på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Relevanta dokument
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

BOTTENFAUNAN I ISKMO SUND OCH SKATA SUND, KORSHOLM

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Bottenfauna i Ivösjön

Resultat 2011 bottenfauna

Resultat bottenfauna

Bottenfaunautvärdering för Fysingen, Upplands Väsby kommun

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Resultat 2010 bottenfauna

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015

Utvärdering av bottenfaundata från regionala och nationella referenssjöar i Uppsala län

Resultat 2013 bottenfauna

Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Rapport - Bottenfaunaundersökningar 1999

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Stockholm Vatten AB sid 1 (4) Vattenvård RAPPORT MV av A. Stehn Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån)

Levande bottnar i Stockholm

BOTTENFAUNA I ÅRSTAVIKENS SUBLITORAL och PROFUNDAL, MÄLARENS VATTENSYSTEM och

Resultat 2016 bottenfauna

Resultat 2017 bottenfauna

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar. Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Norrvikens bottenfauna 12 november 2007

Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

Bottenfauna i Österlenåar 2008

Lagan Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar. Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening

Höjeåprojektet. Biologisk uppföljning av 15 anlagda våtmarker. Bottenfauna. Foto: Damm H14, Dalby 21:27.

Resultat 2015 bottenfauna

Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 2008

Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

Våtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna

Undersökning av bottenfaunan i Stockholm stad Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar

Bottenfauna i Österlenåar 2007

"#$$%&'()&(!*!+#,-./0&! 1233!

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18

Bottenfauna i Österlenåar 2017

Bottenfauna i Öresjö 1991 och 2001

Undersökning av 10 lokaler

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfauna i Österlenåar hösten 2011

Bottenfauna i Österlenåar 2013

Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av nio vattendrag och en sjölitoral

Bottenfauna i Österlenåar 2018

Bottenfauna i Österlenåar 2009

År Rapport 2001:01. Bottenfauna i Stockholms län 2003

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 9 BILAGA 9

Metodik och genomförande - bottenfauna

Bottenfauna i Österlenåar 2014

Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator

2009:5. Bottenfaunans utveckling i Övre Skärsjön under med särskilt avseende på dagsländan Ephemera vulgata. Författare: Per Mossberg

Vad finns att berätta om denna rapport?

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker

INVENTERING AV BOTTENFAUNAN PÅ ÅTTA LOKALER I GÖTEBORGS KOMMUN 2002

BOTTENFAUNA I TREKANTENS SUBLITORAL

Bottenfaunan i 29 sjöar inom programmet Samordnad Recipientkontroll för Dalälven 2012

BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR-DEL 2

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Abborrens hälsotillstånd i Järlasjön 2008

Bottenfauna i Österlenåar 2015

Bottenfauna i Gullspångsälven

Bottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017

Rastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.

Bottenfaunaundersökningar i Vänern vid Skutberget, Karlstad 2017

Bottenfauna i Stockholms län 2004

Bottenfauna i Österlenåar 2016

Bottenfauna i Malmö stad 2009

BOTTENFAUNA I NORRÅN och FORSÅN

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2018 Bilaga 9 BILAGA 9

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL

Undersökning av 10 lokaler

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Rapport 2011:11. Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoral

Sid. 13. Lokal 7. SÖ597: Lockvattnet. BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖRMLÄNDSKA SJÖAR - forts.

Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av elva vattendrag och fyra sjölitoraler

Bottenfauna i tre sjöars profundal och litoral

RAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning

Biologiska undersökningar i Brönnestadsån

Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 9 BILAGA 9

Åtgärdsområde 004 Västerån

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

PUBLIKATION 2005:36 VATTENDOMAR I SKÅNE. Uppföljning av MKB för vattenverksamheter vid bro- och vägbyggen

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson

Marin bottenfauna 2013

Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler

Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007

Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014

Inventering av fiskfauna, bottenfauna och vattenbiotop Söderåsen 2000

Bottenfauna i Vegeån Undersökning av fem lokaler i huvudfåran och fem lokaler i biflöden

Transkript:

