Utredning av ärenden gällande konversion till kristendomen

Relevanta dokument
Att bedöma trovärdighet och genuinitet. Göteborg 18 april 2018

RELIGION SOM GRUND FÖR ASYL KONVERTITER

RELIGION SOM GRUND FÖR ASYL

DOM Meddelad i Stockholm

Trovärdighet & tillit vid bedömning av sexualitet & religiös tro

religion som asylskäl inklusive konvertering

Rättsligt ställningstagande. metod för prövningen då religion, inklusive konversion och ateism m.m. åberopas som asylskäl

Konvertering*till*kristendom. Svårigheterna,utifrån,Migrationsverkets,perspektiv

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:29

DOM Meddelad i Stockholm

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder.

uppehållstillstånd för personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Religion Livsfrågor och etik

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

M E D I A I N M O T I O N

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt

Behov av internationellt skydd individuella grunder

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Behov av internationellt skydd utlänningslagen

Val av alternativ till religionsundervisning

Tänket bakom filmserien

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

Könsstympning som skäl för asyl

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september 2013.

Fakta om kristendomen

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

BESLUT Meddelat i Stockholm

Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Församlingen som samarbetspartner

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

principen om familjens enhet i asylärenden

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl.

Frågeformulär om hushållsgemenskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Välkommen JESU KRISTI KYRKA AV SISTA DAGARS HELIGA

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro Bibeln Undervisning Bönen Gudtjänst 5 4.

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

3. Rättslig bedömning

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Handlingsplan 0-18 år

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Frågeformulär om anknytning till partner

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Theodora Starberg Advokatfirman Johan Bojs Arsenalsgatan Stockholm

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Kursplan - Grundläggande engelska

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

En relevant kyrka? 11 APRIL Consultants for Strategic Futures.

Prövning i Moderna språk 3

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Tänket bakom filmserien

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion

Skriva bok- Fantasy. Kapitel 1 Mötet med huvudpersonen

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Elevernas likabehandlingsplan

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Transkript:

Utredning av ärenden gällande konversion till kristendomen UNHCR, Guidelines on International Protection: Religion-Based Refugee Claims, 2004 RÄS 26/2012 Rättsligt ställningstagande om religion som asylskäl RÄS 09/2013 Rättsligt ställningstagande om metod för prövning av trovärdighet och tillförlitlighet

1. Religionsutövning i hemlandet Vilka möjligheter som generellt sett finns att utöva religion i hemlandet. Information om sökandes personliga erfarenheter av religionsutövning i hemmet och i samhället i övrigt i huvudsak när det gäller sökandes tidigare religion Hur sökanden i hemlandet haft och gett uttryck för sin religiösa övertygelse. Information om sökandes aktiviteter i hemlandet som är kopplade till religionsutövning, religionsutbildning samt övrig utbildning etc. Vad hade tidigare religion för betydelse i ditt vardagsliv?

2. Praktiska erfarenheter av den nya religionen Hur sökandens religiösa övertygelse uttrycks i Sverige Sökandens religiösa erfarenheter Hur hans/hennes tillbedjan genomförs Deltagande i aktiviteter i kyrkan, församlingen eller i samhället? Vilken omfattning? Utövas någon form av missionerande verksamhet i Sverige? Hur går i så fall denna till? Intressant är att få kännedom om sökandes dop. Ev. konfirmation? Undervisning inför dop och konfirmation? Hur omfattande var denna? På vilket språk? Deltagande i gudstjänst? Hur ofta? Förstår sökande språket under gudstjänsten om inte hur tillgodoser han/hon sig budskapet? Utövar sökande sin tro på annat sätt?

Fortsättning Vid vilka speciella tillfällen/högtider har han/hon deltagit i kyrkan/församlingen Sökandes information om deltagande i olika högtider och sökandes upplevelser vid dessa högtider är väsentlig. På vilket sätt skiljer sig dessa från högtider inom den tidigare religionen Genomgångna riter utöver dop och konfirmation inom den nya religionen Eventuella erfarenheter av övriga riter inom kyrkan/församlingen

3. Kunskaper om den nya religionen Anpassa kunskapsfrågorna efter personens deltagande i riter och högtider Den som åberopar sig vilja missionera vid ett återvändande till hemlandet bör ha större kännedom om detaljerna i sin religion. Fokusera på att få sökande att beskriva likheter och skillnader mellan tidigare tro och den nu antagna tron Sökandes uppfattning om religionernas huvudpersoner (Jesus samt Mohammed) och religionernas budskap bör diskuteras

4. Förändringen inom personen Hur den sökande kommit i kontakt med den nya tron Vad har lett sökanden i den nya tron Karaktären av sökandes trosuppfattning Betydelsen av religionen i hans/hennes vardagsliv När/var/hur? Vad var avgörande för bekännelsen till en ny tro? Varför kan detta inte hittas i den tidigare religionen? Hur upplever sökande sin trosuppfattning? Hur påverkar trosuppfattningen honom/henne som individ? Varför kan detta inte hittas i den tidigare religionen? Har den nya tron förändrat personens vardagliga handlingar?

Fortsättning Vilka värden religionen ger individen Personliga värden, kulturella värden etc. Eventuell ovilja mot den tidigare tron Beskriv denna ovilja noggrant. Är det den tidigare religionen i sig personen motsätter sig eller endast hur den tolkas?

5. Hur andra uppfattar sökande Öppen med sin nya religion? Hur kommer det märkas att personen har en tro vid ett återvändande? Berättat för andra landsmän i Sverige, familjen i Sverige och i hemlandet? Hur har dessa reagerat? Vilka handlingar anser individen kommer att avslöja hans eller hennes nya tro? Missionera?

6. Förklaringar till eventuella brister Sökanden får tillfälle att förklara ev. tveksamheter och motstridigheter i sin berättelse Sökande får tillfälle att förklara ev. brister i kunskaperna om den nya religionen Om konverteringen skett efter Migrationsverkets beslut ska sökande få tillfälle att förklara varför konverteringen skett sent / i anslutning till beslut etc.