* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 25.7.2012 2011/0060(CNS) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (COM(2011)0127 C7-0094/2011 2011/0060(CNS)) Utskottet för rättsliga frågor Föredragande: Alexandra Thein PR\909950.doc PE494.575v01-00 Förenade i mångfalden

PR_CNS_art55am Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag. Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...]. PE494.575v01-00 2/68 PR\909950.doc

INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...66 PR\909950.doc 3/68 PE494.575v01-00

PE494.575v01-00 4/68 PR\909950.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (COM(2011)0127 C7-0094/2011 2011/0060(CNS)) (Särskilt lagstiftningsförfarande samråd) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2011)0127), med beaktande av artikel 81.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7-0094/2011), med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-.../2012), 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. 4. Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Skäl 8 (8) De särskilda egenskaper som präglar samlevnadsformerna äktenskap respektive registrerat partnerskap, och de skillnader som blir resultatet med avseende på vilka principer som är tillämpliga på dem, motiverar att bestämmelserna om makars förmögenhetsförhållanden respektive om utgår PR\909950.doc 5/68 PE494.575v01-00

förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap, som är föremål för reglering i denna förordning, fördelas på två separata rättsakter. 2 Skäl 11a (nytt) Motivering (11a) Denna förordning bör däremot inte tillämpas på andra civilrättsliga områden än förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. För tydlighetens skull bör därför ett antal frågor som skulle kunna betraktas som knutna till förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap uttryckligen undantas från förordningens tillämpningsområde. I det nya skälet framhålls det att tillämpningsområdet måste anges exakt och att gränserna till andra rättsområden måste vara tydliga. Motsvarande överväganden ingår i skäl 11 i arvsrättsförordningen och föreslås även i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden. 3 Skäl 12 (12) Eftersom frågor om underhållsskyldighet mellan registrerade partner redan är föremål för reglering i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och (12) Frågor om underhållsskyldighet mellan registrerade partner, som är föremål för reglering i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar PE494.575v01-00 6/68 PR\909950.doc

verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet bör de således undantas från tillämpningsområdet för den här förordningen. Det gäller även frågor om giltigheten och verkningarna av gåvor mellan makar, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I). samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet bör således undantas från tillämpningsområdet för den här förordningen. Det gäller även frågor om arv, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg 1. 1 EUT L 201, 27.7.2012, s. 107. 4 Skäl 13 (13) Frågor rörande sakrätter som kan vara föremål för reglering i medlemsstaterna, och frågor med anknytning till kungörelse av sådana rättigheter, bör också undantas från denna förordnings tillämpningsområde, på samma sätt som de undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning EU nr / [om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg]. Domstolarna i en medlemsstat där en av eller båda partnerna har egendom kan således vidta åtgärder med sakrättslig anknytning, särskilt registrering av en överlåtelse av egendomen i relevant offentligt register, när lagen i den berörda medlemsstaten föreskriver det. (13) Frågor rörande det begränsade antal (numerus clausus) sakrätter som finns i vissa medlemsstaters nationella lagstiftning bör också undantas från denna förordnings tillämpningsområde, på samma sätt som de undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning EU nr 650/2012. En medlemsstat bör inte vara skyldig att erkänna en sakrätt avseende egendom i den medlemsstaten om denna sakrätt inte är känd inom medlemsstatens rättsordning. PR\909950.doc 7/68 PE494.575v01-00

5 Skäl 13a (nytt) Motivering (13a) För att förmånstagarna ska komma i åtnjutande i en annan medlemsstat av de rättigheter som uppkommit eller överlåtits på dem genom en avveckling av förmögenhetsförhållandena inom ett registrerat partnerskap bör denna förordning dock möjliggöra anpassningen av en okänd sakrätt till den närmast likvärdiga sakrätten enligt lagstiftningen i den andra medlemsstaten. En sådan anpassning bör genomföras med beaktande av de syften och intressen som den specifika sakrätten i fast egendom motiveras av och den verkan den har. För att kunna bestämma närmast likvärdiga nationella sakrätten får myndigheterna eller de behöriga personerna i den stat vars lag tillämpas på förmögenhetsförhållandena inom ett registrerat partnerskap kontaktas angående ytterligare information om sakrättens natur och verkningar. Härvid kan befintliga nätverk på området för rättsligt samarbete på privaträttens område användas liksom alla andra tillgängliga medel som underlättar förståelsen av utländsk lag. I fall som handlar om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap uppträder, liksom i fall som handlar om förmögenhetsrättsliga verkningar av äktenskap, en liknande problematik vid erkännande av sakrätter som i fall som handlar om arv. Det nya skälet motsvarar skäl 16 i arvsrättsförordningen. 6 Skäl 13b (nytt) PE494.575v01-00 8/68 PR\909950.doc

Motivering (13b) De krav som ställs vid registrering i ett register av en rättighet i fast eller lös egendom bör undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det bör därför vara lagen i den medlemsstat där registret förs (för fast egendom lagen där egendomen är belägen (lex rei sitae)) som avgör de rättsliga villkoren och förfarandet för registreringen och vilka myndigheter, såsom myndigheter med ansvar för fastighetsregister eller notarii publici, som ansvarar för att kontrollera att alla krav har uppfyllts och att de handlingar som uppvisats är tillräckliga eller innehåller de uppgifter som krävs. Liksom i arvsrättsförordningen och i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden bör de krav som ställs vid registrering i ett register av en rättighet i fast eller lös egendom undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det nya skälet tar fasta på skäl 18 i arvsrättsförordningen. 7 Skäl 13c (nytt) (13c) Verkningarna av registreringen av en rättighet i ett register bör också undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det bör därför vara lagen i den medlemsstat där registret förs som avgör huruvida registreringen exempelvis har en fastställande eller konstitutiv verkan. Om det exempelvis för att förvärva en rättighet i fast egendom krävs registrering enligt lagen i den medlemsstat där registret förs för att registrens erga omnes-verkan ska uppnås eller för att skydda förlikningar inför PR\909950.doc 9/68 PE494.575v01-00

