Dnr HSNN 2016-00160 PVB 2016-00490 Vårdöverenskommelse 2017 mellan Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för beställd primärvård 1
Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 4 1.1 Parter... 4 1.2 Giltighetstid... 4 1.3 Utgångspunkter... 4 2. Uppdrag... 4 2.1 Ekonomisk ersättning... 5 2.2 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse... 5 2.2 Uppföljning... 5 3. Förändrade förutsättningar... 5 4. Undertecknande parter... 6 Bilaga 1 Specificering av uppdrag... 7 Bilaga 1.1 1177 Vårdguiden på telefon... 8 Basuppdrag... 8 Regionala uppdrag... 8 Samverkan... 9 Tillgänglighet... 9 Lokala uppdrag... 9 Bilaga 1. 2 Primärvårdens hjälpmedelsenhet... 11 Inriktning... 11 Basuppdrag... 11 Samverkan... 11 Uppföljning av förskrivning och fakturor... 11 Rutiner... 11 Bilaga 1. 3 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer... 12 Uppdrag... 12 Uppdrag... 12 Fortsatt utvecklingsarbete avseende MBHV psykologer... 12 Bilaga 1. 4 Centrala barnhälsovården... 14 Uppdrag... 14 Bilaga 1. 5 Barnmorskemottagning... 15 Omfattning... 15 Inriktning... 15 Basuppdrag... 15 Samverkan... 16 2
Familjecentralsverksamhet... 16 Vårdval... 16 Bilaga 1. 6 Ungdomsmottagning... 18 Inriktning... 18 Basuppdrag... 18 Utåtriktat arbete och informationsarbete... 19 Samverkan om ungdomsmottagningar... 19 Tillgänglighet... 19 Fortsatta satsningar på jämlika kompetenser och resurser... 20 Lokalt mål... 20 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden... 20 Bilaga 1. 7 Nattjour Dagsons vårdcentral... 21 Parter... 21 Giltighetstid... 21 Åtagande... 21 Ersättning och utbetalning... 22 Investeringar/Avskrivning... 23 Bilaga 2 Ersättning... 24 Förutsättningar ekonomisk ersättning... 24 Ersättningsbilaga... 25 Bilaga 3 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse... 26 Bilaga 4 Uppföljning... 27 Uppföljningsbilaga 4.1 1177 Vårdguiden på telefon... 28 Uppföljningsbilaga 4.2 Primärvårdens hjälpmedelsenhet... 29 Uppföljningsbilaga 4.3 Mödra-/Barnhälsovårdspsykologer... 30 Uppföljningsbilaga 4.4 Centrala Barnhälsovården... 31 Uppföljningsbilaga 4.5 Barnmorskeverksamheten... 32 Uppföljningsbilaga 4.6 Ungdomsmottagningarna... 34 Bilaga 5 Statsbidrag och annan ersättning... 35 3
1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna vårdöverenskommelse är tecknad mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för beställd primärvård. 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden 20170101 20171231. 1.3 Utgångspunkter Vårdöverenskommelsen beskriver utförarens uppdrag och reglerar inriktning, volymer, ersättning och uppföljning för överenskommelseperioden. Viktiga underlag för denna vårdöverenskommelse är: Föregående års vårdöverenskommelse Gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter, regionala riktlinjer samt regionala vård- och handlingsprogram och beslut som berör utförarens verksamhetsområde. Regionfullmäktiges budget och regionstyrelsens Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS 04149-2016). Norra hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument Strategiska frågeställningar från utförarens styrelse. Regionfullmäktiges budget är Västra Götalandsregionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan andra regionala styrdokument och budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vid flerårig överenskommelse ska justeringar göras mellan åren, i enlighet med de förutsättningar som anges i regionens budget och regionstyrelsens Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS 04149-2016). Det gäller också de förändringar som uppdatering av resursfördelningsmodellen kan komma att innebära. 2. Uppdrag Närhälsans uppdrag är att bedriva hälso- och sjukvård i enlighet med precisering i bilaga 1.1-1.7. Hälso- och sjukvården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i detta arbete. Vården ska vara likvärdig och patientanpassad 4
