KonverStationer vid slutkonferensen för Bortom BNP-projektet den 29 november 2018

Relevanta dokument
Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

Framtider bortom BNP-tillväxt. Slutrapport från forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Framtidskommissionen. Petter Hojem

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Lokala perspektiv och hållbarhet

Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Främja och förebygg så når vi miljömålen

Stadens utveckling och Grön IT

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Well-being in sustainable cities WISE

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

@fores_sverige #fores

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

framtider Energisystemet 2020

Hur kan RUS stödja och möjliggöra omställning till hållbara lokalsamhällen?

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Utveckling utan tillväxt?

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

#ICT4S. Välkomna! Digitalisera för hållbarhet så kan IT fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. Mattias Höjer, föreståndare CESC

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Stadens utveckling och Grön IT

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Obunden Samling för Åland r.f.

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Lokala energistrategier

Fossilfritt flyg 2045

Hur ska man tolka Paris?

Extremism och lägesbilder

Energi, klimat och miljö

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Ledarskap och partnerskap

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Energi & klimat i Värmland

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Och hur ska det gå till då?

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Stockholmsregionen. Denna färdplan visar vägen för 4 policyrekommendationer med siktet mot en Stockholmsregion med låga koldioxidutsläpp.

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Digitalisering och hållbar konsumtion. Mattias Höjer Åsa Moberg (Greger Henriksson, medförfattare)

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

I korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

RURBAN REGION 22 maj 2019

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

SIKAS VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER

Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län

Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten


Wihlborgs när är vi klimatneutrala? NMC,

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Place where you are 1

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Energiintelligent Dalarna (EID) Möte om samordningen inom nätverket 21 september 2015

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Hållbart Samhällsbyggande 17 november 2015 Eva Schelin, VD

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Transkript:

KonverStationer vid slutkonferensen för Bortom BNP-projektet den 29 november 2018 Observera att det inte går att föranmäla sig till de olika KonverStationerna det sker på plats under konferensen den 29 november. Nr Titel Presentatör 1 Hållbara investeringar kan vi investera oss ur miljökrisen? Investeringar behövs för att ställa om till ett hållbart samhälle. Samtidigt kostar investeringar hållbarhet. Vår analys visar att nuvarande investeringsnivåer förbrukar hela vår resterande kolbudget och övertrasserar vår biokapacitet. Hur får vi råd med nödvändiga hållbara investeringar? 2 Horror vacui att hantera rädslan för ett överskott av ledig tid i ett nolltillväxtsamhälle. I flera av våra scenarier har vardagslivets tidsanvändning i förändrats radikalt. Ett oförväntat resultat var att många granskare av scenarierna kände sig obekväma med tanken på en arbetsvecka på 10 timmar (i Automatisering för livskvalitet). Vad kan förklara rädslan för för mycket ledig, disponibel tid? 3 Vad vet vi om de ekonomiska effekterna av låg eller utebliven tillväxt? Utebliven tillväxt förknippas ofta med finansiella kriser, arbetslöshet och hög skuldsättning. Men vad är orsak och vad är verkan, och hur skulle ett ekonomiskt system utan tillväxt kunna fungera på längre sikt? 4 Vägar till minskad konsumtion: en nödvändighet med många möjligheter För att kunna nå de uppsatta målen i framtidsscenarierna krävs en omfattande minskning av vår konsumtion av varor. Det låter svårt, men två fallstudier visar på motsatsen: att minska vår konsumtion kan vara lättare än vi tror och innebär dessutom möjligheter till ökat välmående. 5 Vem tillhandahåller de hållbara byggnaderna? För att nå klimat- och sociala mål krävs stora förändringar i hur vi bor, bygger och förvaltar byggnader. I en delstudie har vi frågat hur olika aktörer inom samhällsbyggnadssektorn ser på sina roller Eva Alfredsson Paul Fuehrer Mikael Malmaeus Åsa Callmer Tove Malmqvist Page 1 of 5

i en sådan omställning, nu och i framtiden. Baserat på exempel från studien diskuterar vi i denna konverstation behov av förändrade aktörskonstellationer, roller och förutsättningar för att nå långtgående hållbarhetsmål för våra byggnader. 6 Omställning på hemmafronten boendepraktiker bortom tillväxt? En delstudie har fokuserat på hushåll i Alingsås kommun som redan i dag försöker ställa om till självförsörjning och frivillig enkelhet. Deras syn på hemmet och dess roll som en nod för omställning till ett mindre resursintensivt vardagsliv och samhälle öppnar upp för nya praktiker och boende bortom dagens teknikcentrerade och tillväxtorienterade inlåsningar. 7 Icke-monetär omsorgsekonomi kontra formell ekonomi hur förändras detta? När vi pratar om ekonomisk tillväxt tänker vi ofta på tillväxt i den monetära ekonomin som kan mätas i BNP. Men ekonomin innefattar också icke-monetärt utbyte och värdeskapande som sker inom familjer, bekantskapskretsar och det civila samhället. Hur kan man förstå projektets fyra framtidsscenarier i termer av vilka delar av ekonomin som växer, respektive krymper? 8 Scenarier för hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt Inom programmet har bilder av hållbara framtida samhällen år 2050 utvecklats. En har fokus på delningsekonomi, en på cirkulär ekonomi, en på lokal självförsörjning och en på automatisering. Under denna KonverStation presenterar jag framtidsbilderna och diskuterar deras relevans som verktyg för beslutsfattande med deltagarna. 9 Globalt rättvis markanvändning definition och policytillämpning Vad innebär egentligen en rättvis fördelning och användning av jordens markytor? Kan svensk policy bidra till en sån fördelning och användning? Presentationen utforskar dessa frågor utifrån några olika miljöetiska perspektiv, varpå deltagarna diskuterar sin syn på frågorna. Pernilla Hagbert Karin Bradley Åsa Svenfelt Vishal Parekh [Presentationen ges 2 gånger] Page 2 of 5