Motivering domstol bör tidpunkten för detta förvärv regleras av lagen i denna medlemsstat. Liksom i arvsrättsförordningen och i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden bör de krav som ställs vid registrering i ett register av en rättighet undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det nya skälet tar fasta på skäl 19 i arvsrättsförordningen. 8 Skäl 13d (nytt) (13d) Liksom arvsrättsförordningen bör denna förordning ta hänsyn till de olika system för handläggning av fall med förmögenhetsrättsliga verkningar som tillämpas i medlemsstaterna. I denna förordning bör begreppet domstol därför ges en vid definition så att det täcker inte bara domstolar i ordets egentliga mening, vilka utövar rättsliga funktioner, utan också de notarii publici eller registreringsmyndigheter i en del medlemsstater som i vissa fall med förmögenhetsrättsliga verkningar utövar rättsliga funktioner i likhet med domstolar, och de notarii publici och rättstillämpare som i vissa medlemsstater utövar rättsliga funktioner i vissa fall med förmögenhetsrättsliga verkningar genom delegering från en domstol. Alla domstolar enligt definitionen i denna förordning bör vara underkastade denna förordnings bestämmelser om behörighet. Däremot bör begreppet domstol inte omfatta sådana icke-rättsliga myndigheter i en medlemsstat som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att handlägga fall med förmögenhetsrättsliga verkningar, såsom notarii publici i flertalet medlemsstater, där de vanligtvis inte utövar rättsliga funktioner. PE494.575v01-00 10/68 PR\909950.doc

9 Skäl 15 (15) På samma sätt bör förordningen innehålla bestämmelser om att de domstolar i en medlemsstat som prövar en ansökan om upplösning eller ogiltigförklaring av ett registrerat partnerskap även ska kunna pröva frågor rörande det registrerade partnerskapets förmögenhetsrättsliga verkningar till följd av denna ansökan, förutsatt att partnerna är överens om detta. (15) På samma sätt bör förordningen innehålla bestämmelser om att de domstolar i en medlemsstat som prövar en ansökan om upplösning eller ogiltigförklaring av ett registrerat partnerskap även ska kunna pröva frågor rörande det registrerade partnerskapets förmögenhetsrättsliga verkningar till följd av denna ansökan, förutsatt att partnerna uttryckligen eller på annat sätt erkänt de ifrågavarande domstolarnas behörighet. 10 Skäl 15a (nytt) (15a) När en fråga om partners förmögenhetsförhållanden inte har någon anknytning till upplösning eller ogiltigförklaring av partnerskapet, och inte heller till den ena partnerns frånfälle, bör partnerna få besluta att denna fråga ska prövas av domstolarna i den medlemsstat vars lag de har valt som tillämplig lag på sina förmögenhetsförhållanden. Detta beslut bör bekräftas i ett avtal mellan partnerna som kan ingås senast när talan väcks eller också under förfarandets gång, i enlighet med lagstiftningen i den stat där den domstol vid vilken talan väckts befinner sig. PR\909950.doc 11/68 PE494.575v01-00

Motivering Det nya skälet motsvarar skäl 16 i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden. 11 Skäl 16 (16) I alla andra situationer bör förordningen ge möjlighet att tillerkänna en medlemsstats domstolar territoriell behörighet att pröva mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap på grundval av en förteckning med hierarkiskt ordnade kriterier som säkerställer en nära anknytning mellan de berörda partnerna och den medlemsstat vars domstolar är behöriga. Dessa domstolar, med undantag för domstolarna i den medlemsstat där partnerskapet registrerades, ges möjlighet att förklara sig obehöriga om domstolslandets lag inte erkänner registrerade partnerskap. För sådana fall där ingen domstol är behörig att pröva målet på grundval av övriga bestämmelser i denna förordning, har en bestämmelse om subsidiär behörighet införts för att förebygga att saken hamnar i ett läge där ingen rättslig prövning är möjlig över huvud taget. (16) Förordningen bör ge möjlighet att tillerkänna en medlemsstats domstolar territoriell behörighet att pröva mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap, utom i skilsmässo- och arvsförfaranden, på grundval av en förteckning med hierarkiskt ordnade kriterier som säkerställer en nära anknytning mellan de berörda partnerna och den medlemsstat vars domstolar är behöriga. Dessa domstolar, med undantag för domstolarna i den medlemsstat där partnerskapet registrerades, bör ges möjlighet att förklara sig obehöriga om domstolslandets lag inte erkänner registrerade partnerskap. Motivering För att förfarandena i fall som rör förmögenhetsförhållanden bättre ska överensstämma med varandra, antingen de berör äktenskap eller registrerade partnerskap, vore det visserligen önskvärt att domstolarna inte skulle ha möjlighet att förklara sig obehöriga, men eftersom olika medlemsstater har olika syn på registrerade partnerskap ter det sig dock mer realistiskt att kompromisslösningen i kommissionens förslag får kvarstå för en tid framöver. PE494.575v01-00 12/68 PR\909950.doc

