Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor klassificerar sina kurser till utbildningsområden har betydelse för resurstilldelningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Därför följer Högskoleverket regelbundet upp lärosätenas kursklassificering. Statistiken över lärosätenas kursklassificering 1 visar på att lärosätena klassificerar kurser inom samma ämne på ett ganska likartat sätt, både i jämförelse mellan varandra och över tid. Ersättningen varierar beroende på utbildningsområde Resurstilldelningssystemet 2 för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå innebär att universitet och högskolor får ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer upp till det takbelopp som finns angivet i regleringsbrevet. All utbildning på grundnivå och avancerad nivå organiseras i kurser. Varje kurs klassificeras till ett eller flera utbildningsområden. Det är universitet och högskolor som själva beslutar om klassificering av kurser. Lärosätena kan således klassificera en kurs i samma ämne på olika sätt. De olika utbildningsområdena ger olika hög ersättning per helårsstudent och helårsprestation. Utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi har den klart lägsta ersättningsnivån, och de konstnärliga utbildningsområdena har de högsta. Drygt 40 procent av all utbildning på grundnivå och avancerad nivå (räknat i antal helårsstudenter) avser utbildning inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Cirka 30 procent avser utbildning inom utbildningsområdena naturvetenskap, teknik och farmaci. De konstnärliga utbildningsområdena utgör tillsammans enbart några procent av utbildningsvolymen. De utbildningsområden som har högst ersättningsbelopp står alltså för en liten del av statens ersättning till universitet och högskolor. Ersättningsbeloppen utgör statens ersättning till lärosätena, men sedan kan respektive lärosäte fördela resurserna internt enligt egna prioriteringar. 1 Statistiken visar hur helårsstudenter inom olika ämnen (en kurs kan bestå av flera ämnen) har klassificerats i utbildningsområden. Uppgifterna används enbart för statistikuppföljning, men stämmer relativt väl överens med den s.k. faktura som lärosätena skickar till Utbildningsdepartementet. 2 Ett nytt resurstilldelningssystem har utretts (SOU 2005:48 och SOU 2007:81). Regeringen har ännu inte presenterat någon proposition med anledning av dessa utredningsförslag.
Ersättningsbelopp 2008, sorterat enligt utbildningsområdenas volym av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningsområde Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation Fördelning av helårsstudenter 2008 (%) Humanistiskt, samhällsvetenskapligt, 20 489 17 984 41,6 teologiskt, juridiskt Naturvetenskapligt, tekniskt, 47 059 39 686 30,4 farmaceutiskt Vård 50 030 43 332 8,2 Undervisning 32 658 38 462 7,9 Medicinskt 55 907 68 004 5,7 Övrigt (journalist- och 37 793 30 700 2,4 bibliotekarieutbildning m.m.) Design 133 353 81 248 1,2 Musik 115 046 72 742 0,9 Idrott 97 162 44 963 0,6 Odontologiskt 41 373 48 195 0,5 Konst 189 317 81 278 0,3 Media 270 550 216 722 0,2 Teater 265 116 132 051 0,1 Dans 186 456 103 028 0,1 Opera 274 169 164 011 0,0 Vilken betydelse har skillnader i klassificering för lärosätenas intäkter? Ett sätt att få en bild av betydelsen av skillnader i kursklassificering är att undersöka hur den totala ersättningen till lärosätena påverkas av att ämnen klassificeras olika på olika lärosäten. (I detta bortses från att det finns en maximal gräns för hur stor respektive lärosätes ersättning från staten kan bli det så kallade takbeloppet.). Det kan göras genom att inom varje ämne jämföra hur stor ersättning ett lärosäte skulle få för den klassificering man gjort, med den ersättning lärosätet skulle ha fått om det hade klassificerat enligt genomsnittet för alla lärosäten i det ämnet. Har lärosätets totala ersättning blivit mycket högre eller mycket lägre än genomsnittet på grund av att man klassificerar samma 3 ämne till andra utbildningsområden än genomsnittet? Genom att dividera ett lärosätes beräknade ersättning med den ersättning det skulle ha fått vid en genomsnittlig klassificering får man en kvot, ett jämförelseindex. Indexet indikerar hur betydelsefullt det är om lärosätet har gjort en annan klassificering än genomsnittslärosätet, utslaget på samtliga ämnen. Om lärosätet har samma beräknade ersättning som genomsnittslärosätet får det jämförelseindex 100. Om lärosätet däremot 3 Det är dock inte säkert att de kurser som jämförs är identiska, även om de har rapporterats in under samma ämnesrubrik i statistiken. Olika lärosäten kan rapportera in kurser med samma innehåll under olika ämnesrubriker. 2
