TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012

Relevanta dokument
TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun Inklusive åren

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren

TEM 2015 PITEÅ PITEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Piteå kommun Inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren * *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2016 ARVIDSJAUR ARVIDSJAUR Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län Inklusive åren

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren

TEM 2017 SOLNA SOLNA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Solna Stad Inklusive åren 2010 och

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2018 SOLNA SOLNA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Solna Stad Inklusive åren

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren och 2011

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kinda kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren , 2011 och 2013

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun inklusive åren 2008 och 2012

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Södertörn. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergs kommun inklusive åren 2007, 2009, Foto: Bergs kommun

TEM 2017 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömsunds kommun inklusive åren 2009, 2011, 2013 och 2015

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne Inklusive åren

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun Inklusive åren

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011

TEM 2016 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sigtuna kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren

NORBERG 2011 TEM 2011 NORBERG. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norbergs kommun Inklusive åren RESURS AB

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och RESURS AB

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

SALA 2010 TEM 2010 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren RESURS AB

TEM 2012 LOFSDALEN LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

LOFSDALEN 2010 TEM 2010 LOFSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren RESURS AB

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun Inklusive åren RESURS AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län

SALA 2011 TEM 2011 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren RESURS AB

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun Inklusive åren RESURS AB

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren och 2010*

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren RESURS AB

KUNGSÖR 2011 TEM 2011 KUNGSÖR. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kungsörs kommun Inklusive åren RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1999, 2001, 2003 och RESURS AB

Utveckling turismen i Värmland Utveckling turismen i Sverige Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren och 2006

TEM , RESURS AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2009 Inklusive åren

TEM 2011 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren RESURS AB

Utveckling turismen i Värmland Utveckling turismen i Sverige Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren och RESURS AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Transkript:

TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB

INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013 3 Utveckling turismen i Boden 2013 4 RESULTAT TURISMEN I BODEN 2013 Omsättning fördelad på branscher 4 Omsättning totalt och per kategori 5 Regional omsättningsstatistik 5 Sysselsättning 6 Skatteintäkter 6 Övernattningar/besök 7 Nationalitetsfördelning 7 Utveckling turismen i Norrbottens län 2013 8 Presentation av RESURS 11 Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Swedish Lapland 16 juni 2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB STOCKHOLM TEL 08-559 232 40 resurs@resurs.turism.se Denna rapport bör huvudsakligen användas för köparens interna bruk och för det ändamål den är köpt. Om rapporten citeras är vi tacksamma om källan RESURS anges. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 2

NYCKELTAL TURISMEN I BODEN 2013 Inresande turism till Boden hade en omsättning på 298 miljoner kronor under 2013. Resultatet är oförändrad omsättning efter stor ökning 2012 Resultatet innebar att 211 personer var helårssysselsatta Hotellgäster spenderade 52 miljoner kr 2013 och var den ekonomiskt viktigaste boendekategorin, följd av camping med 38 miljoner 2013 hade även campinggäster hög omsättning beroende på att O- ringen arrangerades i Boden Av 72 500 utländska övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping svarar Norge för 86 % Under 2013 var det 573 500 turistiska övernattningar i Boden vilket var en ny rekordnivå Nästan hälften av alla turistiska övernattningar gjordes hos släkt och vänner, 249 000 RESURS för Resor och Turism i Norden AB 3