där diagnostisering och behandling sker på jämlika villkor. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ges på lika villkor, och med gott bemötande, till alla, oavsett bostadsort, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inom ramen för uppdraget ska utföraren samverka med andra vårdgivare, kommuner och myndigheter. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan nyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Syftet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Närhälsan ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder och integrera dessa i hälso- och sjukvården. Utföraren ska ingå i det regionala Nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) och ska fortsätta att utveckla och följa upp arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS 138-2011). Befintliga utbudspunkter där Närhälsan idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske mellan beställaren och utföraren enligt gällande reglemente. Beställaren ska löpande informera om kända förändringar i vårdutbud hos övriga vårdgivare som kan komma att påverka utföraren. 2.1 Ekonomisk ersättning Omfattning, villkor och ersättning för uppdraget framgår av bilaga 2. Den ekonomiska ersättningen baseras på de förutsättningar som anges i Västra Götalandsregionens budget och Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS 04149-2016). 2.2 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse I bilaga 3 specificeras de förändringar som gjorts gentemot föregående vårdöverenskommelse. Specifikationen omfattar förändringar i uppdrag, volymer och ersättning. 2.2 Uppföljning Uppföljning av uppdraget, inklusive omfattning och periodicitet, specificeras i bilaga 4. Grunden för uppföljning är regionfullmäktiges mål och fokusområden, regionala indikatorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument. Koncernkontoret ska samordna den uppföljning som begärs in från utföraren i syfte att undvika dubbelrapportering. 3. Förändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppstår väsentligt förändrade förutsättningar har respektive part rätt att begära överläggningar. Om förändringarna är på grund av oförutsägbar händelse som ingen av parterna kan råda över, finns ett gemensamt ansvar att hantera den uppkomna situationen. Eventuella förändringar ska regleras i tilläggsöverenskommelse alternativt översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens avgör regionstyrelsens ägarutskott hur ärendet ska hanteras. 5
4. Undertecknande parter Västra Götaland 2016- Ulrik Hammar Ordförande Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Linn Brandström Ordförande styrelsen för Beställd Primärvård Håkan Hilmér Ansvarig tjänsteman Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör 6
Bilaga 1 Specificering av uppdrag Vårdöverenskommelsen innebär att Närhälsan inom sitt kompetensområde har ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård i respektive kommun. Det medför ett kostnadsansvar för samtliga invånare i nämndens område, och omfattar även vård i annan nämnds område. Vidare innefattas: Öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med patientlagsstiftningen från 2015 Vård till invånare i Region Halland enligt samverkansavtal Vård i enlighet med tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården (HS63-2015) Tillgänglighet och vårdgaranti Närhälsans verksamheter ska kännetecknas av god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet innefattar både vård i rätt tid och möjlighet att få kontakt med verksamheten via telefon, internet eller genom ett besök samt en rimlig geografisk tillgänglighet. Detta oberoende av funktionsnedsättning och om patienten inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Verksamheterna ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Verksamheterna ska ingå i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Närhälsan ska se till att bokning, ombokning och avbokning av tid via internet införs vid samtliga verksamheter, där det är funktionellt för patient och verksamhet. Öppettider ska vara anpassade till den målgrupp mottagningen vänder sig till. Om semesterstängning av verksamhet sker ska tillgänglighet och patienternas/befolkningens behov tillgodoses. Dialog ska föras i god tid med berörd hälso- och sjukvårdsnämnd. Vårdgarantin ska följas och de mål som satts upp för tillgänglighet inom olika vårdområden ska följas och utvecklas över tid. Omställningen av vården Under 2017 kommer en omställning av hälso- och sjukvården att inledas. Syftet med omställningen är att skapa ökat värde för patienterna såsom ökad kvalitet, en högre patientsäkerhet, korta väntetider, ett gott bemötande och god omvårdnad före, under och efter behandling. Förändringen ska även medföra att patienterna involveras i högre utsträckning i sin behandling och att vården ska se helheten runt patienternas hälsa och sjukdom. Omställningen ska ske utifrån styrprincipen att vården ska skapa största möjliga värde för patienterna och invånarna, givet de tillgängliga resurserna. Styrprincipen ska vara vägledande för alla åtgärder som vidtas. Omställningsarbetet delas in i tre områden som kallas Den nära vården, Koncentration av vård och Digitala vårdformer och tjänster. 7
