Salen och Jägaren. De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv. Ann-Catrine Edlund



Relevanta dokument
De bottniska jägarnas begreppssystem för sai ur ett kognitivt perspektiv

JAKT I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Ansökan om jakt efter grå- och vikaresäl i utbildningssyfte. Beslut Du får eller får låta jaga sammanlagt fyra stycken gråsälar i utbildningssyfte.

Sälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar

Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Villkor för skyddsjakten 1. Skyddsjakten får bedrivas under tiden 16 juli till 31 december 2015.

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Remiss angående förslag till Nationell förvaltningsplan för gråsälbeståndet i Östersjön Dnr

Stockholm i bottniska farvatten

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Elevmaterial BIT IHOP NU! SIDAN 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta?

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

h S (ft -Ö b fe pfi o fl to tí O fl o iß > CS (fi O

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Sikens värde som ekosystemtjänst

Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län 2018

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING

Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 350 gråsälar.

Minifakta om djurungar vid vatten

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl för Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 480 gråsälar.

På lodbössans tid. Bengt Lerviks. Malax museiförening. säljägare, bössmeder och bössor i svenska Österbotten Kvarkens båtmuseum

2012 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

Metoder för förbättrad venprovtagning

Välkomna. till Nacka gymnasium. Samhällsvetenskapsprogrammet

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning I KUSTBANDET

Regionalpolitikens geografi

Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

Tidskrift utgiven av Johan Nordlander-sällskapet Red: Lars-Erik Edlund Nr Årg9

Svenska Björn SE

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Policy Brief Nummer 2019:5

Fullgjorda utvärderingar: 35 (av totalt 124 stud = 28 %)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

E-post: /

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Aktuell forskning om björn

Päls med många funktioner

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl för Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 600 gråsälar.

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Västra Götaland, Halland och del av Skåne län

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl för Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 525 gråsälar.

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

PRÖVNINGSANVISNINGAR

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Fakta om Polartrakterna

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

Fråga. Hur lång sträcka har denna tunnelbana? 1. 3,8 km. X. 11,7 km ,2 km

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Stockholms län 2017

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Fråga. Hur lång sträcka har denna tunnelbana? 1. 3,8 km. X. 11,7 km ,2 km

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl för Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 260 knubbsälar.

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Tillgång till mark. Eje Andersson. Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan Stockholm. Sweden.

Lek, lärande och rörelse 15 hp.

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Utifrån hypoteser kring golfarnas relation till golfen har fyra profiler tagits fram bland SGF:s medlemmar.

barns utvecklade förståelse av ekonomi

Spanska (31-55 hp) Programkurs 25 hp Spanish (31-55 ) 92SP31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Döda bergen Lärarmaterial

Var, när och hur många djur får fällas?

Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria

Koordinater: Sökanden ansöker om i jaktlagens 41 avsedd dispens enligt 41 a 1 mom. i följande syfte: Art Antalet djur Ansökt tid

Transkript:

Salen och Jägaren De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv Ann-Catrine Edlund NORRLANDS UNIVERSITETSFÖRLAG UMEÅ 2000

SALEN OCH JÄGAREN Innehåll DEL I Inledning 15 TEORETISKA OCH METODISKA UTGÅNGSPUNKTER 17 Ett tolkande förhållningssätt, 19 FRÅGESTÄLLNINGAR : 20 UNDERSÖKNINGSOMRÅDE, TID OCH MATERIAL 21 Jakt under 1900-talet i det bottniska området 21 Ett muntligt material 22 Citat och tmnskribering 24 Upptecknat material och fotografier 25 AVHANDLINGENS UPPLÄGGNING 26 KAPITEL 1 Erfarenhet och kunskap i språkvetenskap och antropologi _ 27 1.1. DEN KOGNITIVA REVOLUTIONEN 27 Kognitiv antropologi en kunskapsbaserad kulturuppfattning 29 Datormetaforen 31 1.2. EN ERFARENHETSBASERAD SPRÄKUPPFATTNING 33 Från objektivism till mänsklig erfarenhet 36 Kategorisering och kunskapsorganisation 38 Basnivå en nivå för kunskapsorganisation 39 Basnivåns prototypiska organisation 41 Basnivå och prototyp en kontextberoende struktur 42 Kognitiva modeller 43 1.3. KULTURELL MODELL - KOLLEKTIV KUNSKAP OCH INDIVIDUELL HANDLING 44 En utvidgad syn på kulturell kunskap 45 INNEHALL