10 Den grund varpå samhället vilar? Socioekonomisk hållbarhet för jobb och inkomst i kommunal planering, nu och bortom ekonomisk tillväxt I kommunal planering idag handlar social och ekonomisk hållbarhet ofta till stor del om jobb, och då ofta om att skapa nya jobb och/eller rätt sorts jobb genom ekonomisk tillväxt. Men vad kan det handla om, ifall den tillväxten inte längre är lösningen? 11 Sociala hållbarhetsaspekter av fyra framtidsutvecklingar Inom programmet har fyra bilder av hållbara framtider år 2050 utvecklats. I den här konverstationen fokuseras de sociala konsekvenserna av dessa framtidsbilder. Risker såväl som möjligheter kommer att lyftas. Tina Ringenson [Presentationen ges 1 gång] Ulrika Gunnarsson Östling 12 Low carbon futures for a Swedish society beyond GDP growth/koldioxidsnåla framtider för ett Sverige bortom BNP Våra fyra scenarier ska uppfylla ett klimatmål för växthusgasutsläpp från svensk konsumtion som ska vara i linje med 1,5 gradersmålet i Parisavtalet. I denna KonverStation är fokus på vad som krävs, vad gäller konsumtionsnivåer och kategorier (mat, resor) i de olika scenarierna för att de ska uppfylla det målet. 13 Kommuners kapacitet att arbeta med omställningsperspektiv I denna presentation riktas fokus mot kommuners möjligheter och kapacitet att i sin verksamhet engagera sig i, och konkret arbeta med, genomgripande omställningsperspektiv. Fokus riktas mot referensramar, relationer, mobiliseringsförmåga och politikens viktiga roll. Eléonore Fauré Karolina Isaksson 14 Hur kan jordbruket se ut i ett degrowth-samhälle? Här ges lantbrukares och andra jordbruksexperters perspektiv på hur jordbruket kan behöva förändras i ett degrowth-samhälle. Det handlar om en produktion baserad på lokala resurser i högre grad än idag, med maskiner utvecklade med öppen innovation och gör-det-själv-teknik, och där traditionell jordbrukskunskap återupptas och kombineras med moderna metoder. Erika Öhlund Page 3 of 5

15 Omställning till hållbara transporter i växande stadsregioner? Resultat från en fallstudie av kommuner inom Malmö-Lund regionen Presentationen tar sin utgångspunkt i vilken roll tillväxt spelar i dagens transport- och bebyggelseplanering i ett stadsregionalt sammanhang, dess konsekvenser ur hållbarhetsperspektiv, samt möjliga vägar till förändring för att nå hållbarhetsmål. Åsa Aretun 16 Urban visions for degrowth Visualisation of a degrowth future from an urban planning perspective taking as a case the municipality of Södertälje. This is done in form of a qualitative scenario that uses images to express the radical changes this would suppose and describe its feasibility 17 Kris eller möjlighet? Krisens och institutionernas roll för radikal förändring mot hållbarhet bortom tillväxt Presentationen berör radikal förändring på samhällsnivå: hur ett lands historia, institutioner och nätverk påverkar vilka aktörer som vid en kris får inflytande och vilka handlingsvägar som ses som möjliga och rimliga. Empiriska exempel från hur Island och Lettland hanterade finanskrisen 2008. 18 Hur behöver våra byggnader ställas om för att nå klimatmålet? Såsom i andra sektorer kommer det behövas ambitiösa förändringar i hur byggnader utformas, byggs och används för att nå klimatmålet. Vi diskuterar vilka strategier verkar vara mest effektiva, bl.a yteffektivisering, förnybar energi och nya byggmaterial. Vi pekar på möjliga avvägningar mellan energianvändning, koldioxidutsläpp och exploatering av skogar. 19 Fyra mål för ett hållbart Sverige bortom BNP Vilka hållbarhetsmål är mest centrala för en hållbar samhällsbyggnad bortom BNP och hur ligger Sverige till idag i förhållande till dessa mål? 20 Vilka styrmedel kan få ned växthusgasutsläppen till nära noll i Bortom BNP-projektets olika framtidsscenarier? WS-övning där du får bestämma! En rad olika sorts styrmedel och investeringssatsningar kommer att behövas för att få ned växthusgasutläppen till nära noll i alla framtidscenarier. Med all sannolikhet kommer dock Carlos Ruiz-Alejos Vincent Prats Åsa Nyblom Nicolas Francart Göran Finnveden Kristian Skånberg Page 4 of 5

styrmedlen/investeringarna att behöva se olika ut i de olika framtidsscenarierna. I denna övning får du bestämma vilka styrmedel och investeringar du bedömer fungerar bäst i ditt favoritscenarie. Page 5 of 5