UTVECKLING TURISMEN I BODEN 2013 Rese- och Turistindustrin i Boden hade en omsättning på 298 miljoner kronor 2013 för inresande besökare och sysselsatte 206 personer på helårsbasis. Resultatet är en oförändrad omsättning från 2012 och bör ses mot den stora ökningen 2012. Exempelvis har omsättningen av den kommersiella turismen fördubblats på 10 år, från 92 till 185 miljoner. Förändringarna mellan 2012 och 2013 är mycket små, men för de flesta kategorier valde gästerna att spendera mindre per person och dygn under 2013. Detta kompenserades för Boden eftersom de hade arrangemanget O-ringen. Camping fortsatte att öka och där främst övernattningar i campingstugor, också här för tredje året i följd. För camping finns en stor andel av norska övernattningar, som är klart dominerande. Enda minskning som märks för 2013 var minskat antal övernattningar egna fritidshus samt att dessa valde att spendera mindre per person och dygn. 2012 var det stor omsättning för shopping och detta hade förmodligen att göra med den regniga och kalla sommaren. Shopping var också den enda bransch som redovisade minskning 2013. Boden har en stor omsättning för bensinstationer, se sidan 5. Denna ligger högt över riksgenomsnittet vilket delvis beror på avstånd inom kommunen och till grannkommuner. Trots detta svarar turismen för en större andel av omsättningen än vad denna rapport redovisar. Det är dock svårt att se hur denna uppkommer och denna del kan inte heller påverkas nämnvärt av de turistiska satsningar som Boden gör. RESULTAT TURISMEN I BODEN 2013 OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kr) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Logi 20,7 23,7 26,8 27,4 27,9 27,3 30,6 33,8 41,9 45,7 Livsmedel 32,4 31,8 31,8 25,5 28,3 29,7 30,9 32,1 32,7 38,8 Restaurang 38,0 37,0 42,2 43,6 48,0 46,4 42,6 38,7 54,8 58,9 Transport inkl bensin 54,4 58,6 57,7 55,7 57,4 56,2 67,4 67,2 71,8 80,6 Shopping 55,3 57,3 61,5 54,6 54,9 59,4 61,2 65,7 84,9 58,0 Aktiviteter 13,5 12,9 14,9 14,9 16,2 17,8 11,3 13,9 14,8 16,5 214,3 221,2 234,9 221,6 232,7 236,8 244,0 251,4 300,9 298,5 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under 90-talet har ändå skett stora förändringar, främst för restauranger, shopping och transport. För Boden svarar transport och shopping för en stor omsättning och detta beror på stor andel genomfartsresenärer, dagbesökare, samt släkt- och vänbesök. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 4

OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kr) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommersiella övernattningar/besök Hotell 24,5 28,0 31,0 34,5 34,4 33,9 34,7 44,1 54,9 51,7 varav Affärs 14,8 19,5 18,6 16,6 16,6 13,0 Fritid 3,8 3,6 5,4 13,0 10,7 5,1 Stugby 1,9 2,3 3,1 2,7 2,8 3,1 2,8 2,7 2,2 3,6 Camping 20,2 20,9 22,5 23,0 24,1 26,6 30,0 30,9 38,4 52,7 Vandrarhem 1,6 1,7 1,8 1,9 2,1 2,6 2,4 2,1 1,9 2,2 Övrig övernattning 2,9 3,6 2,7 3,5 3,4 3,1 4,6 4,2 3,8 5,2 Dagbesök 40,9 43,5 51,6 48,3 49,1 53,0 56,0 64,3 93,7 69,5 Övriga 91,9 100,0 112,7 113,8 115,8 122,3 130,5 148,3 194,9 184,9 Fritidshus 23,3 14,3 22,1 21,1 18,6 23,9 17,8 17,0 23,5 14,7 Genomfartsresenärer 35,6 38,3 38,2 39,7 39,4 39,7 39,4 40,0 40,2 40,2 Släkt/vänner 63,5 68,4 62,0 47,0 58,9 50,9 56,2 46,2 42,1 58,8 122,4 121,1 122,2 107,8 116,9 114,5 113,4 103,2 105,8 113,7 TOTALT 214,3 221,2 234,9 221,6 232,7 236,8 244,0 251,4 300,9 298,5 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt och vänbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. REGIONAL OMSÄTTNINGSSTATISTIK (SCB) Följande fakta avser år 2013. Statistiken bygger på företagens redovisning av omsättning och sysselsättning till Skattemyndigheten och är exklusive moms. Omsätt Antal Antal Rikssnitt / Över/under Bransch exkl moms anställda enheter Oms / inv invånare rikssnitt 471 Butik/varuhus/stormarknad 600,9 210 14 21774 24883-85,8 472 Spec livs, systembutik, tobak 76,5 20 8 2772 4194-39,2 473 Bensinstationer 322 47 6 11666 6442 144,2 477 Butiker övriga hushållsvaror 500,8 265 77 18147 26211-222,5 551 Hotell 36,7 39 7 1330 3568-61,8 552 Vandrarhem, stubyar, mm 7,7 7 6 277 231 1,3 561 Restauranger 105,5 126 40 3822 8196-120,7 Butiker, varuhus och stormarknader avser både livsmedel och shopping vilket försvårar gränsdragningen mellan dessa. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Omsättningen för bensinstationer är över 322 miljoner kronor, högt över riksgenomsnittet. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 5