12 Skäl 16a (nytt) Motivering (16a) För att framför allt råda bot på situationer där rättsvägran föreligger bör man i denna förordning också föreskriva ett forum necessitatis som gör det möjligt för en domstol i en medlemsstat att i undantagsfall avkunna dom i ett fall som rör förmögenhetsförhållanden och som har nära anknytning till ett tredjeland. Ett sådant undantagsfall kan anses föreligga när ett förfarande visar sig vara omöjligt i det berörda tredjelandet, exempelvis på grund av inbördeskrig, eller när en sökande inte rimligen kan förväntas inleda eller genomföra ett förfarande i det landet. En sådan behörighet grundad på forum necessitatis bör dock kunna utövas endast om fallet har tillräcklig anknytning till den medlemsstat där talan väcks. Det nya skälet motsvarar skäl 17a, som föreslagits för förordningen om makars förmögenhetsförhållanden. 13 Skäl 18 (18) För att underlätta förvaltningen av registrerade partners egendom, bör lagen i den stat där partnerskapet registrerades vara tillämplig på partnernas egendom som helhet, även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat. (18) För att underlätta förvaltningen av registrerade partners egendom, bör denna förordning också göra det möjligt för partnerna att, bland de rättsordningar som de har nära anknytning till på grund av hemvist eller medborgarskap, välja vilken sakrätt som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden, oberoende av egendomens natur eller var PR\909950.doc 13/68 PE494.575v01-00

egendomen befinner sig. Det finns ingen orsak till att registrerade partnerskap inte skulle få göra detta. Om partnerna väljer en rättsordning som inte erkänner registrerade partnerskap bör valet anses sakna verkan. Då bör den objektiva anknytningen kvarstå som urvalsgrund. Fastän de grupper av personer som berörs i allmänhet torde vara väl informerade om sina rättigheter bör man ta hänsyn till den enskildes behov av rättsskydd genom att föreskriva juridisk rådgivning om vilka verkningar lagvalet kommer att få. Detta krav bör anses uppfyllt om redan ytterligare formkrav för lagvalet, till exempel krav på officiell handling, innebär garantier för sådan rådgivning. 14 Skäl 18a (nytt) (18a) För att skapa rättssäkerhet och ett tydligt rättsläge bör förordningen också innehålla bestämmelser om flerfaldig registrering av ett registrerat partnerskap. Dessa bör knyta an till den tidsmässigt senaste registreringen. Medlemsstaterna bör se till att ett registrerat partnerskap inte registreras flera gånger. 15 Skäl 18b (nytt) (18b) För sådana fall där inget val av PE494.575v01-00 14/68 PR\909950.doc

tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på partnernas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Partnernas gemensamma hemvist vid tidpunkten då partnerskapet ingås respektive deras första hemvist efter det att partnerskapet ingåtts bör vara det första kriteriet, och därefter partnernas gemensamma medborgarskap när partnerskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, alltså om en första gemensam hemvist inte kan fastställas och om partnerna hade olika nationalitet vid partnerskapets ingående, bör lagstiftningen i den stat gälla, till vilken båda partnerna, med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt platsen där partnerskapet ingicks, har närmast anknytning; i detta sammanhang är det viktigt att klargöra att frågan om huruvida det finns en nära anknytning ska bedömas utifrån situationen vid tidpunkten för partnerskapets ingående. Denna lagstiftning ska dock inte tillämpas om den inte känner till registrerade partnerskap. Som övergripande regel ska gälla att det är lagstiftningen i den stat där partnerskapet registrerats som ska tillämpas på parternas förmögenhetsförhållanden. 16 Skäl 23 PR\909950.doc 15/68 PE494.575v01-00

(23) Eftersom ömsesidigt erkännande av domar som meddelats i medlemsstaterna är ett av de mål som eftersträvas genom denna förordning, bör denna innehålla bestämmelser om erkännande och verkställighet som bygger på dem som ingår i förordning (EG) nr 44/2001, om nödvändigt anpassade för att motsvara de särskilda krav som föremålet för denna förordning ger upphov till. En medlemsstat bör inte kunna vägra att erkänna och verkställa en dom som i sin helhet eller delvis rör förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap med hänvisning till att medlemsstatens lagstiftning inte erkänner registrerade partnerskap eller tillerkänner dem andra förmögenhetsrättsliga verkningar. (23) Eftersom ömsesidigt erkännande av domar som meddelats i medlemsstaterna i fall som berör de förmögenhetsrättsliga verkningarna av registrerade partnerskap är ett av de mål som eftersträvas genom denna förordning, bör denna innehålla bestämmelser om erkännande, verkställbarhet och verkställighet som bygger på dem som ingår i andra unionsrättsakter om civilrättsligt samarbete, om nödvändigt anpassade för att motsvara de särskilda krav som föremålet för denna förordning ger upphov till. En medlemsstat bör inte kunna vägra att erkänna och verkställa en dom som i sin helhet eller delvis rör förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap med hänvisning till att medlemsstatens lagstiftning inte erkänner registrerade partnerskap eller tillerkänner dem andra förmögenhetsrättsliga verkningar. 17 Skäl 24 (24) Med hänsyn till medlemsstaternas olika sätt att hantera frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap bör denna förordning säkerställa ömsesidigt erkännande och verkställighet av officiella handlingar. Officiella handlingar är dock inte att jämställa med domar när det gäller verkställighet. Ömsesidigt erkännande av en officiell handling innebär att handlingen ska anses styrka innehållet och ha samma verkningar som (24) Med hänsyn till medlemsstaternas olika system för att hantera frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap bör denna förordning säkerställa ömsesidigt godtagande av och verkställbarhet för officiella handlingar som berör de förmögenhetsrättsliga verkningarna av registrerade partnerskap. PE494.575v01-00 16/68 PR\909950.doc

