DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Relevanta dokument
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å

Magnus Wigren Patrik Karlsson 69, 78 Sofia Gustavsson 70 Mikael Virdelo 75 Per Sundström 75 Maritha Lorentzon 79. Sammanträdesprotokoll

Kalkspridningsplan för Anråse å

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 138 Målenån

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Vad finns att berätta om denna rapport?

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Manual Nationella Kalkdatabasen

Åtgärdsområde 010 Bolån

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Planering av våtmarkskalkning

Åtgärdsområde 010 Bolån

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Grovkalk och Granuler

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Vad finns att berätta om denna rapport?

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.

Åtgärdsområde 004 Västerån

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Åtgärdsområde:Hagbyån

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Kalkningar i Gnosjö kommun

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Rymman respektive Dyvran

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Beskrivning av ärendet

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Vi kalkar för en levande miljö

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Sammanträdesprotokoll (26) Nämnden för samhällsplanering. Sammanträdesdatum

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Kalkning av sjöar och vattendrag

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Transkript:

MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i mars 2015 Anders Svahnberg Adress Malmövägen 14 Kontor 0370 154 82 Webb www.myrica.se 331 42 Värnamo Mobil 070 494 54 82 E mail info@myrica.se

Innehållsförteckning 1. Spridningsplan 1 2. Kalkdoser och hydrologi 4 3. Målområden, motiv och ph-mål 6 4. Vattenkemisk effektuppföljning, förändringar, kommentarer 8 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik 12 7. Övrigt 16 Bilagor: 1. Översiktskartor 2. Spridningskartor för båt och helikopterkalkning 3. Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Detaljplanen omfattar 13 åtgärdsområden med Alvesta kommun som huvudman. Det tidigare åtgärdsområdet MO06 Stråken har ersatts med MO44 Förhultasjön som utgör en mindre del av det tidigare åtgärdsområdet, se bilaga 1:13. HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å LA02 Yasjön MO05 Horgefjorden MO07 Spånen MO10 Brändasjö MO11 Tångasjön MO13 Nävsjön MO18 Sörsjön MO19 Sjöatorpasjön MO20 Agnasjön MO21 Härlatorpssjön MO44 Förhultasjön MO12 Spjällsjön Not. Flodområdena är: HE = Helge å LA = Lagan MO = Mörrumsån

1 1. Spridningsplan Tabell 1. Spridningsplan för kalkning inom Alvesta samtliga åtgärdsområden 2015-2017. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2015 2016 2017 HE02 Mörhultasjön del av Lilla Helge å Våtmarker Hkp - *) - *) - *) S:a - - - LA02 Yasjön Åbodasjön Båt 12 12 12 Yasjön Båt - *) - *) - *) S:a 12 12 12 MO05 Horgefjorden Hagsvarten Båt 22 22 22 Vinen Båt 27 27 27 S:a 49 49 49 MO07 Spånen Spånen Båt - *) - *) - *) S:a - - - MO10 Brändasjö Brändasjö Hkp 12 12 12 S:a 12 12 12 MO11 Tångasjön Tångasjön Hkp 10 10 10 S:a 10 10 10 Forts.

2 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2015 2016 2017 MO12 Spjällsjön Dos Ebbön 70 70 70 Dos Flogmyran 25 25 25 S:a 95 95 95 MO13 Nävsjön Nävsjön Hkp 6 6 6 S:a 6 6 6 MO18 Sörsjön Dos Sörsjön 25 25 25 S:a 25 25 25 MO19 Sjöatorpasjön Älganässjön Båt 25 vår 25 sen höst 25 vår 25 sen höst 25 vår 25 sen höst Dos Moasjön 25 25 25 S:a 75 75 75 MO20 Agnasjön Dos Agnasjön - *) - *) - *) S:a - - - MO21 Härlatorpssjön Dos Härlatorpssjön 15 15 15 S:a 15 15 15 MO44 Förhultasjön Förhultasjön Båt 10 10 10 Gyslättasjön Hkp 6 6 6 S:a 16 16 16 Forts.

3 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod 2015 2016 2017 Samtliga åtgärdsområden S:a 315 315 315 Därav spridning med Båt 121 121 121 Hkp 34 34 34 Dos 160 160 160 *) Kalkningsuppehåll under planperioden, se vidare nedan under p 4 Vattenkemisk effektuppföljning, kalkningsstrategi, förändringar. Spridningskartor för hkp-kalkning Spridningskarta för Tångasjön finns i bilaga 2:1. För övriga sjöar gäller att kalken ska fördelas jämnt över ytan, dock inte i närheten av utlopp. Kalkningsobjekten återfinns även på översiktskartor, se bil 1. Beträffande djup och spridningskartor för sjöar som båtkalkas Djup och spridningskartor för sjöar som båtkalkas, se bilaga 2. Kalkningsmedel Båtkalkning av sjöar samt kalk till doserare: P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Helikopterkalkning av sjöar: I första hand dammbunden (fuktig) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. I andra hand P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) el motsv. Se även kommentar till produktval under p 4 nedan. Alla mängder anges i ekvivalent CaO-värde 50%.