SYSSELSÄTTNING RESURS har, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och lokalt anpassade tal. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Livsmedel 14 14 13 10 11 11 12 13 12 11 Restaurang 53 50 56 52 56 54 56 50 69 69 Transport 19 20 19 18 18 18 20 20 21 23 Shopping 29 29 30 29 28 30 29 30 38 29 Aktivitet 20 19 21 20 21 23 14 18 18 20 Logi 33 35 40 38 37 37 37 38 47 50 Administration 3 3 6 6 6 5 5 5 5 5 Årsanställda 172 170 185 173 176 178 173 174 211 206 Resultatet från 2010 är, i några fall, inte direkt jämförbart med tidigare år. Detta beror på att företag i de branscher som påverkas av turismen kan ha sorterats in i nya SNI-koder enligt SNI 2007. Detta är tillämpat från 2010 års resultat. När SCB utförde denna nya indelning har en del företag flyttats till angränsande eller ny kod och detta kan påverka resultatet något. Observera att sysselsättningen inte visar faktiska tal utan enbart den sysselsättning som omsättningen borde ge upphov till. I verkligheten är variationerna mindre mellan åren eftersom företagen väljer att redovisa större eller mindre vinster. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som summan av direkta och indirekta effekten. (i miljoner kr) 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 DIREKTA Kommun 7,5 7,6 9,4 9,5 TOTALA Kommun 19,3 20,5 24,4 24,0 Landsting 3,5 3,6 4,4 4,3 Landsting 9,1 9,6 11,5 10,9 2010 har Resurs infört en ny, och mer tillförlitlig, metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI 2007. Detta innebar också att Resurs fick tillgång till säkrare data för att beräkna såväl omsättning, som sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl redovisas bara resultat från 2010, men historiskt följer skatteintäkterna nästan proportionerligt med utvecklingen av sysselsättningen. Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan nämnda text efter TOTALA. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 6

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (i 1000-tal) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hotellrum 16,1 16,7 18,2 19,8 19,3 18,0 21,0 25,3 27,8 29,7 Hotellbäddar 21,2 21,8 24,8 26,6 26,6 25,9 30,5 36,6 41,7 41,3 varav Affär 11,4 13,1 13,2 11,3 11,5 8,8 10,0 13,1 17,4 22,9 Fritid 9,9 8,8 11,6 15,5 15,2 17,1 20,5 23,5 23,2 18,4 Stugby 4,0 4,6 6,1 5,2 5,5 5,2 4,8 4,5 3,4 6,0 Stuga/rum 1,8 1,5 1,1 1,1 1,8 1,7 0,9 0,6 0,8 0,6 Camping, Tält/Husvagn 67,2 68,8 67,1 66,4 65,7 71,3 78,8 77,6 80,0 132,2 Campingstugor 9,4 9,0 8,2 10,5 12,0 11,8 12,9 16,8 20,6 24,0 Fri camping 7,7 8,7 6,3 8,9 9,6 7,8 15,3 14,5 12,8 18,5 Vandrarhem 4,0 4,2 4,3 4,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 3,5 Grupplogi 1,6 3,3 2,5 3,1 0,8 1,3 0,8 0,1 0,1 0,5 Kommersiella 117,0 121,8 120,5 126,4 127,0 129,5 148,0 154,2 162,4 226,6 Fritidshus 145,6 86,9 126,0 110,8 95,6 119,5 107,7 109,1 123,9 97,7 Släkt/vänner 282,1 311,0 281,8 204,4 250,5 203,8 260,4 241,7 230,3 249,2 Övriga 427,7 398,0 407,8 315,2 346,2 323,3 368,1 350,8 354,2 346,9 Totalt övernattn 544,8 519,8 528,3 441,6 473,2 452,8 516,1 505,0 516,6 573,5 Genomfartsresenärer 74,2 75,2 74,9 77,9 77,2 77,9 77,3 78,5 78,7 78,9 Dagbesök 141,0 140,2 151,8 142,0 129,3 139,6 133,3 145,4 140,3 138,9 Det totala antalet övernattningar påverkas mycket av förändringar för övernattningar hos släkt och vänner de senaste åren, delvis även i egna fritidshus, se vidare slutkommentarer. NATIONALITETSFÖRDELNING Svenskar svarar för 77 % av alla övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem 2013. Av de utländska svarar norrmän för 44 %. Fördelning för de viktigaste är följande: 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Norge 5 092 3 027 3 856 6 584 4 783 6 199 5 595 5 668 Storbritannien 1 446 1 200 431 204 140 129 71 44 Tyskland 1 088 1 056 1 186 502 390 316 311 198 Finland 855 618 1 023 950 460 354 478 521 Danmark 285 215 227 336 481 416 165 142 Ryssland 244 169 438 388 44 702 513 159 Svenska 39 123 36 201 32 552 29 479 28 512 28 100 28 716 28 068 Utländska 11 669 8 683 9 064 9 760 7 066 9 016 7 663 7 228 TOTALT 50 792 44 984 41 616 39 239 35 578 37 116 36 379 35 296 2013 var det även märkbara övernattningar för Frankrike (304 för 2013) och Italien (327 för 2012), men båda dessa hade få övernattningar tidigare år. Från 2013 har Boden fem campingplatser vilket innebär att statistik kan fås för dessa. Av drygt 100 000 övernattningar på camping svarar Norge för 57 600 och Sverige för 39 400 och övriga nationaliteter för drygt 3 000. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 7