liknande dokument i ursprungsmedlemsstaten, och att den ska presumeras vara giltig om den inte bestrids med framgång. 18 Skäl 24a (nytt) (24a) I fråga om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar samt godtagande av och verkställbarhet för officiella handlingar och verkställbarhet för inför domstol ingångna förlikningar bör föreskrifterna i denna förordning ta modell framför allt av föreskrifterna i arvsrättsförordningen. 19 Skäl 25 (25) Även om rättsförhållandena mellan en registrerad partner och en tredjeman regleras av den lag som är tillämplig på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet, bör villkoren för att åberopa denna lag gentemot tredjeman omfattas av lagen i den medlemsstat där maken eller tredjemannen har hemvist, för att säkerställa tredjemannens skydd. Lagstiftningen i den medlemsstaten kan således föreskriva att partnern endast får åberopa den lag som reglerar hans eller hennes förmögenhetsförhållanden under (25) Rättsförhållandena mellan en registrerad partner och en tredje man regleras enligt denna förordning av den lag som är tillämplig på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet. Av omsorg om skyddet för tredje man bör dock, i ett rättsförhållande mellan endera partnerns och en tredje man, ingendera partnern kunna åberopa denna lag om den partner som står i rättsförhållande till berörd tredje man och den tredje mannen själv vardera har sin hemvist i samma stat och denna stat inte är den stat vars PR\909950.doc 17/68 PE494.575v01-00

förutsättning att medlemsstatens krav på kungörelse och registrering har uppfyllts, såvida inte berörd tredje man kände till eller borde ha känt till vilken lag som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. lagstiftning är tillämplig på förmögenhetsförhållandena i det registrerade partnerskapet. Undantag bör gälla om berörd tredje man inte är skyddsberättigad, alltså om vederbörande kände till eller borde ha känt till vilken lag som var tillämplig eller om de krav som gäller för registrering eller kungörelse i den ifrågavarande staten efterlevts. 20 Skäl 26a (nytt) (26a) Av omsorg om enhetliga tillämpningsvillkor för denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter avseende upprättandet av och senare ändringar i de intyg och formulär som berör verkställbarhetsförklaringen för domar, inför domstol ingångna förlikningar och officiella handlingar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 1. 1 EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. PE494.575v01-00 18/68 PR\909950.doc

21 Skäl 26b (nytt) (26b) Det rådgivande förfarandet bör tillämpas vid antagandet av genomförandeakter om upprättandet av och senare ändringar i intygen och formulären i denna förordning i enlighet med förfarandet i artikel 4 i förordning (EU) nr182/2011. 22 Artikel 1 punkt 3 led a a) personliga verkningar av registrerade partnerskap, utgår 23 Artikel 1 punkt 3 led b b) partners rättsliga handlingsförmåga, b) partners allmänna rättsliga handlingsförmåga, 24 Artikel 1 punkt 3 led ba (nytt) PR\909950.doc 19/68 PE494.575v01-00

ba) förekomsten, giltigheten eller erkännandet av partnerskapet, 25 Artikel 1 punkt 3 led d d) gåvor mellan partner, utgår 26 Artikel 1 punkt 3 led e e) efterlevande partners arvsrätt, e) arvsfrågor med hänsyn till efterlevande partner, 27 Artikel 1 punkt 3 led f f) partners gemensamma företag, f) frågor om bolagsrätt, föreningsrätt och juridiska personers rätt, PE494.575v01-00 20/68 PR\909950.doc

28 Artikel 1 punkt 3 led g g) frågor som rör sakrätters natur och kungörelse med avseende på sakrätter. g) frågor som rör sakrätters natur, 29 Artikel 1 punkt 3 led ga (nytt) ga) frågor som rör registrering i ett register av rättigheter i fast eller lös egendom, inbegripet de rättsliga krav som ställs vid en sådan registrering, och verkningarna av en registrering eller utebliven registrering av sådana rättigheter i ett register, 30 Artikel 1 punkt 3 led gb (nytt) gb) frågor som rör jämkning av rättigheter till förmåner som partnerna förvärvat under tiden för ett partnerskap och som föranleds av ålder eller nedsatt arbetsförmåga, framför allt om de härrör från lagstadgad pensionsförsäkring, andra försäkringssystem såsom tjänstepensioner, pensionskassor för fria yrkesutövare, företagsanknutna pensioner eller privata ålders- eller sjukpensioner. PR\909950.doc 21/68 PE494.575v01-00