4 2. Kalkdoser och hydrologi Tabell 3. Hydrologiska uppgifter samt planerade kalkdoser för planperioden 2015-2017. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km 2 milj m 3 ha m m milj m 3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 HE02 Mörhultasjön del av Lilla Helge å m Mörhultasjön 630007 141288 5,3 1,3 18,7-1 0,19 0,2 Ej - - - LA02 Yasjön m Åbodasjön 632901 141943 8 2 53 8,6 2,8 1,48 0,6 2001 4) 15 8,1 m Yasjön 632826 141689 28 7,9 148 18,7 4,1 6,1 0,8 2015 4) 4 1,5 - MO05 Horgefjorden Bockasjön 626935 142388 1,1 0,28 8,1-1,8 0,15 0,5 Ej - - - Gäddegyl 627010 142360 0,64 0,16 2,7 5,9 2,8 0,084 0,5 1997 4) - - - m Hagsvarten 627389 142662 14,5 3,7 91 5,6 1,9 1,7 0,5 2015 4) 15 12 12 Håknagyl 627614 142500 0,48 0,12 3,9 3,4 1,9 0,076 0,6 1997 4) - - - Hälsegylet 626913 142664 1,1 0,28 3 2,2 1,3 0,039 0,14 1997 4) - - - Tärningetorpasjön 627016 142433 1,2 0,30 4,1 5,2 2,3 0,092 0,3 1997 4) - - - m Vinen 627275 142183 22 5,5 319 5,3 2,3 7,3 1,3 1985 12 3,7 3,7 m Horgefjorden 627398 142947 91,8 23 1150-2 23 1 Ej 5 2,1 - MO07 Spånen m Spånen 630806 142789 17,4 4,4 265 9,4 2,9 7,7 1,8 1999 4) - - - MO10 Brändasjö m Brändasjö 629643 142937 2,6 0,66 13,8 4,7 1,9 0,27 0,4 1997 4) 46 18 44 MO11 Tångasjön m Tångasjön 629393 142999 3,7 0,93 30 3 1 0,3 0,3 1994 27 11 33 MO12 Spjällsjön m Årsjön 628204 142418 19,3 4,9 41-1 0,41 0,1 Ej 49 19 - Dos Ebbön 628160 142305 7,7 1,9 - - - - - - 91 37 - Dos Flogmyran 628025 142476 3,7 0,93 - - - - - - 68 27 - m Spjällsjön 628520 142563 31,4 7,9 39 2 1 0,39 0,05 Ej 30 12 - Forts.

5 Forts tabell 3. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km 2 milj m 3 ha m m milj m 3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 MO13 Nävsjön m Nävsjön 627767 142500 2,5 0,63 20 5,3 1,7 0,34 0,5 Finns 24 9,5 18 MO18 Sörsjön Dos Sörsjön 632315 141955 6,6 1,9 - - - - - - 38 13 - m Sörsjön 632231 141977 8,8 2,5 28 2 1 0,28 0,1? 28 10 - MO19 Sjöatorpasjön m Moasjön 630947 141702 14,8 4,2 26-1 0,26 0,1 Ej 17 - m Älganässjön 631175 141319 22,2 6,3 102 3,6 1,5 1,5 0,25 2015 4) 23 7,9 31 Dos Moasjön 630889 141633 11,6 3,3 - - - - - - 22 7,6 - m Sjöatorpasjön 630989 141761 57,5 16 152 3,3 1,4 2,14 0,13 2003 4) 13 4,7 - MO20 Agnasjön Dos Agnasjön 632110 141410 7,6 2,2 - - - - - - - - - m Agnasjön 632077 141409 8,8 2,5 10,3-1,8 0,19 0,1 Ej - - - MO21 Härlatorpssjön Dos Härlatorpssjön 632040 141835 3,3 0,9 - - - - - - 45 17 - m Härlatorpssjön 631939 141805 4,1 1,2 9,6-1,8 0,17 0,15 Ej 37 12 - MO44 Förhultasjön m Gyslättasjön 633209 141991 3,1 0,88 32,3 9,8 2,9 0,94 1,1 1996 4) 19 6,8 6,4 m Förhultasjön 633426 142203 13,7 3,9 96 7,0 3,3 3,2 0,8 2015 4) 12 4,1 3,2 1) Den specifika avrinningen inom åtgärdsområdena har bestämts till 8-9 l/s och km 2 (SMHI 1961-90). 2) Djupkartor över vissa sjöar saknas. Medeldjupet i dessa sjöar har uppskattats. 3) Avser den långsiktiga kalkdosen från år 2015 inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdos avses kalkmängd i relation till sjövolym vid respektive spridningstillfälle. 4) Sjömätning och djupkarta: Myrica ab. m = Målområde