UTVECKLING TURISMEN I NORRBOTTEN 2013 Turister som besöker Norrbotten, både på fritiden och i affärer omsatte drygt 3,3 miljarder kronor 2013. Totalt beräknas 2 730 personer vara årssysselsatta på grund av denna omsättning och det ger omfattande skatteintäkt till kommuner och landsting. Omsättningen minskade något 2013, men 2012 var denna exceptionellt hög, speciellt för dagbesök och deras omsättning på shopping. Sämre sommarväder och etableringen av IKEA i Haparanda kan vara orsaken. OMSÄTTNING (mkr) 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hotellen redovisade en minskning för övernattningar, men gästernas utlägg per person och dygn ökade. Stugbyar hade ökat antal övernattningar, men camping och vandrarhem visade minskning. För alla tre gällde dock att gästerna spenderade något mindre än under 2012. Antalet dagresenärer ökade 2013, men de spenderade betydligt mindre per person och dag än 2012 vilket gjorde att den totala omsättningen minskade mycket. Konsumtionen per person och dag är dock betydligt högre än för 10 år sedan. Norrbotten har en mycket stor andel utländska turister och naturligt är Norge den viktigaste marknaden med mycket stora andelar på camping. Från Norge kommer också en andel dagresenärer som inte är medtagna i denna rapport. Detta avser shoppingresor (gränshandel) på grund av den svaga svenska kronan och den starka norska. För övernattningar i hotell, stugbyar och vandrarhem har Norrbotten en utländsk andel på 28 % under 2013, där bara Stockholm och Värmland har marginellt högre. De utländska övernattningar som ökade mest 2013 var norska, finska, brittiska, ryska och kinesiska. Den enda större turistgrupp som inte ingår i resultatet är finska dagbesök på grund av etableringen av IKEA. Handeln i Haparanda redovisade en omsättning på 555 miljoner 2006 och detta har mer än fördubblats till 2013 då omsättningen var 1 389 miljoner. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 8

I förhållande till övriga Sverige har Norrbotten en hög andel på transport. Detta avser främst bensin och har en naturlig koppling till avstånden i länet. Den stora skillnaden mellan 2012 och 2013 avser shopping. Under 2012 gjorde ett sämre sommarväder att många resor avsåg shopping. Sommarvädret spelar en stor roll för omsättningen. Vid dåligt sommarväder spenderas mer på shopping. TURISTKRONAN 5% 20% 24% 18% 11% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter 22% Turistkronan visar på vilka branscher som turismens omsättning hamnar på. Ovanstående bild visar den totala turismen, men varje kategori har sin specifika turistkrona där de tre viktigaste visas nedan. För hotellen hamnar det mesta på logi, men också mycket på restaurang. TURISTKRONAN HOTELL 1% TURISTKRONAN FRITIDSHUS 1% 1% TURISTKRONAN SLÄKT/VÄNNER 23% 16% 4% 53% Logi 8% Livsmedel Restaurang 29% Transport Shopping Aktiviteter 11% 50% 7% Logi Livsmedel 24% Restaurang Transport Shopping Aktiviteter 19% 21% 29% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter 3% Under 2013 gjordes nära sex miljoner turistiska övernattningar i Norrbotten. 2,3 miljoner av dessa avsåg kommersiella övernattningar, alltså boenden där man betalar en logiavgift för boendet. Övernattningar på hotell är den största kommersiella kategorin med över en miljon övernattningar, en ökning med 46 % på 10 år. Camping är näst störst med 700 000 övernattningar. Flest övernattningar sker dock hos släkt och vänner med drygt två miljoner följt av övernattningar i egna fritidshus med en miljon. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 9