Prototypiska handlingsscenarier 46 Den kulturella modellens handlingsinriktning 46 1.4. LEXIKAL BETYDELSE - LINGV1STISK ELLER KULTURELL KUNSKAP? 48 Ordboksdefinition och encyklopedipresentation 49 1.5. DEN KOLLEKTIVA FÖRSTÅELSEN 51 1.6. NYCKLAR TILL BETYDELSE OCH FÖRSTÅELSE - EN POSITIONSBESTÄMNING 53 KAPITEL 2 Säljaktens förutsättningar i det bottniska området 55 2.1. SALAR I BOTTENVIKEN : 55 Gråsäl och vikaresäl ; 55 Gråsälen i ismiljö 56 Norrut mot isen i januari februari 56 Mot öppet vatten i april 58 Mot sista isen i maj 58 Vikaresälen från höst till försommar 61 Norrut under hösten 61 Vikaresälen i ismiljö 62 Mot sista isen i maj 63 Knubbsälen i bottniska vatten 63 2.2. SÄLJAKT UNDER 5 000 ÅR 64 Förhistorisk säljakt 65 Säljakt under historisk tid 68 Beskattning av säljakten under Vasatid 68 Nätfångst och fälan 69 Lilla istiden och "den stora olyckan" 71 Jakten under 1700- och 1800-talet 72 Salen i folktron 73 2.3. JAKTSÄSONGER OCH JAKTMETODER UNDER 1900-TALET 74 Vårvinterjakt ijsmiljö under 1900-talet 74 Den svenska jaktens uppsving skottpremier och råvarubrist 75 Den österbottniska jaktens kontinuitet 80 Från lodbössa till mausergevär 81 Kvarlevande äldre fångstmetoder i ismiljö 82 6 INNEHÅLL

Harpun och härmning "Vakta ut" salen vid dess andningshål Sälkrok Jakt och fångst i öppet vatten under sommar och höst_ Säljakt på sten Sälfångst med nät och fasta redskap _.83.84.86.86.87 KAPITEL 3 Vårvinterjaktens kunskapssystem 3.1. TVÅ JÄGARES ERFARENHETER _ 3.2. KUSTSAMHÄLLETS STRUKTUR "Det går som det vill i fälan" Lönsamhet och drivkraft. Bortavarande män - hemmavarande kvinnor 3.3. JAKTOMRÅDETS GEOGRAFI OCH ISFÖRHÅLLANDEN. Landfast is - havsis Från Södersjön till Lillbotten. Kustbunden jakt under dagsturer_ "Så om vi lever i morgon" Det föränderliga islandskapet. 3.4. FÄLAN Is kunskap och vädertydor Fångstlagets organisation Båtarna och båtlagen krymper Ett kollektivt ägande av båten _ Från hierarki till samråd Fångstens fördelning Utrustning i fälan Båt, fäleka och kälke Proviant och kläder Väckaren och skredstången Primuskök och båtmotor Innovationer i vikarejakten In i havsisen "Att ta isen" Orientering i isen Vardag i fälan latsen på isen 93 _93 _95 _95 _97 _99 _99 100 103 104 105 110 110 111 111 112 114 115 115 116 119 120 121 121 123 125 127 127 INNEHALL 7