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har varit att bedöma hur bottenfaunan påverkas av det pågående reduktionsfisket, som började 25. Enlig resultaten har det totala antalet bottenfaunaarter fördubblats (från 12 till 24 arter) sedan en började 25. Samtidigt har individtätheten (medel) tredubblats från ca 3 till 1 ind/m 2. Även på de större djupnivåerna var artantal och individtäthet större 217 än tidigare. Ökningen är sannolikt en effekt av minskat predationstryck från fisk. Både artantal och individantal 217 var de högsta som noterats. Den höga tätheten 213 och 214 av den nyazeeländska tusensnäckan (Potamopygus antipodarum), hade nu minskat och istället fanns musslor och dagsländor i stora antal. glattmaskar har minskat i antal, medan andra mer predationskänsliga grupper, såsom musslor, snäckor, dag- och nattsländor, har ökat. Äldre bottenfaunaundersökningar från Västra Ringsjön visar på liknande effekter av tidigare (genomförd 1988-1992). När predationstrycket från fisk minskar, ökar diversiteten. Från att bottenfaunasamhället under fiskrika perioder nästan totalt dominerats av glattmaskar och fjädermygglarver, tillkommer flera andra djurgrupper och artantalet ökar efter ett reduktionsfiske. Anmärkningsvärt är den stora ökningen av andra djurgrupper under 217, vilket kan tolkas som att det aldrig har varit så goda resultat av en som under 217. Fördelningen mellan de vanligaste arterna har ändrats sedan 25. Detritusätande Inledning Följande rapport redovisar resultatet av en bottenfaunaundersökning utförd i Västra Ringsjöns östra del i september 217. Rapporten har sammanställts av Birgitta Bengtsson och Cecilia Holmström. Längs en linje från stranden ut i sjön, togs fem prov med Ekmanhuggare på 1 m, 2 m, 3 m, 4 m och 5 m djup. Resultatet jämförs med tidigare gjorda bottenfaunaundersökningar i Västra Ringsjön, med start 25 (Ekologgruppen i Landskrona AB) samt med äldre resultat från Lunds universitet, se nedan. Då det är stora problem med övergödning och återkommande algblomningar i Ringsjön, har reduktionsfiske utförts i avsikt att få en friskare sjö med klarare vatten. Ett reduktionsfiske utfördes under 1988-1992. Ett nytt inleddes under våren 25 och detta pågår fortfarande. Föreliggande undersökning i Västra Ringsjön syftar till att vara underlag för bedömning av hur bottenfaunan påverkas av fiskreduktionen. Förväntat resultat efter en borde vara att art- och individantalet ökar, framför allt av predationskänsliga djur, såsom små kräftdjur, sländor, skalbaggar samt snäckor och musslor. 1 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-13

Rönne å vattenkontroll 217 Resultat Ökat artantal Sedan reduktionsfisket inleddes 25, har en fördubbling av antalet bottenfaunaarter skett från totalt 12 arter 25 till 24 arter 217 (se figur 1). Antalet arter har aldrig varit så högt som 217. Sammanlagt registrerades 24 olika arter på de fem provtagningsdjupen 217. Förutom glattmaskar, rundmaskar och fjädermygglarver fanns även musslor, snäckor, dagsländor, skinnbaggar, nattsländor, vattenkvalster och kräftdjur. Nya arter, som inte registrerats 25-214, var skalbaggen Oulimnius sp, dagsländan Ephemera sp.samt nattsländorna Ecnomus tenellus och Molanna albicans. Ökat individantal Medeltätheten på de fem djupnivåerna 217 var 13 individer/m 2, vilket var betydligt högre än tidigare år (figur 1), en tredubbling har skett sedan 25. Anmärkningsvärt är också att stora förändringar har skett på de djupare bottnarna. På 3-5 m djup, där tätheten tidigare varit 1-4 ind/m 2 fanns 8-12 individer/m 2 217. På 5 m djup har individtätheten ökat från 1 ind/ m 2 år 25 till 9 ind/ m 2 år 217. 3 Antal arter (taxa) 3 Antal arter (taxa), medel 1-5 m 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 18 16 14 12 1 8 6 4 2 25 27 211 212 213 214 217 Individtäthet/kvadratmeter 25 27 211 212 213 214 217 12 1 8 6 4 2 25 27 211 212 213 214 217 Individtäthet/kvadratmeter, medel 1-5 m 25 27 211 212 213 214 217 Figur 1. Övre vänstra: Antalet registrerade taxa på 1-5 m djup (blå staplar), samt totalt (lila staplar) i bottenfaunaundersökningarna 25-217. Övre högra diagrammet visar endast det totala artantalet. Nedre vänstra: Individtäthet på 1-5 m djup (rosa staplar), samt medelvärdet (röda staplar) i bottenfaunaundersökningarna 25-217. Nedre högra diagrammet visar endast medelvärdena. 2 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-13