6 3. Målområden, motiv och ph-mål Kalkningens målområden är förtecknade i tabell 3 med markeringen m i kolumnen längst till vänster och på översiktskartor i bilaga 1 samt i tabell 4 nedan. Med ph okalkat avses beräknat ph-värde utan kalkningspåverkan. Tabell 4. Målområden och motiv för kalkning. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde ph före kalkstart HE02 Mörhultasjön, del av Lilla Helge å Av hela åtgärdsområdet är det bara Mörhultasjön som kalkas med Alvesta kommun som huvudman. Resterande delar kalkas med Ljungby kommun som huvudman. I målområdet Mörhultasjön finns de de rödlistade arterna mal, utter, lake, svarthakedopping och större vattensalamander. Dock är sjön fisktom. Mörhultasjön 5,6 4,4-4,6 Större vattensalamander, svarthakedopping. 5,6 LA02 Yasjön Åbodasjön ingår i FVO och fritidsfiske förekommer. I Yasjön finns ett svagt bestånd av flodkräfta samt utter. Storlom och fiskgjuse förekommer regelbundet under häckningstid. Yasjön Åbodasjön 5,7-6,1 5,7-5,9 Mört, lake, flodkräfta, fiskgjuse, utter, sik, bergsimpa. Mört, fiskgjuse. 5,3 MO05 Horgefjorden Fritidsfisket och friluftslivet är viktigt i området. Horgefjorden är en del Åsnenområdet som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Horgefjorden och Vinen ingår i FVO och fritidsfisket är utbrett, särskilt i Horgfjorden där även yrkesfiske förekommer. Området har ett mycket rikt och varierat fåfelliv med bl a havsörn, fiskgjuse och storlom. Utter förekommer. Hagsvarten Vinen Horgefjorden 4,1-4,3 4,5-4,8 6,6-6,8 Mört, fiskgjuse. Fritidsfiske, möret, flodkräfta, sik, siklöja, storlom, fiskgjuse. FVO, mört, sik, siklöja, gös, sandkrypare, utter, havsörn, fiskgjuse, storlom, bottenfauna med måttliga naturvärden. 5,3 5,2 5,8 MO07 Spånen Spånen omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Sjön ingår i FVO, ligger tätortsnära och är viktig för friluftsliv och fritidsfiske. Spånen 5,9-6,3 FVO, mört, storlom, fiskgjuse. 5,6 MO10 Brändasjö Brändasjö omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Brändasjö 4,1 Mört. 5,1 Forts.

7 Forts tabell 4. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde ph före kalkstart MO11 Tångasjön Tångasjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Tångasjön 4,4 Mört 4,4 MO12 Spjällsjön Sjöarna omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Spjällsjön Årsjön 4,5-4,8 4,4-4,5 Mört Mört 5,4 5,2 MO13 Nävsjön Nävsjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Svagt bestånd av flodkräfta enligt obekräftade uppgifter. Ej upplåtet fiske men visst fritidsfiske förekommer. Nävsjön 4,4-4,5 Mört, flodkräfta. 5,2 MO18 Sörsjön Sörsjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej upplåtet fiske. Sörsjön 4,4-4,5 Mört. 4,9 MO19 Sjöatorpasjön Sjöarna omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Storlom och fiskgjuse förekommer i området. Alla tre sjöarna ingår i FVO och är föremål för fritidsfiske. Moasjön Sjöatorpasjön Älganässjön 4,3-4,4 4,5-4,7 4,4-4,5 FVO, mört. FVO, mört, storlom. FVO, mört, storlom, fiskgjuse. 4,9 5,1 5,0 MO20 Agnasjön Agnasjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Agnasjön 6,5-6,7 Mört. 6,2 MO21 Härlatorpasjön Härlstorpasjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO men fritidsfiske förekommer. I Härlatorpasjön finns mört, gädda och sutare men inte abborre. Härlatorpasjön 4,7 Mört. 5,3 MO44 Förhultasjön Sjöarna omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Fisket är upplåtet i båda målsjöarna och ett utbrett fritidsfiske förekommer. Storlom och fiskgjuse förekommer i området. Förhultasjön Gyslättasjön 5,6-5,9 4,3-4,4 FVO, mört, storlom, fiskgjuse. FVO, mört. 5,0 4,4