Motivering Förordningen bör vara utvecklingsföregripande, med tanke på att man i medlemsstaterna går i riktning mot ökad likställdhet för de registrerade partnerskapen och därför bör den inte gälla vare sig för den jämkning av bl.a. pensions- och försäkringsförmåner som medges enligt tysk lagstiftning eller för motsvarande ordningar i andra medlemsstater, till den del registrerade partnerskap omfattas av dem. 31 Artikel 2 led b b) registrerat partnerskap: lagstadgad samlevnadsform mellan två personer som grundar sig på registrering hos en myndighet. b) registrerat partnerskap: samlevnadsform mellan två personer som grundar sig på lagstadgad form i den medlemsstat där registrering ägt rum. 32 Artikel 2 led ba (nytt) ba) partnerskapsavtal: avtal med vars hjälp partner eller blivande partner reglerar de förmögenhetsrättsliga verkningarna av sitt partnerskap. 33 Artikel 2 led c inledningen c) officiell handling: en handling som har upprättats eller registrerats som en officiell c) officiell handling: en handling avseende de förmögenhetsrättsliga verkningarna av PE494.575v01-00 22/68 PR\909950.doc

handling (acte authentique) i ursprungsmedlemsstaten och vars bevisvärde ett registrerat partnerskap som formellt har upprättats eller registrerats som en officiell handling (acte authentique) i en medlemsstat och vars bevisvärde 34 Artikel 2 led d d) dom: varje avgörande om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap som har meddelats av en domstol i en medlemsstat oavsett dess rubricering, såsom dom, beslut eller förordnande om verkställighet, liksom domstolstjänstemans beslut i fråga om rättegångskostnader. d) dom: varje avgörande om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett sin rubricering, liksom domstolstjänstemans beslut i fråga om rättegångskostnader. 35 Artikel 2 led e e) ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen meddelades, partnerskapsavtalet undertecknades, den officiella handlingen upprättades, bodelningen ägde rum eller någon annan åtgärd vidtogs av eller inför den behöriga rättsliga myndigheten eller en myndighet som bemyndigats av denna. e) ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen meddelades, den officiella handlingen upprättades eller förlikningen inför domstol erkändes eller ingicks. PR\909950.doc 23/68 PE494.575v01-00

36 Artikel 2 led f f) anmodad medlemsstat: den medlemsstat som mottar en begäran om erkännande och/eller verkställighet av en dom, ett partnerskapsavtal, en officiell handling, en inför domstol ingången förlikning, en bodelningshandling eller varje annan handling som upprättats av eller inför den behöriga rättsliga myndigheten eller en myndighet som bemyndigats av denna. f) verkställande medlemsstat: den medlemsstat där verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom, en inför domstol ingången förlikning eller en officiell handling begärs. 37 Artikel 2 led g g) domstol: varje behörig rättslig myndighet i medlemsstaterna som utövar en rättslig funktion i samband med förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap, liksom varje annan, icke-rättslig myndighet eller person som, på delegation eller efter att ha utsetts av en rättslig myndighet i medlemsstaterna, utövar funktioner som grundar sig på domstolarnas behörighet, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. utgår 38 Artikel 2 stycke 1a (ny) PE494.575v01-00 24/68 PR\909950.doc

Motivering I denna förordning avses med domstol alla rättsliga myndigheter och alla andra myndigheter och rättstillämpare som har behörighet i fall som rör förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap och som utövar rättsliga funktioner eller agerar genom delegering från en rättslig myndighet eller agerar under kontroll av en rättslig myndighet, under förutsättning att sådana andra myndigheter och rättstillämpare garanterar opartiskhet och samtliga parters rätt att bli hörda och under förutsättning att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är verksamma a) kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en rättslig myndighet, och b) har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig myndighet i samma fråga. Medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 33a underrätta kommissionen om de andra myndigheter och rättstillämpare som avses i första stycket. Det förefaller lämpligt att, såsom i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden, ta med definitionen av begreppet domstol från arvsrättsförordningen, för att medlemsstaternas olika organisationsmodeller ska kunna vederbörligen beaktas också i frågor som rör förmögenhetsrättsliga verkningar. Förslaget motsvarar artikel 3.2 i arvsrättsförordningen. 39 Artikel -3(ny) PR\909950.doc 25/68 PE494.575v01-00

Motivering Artikel -3 Befogenhet inom medlemsstaterna i fall rörande förmögenhetsrättsliga verkningar Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas egna befogenheter att handlägga fall rörande förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. Föreskriften tar sin utgångspunkt i artikel 2 i arvsrättsförordningen. Den innehåller en meningsfull klarläggning också av förmögenhetsrättsliga förhållanden i registrerade partnerskap. 40 Artikel 3 punkt 1 1. En domstol i en medlemsstat som har tagit upp ett ärende om arv efter den ena av partnerna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr / [om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg], ska även vara behörig att pröva frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap som har anknytning till arvsärendet. 1. Domstolar i en medlemsstat som har tagit upp ett ärende om arv efter den ena av partnerna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning EU) nr 650/2012 ska även vara behöriga att pröva frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap som har anknytning till det ifrågavarande arvsärendet. PE494.575v01-00 26/68 PR\909950.doc