Bilaga 1.1 1177 Vårdguiden på telefon Överenskommelsen reglerar förhållandet mellan beställarna och utföraren avseende sjukvårdsrådgivning för befolkningen via telefonnummer 1177. Överenskommelsen definierar inriktning, innehåll, ersättning och uppföljning av sjukvårdsrådgivningen i Västra Götalandsregionen. Basuppdrag 1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning vilket befolkningen kan ringa till dygnet runt, året om och få sjukvårdsrådgivning på telefon, alla telefonsamtal besvaras av legitimerade sjuksköterskor. Varje landsting eller region i Sverige driver en sjukvårdsrådgivning antigen i egen eller upphandlad regi. Sjukvårdsrådgivningarna ingår i ett nationellt nätverk, 1177 Vårdguiden på telefon. Sjukvårdsrådgivning görs utifrån ett gemensamt medicinskt evidensbaserat och kvalitetssäkrat rådgivningsstödssystem. Sjukvårdsrådgivningen har en gemensam samtal- och arbetsmetodik, gemensamt utarbetade rutiner och riktlinjer och verktyg för kvalitetsuppföljning. All medicinsk rådgivning och bedömning journalförs. Alla samtal spelas in i kvalitetsuppföljningssyfte. 1177 Vårdguiden på telefon ska i basuppdraget för sjukvårdsrådgivning genomföra en medicinsk bedömning utifrån den inringandes symptombeskrivning och allmäntillstånd därefter ge metodisk och strukturerad rådgivning, stöd och undervisning om vårdbehov och vid behov hänvisa den inringande till annan lämplig vårdnivå. Sjukvårdsrådgivningen bistår med hälso- och sjukvårdsinformation och samverkar med andra vårdaktörer och myndigheter. 1177 vårdguiden på telefon ska vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd. Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral, där möjlighet finns ska 1177 kunna boka tider på jourmottagning 1, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. Informera om 1177 Vårdguidens e-tjänster, där befolkningen kan boka tider och förnya recept. Förmedla primärvårdens beredskapsjourer. I uppdraget ingår att förmedla läkare vid dödsfall utanför vårdinrättningar, för att utfärda dödsbevis för akuta besök i hemmet och i kommunala boendeenheter samt för vårdintygsbedömning. Erbjuda tolk i samband med telefonrådgivning via nationell språktjänst. Under 2017 delta i arbetet att utveckla tolksamtalen till fler språk utöver somaliska, arabiska. Ersätts efter faktiska kostnader. Regionala uppdrag Medborgare som önskar spärra sin journal, begära hävning av spärr i journal eller begära loggutdrag och som inte har tillgång till Mina Vårdkontakter kan ringa till ringa till Spärr- och loggservice som bemannas med personal från 1177. Uppdraget ersätts via IS-IT-branscher 550 tkr/år. 1 Gäller jourcentralerna i norra nämnden och södra nämnden. 8
Samverkan Systematisk och regelbunden samverkan och dialog ska ske med vårdgrannar. Samverkan ska ske på en övergripande nivå och en lokal nivå och konkretiseras i en handlingsplan för perioden 2017-2020. Dialogen ska syfta till att minimera övervältring av patienter, otydligheter, minska missuppfattningar. I handlingsplanen ska även finnas en plan för uppföljning och kvalitetssäkring av MedControl ärenden. Förvaltningsplan Invånartjänster Samverkan ska ske med övriga landsting enligt den gemensamma förvaltningsplanen för 1177. Förvaltningsplanen beskriver vilka leveranser utförarorganisationen (SLL: Stockholms läns landstings) planerar att genomföra under verksamhetsåret för att säkerställa uppdragen och målen i Ineras verksamhetsplan. Ineras verksamhetsplan styr i sin tur mot landstingens och regionernas gemensamma handlingsplan för e-hälsa 2013-2018. Tillgänglighet Verksamheten ska tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. 