OMSÄTTNING (tkr) / ANTAL GÄSTNÄTTER I VALDA KATEGORIER 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Hotell Stugby Camping Övriga Fritidshus Släkt/vänner Omsättning (tkr) Övernattningar Trots att det är mer än dubbelt så många övernattningar hos släkt och vänner än på hotell så genererar hotellgästerna en omsättning som är mer än dubbelt så hög. De som bodde på hotell i Norrbotten under 2013 spenderade 1 353 SEK per person och dag och de som övernattade hos släkt och vänner spenderade 236 SEK. Minst spenderar de som övernattar i eget fritidshus med 150 SEK. Under 2013 beräknades 2 731 personer ha sin helårssysselsättning på grund av turisternas konsumtion. Under högsäsong, vår och sommar, är det dock betydligt fler som berörs. 1 171 personer beräknas arbeta inom logi och 853 inom restaurang. Dessa två branscher svarar alltså för 74 % av sysselsättningen BRANSCHVIS OMSÄTTNING (mkr) - ANTAL ÅRSVERKEN 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Omsättning (mkr) Årsverken De branscher där blå stapel är högre än gul räknas som sysselsättningsintensiv. Exempelvis räcker det med en omsättning på 970 000 SEK på hotellen i Norrbotten för att hålla en anställd, att jämföra med livsmedel där det krävs en omsättning på drygt 3,4 miljoner per anställd eller transport med 3,5 miljoner. De två övriga som räknas som sysselsättningsintensiva är restaurang och aktivitet, där båda har en omsättning som understiger en miljon kronor per anställd. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 10

PRESENTATION AV RESURS RESURS för Resor och Turism i Norden AB är ett konsultföretag inom resor och turism, bildat 1987 som dotterbolag till dåvarande Sveriges Turistråd (ägt till vardera hälften av Staten och turistnäringen) och privatägt sedan 1992. RESURS är helt oberoende i förhållande till det offentliga, branschorganisationer och kommersiella aktörer. RESURS verkar uteslutande inom sektorn resor och turism. RESURS affärsområden är: Turistekonomiska effektberäkningar och statistik, bl.a. för Tillväxtverket och huvuddelen av Sveriges kommuner. Marknadsundersökningar för konferensmarknaden, affärsresor, varumärken och evenemang. Strategisk planering, destinationsutveckling, marknads- och produktkunskap, affärsanalyser (t.ex. bedömningar av hotelletablering eller utbyggnad, skapande av attraktioner, nöjesparker, museer) och produktutveckling. RESURS äger TuristEkonomiska Modellen (TEM ), en modell för beräkning av ekonomiska, sysselsättnings- och skattemässiga effekter av resor och turism, evenemang och investeringar. RESURS har utfört effektberäkningar av turismens betydelse för samhällsekonomin totalt och fördelat på branscher, sysselsättning och skatteeffekter för mer än 230 av Sveriges 290 kommuner. RESURS äger och driver Rese- och TuristDataBasen (TDB ). Vi intervjuar varje år 24 000 svenskar om deras affärs- och fritidsresor i Sverige och till utlandet. TDB har arbetat sedan 1989 och c:a 100 svenskar intervjuas dagligen, året runt, om sina resor. I TDB ställs frågor om antal resor, övernattningar, boendeform, färdsätt, syfte, bokningssätt, spenderade pengar och mycket annat. Totalt finns data om mer än 500 000 resor i TDB. RESURS för Resor och Turism i Norden AB 11