41 Artikel 4 Behörighet vid upplösning av partnerskapet En medlemsstats domstolar som prövar en ansökan om upplösning eller annullering av ett registrerat partnerskap ska, om partnerna har kommit överens om det, även vara behöriga att avgöra frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar med anknytning till ansökan. Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter. Om inget avtal har ingåtts mellan partnerna, ska artikel 5 tillämpas på frågor om domstols behörighet. Behörighet vid upplösning eller annullering av partnerskapet En medlemsstats domstolar som prövar en ansökan om upplösning eller annullering av ett registrerat partnerskap ska även vara behöriga att avgöra frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar med anknytning till ansökan, om dessa domstolars behörighet har godtagits uttryckligen eller på något annat entydigt sätt av partnerna. Om partnerna inte godtagit behörighet för domstol enligt vad som avses i första stycket, ska artikel 5 ff tillämpas på frågor om domstols behörighet. Motivering För att man bättre ska kunna slå vakt om berörda parters intressen och förvissa sig om att de godtar domstolens behörighet ter det sig rimligt att i mål som berör separation inte automatiskt föreskriva att samma domstol ska vara behörig att också avgöra frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar med anknytning till målet. Den lagstiftning som föreslås motsvarar artikel 12.1 b i Bryssel IIa-förordningen. 42 Artikel 4a (ny) Artikel 4a PR\909950.doc 27/68 PE494.575v01-00

Motivering Avtal om val av domstol 1. Partnerna får avtala om att domstolarna i den medlemsstat vars lag de i enlighet med artikel 15b har valt som tillämplig lag på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av partnerskapet ska vara behöriga att pröva frågor rörande de förmögenhetsrättsliga verkningarna av partnerskapet. Sådan behörighet ska vara exklusiv. Ett avtal om val av domstol får, utan att det påverkar tillämpningen av tredje stycket, ingås och ändras vid vilken tidpunkt som helst, dock senast när saken tas upp till prövning av domstol. Om domstolslandets lag tillåter det kan partnerna välja behörig domstol även under pågående förfarande inför domstolen. I så fall ska domstolen registrera valet av domstol i enlighet med domstolslandets lag. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av partnerna. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska jämställas med skriftlig form. 2. Partnerna kan också enas om att domstolarna i den medlemsstat ska vara behöriga, vars lagstiftning, i och med att inget lagval gjorts, är tillämplig lag på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av deras partnerskap. Föreskriften motsvarar vad som föreslagits i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden. I punkt 1 övertas en förnuftig föreskrift från artikel 5.2 och 5.3 i Rom III-förordningen. Föreskrifterna i punkt 2 motsvarar ett praktiskt behov. 43 Artikel 4b (ny) PE494.575v01-00 28/68 PR\909950.doc

Motivering Artikel 4b Behörighet grundad på svaromål 1. Om det under förfarandena vid en domstol i en medlemsstat som är behörig enligt artikel 4a framkommer att inte alla parter i målet är parter i avtalet om val av domstol, ska domstolen fortsätta att utöva behörighet om de parter i målet som inte är parter i avtalet går i svaromål utan att bestrida domstolens behörighet. 2. Om de parter i målet som inte är parter i avtalet bestrider behörigheten hos den domstol som avses i punkt 1, ska domstolen förklara sig obehörig. I sådana fall ska de domstolar som är behöriga enligt artikel 5 vara behöriga att pröva målets förmögenhetsrättsliga verkningar. 3. Domstolen ska, innan den förklarar sig behörig i enlighet med punkt 1, förvissa sig om att svaranden blivit upplyst om sin rätt att bestrida domstolens behörighet samt om följderna av att gå i svaromål. De föreskrifter om svaromål som föreslås motsvarar förslaget om makars förmögenhetsförhållanden. 44 Artikel 5 1. Behörighet att pröva frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap i andra fall än de som avses i artiklarna 3 och 4 ska gälla för domstolarna i den medlemsstat där 1. Om ingen domstol har behörighet enligt artiklarna 3, 4 och 4a, ska behörighet att pröva frågor om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap gälla för PR\909950.doc 29/68 PE494.575v01-00

a) partnerna har sin gemensamma hemvist eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, b) partnerna senast hade gemensam hemvist, förutsatt att en av partnerna fortfarande har hemvist där eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, domstolarna i den medlemsstat a) på vars territorium partnerna har sin hemvist vid den tidpunkt då talan väcks eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, b) på vars territorium partnerna senast hade sin hemvist, förutsatt att en av partnerna fortfarande har hemvist där vid den tidpunkt då talan väcks eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, c) svaranden har hemvist eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, c) på vars territorium svaranden har sin hemvist vid den tidpunkt då talan väcks eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, ca) där båda partnerna är medborgare eller, när det gäller Förenade kungariket eller Irland, om partnerna har sitt gemensamma domicil där, eller, om detta alternativ inte är tillämpligt, d) där partnerskapet registrerades. d) där partnerskapet registrerades. 2. De domstolar som anges i punkt 1 a c får förklara sig obehöriga om domstolslandet lag inte erkänner registrerade partnerskap. 2. De domstolar som anges i punkt 1 a, b, c och ca får förklara sig obehöriga om domstolslandet lag inte erkänner registrerade partnerskap. (I fråga om artikel 5 ca (ny): se det ändringsförslag som hänför sig till artikel 6.1 b. 45 Artikel 6 Om ingen domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4 eller 5, eller om den berörda domstolen förklarar sig obehörig, ska domstolarna i en medlemsstat vara behöriga om Om ingen domstol i någon medlemsstat är behörig enligt artiklarna 3, 4, 4a eller 5, eller om den berörda domstolen förklarar sig obehörig, ska domstolarna i en medlemsstat, på vars territorium fast egendom eller registrerad egendom som tillhör den ena av eller båda partnerna befinner sig, vara behöriga. I detta fall får den domstol som tagit upp ärendet endast PE494.575v01-00 30/68 PR\909950.doc