1177 Vårdguiden på telefon ska prestera bättre än genomsnittet för riket i nationella jämförelser. Minst 85 % av invånarsamtalen till 1177 Vårdguiden på telefon skall bli besvarade. Medelväntetiden för besvarade samtal ska vara högst 5 min. 1177 Vårdguiden på telefon ska aktivt arbeta för att genomföra åtgärder för att korta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. Lokala uppdrag Sjukvårdsrådgivningen är en del av närsjukvården och medverkar i utvecklingen av densamma. En fungerande närsjukvård innebär en nära och aktiv samverkan mellan primärvård, kommuner och länssjukvård utifrån befolkningens behov. De lokala uppdragen ska fortsatt hanteras hela dygnet. Sjuksköterskorna som ger råd vid sjukvårdsrådgivningen ska ha kompetens, utbildning och tekniskt stöd för att besvara samtal som är en del av de lokala uppdragen. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden - Samverkande sjukvård: Sjukvårdsrådgivningen/1177 är en viktig aktör tillsammans med kommun, primärvård och den prehospitala ambulanssjukvården. Målsättningen för samverkande sjukvård är att medborgarna får vård på rätt nivå och i närmsta möjliga närområde genom samverkansformer mellan de olika sjukvårdsaktörerna. För 2017 ersätts förmedlade uppdrag inom samverkande sjukvård med en basersättning på 515 tkr. Överstiger antalet förmedlade uppdrag för 2017, 750 stycken utbetalas ytterligare 515 tkr. Målet följs upp efter juli månad, om prognosen visar att målet kommer att nås utbetalas resterande 515 tkr. Om målet inte nås på helår sker en avräkning i december. Förmedla uppdrag till kommunal hemsjukvård 9
Kommunsjuksköterska kan via hembesök utifrån sin omvårdnadskompetens bistå med en medicinsk bedömning och eventuellt hjälp med akuta vårdinsatser/egenvårdsråd hos kommuninvånare som inte har kommunal hälso- och sjukvård. Förmedla uppdrag till ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterska kan via hembesök utifrån sin omvårdnadskompetens bistå med en medicinsk bedömning och eventuellt hjälp med akuta vårdinsatser/egenvårdsråd. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden - Samverkande sjukvård: Sjukvårdsrådgivningen/1177 är en viktig aktör tillsammans med kommun, primärvård och den prehospitala ambulanssjukvården. Målsättningen för samverkande sjukvård är att medborgarna får vård på rätt nivå och i närmsta möjliga närområde genom samverkansformer mellan de olika sjukvårdsaktörerna. Uppdraget omfattar kommunerna Lilla-Edet men kommer under 2017 eventuellt att utökas med kommunerna Tjörn och Öckerö. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden - Vård på rätt nivå: 1177 Vårdguiden på telefon kontaktar SOS Alarm (112) som förmedlar kontakt med ambulanssjuksköterska. Om inget akut vårdbehov föreligger kan vissa patienter bedömas och behandlas på plats av ambulanssjuksköterska. Detta sker i samråd med 1177. Patienten kan också få en tid på vårdcentral påföljande dag. Uppdraget ersätts med totalt 30 tkr. 10
Bilaga 1. 2 Primärvårdens hjälpmedelsenhet Inriktning Vid införandet av vårdval rehab beslutade Regionfullmäktige inrätta en central, konkurrensneutral enhet för administration av primärvårdsnivåns kostnadsansvar och administrativt stöd till vårdvalsenheterna i hjälpmedelsfrågor. Hjälpmedelsenheten är organisatoriskt placerad inom Närhälsan under styrelsen för beställd primärvård. Basuppdrag Primärvårdens hjälpmedelsenhet ska administrera kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Hjälpmedelsenheten ska vara sakkunniga och ge råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer vid verksamheter som förskriver hjälpmedel. Budget för hjälpmedelskostnaderna ligger på hälso- och sjukvårdsnämnderna. Hjälpmedelsenheten har ett konkurrensneutralt uppdrag i förhållande till samtliga verksamheter som ingår i vårdval rehab. Hjälpmedelsenhetens uppdrag omfattar: Rådgivning och stöd till förskrivare och verksamhetschefer - Utbilda förskrivare i vårdval rehab om handbok, samarbetsavtal för hjälpmedelsförsörjning med mera. - Bidra med sakkunskap kring handboks- och avtalsfrågor inom hjälpmedelsområdet, - Ge råd och stöd i frågor kring hur enheten kan organisera sin hjälpmedelsförskrivning, Följa upp förtroendeförskrivning och handlägga särskild prövning - Följa upp och samverka med övriga vårdgivare för att säkerställa att regler om förtroendeförskrivning följs. - Handlägga och besluta om särskild prövning för hjälpmedel i enlighet med handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Reglera krav på ersättning vid ärenden med skada och förlust av hjälpmedel - Utreda och handlägga ärenden rörande