har en högre beräknad ersättning än vad det skulle ha fått vid en genomsnittlig klassificering blir jämförelseindex mer än 100. Och på motsvarande sätt blir jämförelseindex lägre än 100 om lärosätet har en lägre beräknad ersättning än vid en genomsnittlig klassificering. Beräkningarna är gjorda på antalet helårsstudenter. En sådan beräkning visar att de flesta lärosäten har en ersättning som ligger nära den genomsnittliga ersättningen. Det vill säga att många ligger nära ett jämförelseindex på 100. Ett lärosäte Blekinge tekniska högskola ligger mer än fem procent över den genomsnittliga ersättningsnivån. Två lärosäten Karolinska institutet och Högskolan i Jönköping ligger mer än fem procent under den genomsnittliga ersättningsnivån. Men det är viktigt att komma ihåg att jämförelseindexet inte är en måttstock över rätt eller fel klassificering, utan det mäter endast relationen till det genomsnittliga lärosätets klassificering. Utveckling mot en mer likartad klassificering Den här typen av jämförelse har Högskoleverket gjort årligen sedan 2001. Utvecklingen har sedan dess gått mot att lärosätena mer och mer närmat sig varandra. Det vill säga att lärosätena numera klassificerar sina kurser på ett mer likartat sätt. En orsak till detta kan vara att Högskoleverket sedan 2003 har publicerat statistik över kursklassificeringen, vilket har gjort att lärosätena har haft större möjligheter att jämföra sin egen klassificering med andras. 4 De ämnen som framför allt påverkar jämförelseindexet är i stort sett samma över åren. För 2008 handlar det till stor del om fördelningen mellan helårsstudenter inom samhällsvetenskap och teknik inom ämnena företagsekonomi och datavetenskap. Det är två volymmässigt stora ämnen som därför får stor betydelse för den totala ersättningen. Dessutom handlar det om konstnärliga ämnen där de lärosäten som inte har möjlighet att avräkna mot de konstnärliga utbildningsområdena istället avräknar mot utbildningsområden med lägre ersättning. På så sätt fått dessa lärosäten en lägre beräknad ersättning än de lärosäten som har rätt att avräkna mot konstnärliga utbildningsområden. 4 För att få en tabell över lärosätenas klassificering av helårsstudenter inom olika ämnen och utbildningsområden under 2008 kontakta Ingeborg Amnéus per e-post (fornamn.efternamn@hsv.se). 3
Jämförelseindex 2009 Jämförelseindex 2009 Antal helårsstudenter* 2009 Blekinge tekniska högskola 106 3 784 Chalmers tekniska högskola 104 8 242 Högskolan i Gävle 104 5 619 Göteborgs universitet 103 24 026 Karlstads universitet 103 7 467 Högskolan i Kalmar 103 5 674 Högskolan i Halmstad 102 4 956 Högskolan Väst 102 4 262 Högskolan i Borås 102 5 812 Örebro universitet 102 8 064 Mälardalens högskola 101 7 412 Mittuniversitetet 101 6 551 Södertörns högskola 101 5 633 Malmö högskola 100 11 073 Luleå tekniska universitet 100 6 337 Högskolan Dalarna 100 5 953 Umeå universitet 100 15 227 Högskolan i Skövde 100 4 031 Stockholms universitet 99 27 021 Lunds universitet 99 24 740 Högskolan Kristianstad 99 4 717 Kungl. Tekniska högskolan 99 11 321 Linköpings universitet 98 16 846 Högskolan på Gotland 97 2 327 Uppsala universitet 96 19 687 Växjö universitet 95 7 335 Karolinska institutet** 94 5 280 Högskolan i Jönköping 92 7 734 Totalt 100 287 871 *Lärosäten med färre än 1 000 helårsstudenter redovisas inte i tabellen. Sveriges lantbruksuniversitet redovisas inte heller då det lyder under Jordbruksdepartementet och inte har något takbelopp. Dessa lärosäten ingår dock i beräkningarna. **Karolinska institutet har registrerat 22 procent av sina helårsstudenter inom Övriga ämnen. Övriga ämnen ingår inte i analysen eftersom det är en restpost som innehåller kurser som kan vara mycket olika och därför inte jämförbara. 4
Om statistiken Materialet baseras på uppgifter i studiedokumentationssystemet Ladok för år 2008. Uppgifterna har sammanställts av Statistiska centralbyrån (SCB). Uppdragsutbildningar, kvalificerad yrkesutbildning, basår, preparandutbildning och stödundervisning i svenska ingår inte. Materialet omfattar 272 900 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter som inte finns med i materialet (från högskolor som inte rapporterar i Ladok) är drygt 7 000. Det är framför allt helårsstudenter från de konstnärliga högskolorna och Handelshögskolan i Stockholm som saknas. Den här analysen är gjord på den mest detaljerade nivån, alltså den nivå som varje lärosäte använder för rapportering av statistik till SCB. En begränsning med statistiken är att det inte är säkert att de kurser som jämförs är identiska utbildningar. Olika lärosäten kan rapportera in kurser med samma innehåll under olika ämnesrubriker. Ett annat problem är att vissa lärosäten redovisar en ganska stor del av sina helårsstudenter inom restposten Övriga ämnen, vilka därmed inte ingår i analysen. År 2008 redovisades nästan 15 000 helårsstudenter inom Övriga ämnen, vilket innebär att totalt 257 900 helårsstudenter slutligen ingår i analysen. 5