a) egendom som tillhör den ena av eller båda partnerna befinner sig på denna medlemsstats territorium, varvid den domstol som tagit upp ärendet endast får avgöra frågor rörande denna egendom, eller b) båda partnerna är medborgare i den medlemsstaten eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, har sitt domicil där. avgöra frågor rörande den fasta eller den registrerade egendomen. Domstolarna i en medlemsstat ska därvid vara behöriga endast för avgöranden som berör fast egendom eller registrerad egendom och som befinner sig i den ifrågavarande medlemsstaten. 46 Artikel 7 Forum necessitatis Om ingen domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4 och 5, eller om den berörda domstolen förklarat sig obehörig, får domstolarna i en medlemsstat undantagsvis, och på villkor att målet har tillräcklig anknytning till den medlemsstaten, avgöra mål om de förmögenhetsrättsliga verkningarna av registrerade partnerskap om det visar sig omöjligt eller orimligt att väcka eller föra talan i ett tredjeland. Forum necessitatis Om ingen medlemsstats domstol är behörig i enlighet med artiklarna 3, 4, 4a, 5 och 6, får domstolarna i en medlemsstat i undantagsfall avgöra mål om de förmögenhetsrättsliga verkningarna om det är orimligt eller visar sig omöjligt att väcka eller föra talan i ett tredjeland till vilket målet har en nära anknytning. Målet ska ha tillräcklig anknytning till den medlemsstat i vilken talan väcks. PR\909950.doc 31/68 PE494.575v01-00

47 Artikel 8 Den domstol vid vilken talan har väckts i enlighet med artiklarna 3 7 ska även vara behörig att ta upp ett genkäromål, om föremålet för genkäromålet omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Den domstol vid vilken talan har väckts i enlighet med artiklarna 3, 4, 4a, 5, 6 eller 7 ska även vara behörig att ta upp ett genkäromål, om föremålet för genkäromålet omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Om talan väckts i enlighet med artikel 6 ska domstolen vara behörig att ta upp endast genkäromål om den fasta egendom eller den registrerade egendom som är föremål för talan rörande huvudsaken. 48 Artikel 9 Talan ska anses ha väckts vid en domstol a) när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingivits till domstolen, förutsatt att käranden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få delgivningen med svaranden verkställd, eller b) om delgivning av handlingen ska ske innan handlingen ges in till domstolen, när den tas emot av den myndighet som är ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få handlingen ingiven till domstolen. Vid tillämpningen av detta kapitel ska talan anses ha väckts vid en domstol a) när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingivits till domstolen, förutsatt att käranden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få delgivningen med svaranden verkställd, b) om delgivning av handlingen ska ske innan handlingen ges in till domstolen, när den tas emot av den myndighet som är ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden inte därefter har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få handlingen ingiven till domstolen, eller ba) om förfarandet självmant inleds av domstolen, när domstolen fattar beslut om PE494.575v01-00 32/68 PR\909950.doc

att inleda förfarandet eller, om något sådant beslut inte krävs, när domstolen registrerar målet. 49 Artikel 12 punkt 1 1. Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande samma sak och målen gäller samma parter, ska varje domstol utom den vid vilken talan först väckts självmant låta handläggningen av målet vila till dess att det har fastställts att den domstol vid vilken talan först väckts är behörig. 1. Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande samma sak mellan partnerna ska varje domstol utom den vid vilken talan först väckts självmant låta handläggningen av målet vila till dess att det har fastställts att den domstol vid vilken talan först väckts är behörig. 50 Artikel 13 rubriken Mål som har samband med varandra (Berör inte den svenska versionen.) 51 Artikel 13 punkt 2 2. Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol, utom den vid vilken talan först väckts, också avvisa talan på begäran 2. Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol, utom den vid vilken talan först väckts, också avvisa talan på begäran PR\909950.doc 33/68 PE494.575v01-00

av en av parterna, om den domstol vid vilken talan först väckts är behörig att pröva de berörda käromålen och dess lag tillåter förening av dessa. av en av partnerna, om den domstol vid vilken talan först väckts är behörig att pröva de berörda käromålen och dess lag tillåter förening av dessa. 52 Artikel -15 (ny) Artikel -15 Den tillämpliga lagens enhetlighet och räckvidd 1. Partnernas hela förmögenhet, såvida den omfattas av den förmögenhetsrättsliga utjämningen mellan partnerna, ska omfattas av den lagstiftning som i enlighet med artiklarna -15b och 15 ska tillämpas på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet. 2. Lagstiftningen som i enlighet med artiklarna -15b och 15 ska tillämpas på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet omfattar framför allt följande: a) Uppdelningen av partnernas egendom på olika kategorier före och efter det registrerade partnerskapet. b) Överföring av egendom från en kategori till en annan. c) I förekommande fall ansvaret för partnerns skulder. d) Partnernas befogenheter att förfoga över egendomen under partnerskapet. e) Upplösning och avveckling av de förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet och uppdelningen av egendom till följd av att PE494.575v01-00 34/68 PR\909950.doc