dödsbo, förlorade och skadade hjälpmedel. Vid behov ställa ersättningskrav och administrera dessa. Samverkan Hjälpmedelsenheten ska samverka med exempelvis beredningsgrupper, hjälpmedelsforum och närvårdsamverkansgrupper. Enheten ska samverka med vårdgrannar, Hjälpmedelscentralen och andra berörda inom hjälpmedelsområdet. Uppföljning av förskrivning och fakturor Enheten ska granska underlag för hjälpmedelsfakturor och rätta till upptäckta felaktigheter. Rutiner Hjälpmedelsenheten ansvarar för att upprätta rutiner för de delar av hjälpmedelshanteringen som berör administration och styrning/granskning av kostnader. Enheten ska kunna ge råd och stöd till verksamheter kring de rutiner för hjälpmedelsförskrivning som bör ingå i verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 11
Bilaga 1. 3 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Uppdrag Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet. Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa. Det sker dels genom kunskapsspridning och dels genom förebyggande, utredande och behandlande insatser, till övervägande del korttidsinsatser. Föräldrar har möjlighet att själva ta kontakt med verksamheten. Utgångspunkten för Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas uppdrag är Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Uppdraget består av följande tre områden personal konsultation, handledning och teamarbete. barn/föräldrar insatser under graviditet och för barn fram till start i förskoleklass, eller i de fall barnet ej går i förskoleklass, start i grundskolan, och deras föräldrar/vårdnadshavare. kompetens-/metodutveckling inom områdena graviditet, späd- och förskolebarn, och föräldraskap. Exempel på förebyggande insatser inom verksamheten är konsultation till personal metodutveckling sakkunnigutlåtande/information fortbildning samverkan Exempel på förebyggande insatser för individ och familj är psykologiska interventioner föräldrakonsultationer föräldrastöd i grupp kunskapsöverföring/information bedömning av barns utveckling Fortsatt utvecklingsarbete avseende MBHV psykologer Parterna har under föregående avtalsperiod konstaterat att det på vissa utbudspunkter är problem med tillgänglighet till MBHV-psykologer Det gäller fram för allt inom Norra-, Västra- och, i viss mån, Södra hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. 12
Parterna ska i ett gemensamt arbete se över rutiner, utbudspunkter och samverkan med andra vårdgivare för att minimera dessa problem. Arbetet ska ge underlag för att mer långsiktigt åtgärda problemen. 13
Bilaga 1. 4 Centrala barnhälsovården Uppdrag Det övergripande uppdraget för Central Barnhälsovård Västra Götaland (CBHV) är att konkretisera nationella riktlinjer och andra styrdokument för barnhälsovården (BHV). Med barnet i fokus ska CBHV tolka nationella och regionala mål och verka för att dessa uppfylls utifrån lokala förutsättningar. CBHV ska ha en övergripande funktion för kvalitets-utveckling av barnhälsovården i regionen, ha en rådgivande funktion, samt vara remissinstans. CBHV ska följa upp och ge stöd åt barnhälsovården inom alla verksamheter som bedriver barnhälsovård på offentligt uppdrag. Målsättningen är en rättvis och jämlik barnhälsovård av god kvalitet inom regionen. Centrala barnhälsovårdens uppdrag omfattar att: i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner analysera behovet av nya riktlinjer, utarbeta, implementera och revidera riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom BHV. verka för utveckling av Västra Götalands barnhälsovård i samverkan med koncernkontor, politiker och hälso- och sjukvårdens verksamheter verka för att FN:s konvention om barnens rättigheter efterlevs i verksamheten samverka med länssjukvård, kommunala, regionala och nationella instanser med fokus på främjande och förebyggande barnhälsofrågor samt stimulera till samverkan mellan verksamheter ur ett barnperspektiv ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning erbjuda vägledning, stöd och handledning till BHV-personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal inom BHV samla in, analysera och bearbeta hälsodata från BHV utvärdera och följa upp arbetssätt och metoder som används inom barnhälsovården årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys vara remissinstans för ärenden gällande vårdprogram, vårdkedjor och riktlinjer inom hälsofrågor som rör barn i ålder upp till skolstart samt för nationella riktlinjer inom BHV i barnhälsovårdsöverläkarens ansvar ingår även att samverka med koncernkontoret vad gäller tillsyn av barnavårdscentralerna. Uppdragets genomförande är närmare beskrivet i Verksamhetsbeskrivning för de Centrala Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland, 2016-09-27 14