58 4. Vattenkemisk effektuppföljning, förändringar, kommentarer Resultat från den vattenkemiska effektuppföljningen redovisas i diagramform med kartöversikter i bilaga 3 samt med kommentarer nedan för respektive åtgärdsområde. Nedan ges för varje åtgärdsområde en sammanfattande kommentar till den vattenkemiska effektuppföljningen samt förändringar av betydelse jämfört med föregående planperiod. Med ph okalk avses ph utan kalkningspåverkan. Grovkalk vid sjökalkning med hkp Beträffande användning av grova kalkprodukter vid helikopterkalkning av sjöar: Se rapporten Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar, Svahnberg, A., Abrahamsson, I. 2011. Länsstyrelsen i Jönköping län, meddelande nr 2011:17. Motiven för att övergå till grovkalk är dels att undvika problem med damning på omgivande fastigheter, anläggningar och värdefulla/ känsliga biotoper, dels undvika vindavdriftsförluster som uppstår i samband med mjölkalkning med helikopter. Grovkalken ger också en jämnare kalkningseffekt över tid. Från 2013 har de helikopterkalkade sjöarna kalkats med grovkalk. Mörhultasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen trots att kalklningen varit vilande sedan 2012. Enstaka låga värden bedöms inte vara representativa då proverna hittills tagits i bäcken nedströms utloppet. Se bilaga 3.1. De hittills utförda kalkningarna verkar ha varit i överkant ur doseringssynpunkt. Därtill kommer att kalkningen som var planerad som vartannatårskalkning av misstag skedde två år i rad 2010-2011, dvs den planerade mängden 2012 spreds redan 2011. Kalkningen har skett med grovkalk som kan ha en varaktig effekt på uppemot 5-8 år. Sammantaget bedöms inte ytterligare kalkning behövas under planperioden 2015-2017. Fortsatt vilande kalkning föreslås därför men vattenprovtagningen bör fortgå och möjligheten att återuppta kalkning bibehållas. Yasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i både Yasjön och Åbodasjön, se bilaga 3.2. Alkaliniteten i Yasjön har under åren 2009-2014 varit i genomsnitt 0,15 mekv/l. Kalkdosen var 2009-2011 ca 8,0 g/m 3 avrinnande vatten och 2012-2014 ca 4,4 g/m 3 avrinnande vatten. Under kommande planperiod föreslås kalkningen direkt i Yasjön att vara vilande medan kalkdosen i Åbodasjön förblir oförändrad. Detta innebär en sänkning av kalkdosen i Yasjön med ca 3 g/m 3 avrinnande vatten vilket bedöms motsvara en sänkning av alkliniteten med ca 0,03 mekv/l jämfört med åren 2012-2014. De bedöms finnas god marginal för denna sänkning av kalkdosen utan att äventyra den vattenkemiska måluppfyllelsen. Det bedöms även finnas utrymme för sänkning av kalkdosen i Åbodasjön. Men ur kostnadssynpunkt är det billigare att kalka en sjö än att fördela samma kalkmängd på två sjöar och kalkningen i Åbodasjön kommer ju nedströms Yasjön tillgodo. Därför är det kostnadseffektivare att ta hela dosminskningen i Yasjön än att föredela den på båda sjöarna.

