15 16 17 Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har årligen undersökts sedan 2010 och statusklassningen har hela tiden varit densamma dvs. hög status. IPSindexet har dock legat i den nedre, sämre, delen av klassintervallet de flesta åren. Artsammansättningen har varit likartad, men har tidigare år till stor del dominerats av arten Karayevia oblongella. År 2016 och 2017 utgjorde arten dock endast 13 respektive 5 %. Surhetsindexet ACID har varierat något och visade nära neutrala förhållanden 2010, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017, men måttligt sura förhållanden 2011 och 2012. Indexvärdet låg mycket nära gränsen mot nära neutralt år 2011, men närmare gränsen mot sura förhållanden år 2012. Treårsmedelvärdet (15-17) visar nära neutrala förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 46

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 53. S:t Sigfridsån, Skabro 2017-09-14 Lokalkoordinater: 6287340 / 1510040 (RT90_25gonV) Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5,0 1 3 214 50,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 2 0,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4,7 1 3 3 0,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 3 4 0,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 1 0,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 1 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 5 1,2 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5,0 1 2 1 0,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 1 0,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 1 3 1 0,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5,0 3 4 1 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 3 0,7 Eunotia naegelii Migula ENAE 5,0 2 2 1 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4,5 1 3 12 2,8 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 4 0,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 29 6,8 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 6 6 1,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 5 1,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4,0 2 4 2 0,5 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4,5 3 0 3 0,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 21 4,9 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4,2 1 3 2 0,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 3 0,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5,0 1 2 2 0,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 1 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 6 1,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 23 5,4 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 1 3 1 0,2 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2,0 1 4 1 1 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 4 0,9 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4,0 1 4 1 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 25 5,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 23 5,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 5 1,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 426 - SUMMA (antal taxa): 40 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 40 TDI (0-100): 29,7 ADMI (%): 50,2 Acidofil ( ): 63 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 3,15 % PT: 0,9 EUNO (%): 2,3 Circumneutral ( ): 829 Odefinierad ( ): 26 Medelbredd IPS (1-20): 18,8 ACID: 7,49 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 82 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,64 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 47

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 54. S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid 2017-09-14 Lokalkoordinater: 6285450 / 1512270 (RT90_25gonV) Metodik: SS-EN 14407:2014 + Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5,0 1 3 261 64,9 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4,0 1 4 1 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 17 4,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 2 0,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 1 0 2 0,5 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4,0 2 3 1 0,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 1 3 2 0,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 1 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 1 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5,0 1 2 5 1,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 4 1,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 18 4,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 2 0,5 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5,0 1 0 6 1,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5,0 1 3 8 2,0 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4,0 1 0 2 2 0,5 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 21 5,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 1 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 1 0,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 3 0,7 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2,0 1 4 1 0,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 6 1,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2 Nitzschia sp. Iconogr. 2. Taf. 70:21a-b NZS1 4,0 1 3 5 1,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 3 0,7 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5,0 1 2 2 0,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5,0 1 2 1 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 15 3,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 4 1,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 1 0,2 SUMMA (antal skal): 402 - SUMMA (antal taxa): 32 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 32 TDI (0-100): 25,5 ADMI (%): 64,9 Acidofil ( ): 87 Alkalibiont ( ): 0 Diversitet: 2,40 % PT: 0,7 EUNO (%): 3,2 Circumneutral ( ): 848 Odefinierad ( ): 25 Medelbredd IPS (1-20): 19,2 ACID: 7,31 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 40 Missbildade (%): - ADMI (μm): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 48

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 53. S:t Sigfridsån, Skabro Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Stations EU-CD: SE628730-151021 Län: 8 Kalmar Lokalkoordinater: 6287340 / 1510040 Vattenförekomst: - Koordinatsystem: RT90_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 2017-09-14 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Magnus Bergström/Björn Thiberg Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Organisation: ALcontrol AB Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 2 m Grumlighet: klart lugnt 5-50% Vattendragsbredd (normal): 4 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 13,1 C ström <5% Lokalens maxdjup: 0,3 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): x Block (20-63 cm): 10% Artificiellt material: x Sand (0,063-2 mm): x Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 30% Stora block (2-4 m): x Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 30% Häll (>4 m): x Grov död ved (antal): x Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 60% Rosettväxter: x Övervattensväxter: 20% Fontinalis el. likn. arter: x Flytbladsväxter: x Övriga mossor: x Friflytande växter: x Trådalger: x Undervattensväxter (hela blad): x Övriga påväxtalger: 40% Undervattensv. (fingrenade blad): x Sötvattensvamp: x Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % al Lövskog 5-50 % Buskar: 5-50 % - Barrskog <5 % Gräs, halvgräs: 5-50 % - Blandskog <5 % Annan vegetation: <5 % - Kalhygge Övrigt: >50 % - Våtmark Beskuggning: <5% Åker Äng <5 % Påverkan Hed Damm - uppströms Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark <5 % Artificiell mark >50 % Annat Övrigt - Uppströms bro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 49

LJUNGBYÅN 2017 Bilaga 6 54. S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 77 Ljungbyån Stations EU-CD: SE628546-151227 Län: 8 Kalmar Lokalkoordinater: 6285450 / 1512270 Vattenförekomst: - Koordinatsystem: RT90_25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 2017-09-14 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Magnus Bergström/Björn Thiberg Syfte: Samordnad recipientkontroll (SRK) Organisation: ALcontrol AB Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 2 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 4 m Vattenfärg: färgat svag ström >50% Lokalens medeldjup: 0,25 m Vattentemperatur: 13,4 C ström Lokalens maxdjup: 0,4 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): x Block (20-63 cm): 10% Artificiellt material: x Sand (0,063-2 mm): x Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): 10% Grovdetritus: x Sten (6,3-20 cm): 50% Häll (>4 m): x Grov död ved (antal): x Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: x Övervattensväxter: 10% Fontinalis el. likn. arter: 10% Flytbladsväxter: x Övriga mossor: 10% Friflytande växter: x Trådalger: x Undervattensväxter (hela blad): x Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): x Sötvattensvamp: x Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % Al Lövskog 5-50 % Buskar: 5-50 % - Barrskog Gräs, halvgräs: 5-50 % - Blandskog Annan vegetation: 5-50 % - Kalhygge Övrigt: <5 % - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng >50 % Påverkan Hed Industriutsläpp - uppströms Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark <5 % Artificiell mark 5-50 % Annat Övrigt industri= reningsverk Nedstrröms bro 50m RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 50

SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Olas Magnus Väg 27 583 30 Linköping Sverige Tel: +46 13 25 49 00 E-post: info-se@synlab.com www.synlab.se Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC 17025 CERTIFIERAD ISO 14001 Ledningssystem för miljö Job number/language/yyyymm