Motivering det registrerade partnerskapet upplöses. f) De förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet för en partner och för tredje man, i enlighet med artikel 31. Den tillämpliga lagstiftningen utsträcker sig inte till förfaranderättsliga frågor. Med hjälp av en positivlista, av det slag som finns i arvsrättsförordningen och även föreslagits för förordningen om makars förmögenhetsförhållanden, skulle det skapas klarhet i fråga om tillämpningsområdet. 53 Artikel -15a (ny) Artikel -15a Lagvalsregelns universella karaktär Den lagstiftning som anvisas genom denna förordning ska tillämpas, oberoende av om den är lagstiftningen i en medlemsstat eller inte. (Se ändringsförslag till artikel 16. Texten har ändrats.) 54 Artikel 15b (ny) Artikel -15b Val av tillämplig lag 1. Partnerna eller de blivande partnerna kan avtala om eller ändra vilken lag som ska tillämpas på de förmögenhetsrättsliga PR\909950.doc 35/68 PE494.575v01-00

verkningarna av det registrerade partnerskapet, förutsatt att det då handlar om lagstiftningen i någon av följande stater: a) Lagstiftningen i den stat där partnerna eller de blivande partnerna eller endera av dem vid tidpunkten för lagvalet har sin hemvist, såvida den lagstiftningen erkänner registrerade partnerskap. b) Lagstiftningen i den stat som partnerna eller de blivande partnerna eller endera av dem vid tidpunkten för lagvalet är medborgare i, såvida den lagstiftningen erkänner registrerade partnerskap. c) Lagstiftningen i den stat där partnerskapet registrerats. Om den lagstiftning som valts enligt leden a eller b inte erkänner registrerade partnerskap ska lagvalet avgöras i enlighet med artikel 15. 2. Ett lagval i enlighet med punkt 1 är giltigt endast om partnerna eller de blivande partnerna kan påvisa att de före lagvalet fått rådgivning om vilka rättsverkningar lagvalet för med sig. Detta krav ska anses uppfyllt om redan de ytterligare nationella formkraven för lagvalet innebär garantier för sådan rådgivning. 3. Om partnerna under partnerskapet byter lagstiftning för de förmögenhetsrättsliga verkningarna av partnerskapet kommer den nya lagstiftningen att gälla endast för framtiden, om inte partnerna överenskommit om annat. 4. Om partnerna väljer att göra ändringen retroaktiv ska dess retroaktiva verkan inte påverka giltigheten av tidigare rättshandlingar som ingåtts enligt den lag som var tillämplig före ändringen eller tredje mans rättigheter enligt den lag som tidigare var tillämplig. PE494.575v01-00 36/68 PR\909950.doc

Motivering Det finns ingen orsak till att inte medge lagval i samband med registrerade partnerskap. I det yttrande som inhämtades från Europeiska byrån för grundläggande rättigheter bekräftades det att kommissionens förslag inte innehöll någon tillräcklig motivering till att äktenskap och registrerade partnerskap skulle behandlas olika i detta hänseende och således inte stod i samklang med artiklarna 20 och 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. 55 Artikel 15 Fastställande av tillämplig lag Tillämplig lag på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av registrerade partnerskap är lagen i den medlemsstat där partnerskapet registrerades. Fastställande av tillämplig lag i avsaknad av lagval 1. I avsaknad av lagval enligt artikel -15b ska lagen i någon av följande medlemsstater tillämpas på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av registrerade partnerskap: a) Lagen i den medlemsstat där partnerna vid tidpunkten för partnerskapets ingående hade sitt första gemensamma hemvist eller där de efter ingåendet av partnerskapet hade sitt första gemensamma hemvist. b) Lagen i den medlemsstat där båda partnerna var medborgare vid tidpunkten för partnerskapets ingående. c) Lagen i den medlemsstat, till vilken partnerna vid tidpunkten för partnerskapets ingående haft sin närmaste gemensamma anknytning. d) Lagen i den medlemsstat där partnerskapet registrerades. 1a. Punkt 1 a, b och c ska inte tillämpas om ifrågavarande lagstiftning inte erkänner registrerade partnerskap. 1b. Punkt 1 b ska inte tillämpas om partnerna har fler än ett gemensamt PR\909950.doc 37/68 PE494.575v01-00

medborgarskap. 56 Artikel 15a (ny) Artikel 15a Flerfaldig registrering Om ett partnerskap mellan samma personer registrerats i flera olika medlemsstater så ska det senast ingångna partnerskapet från och med tidpunkten för ingåendet vara utslagsgivande för vilken lag som ska tillämpas i enlighet med artikel 15.1 d. 57 Artikel 16 Artikel 16 Lagvalsregelns universella karaktär Den lag som anvisas enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat. utgår 58 Artikel 16a (ny) PE494.575v01-00 38/68 PR\909950.doc

Artikel 16a Formkrav för lagvalet 1. Avtal om lagval enligt artikel -15b ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda partnerna. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med skriftligt. 2. Avtalet ska överensstämma med formkraven i den lag som är tillämplig på de förmögenhetsrättsliga verkningarna av det registrerade partnerskapet eller lagen i den stat där partnerskapet ingåtts. 3. Om lagen i den medlemsstat där båda partnerna har sin hemvist vid ingåendet av avtalet föreskriver kompletterande formkrav för denna typ av avtal ska dessa formkrav tillämpas. 4. Om partnerna vid ingående av avtalet har hemvist i olika medlemsstater och om lagarna i dessa stater föreskriver olika formkrav, ska avtalet anses giltigt till formen om det uppfyller kraven enligt lagen i ett av dessa länder. 59 Artikel 16b (ny) Artikel 16b Formkrav för ett partnerskapsavtal För formen av ett partnerskapsavtal ska artikel 16a gälla i tillämpliga delar. PR\909950.doc 39/68 PE494.575v01-00