Rönne å vattenkontroll 217 Tusensnäcka Den höga tätheten i undersökningarna, 213 och 214 (1 m), berodde till stor del på ett stort antal av nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). I undersökningen 217 var individtätheten av arten betydligt lägre (figur 2). Snäckan, som registrerades i Ringsjön första gången 211, är känd för att vara invasiv. Det var troligen ett minskat predationstryck från fisk 213 som bidrog till att snäckans stora utbredning. Därefter har troligen konkurrensen från övriga arter ökat. År 217 hittades taggmärla (Pallasea quadrispinosa) i enstaka exemplar på 1, 2 och 3 m djup. Den har tidigare påträffats i ett exemplar 211, 212 och 213. Taggmärlan är en regionalt ovanlig art, som räknas till en av de kvarlevande arterna från istiden (glaciärrelikt). Predationskänsliga har arter ökat En tydlig trend kan ses under åren 25 till 217 där glattmaskar minskat sin andel, medan övriga grupper (framför allt musslor och sländor, figur 4) ökat markant (figur 3). Andelen fjädermygglarver har varit relativt konstant. De individrikaste djurgrupperna 217 var sländor (framför allt dagsländan Caenis horaria), fjädermygglarver och musslor. Både fjädermygglarver och glattmaskar är detritusätare, och vanligt förekommande i sjöars bottensediment. 25 rådde nästan total dominans av dessa, då de tillsammans utgjorde 9 % i medeltal på de olika djupnivåerna. År 217 hade dessa båda djurgruppers andel minskat till 35 %. Dominansen har minskat, då även andra djurgrupper har blivit talrika (se figur 3). Predationskänsliga arter som musslor, snäckor, dag- och nattsländor har ökat i antal sedan reduktionsfisket inleddes 25 (se figur 3 och 4), både att de förekommer på större djup och i större antal. Tätheten av dessa tre grupper 217 var den största sedan 25. täthet, ind/m 2 2 15 1 5 25 27 211 212 213 214 217 % av totala individantalet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 täthet, ind/m 2 3 25 2 15 1 5 övriga snäckor Procentuell fördelning Övriga arter Fjädermygglarver Glattmaskar 25 27 211 212 213 214 217 musslor tusensnäcka Figur 2. Individtätheten (medelvärden av samtliga djup) av tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum) och övriga snäckarter i Västra Ringsjön 25-217. Tusensnäckan fanns i stort antal på 1 m djup särskilt 213, men även 214. Figur 3. Procentuell fördelning av det totala individantalet för glattmaskar, fjädermygglarver och övriga arter (medelvärden av samtliga djup) i bottenfaunaundersökningar i Västra Ringsjön. dag/nattsländor 25 27 211 212 213 214 217 Figur 4. Individätheten av musslor och dag/nattsländor (medelvärden av samtliga djup) i bottenfaunaundersökningar i Västra Ringsjön. 3 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-13

