Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Relevanta dokument
Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Roterande elmaskiner

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Laborationer Växelström trefas

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Laborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Tentamen Elenergiteknik

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Elinstallation. Kurs. Laborationens namn. Namn. Kommentarer.

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

1 Grundläggande Ellära

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Lik- och Växelriktning

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lik- och Växelriktning

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Fö 8 - TSFS11 Energitekniska System Asynkronmaskinen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

Lab nr Styrteknik ET1001 Givare och ställdon

Laborationsrapport. Introduktion till elektroteknik och styrteknik ET1014. Givare och ställdon. Kurs. Lab nr 6. Version p1.0. Laborationens namn

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Elektroteknikens grunder Laboration 2

Lik- och Växelriktning

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Synkrongeneratorn och trefas

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Laborationshandledning för mätteknik

Trefasmätningar. Ellära 2 Laboration 4. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Innehåll. 2 Kort om läromedlet. 3 Allmänna elnätet 4 Neutralpunkten. 30 Frekvensomformare. 16 Elmotorer. 39 Elsäkerhet.

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson. Rev Problemhäfte E L K R A F T ELEKTRO

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Lik- och Växelriktning

Definition av kraftelektronik

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

LNB727. Asynkronmaskinen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Anvisningar för installation, drift och underhåll

Transkript:

Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign

Uppgift 1: Enfasmätning på glödlampa och lysrör Du skall mäta på tre belastningar nämligen en glödlampa, en lysrörsarmatur utan faskompensering samt en lysrörsarmatur med faskompensering. Faskompenseringen får du genom att parallellkoppla lysrörsarmaturen med en kondensator på 4,7 μf. Koppla belastningarna till mätinstrumenten enligt figuren. Wattmeterns beteckning är DW- 6060. Kom ihåg att nollställa wattmetern innan spänning slås på. Matningsspänningen 230 V tas från huvudspänningen på det fasta trefasuttaget. Wattmeter A Power source Load 230 V V Belastning Mät ström, spänning och aktiv effekt för de tre belastningarna. Beräkna sedan skenbar effekt, reaktiv effekt och effektfaktor. Belastning Glödlampa U [V] uppmätt I [A] uppmätt P [W] uppmätt S [VA] beräknad Q [VAr] beräknad cos ϕ beräknad Lysrörsarmatur utan faskompensering Lysrörsarmatur med faskompensering Gör dina beräkningar här: Fortsätt på nästa blad! 2

Vilken ideal komponent kan en glödlampa liknas vid? Svar: Hur stor reaktiv effekt utvecklas i kondensatorn vid faskompenseringen? Svar: Om man läser på lysröret ser man hur stor aktiv effekt själva lysröret drar. Hur stor aktiv effekt drar induktorn i lysrörsarmaturen? Svar: Hur många procent minskar strömmen i ledningarna till lysrörsarmaturen när den faskompenseras? Svar: 3

Uppgift 2: Asynkronmotorn a) Asynkronmotorns märkplåt Hur stort är motorns asynkrona varvtal vid märkdrift? Hur stort är motorns synkrona varvtal vid märkdrift? Vilket är motorns poltal? Hur stor är uteffekten vid märkdrift? Hur stor är huvudspänning vid märkdrift och D-kopplad motor? Hur stor är huvudspänning vid märkdrift och Y-kopplad motor? Hur stor är linjeströmmen vid märkdrift och D-kopplad motor? Hur stor är linjeströmmen vid märkdrift och Y-kopplad motor? a) Visa med figurer och beräkningar att spänning och ström för statorlindningarna blir lika vid D och Y-koppling. b) Beräkna motorns moment vi märkdrift, d.v.s. märkmomentet. 4

b) Mätning av asynkronmotorns verkningsgrad och eftersläpning vid märkdrift I denna uppgift skall motorns verkningsgrad vid märkdrift studeras. Innan du börjar koppla skall du prova att du har spänning på alla tre faserna i det variabla trefasuttaget. Mät med spänningsprovaren mellan neutralledare och de tre faserna ( tre mätningar). Resultat: Koppla enligt schemat. Här mäts ineffekten med enwattmetermetoden. Det är möjligt därför att belastningen är symmetrisk och vi har tillgång till neutralledaren. De tre motorlindningarna är U1 U2, V1 V2 och W1 W2. Lastbrytare To30 Belastningsresistorer TB40 Shuntreostat Broms Asynkronmotor + 220 V liksp - F1 F2 A1 A2 U1 W2 V1 U2 W1 V2 Wattmeter Power source Load Y/D kopplare TO 33 W2 U1 R U2 V1 S V2 W1 T A V N R S T Variabel trefasspänning 0-220 V Fortsättning på nästa två blad! 5