Kylan, solen, slitet 128 / väntan på jaktdagar 129 Säl som mat i fälan 130 "Isblindan" och "själarötan" 131 3.5. ISSAMHÄLLETS SOCIALA STRUKTUR 132 "Första resans pojke" 132 Jägaren 133 Kontakter mellan fångstlagen 135 Samarbete och konkurrens 138 3.6. JAKTSITUATIONEN 140 "Du ska inte söka säl..." En jaktdag på isen 140 Att klubba eller skjuta gråsäl 141 Att skjuta vikaresäl 142 Attpyta och kräkapå vikaresälen 143 Jakt på sista isen i maj 144 3.7. KUNSKAPSSYSTEM I EN FÖRÄNDERLIG MILJÖ 145 KAPITEL 4 Jägarnas begreppssystem för säl under vårvinterjakten 149 4.1. JÄGARNAS KUNSKAP OM SÄL UR HANDLINGSPERSPEKTFV 149 Regional och individuell variation 150 4.2. ATT SÖKA EFTER LÄMPLIGA JAKTISAR 151 TRUPP - jaktis för gråsäl i mars 151 LÄGER jaktis för gråsäl i maj 152 VISTSÄL - jaktis för vikare i mars 153 4.3. ATT VÄLJA JAKTSTRATEGI VID VIKAREJAKT 154 Vaksamma LÅNGVIKARE och SLÅTTLIGGARE på isslätter 154 "Späka" STEGSALAR och RÖDBROSTARE i rörlig is 156 STEGBOLL och STEGPLUGG 158 BUDDARE, NÅDD, MUDING m.fl. 159 VAKSAL - i öppet vatten i den rörliga isen 161 Att välja jaktstrategi - en kort sammanfattning 162 4.4. UTNYTTJANDE AV SALEN SOM RESURS - SKOTTPENNING, SKINN, SPÄCK OCH FÖDA 162 Den ekonomiska förtjänsten antalet salar 162 Könsbestämmande kategorier för fullvuxna salar 163 8 INNEHALL

MORSA/SALA 165 G ALLMORSA/GALLSÄLA 165 KUTMORSAlMODER 166 ALG/STIMMARE 167 LUKTALG : 168 Kategorisering av sälkutar 169 Sälkut med vit päls 169 Sälkut med mörk päls 170 Vilsekomna kutar 171 Kuten som resurs och kuten i jaktsituationen 171 4.5. ATT ETABLERA SIG SÖM JÄGARE - från RÖDBRÖSTARE till LÅNGVIKARE 171 GAMMALSTIMMARE - att få den största gråsälen 173 4.6. EN SÄL - FLERA KATEGORIER 173 4.7. BASNIVÅ I JÄGARNAS BEGREPPSSYSTEM FÖR SÄL 175 GRÅSÄL, VIKARE/LÄNGVIKÄRE, STEGSÄL och RÖDBRÖSTARE 176 En jämförelse mellan jägarnas begreppssystem och det vetenskapliga _\11 Basnivåns kommunikativa funktion 179 KAPITEL 5 Det ekosemantiska perspektivet - tiden och rummet i jägarnas begreppssystem för säl 181 5.1. JÄGARNAS EKOLOGISKA KUNSKAPER UNDER VÅRVINTERSÄSONGEN 182 Identifiering av salen i jaktsituationen 182 Salens ismiljö och tidpunkten för jakt 183 Salens rörelsemönster och utseende 183 Salen, tiden och rummet 184 Sälbenämningar som anknyter till ismiljö 184 Muding i ismiljö knubbsäl i öppet vatten 185 5.2. JÄGARNAS EKOLOGISKA KUNSKAPER UNDER SOMMAR- OCH HÖSTSÄSONG 186 Jägarnas begreppssystem för säl under sommar- och höstsäsong 187 Höstjakt och nätfångst i Österbotten 187 Sommarjakt i Norrbotten och Västerbotten 188 5.3. EN JÄMFÖRELSE MELLAN JÄGARNAS BEGREPPSSYSTEM FÖR SÄL UNDER SKILDA JAKTSÄSONGER 188 INNEHÅLL 9

DEL II Ord redovisning Jägarnas ordförråd för säl i det bottniska området 193 INLEDNING 193 SÄLBENÄMNINGAR FRÅN A TILL Ö 197 INDEX TILL JÄGARNAS ORDFÖRRÅD FÖR SÄL 275 Övrig saljagarterminologi som nämns i avhandlingen 277 Meddelarförteckning : 285 DEL III Sammanfattning 289 Summary 297 Kall- och litteraturförteckning 305 Kartförteckning 323 10 INNEHÅLL