9 Horgefjorden God måluppfyllelse avseende ph-målen. Trots förhållandevis hög kalkdos i Hagsvarten är kemin svajig vilket sannolikt kan tillskrivas effekter av den korta omsättningtiden (0,5 år). De låga värdena bedöms därför inte vara representativa för sjön i sin helhet. Alkaliniteten i Vinen är ligger på en nivå som ger underlag för bedömningen att ph okalk inte understiger ph-målet. Om det är en korrekt bedömning saknas kalkningsbehov i Vinen. Vattenkemin i Horgefjorden har varit förhållandevis stabil under de senare 10 åren trots att kalkdosen sänkts med 55 % under perioden. Snarare finns en tendens till förbättring av ph och alk-värdena i Horgefjorden under senare år. Se bilaga 3.3. Kalkdoserna i Hagsvarten, Vinen och hela åtgärdsområdet (Horgefjorden) halveras jämfört med tidigare (2012-2014). Kalkdosen i Vinen bedöms kunna sänkas ytterligare. Horgefjorden är en joker i sammanhanget. Alkaliniteten är här så svag att ph-målet äventyras om alkaliniteten uteslutande hålls uppe av uppströms kalkningar. Inverkan av vattenutbyte med övriga Åsnen är okänt. De möjliga sänkningarna av doserna i Hagsvarten och Vinen bör därför ske stegvis med fokus på värdena i Horgefjorden. I detta skede bedöms därför en halvering vara väl avvägd. Spånen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet trots vilande kalkning sedan 2010. Ph har legat på 6,6-7 under senatse 10 åren och det finns ingen tendens till avtagnande trots kalkningsuppehållet. Se bilaga 3.4. Därför bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför vidare kalkningsbehov ej föreligger. Fortsatt kalkningsuppehåll för ev avslut senare. Spånen har relativ lång omsättningstid, 1,8 år, varför den bör följas med fortsatt vattenprovtagning under planperioden. Brändasjö, Tångasjön Brändasjö har en hyfsad måluppfyllelse avseende ph-målet men kemin är svajig vilket troligen till stor del beror på sjöns korta omsättningstid (0,3 år). De lägre värdena bedöms inte vara representativa för sjön i sin helhet. Effekten i Tångasjön syns vara betydligt bättre och även jämnare trots den korta omsättningstiden (0,4 år). Enligt anvisningarna i Naturvårdsverkets kalkningshandbok bör inte målsjöar direktkalkas om omsättningstiden understiger 0,5 år. Länsstyrelsen har dock i förarbete till föreliggande planering föreslagit fortsatt kalkning men att vidare utredning bör ske. Sjöarna har tidigare överdoserats i syfte att kompensera för de korta omsättningstiderna. Kalkdoserna har succesivt sänkts och under den senaste planperioden 2012-2014 varit 27 kg/ha avrinningsområde vilket kan betraktas vara en mer normal dos med hänsyn till det beräknade ph okalk 4,1 resp 4,4 (tabell 4). Emellertid uppvisar båda sjöarna sämre ph-värden vid provtagningar i april och maj 2015 än på många år. Sannolikt beror detta på övergång till grovkalk från 2013 utan kompensation med dubbel giva första året. Se rapporten Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar, Svahnberg, A., Abrahamsson, I. 2011. Länsstyrelsen i Jönköping län, meddelande nr 2011:17. Därför höjs kalkdosen i Brändasjö och bibehålls i Tångasjön under planperioden. Spjällsjön Med tanke på omständigheterna hygglig måluppfyllelse avseende ph-målen. Båda provpunkterna är belägna nedströms sjöarna varför de lägre värdena på ph och alkalinitet inte bedöms vara representativa för sjöarna i sin helhet. Proverna uppströms doserarna uppvisar mycket låga ph-värden, 4,2-5,6 vilket innebär att kalkningen med doserarna trots allt ger god kalkningseffekt. Se bilaga 3.6.

10 Området är svårkalkat. Sjöarna har korta omsättningstider och doserarna är inte optimalt placerade. De naturgivna förutsättningarna går inte att ändra på i nuläget och bättre lokaler för doserna saknas. Att anlägga ytterligare en doserare är inte ekonomiskt försvarbart. Kalkningen föreslås därför fortsätta som tidigare. Nävsjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden bedöms inte vara representativa för sjön i sin helhet. Trots årliga kalkningar den senaste 10 årsperioden uppvisar vattenkemin en närmast märklig 3-årscykel. Se bilaga 3.7. Kalkningseffekten är svårtolkad eftersom sjön kalkats årligen med samma mängd sedan 2008. Kalkmängden (6 ton/år) är liten och kalkdosen ordinär (24 kg/ha avrinningsområde och år) varför ingen förändring föreslås. Sörsjön God måluppfyllelse avseende ph-målet och en anmärkningsvärt jämn vattenkemi trots driftstörningar på doseraren under 2013 och 2014. Se bilaga 3.8. Fortsatt kalkning som tidigare. Sjöatorpasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. Trots att kalkdosen 2013-2014 bara var ca 1/3 av dosen 2005-2007 (tabell 6) verkar vattenkemin i Sjöatorpasjön vara bättre nu än för 10 år sedan. Se bilaga 3.9. Det bedöms finnas ett visst utrymme för ytterligare sänkning av kalkdosen, både i Älganässjön och med doseraren. Det är i sammanhanget då viktigt att anpassa doserarens inställningar så att kalkvolymen på helårsbas vid medelavrinning inte överstiger planerad mängd. Agnasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet men också rejält överdoserat. Trots att kalkdosen över tid varit i stort sett densamma de senare 10 åren så visar vattenkemin på en tilltagande trend. Detta även trots att vattenkemin uppströms doseraren varit likartad och mestadels lägre än mål-ph under perioden. Se bilaga 3.10. Möjligen kan en ackumulation av kalk i sjön beroende på många års överdosering vara en bidragande orsak. Nivån på alkaliniteten i relation till kalkdosen antyder att ph okalk inte understiger mål-ph och att kalkningsbehov därför inte längre föreligger. Detta stöds också av det beräknade ph okalk (6,5-6,7), se tabell 4. Doseraren föreslås vara vilande under planperioden men hållas i beredskap för att åter startas upp om sjön återförsuras. Härlatorpasjön Den vattenkemiska måluppfyllelsen har varit god under senare år. Undermålig kalkning 2006-2009 medförde att ph-målet inte nåddes överlag men visar också på ett kalkningsbehov liksom de låga ph -värdena uppströms doseraren. Se bilaga 3.11. Fortsatt drift, inte som tidigare utan med inriktning på jämnare dosering! Och beakta den föreslagna årliga kalkmängden, se tabell 1. Se den som en övre gräns, troligen behövs det mindre.