Rönne å vattenkontroll 214 Jämförelse med äldre undersökningar Bottenfaunan i Västra Ringsjön har även före 25 undersökts vid upprepade tillfällen. Det redovisas i artikeln Impact of cyprinid reduction on the bentic macroinvertebrate community and implications for increased nitrogen retention, Jonas M. Svensson m. fl. 1999, som ingår i rapporten Nutrient Reduction and biomanipulation as tools to improve water quality: The lake Ringsjön story ed Lars Anders Hansson och Eva Bergman I nedanstående diagram jämförs denna utredning med resultatet från 25 och framåt, då Ekologgruppen utfört undersökningar med samma metodik. Tätheten av detritusätande fjädermygglarver redovisas från de olika djupnivåerna i figur 5. Efter att den första en avslutades 1992, ses en ökning av antalet fjädermyggor i bottensedimentet 1994 och 1996. Sedan den senaste en inleddes 25, minskade tätheten till 27, för att därefter öka igen. Djuren som räknats till andra grupper (se metodik, resultatbehandling) i figur 6, är särskilt känsliga för predation. Figuren visar en uppdelning av dessa grupper på de olika djupnivåerna. En ökning av individantalet, framför allt på de grunda nivåerna, ses efter en 1992 och även en ökning efter 25 kan ses. Detta är troligen är en effekt av minskat predationstryck. Den höga tätheten 213 vid 1 m djup beror till stor del på en riklig förekomst av nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopygus antipodarum), vilken också var vanligt förekommande 214. Till andra grupper räknas bl. a. musslor av släktet Pisidium, vars individantal åskådliggörs i figur 7. År 1969 fanns de i stora antal på en och två meters djup. Under åren 1982-1992 saknades musslorna helt. 1994 hittades ett fåtal och 1996 var de vanliga igen. Antalet musslor 25 var åter mycket lågt. 27 hade antalet musslor ökat något igen, och 211-217 fanns de åter i stora antal. Musslorna verkar vara en bra indikatorgrupp som ökar tydligt efter. Den beräknade individtätheten (djupviktade medelvärden) i hela Västra Ringsjön av djurgrupperna glattmaskar (Oligochaeta), fjädermygglarver (Chironomidae), svidknott (Ceratopogonidae) och andra grupper åskådliggörs i figur 8 (beräkning se metodik, resultatbehandling). Efter en 1992 ökade glattmaskar, fjädermygglarver och svidknott, men ingen ökning skedde av andra djurgrupper. Efter en 25 märks däremot en viss ökning av andra djurgrupper, som 213 mest bestod av tusensnäcken (Potamopyrgus antipodarum), men under 217 var det framför allt musslor och dagsländor som ökat. Mellan 214 och 217 ökade individtätheten av andra grupper med en faktor 9, från 63 till 57 ind/m 2. Man kan tolka resultatet som att det aldrig har varit så goda resultat av en som under 217. 4 Ekologgruppen i Landskrona AB

Rönne å vattenkontroll 217 ind/m 2 6 Fjädermygglarver (Chironomidae) 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1969 1982 1987 199 1992 1994 1996 25 27 211 212 213 214 217 Figur 5. Tätheten av fjädermygglarver (Chironomidae), på 1-5 m djup i Västra Ringsjön under åren 1969-217. ind/m 2 1 9 Andra grupper 1358 8 7 6 5 4 3 2 1 1969 1982 1987 199 1992 1994 1996 25 27 211 212 213 214 217 Figur 6. Tätheten av andra grupper (se bilaga 3, resultatbehandling), på 1-5 m djup i Västra Ringsjön under åren 1969-217. 5 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-3

Rönne å vattenkontroll 217 ind/m 2 45 Musslor (Pisidium) 4 35 3 25 2 15 1 5 1969 1982 1987 199 1992 1994 1996 25 27 211 212 213 214 217 Figur 7. Tätheten av djurgruppen musslor (Pisidium) på 1-5 m djup, i Västra Ringsjön under åren 1969-217. beräknat antal ind/m 2 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Oligochaeta 69 82 87 92 94 96 5 7 11 12 13 14 17 beräknat antal ind/m 2 3 25 2 15 1 5 Chironomidae 69 82 87 92 94 96 5 7 11 12 13 14 17 beräknat antal ind/m 2 6 5 4 3 2 1 Ceratopogonidae 69 82 87 92 94 96 5 7 11 12 13 14 17 beräknat antal ind/m 2 7 6 5 4 3 2 1 andra grupper 69 82 87 92 94 96 5 7 11 12 13 14 17 Figur 8. Individtätheten i hela Västra Ringsjön under åren 1969-217 för glattmaskar (Oligochaeta), fjädermygglarver (Chironomidae,) svidknott (Ceratopogonidae) och andra djurgrupper. Andra djurgrupper 213 utgörs till hälften av snäckan Potamopyrgus antipodarum. Beräkningarna bygger på djupviktade medelvärden av antalet individer/m2 (se bilaga 3, resultatbehandling). 6 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-3