En asynkronmotor är normalt en symmetrisk belastning. Är det något fel på motorn kan den bli en osymmetrisk belastning. Ett sätt att se om belastningen är symmetrisk är att mäta de tre linjeströmmarna med strömtång. En elanläggning t.ex. en villa är en osymmetrisk belastning. Även här är det viktigt att man fördelat belastningarna på de tre faserna så att belastningen blir så symmetrisk som möjligt för att inte överbelasta någon säkring. Eftersom denna motor är gjord för att spänningen skall vara 220 V över lindningarna vid märkdrift skall vi köra den D-kopplad. Huvudspänningarna på trefasuttaget är 220 V. Vid D- koppling ligger huvudspänningen över lindningen. Vid start av en synkronmotor är strömmen hög. För att inte överbelasta säkringarna vid start kan man starta motorn i Y-läge och sedan när motorn kommit upp i varv slå över till D-läge. Ställ Y/D-kopplaren i läge Y. Vrid upp huvudspänningen till 220 V med lasten till bromsen bortkopplad. När motorn kommit upp i varv slå då över Y/D-kopplaren till läge D. För att momentmätaren skall fungera måste rotationsriktningen vara enligt pilarna på bromsen. Är rotationsriktningen fel växla då anslutningarna R och S till spänningskällan. Ställ in märkmomentet med hjälp av belastningsresistorerna och shuntreostaten. Mät de tre linjeströmmarna till motorn med strömtång när motorn är belastad med märkmomentet. Strömtång Fas L1 L2 L3 Linjeström [A] Är motorn en symmetrisk belastning? Resultat: 6

Mät enligt tabellen då motorn är belastad med märkmomentet. Kom ihåg att avläst värde på wattmetern skall multipliceras med tre. Märkmoment [ Nm ] Avlästa värden Beräknade värden U [ V ] I [ A ] P in [W] n [rpm] P ut [ W ] η [ % ] s [ % ] Gör beräkningarna här: Beräkna effektfaktorn för motorn vid märkmoment utifrån uppmätta värden. 7

Uppgift 3: Mätning med motorn ansluten till frekvensomriktare FR-S520SE-0,75K Figuren visar principen för frekvensomriktaren. Först likriktas inspänningen. Växelriktaren till höger ger pulser till motorn vars medelvärden ger en trefasspänning. Brytarna i växelriktaren är transistorer av typen IGBT ( Insulated Gater Bipolar Transistor ). a) Frekvensomriktarens manual Besvara frågorna med ledning av manualen för FR-S520SE-0,75K. Se bifogade utdraget ur manualen. Hur tål denna frekvensomriktare vatten? Hur är frekvensomriktaren kyld? Hur stor ström kan tas ut från frekvensomriktaren? Hur stor aktiv effekt får motorn som skall anslutas till frekvensomriktaren högst dra? (Applicable motor capacity) 8

b) Frekvensomriktarens frekvens och parametrar Koppla frekvensomriktaren till motorn enligt schemat. Huvudspänningen ut från frekvensomriktaren är 400 V. Enligt märkplåten på motorn måste då motorn Y-kopplas. Lastbrytare To30 Belastningsresistorer TB40 Shuntreostat Broms Asynkronmotor + 220 V liksp - F1 F2 A1 A2 U1 V1 W1 W2 U2 V2 230 V växelsp. Frekvensomriktare FR-S520SE-0,75K Det är möjligt att ställa in utspänningens frekvens direkt från frekvensomriktarens panel. Dessutom kan över hundra parametrar ställas in. De viktigaste parametrarna finns i basic function parameter list som innehåller tolv parametrar. Hur frekvensen och parametrarna ställs in framgår av det bifogade utdraget ur manualen (sid 12 19). Av manualen framgår även vilka värden parametrarna har från fabriken. Från fabriken är maximala frekvensen inställd till 50 Hz och minsta frekvensen inställt till 0 Hz. Ställ om maximala frekvensen till 100 Hz och minsta frekvensen till 1 Hz. 9

Beräkna och mät enligt tabellen med motorn obelastad det vill säga med lastbrytaren i läge från. Eftersläpningen i detta fall kommer att bli låg eftersom belastningen är låg. Frekvens [ Hz ] Minsta 50 Högsta Beräknat synkront varvtal [ rpm ] Uppmätt asynkront varvtal [ rpm ] Beräknad eftersläpning [%] Gör beräkningarna här: 10

c) Mätning av tillförd effekt vid olika varvtal För att spara energi kan man varvtalsstyra t.ex. pumpar som inte behöver gå med fullt varvtal hela tiden. Vi tänker oss att momentet för en pump är direkt proportionellt mot varvtalet. Om varvtalet sjunker till hälften kommer även momentet att sjunka till hälften. Mät ineffekten till frekvensomriktaren med elnätsanalysatorn FLUKE 345. Se sid 20. För att kunna mäta strömmen med tången använder vi en skarvdosa där kabelns mantel skalats av så att det går att mäta på en part i kabeln. (Hade effektfaktorn varit ett hade vi kunnat mäta strömmen med en vanlig strömtång och beräknat effekten genom att multiplicera ström och spänning.) Ställ in varvtal och belastning enligt tabellen. Varvtal [ rpm ] Belastning [ Nm ] Ineffekt till frekvensomriktaren [ W ] 1500 750 2.0 1.0 Hur många kronor kan man på detta sätt spara på ett år om vi tänker oss att pumpen kan gå med halvt varvtal två tredjedelar av året? Vi sätter priset på energi till 1 kr per kwh. Gör beräkningarna här: d) Fabriksinställnig av parametrarna Återställ parametrarna till fabriksinställning: P1 = 50 P2 = 0 11

Bilaga: Utdrag ur manualen 12

13

14

15

16

17

18

19

Power Quality Clamp Meter, Fluke 345 20