11 Förhultasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i Gyslättasjön och Förhultasjön trots neddragningar på kalkdoserna. Se bilaga 3.12. Nivån på alkaliniteten i både Gyslättasjön och Förhultasjön bedöms överstiga vad som enbart är en effekt av kalkningen. Om det stämmer så överstiger ph okalk i båda sjöarna mål-ph och kalkningsbehov föreligger inte. Emellertid sänktes kalkdoserna så sent som 2012 och med hänsyn till sjöarnas förhållandevis långa omsättningstider (0,8-1,1 år) är det lämpligt att avvakta med ytterligare sänkningar och se om vattenkemins stabiliserar sig. Oförändrad kalkdos tv. Men redan inför omkalkningen 2016 bör en ny bedömning av kalkningsbehovet göras förutsatt att vattenkemin stabiliserats. I det fall att alkaliniteten då inte ligger lägre än i nuläget rekommenderas vilande kalkning i båda sjöarna. Helikopterkalkning. Foto: Myrica.

12 5. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Tidigare kalkningar Kalkning inom åtgärdsområdena påbörjades enligt följande, se tabell 5. Utförda kalkningar under perioden 2002-2011 redovisas i tabell 6 nedan. För utförda kalkning före 2002 hänvisas till föregående detaljplan (Svahnberg 2005). Se även tabell 7 nedan för doseringshistorik. Tabell 5. Kalkstart. Åtgärdsområde Kalkstart HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å Våtmarkskalkning påbörjades 1992. LA02 Yasjön Åbodasjön 1984. Yasjön 1991. MO05 Horgefjorden Hagsvarten 1984, Vinen 1987, övriga småsjöar 1992. MO07 Spånen Spånen 1991. MO10 Brändasjö Brändasjö 1993. MO11 Tångasjön Tångasjön 1984. MO12 Spjällsjön Doserare Ebbön anlades 1992 och Flogmyran 1994. MO13 Nävsjön Nävsjön 1987. MO18 Sörsjön MO19 Sjöatorpasjön Sörsjön 1995 med sjökalkning och 1991 installerades doseraren. Älganässsjön 1983 samt Moasjön och Sjöatorpasjön 1984. Doserare Sjöatorpasjön och Moasjön anlades 1991. MO20 Agnasjön Doserare Agnasjön anlades 1993. MO21 Härlatorpssjön Doserare Härlatorpssjön anlades 1993. MO44 Förhultasjön Förhultasjön kalkades 1978-79 med kalkstenskross på åker och ängsmark samt i tillrinnande vattendrag. Sjökalkning inleddes i Förhultasjön 1984 Gyslättasjön 1985.