Artlista Rönne å vattenkontroll 217 I tabellen nedan anges antalet erhållna individer per hugg (delprov) och sammanslaget (summa), arternas procentuella andel samt antalet individer per m 2. Proverna är tagna med Ekmanhuggare med bottenyta,234 m 2. Provtagare Birgitta Bengtsson och Jan Pröjts, artbestämning Cecilia Holmström, Ekologgruppen. Västra Ringsjön, djup 1 m Koord RN: 6198515-135621 sediment: bra prover - sand Datum: 217-9-21 DELPROV SUMMA % TÄTHET TAXA 1 2 3 4 5 antal ind/m 2 RUNDMASKAR (Nematoda) Nematoda 22 7 21 7 2 59 4,8 54 Nemertini? 5 1 2 6 7 21 1,7 179 GLATTMASKAR (Oligochaeta) Oligochaeta övriga 42 63 66 45 27 243 2, 277 IGLAR (Hirudinea) Helobdella stagnalis 1 1,1 9 Erpobdella octoculata 1 1,1 9 MUSSLOR (Bivalvia) Pisidium sp. 9 12 136 5 16 412 33,8 3521 SNÄCKOR (Gastropoda) Potamopyrgus antipodarum 14 18 35 15 9 91 7,5 778 Valvata piscinalis 1 1 4 2 8,7 68 KRÄFTDJUR (Crustacaea) Pallasea quadrispinosa 1 1,1 9 VATTENKVALSTER Hydracarina 5 8 8 3 6 3 2,5 256 DAGSLÄNDOR Caenis horaria 3 5 1 9,7 77 SKINNBAGGAR Micronecta sp. 5 2 3 1 5 16 1,3 137 SKALBAGGAR (Coleoptera) Oulimnius sp. 1 1,1 9 NATTSLÄNDOR (Trichoptera) Oecetis ochracea 3 5 3 11,9 94 TVÅVINGAR (Diptera) Ceratopogonidae 2 3 1 1 25 2,1 214 Chironomidae 47 16 49 58 29 289 23,7 247 SUMMA INDIVIDER 255 338 329 194 12 1218 1, 141 ANTAL TAXA 16 7 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-3

Rönne å vattenkontroll 217 Västra Ringsjön, djup 2 m Koord RN: 6198445-1355963 sediment: bra prover - sand, lite växtdelar Datum: 217-9-21 DELPROV SUMMA % TÄTHET TAXA 1 2 3 4 5 antal ind/m 2 RUNDMASKAR (Nematoda) Nematoda 6 36 5 25 72 5,7 615 Nemertini? 1 1,1 9 GLATTMASKAR (Oligochaeta) Oligochaeta övriga 42 11 68 43 81 335 26,4 2863 IGLAR (Hirudinea) Helobdella stagnalis 3 1 2 6,5 51 Erpobdella octoculata 1 1,1 9 MUSSLOR (Bivalvia) Pisidium sp. 15 73 144 128 38 488 38,5 4171 SNÄCKOR (Gastropoda) Potamopyrgus antipodarum 1 3 1 5,4 43 Valvata piscinalis 5 8 12 14 5 44 3,5 376 Bithynia tentaculata 2 2,2 17 KRÄFTDJUR (Crustacaea) Pallasea quadrispinosa 3 1 4,3 34 Ostracoda 1 1 2,2 17 VATTENKVALSTER (Hydracarina) Hydracarina 25 41 2 5 1 74 5,8 632 DAGSLÄNDOR (Ephemeroptera) Ephemera sp. 1 1,1 9 Caenis horaria 15 2 5 1 1 33 2,6 282 SKALBAGGAR (Coleoptera) Oulimnius sp. 1 1,1 9 NATTSLÄNDOR (Trichoptera) Ecnomus tenellus 1 1,1 9 Oecetis ochracea 9 18 1 1 8 55 4,3 47 Molanna albicans 3 2 3 1 9,7 77 TVÅVINGAR (Diptera) Chaoborus flavicans 1 1,1 9 Ceratopogonidae 8 25 8 8 4 53 4,2 453 Chironomidae, annan 12 42 12 9 6 81 6,4 692 SUMMA INDIVIDER 234 355 272 237 171 1269 1 1846 ANTAL TAXA 21 Västra Ringsjön, djup 3 m Koord RN: 6198392-1355838 sediment: bra prover - finsediment, finfördelade växtrester, sand Datum: 217-9-21 DELPROV SUMMA % TÄTHET TAXA 1 2 3 4 5 antal ind/m 2 RUNDMASKAR (Nematoda) Nematoda 4 4 1 26 35 7 4,7 598 GLATTMASKAR (Oligochaeta) Oligochaeta övriga 1 4 4 14 23 1,5 197 IGLAR (Hirudinea) Helobdella stagnalis 8 14 14 12 13 61 4,1 521 Piscicola geometra 1 1,1 9 MUSSLOR (Bivalvia) Pisidium sp. 39 1 12 39 52 152 1,2 1299 SNÄCKOR (Gastropoda) Valvata piscinalis 4 9 11 11 9 44 3, 376 KRÄFTDJUR (Crustacea) Pallasea quadrispinosa 1 1,1 9 Ostracoda 3 2 1 2 8,5 68 VATTENKVALSTER Hydracarina 68 1 6 37 4 116 7,8 991 DAGSLÄNDOR (Ephemeroptera) Caenis horaria 128 96 159 185 23 771 51,8 659 NATTSLÄNDOR (Trichoptera) Oecetis ochracea 8 6 4 5 23 1,5 197 Molanna albicans 1 2 1 4,3 34 TVÅVINGAR (Diptera) Ceratopogonidae 3 3 13 4 6 65 4,4 556 Chironomidae, annan 23 26 42 33 24 148 1, 1265 SUMMA INDIVIDER 287 176 265 396 363 1487 1 1279 ANTAL TAXA 14 8 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-3

Rönne å vattenkontroll 217 Västra Ringsjön, djup 4 m Koord RN: 6198356-135581 sediment: bra prover - finsediment, finfördelade växtrester, en del lite större växtrester och musselskal Datum: 217-9-21 DELPROV SUMMA % TÄTHET TAXA 1 2 3 4 5 antal ind/m 2 RUNDMASKAR (Nematoda) Nematoda 1 3 6 3 13 1,3 111 GLATTMASKAR (Oligochaeta) Oligochaeta övriga 1 6 3 1 11 1,1 94 IGLAR (Hirudinea) Helobdella stagnalis 6 4 2 2 14 1,4 12 MUSSLOR (Bivalvia) Pisidium sp. 27 38 1 21 8 95 9,3 812 SNÄCKOR (Gastropoda) Valvata piscinalis 3 1 5 7 5 3 2,9 256 KRÄFTDJUR (Crustacea) Ostracoda 1 1,1 9 VATTENKVALSTER Hydracarina 7 1 5 6 4 32 3,1 274 DAGSLÄNDOR (Ephemeroptera) Caenis horaria 86 111 125 94 115 531 52, 4538 NATTSLÄNDOR (Trichoptera) Oecetis ochracea 3 3 5 2 13 1,3 111 Molanna albicans 1 1 1 3,3 26 TVÅVINGAR (Diptera) Chaoborus flavicans 1 1,1 9 Ceratopogonidae 2 4 3 7 5 21 2,1 179 Chironomidae, annan 32 62 76 36 5 256 25,1 2188 SUMMA INDIVIDER 169 251 225 179 197 121 1, 8726 ANTAL TAXA 13 Västra Ringsjön, djup 5 m Koord RN: 619834-1355777 sediment: bra prover, finsediment, finfördelade växtrester, en del större växtrester och musselskal Datum: 217-9-21 DELPROV SUMMA % TÄTHET TAXA 1 2 3 4 5 antal ind/m 2 RUNDMASKAR (Nematoda) Nematoda 3 1 1 5,5 43 GLATTMASKAR (Oligochaeta) Oligochaeta övriga 4 24 25 8 3 64 6,3 547 IGLAR (Hirudinea) Helobdella stagnalis 1 1 1 3 4 1 1, 85 MUSSLOR (Bivalvia) Pisidium sp. 14 13 11 85 48 171 16,9 1462 SNÄCKOR (Gastropoda) Valvata piscinalis 2 2,2 17 KRÄFTDJUR (Crustacea) Ostracoda 1 1,1 9 VATTENKVALSTER Hydracarina 5 2 7,7 6 DAGSLÄNDOR (Ephemeroptera) Caenis horaria 16 13 13 25 6 73 7,2 624 NATTSLÄNDOR (Trichoptera) Oecetis ochracea 1 1 2,2 17 Molanna albicans 1 1,1 9 TVÅVINGAR (Diptera) Chaoborus flavicans 1 1 1 3,3 26 Ceratopogonidae 3 5 6 2 9 25 2,5 214 Chironomus sp. 13 8 4 2 27 2,7 231 Chironomidae, annan 82 17 2 95 75 622 61,4 5316 SUMMA INDIVIDER 137 235 265 228 148 113 1 8658 ANTAL TAXA 14 9 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 217-11-3