13 Tabell 6. Utförda kalkningar under perioden 2005-2014 inom samtliga åtgärdsområden. År 2) (ton) Kalk- Objekt Metod 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 dos 1) HE02 Mörhultasjön del av Lilla Helge å Våtmarker Hkp - - - 40-40 40 - - - - S:a åtg-omr - - - 40-40 40 - - - - (kg/ha) LA02 Yasjön Hökasjö Hkp 5 - - - - - - - - - - N Älten Hkp 7 - - - - - - - - - - S Älten Hkp 5 - - - - - - - - - - Åbodasjön Båt 32 23 23 24 23 24 23 12 12 12 15 Yasjön Båt 120 55 54 54 40 41 40 22 23 23 13 S:a åtg-omr 169 78 77 78 63 65 63 34 35 35 12 MO05 Horgefjorden Bockasjön Hkp - 6 6 5 5 6 4 6 - - - Gäddegyl Hkp 4 4 4 3 3 3 3 - - - - Hagsvarten Båt 70 75 75 50 50 50 50 45 45 45 31 Håknagyl Hkp 2 3 3 2 2 2 2 - - - - Hälsegylet Hkp 3 7 7 5 5 5 5 - - - - Tärningetorpasjön Hkp 4 3 3 2 2 2 2 - - - - Vinen Båt 160 121 120 80 80 79 65 55 55 55 25 S:a åtg-omr 243 219 219 147 147 147 131 106 100 100 11 MO07 Spånen N Hillösjön Hkp 1 1 1 - - - - - - - - S Hillösjön Hkp 2 1 1 - - - - - - - - Spånen Båt - 70 - - 54 - - - - - - S:a åtg-omr 3 72 2-54 - - - - - - MO10 Brändasjö Brändasjö Hkp 15 16 16 10 10 10 10 7 7 7 27 S:a åtg-omr 15 16 16 10 10 10 10 7 7 7 27 MO11 Tångasjön Tångasjön Hkp 15 23 23 14 14 15 14 10 10 10 27 S:a åtg-omr 15 23 23 14 14 15 14 10 10 10 27 Forts.

14 Forts tabell 6. År 2) (ton) Kalk- Objekt Metod 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 dos 1) (kg/ha) MO12 Spjällsjön Dos Ebbön - 84 103 98 90 78 38 82 63 29 74 81 3) Dos Flogmyran - - 14 29 15 15 15 43 21 15 36 78 3) Spjällsjön - - - - - - - - - - - 29 3) Årsjön - - - - - - - - - - - 47 3) S:a åtg-omr 84 117 127 105 93 53 125 84 44 110 29 3) MO13 Nävsjön Nävsjön Hkp 7 8 8 6 6 6 6 6 6 7 24 S:a åtg-omr 7 8 8 6 6 6 6 6 6 7 24 MO18 Sörsjön Dos Sörsjön - 30 34 34 36 2 35 21 26 - - - S:a åtg-omr 30 34 34 36 2 35 21 26 - - - MO19 Sjöatorpasjön Älganässjön Båt 85 105 130 133 130 132 129 98 66 64 29 4) Moasjön - - - - - - - - - - - 10 4) Sjöatorpsasjön - - - - - - - - - - - 14 4) Dos Moasjön - 114 160 109 72 73 63 51 91 21 11 13 4) Dos Sjöatorpasjön - 14 19 - - - - - - - - - 213 284 239 205 203 195 180 189 87 75 14 4) MO20 Agnasjön Agnasjön - - - - - - - - - - - 38 Dos Agnasjön - 27 41 18 41 43 24 37 46 25 27 43 S:a åtg-omr 27 41 18 41 43 24 37 46 25 27 38 MO21 Härlatorpasjön Härlatorpssjön - - - - - - - - - - - - Dos Härlatorpssjön - 7 5-29 13 14 23-15 3 - S:a åtg-omr 7 5-29 13 14 23-15 3 - MO44 Förhultasjön Förhultasjön Båt 40 30 30 21 20 21 15 10 10 10 12 Gyslättasjön Hkp 10 12 12 8 8 8 8 6 6 7 19 S:a åtg-omr 50 42 42 29 28 29 23 16 16 17 12 Forts.

15 Forts tabell 6. År 2) (ton) Kalk- Objekt Metod 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 dos 1) (kg/ha) S:a samtliga 993 989 855 775 712 669 692 524 345 391 16 5) 1) Genomsnittlig effektiv årlig dos under perioden 2012 2014. Doserna har beräknats som effektiva årliga genomsnitt under perioden vilket innebär att mellanårsvariationer beroende på att vissa sjöar inte kalkas årligen har utjämnats. 2) Avser planeringsår, i vissa fall har hkp-spridning skett efter årsskiftet. 3) Genomsnittlig effektiv årlig dos under perioden 2011 2014. 4) Genomsnittlig effektiv årlig dos under perioden 2013 2014. 4) Genomsnittlig effektiv årlig dos under perioden 2013 2014. 5) Agnasjön och Sörsjön ej inräknade pga av stora variationer i spridda mängder, ej heller de vilande åtgärdsområden Mörhultasjön och Spånen. Anm: Mängderna anges i motsvarande 50% CaO. Från 2013 har helikopterkalkning i sjöarna utförts med grovkalk. Tabell 7. Doseringshistorik. Spridd kalkdos (kg/ha och år) Planering Åtgärdsområde 1) 1995-2004 2008-2010 2012-2014 3) 2015-2017 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å 78 75 Vilande Vilande Yasjön 35 25 12 4 Horgefjorden 18 16 11 5 Spånen 24 11 Vilande Vilande Brändasjö 49 38 27 46 Tångasjön 42 38 27 27 Spjällsjön 41 26 29 30 Nävsjön 31 24 24 24 Sörsjön 68 27-28 Sjöatorpasjön 20 35 14 13 Agnasjön 29 41 38 Vilande Härlatorpssjön 24 46-37 Förhultasjön - 2) - 2) - 2) 12 Samtliga - 2) 21 16 4) 13 4) 1) Avser nuvarande indelning och avgränsning av åtgärdsområdena. 2) Ej relevant vid jämförelse med senare doser beroende på att åtgärdsområdenas avgränsning färändrats. 3) Se noter till tabell 7. 4) Vilande åtgärdsområden ej medräknade.

16 6. Övrigt Biologisk och vattenkemisk uppföljning För resultat från biologisk effektuppföljning, program för biologisk och vattenkemisk effektuppföljning samt biologisk återställning hänvisas till Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Kronobergs län 2010-2015. Källor Följande uppgifter i föreliggande plan är hämtade ur Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Kronobergs län 2010-2015 : Åtgärdsområdens avgränsning, förteckning över målområden, phmål, ph okalkat, ph före kalkstart, allmän beskrivning och motiv. Dock att det tidigare målområdet MO06 Stråken utgått och ersatts med ett nytt målområde MO44 Förhultasjön vilket meddelats av länsstyrelsen inför arbetet med föreliggande plan. Se även under p 4 ovan samt bilaga 1.13. Redovisade data rörande den vattenkemiska effektuppföljningen och utförda kalkningar hänför sig till arkivuppgifter från Länsstyrelsen i Kronobergs län och föregående planer listade nedan. Hydrologiska uppgifter (tabell 2) är i allt väsentligt beräknade av Myrica ab. Medeldjup i sjöar för beräkning av sjövolymer i förekommande fall från befintliga djupkartor. För uppgifter om utförda kalkningar och resultat från vattenkemisk effektuppföljning före 1999 hänvisas till föregående detaljplaner för kalkning utarbetade av Myrica ab. Övrig: Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handbok 2010:2. Tidigare planering i åtgärdsområdena utförd av Myrica ab Svahnberg A., 2005. Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun 2005-2009. Myrica ab. Svahnberg A., 2008. Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun 2008-2010. Myrica ab. Svahnberg A., 2012. Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun 2012-2014. Myrica ab. Tidigare utredning av doserarna Svahnberg, A., 2004. Kalkningsstation doserarnamn, teknisk och strategisk revidering 2004. Myrica ab. Not. Ett eget dokument är skrivet för respektive doserare varvid doserarnamn i dokumentets titel ovan ersätts med doserarnamnet. Samtliga doserare i åtgärdsområdena utom Moasjön omfattades av utredningen.

Förteckning över bilagor Kartöversikter åtgärdsområdena Översikt samtliga åtgärdsområden för kalkning 1.1 HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å 1.2 LA02 Yasjön 1.3 MO05 Horgefjorden 1.4 MO07 Spånen 1.5 MO10 Brändasjö MO11 Tångasjö 1.6 MO12 Spjällsjön 1.7 MO13 Nävsjön 1.8 MO18 Sörsjön 1.9 MO19 Sjöatorpasjön 1.10 MO20 Agnasjön 1.11 MO21 Härlatorpasjön 1.12 MO44 Förhultasjön 1.13 Spridningskartor för hkp och båtkalkning Mörhultasjön karta våtmarker 2,1 Tångasjön hkp-kalkning 2.2 Vinen spridningsanvisning båtkalkning 2.3 Åbodasjön djup och spridningskarta båtkalkning 2.4 Hagsvarten djup och spridningskarta båtkalkning 2.5 Älganässjön djup och spridningskarta båtkalkning 2.6 Förhultasjön djup och spridningskarta båtkalkning 2.7 Resultat av vattenkemisk effektuppföljning HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å 3.1 LA02 Yasjön 3.2 MO05 Horgefjorden 3.3

MO07 Spånen 3.4 MO10 Brändasjö MO11 Tångasjö 3.5 MO12 Spjällsjön 3.6 MO13 Nävsjön 3.7 MO18 Sörsjön 3.8 MO19 Sjöatorpasjön 3.9 MO20 Agnasjön 3.10 MO21 Härlatorpssjön 3.11 MO44 Förhultasjön 3.12