Bilaga 1. 5 Barnmorskemottagning Omfattning Överenskommelsen avser barnmorskeverksamhet i samtliga kommuner på uppdrag av samtliga fem hälso- och sjukvårdsnämnder. Undantag för kommunerna Tjörn, Stenungsund, Öckerö samt delar av Göteborg där verksamheten drivs av annan utförare. Inriktning Närhälsan ska verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa genom den mödrahälsovård som bedrivs vid barnmorskemottagningar och familjecentraler. Målgruppen för BMM är alla gravida och nyförlösta kvinnor samt kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning, testning för sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och gynekologisk cellprovtagning. Partners till målgruppen utgör ibland del av målgruppen, såsom vid stöd i föräldraskapet, smittspårning av STI och vissa preventivmedelsfrågor. Basuppdrag Överenskommelsen innebär ett förstahandsansvar och områdesansvar för målgruppens hälsooch sjukvård avseende mödrahälsovård. Närhälsan ska bedriva verksamheten enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. MHV ska främja hälsa, arbeta förebyggande och arbeta med medicinskt och psykosocialt omhändertagande av målgruppen i enlighet med Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, rapport nummer 59. MHV: s uppdrag omfattar fem områden vilket innebär att primärt erbjuda följande tjänster: Hälsovård under graviditet Erbjuda alla gravida och nyförlösta kvinnor i området tillgång till hälsovård, inklusive besök enligt medicinskt och psykologiskt basprogram Handlägga medicinska och psykosociala komplikationer i enlighet med gällande vårdprogram och riktlinjer, vid behov i samverkan med kvinnoklinik Ha ett nära samarbete med andra verksamheter i vårdkedjan MHV-Förlossning-BB- Barnhälsovården Utföra god graviditetshälsovård och vård efter graviditet samt verka för att minimera hälsorisker och skador på mor och barn Erbjuda information om fosterdiagnostik enligt regionens riktlinjer Ge stöd vid amning i samverkan med barnhälsovård Screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser Ge rådgivning, och erbjuda insatser, för att motverka övriga hälsoriskfaktorer såsom tobaksbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor. Uppmärksamma övervikt och fetma hos gravida kvinnor t ex genom att förskriva fysisk aktivitet på recept Ge anpassat psykosocialt stöd samt remittera till andra vårdinstanser och/eller aktörer vid behov Verka för tidig upptäckt av våld i nära relationer, psykisk ohälsa och social utsatthet samt förmedla stöd och remittera till andra vårdinstanser/aktörer vid behov 15
Gällande alkohol, droger, tobak, våld i nära relation, psykisk ohälsa och social utsatthet ska BMM: s personal, utöver fokus på kvinnan, ha ett tydligt barnperspektiv avseende väntade och redan födda barn Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Erbjuda förstagångsföräldrar förlossnings- och föräldraförberedande stöd, primärt i gruppverksamhet, samt vid behov erbjuda detta till övriga gravida och deras partners Föräldrastödet på BMM ska vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande Preventivmedelsrådgivning Rådgivning, förskrivning och insättning/uttag av preventivmedel Rådgivning om abort, på kvinnans begäran, samt remiss/hänvisning till instans där abort utförs Förebygga oönskade graviditeter Sexuell och reproduktiv hälsa Medverka till att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar genom att erbjuda provtagning, behandling och smittspårning Organiserad gynekologisk cellprovskontroll Erbjuda gynekologisk cellprovskontroll för kvinnor från 23 år enligt gällande vårdprogram. Aktivt arbeta för att få fler kvinnor att ta cytologprover genom att använda Cytburken vid besök av andra skäl och genom övriga insatser beslutade av Regionalt Cancercentrum väst. Samverkan Barnmorskeverksamheterna ska etablera nära samverkan mellan mottagningar och med kommuner, stadsdelsnämnder, vårdenheterna inom VG Primärvård med flera, med mål att skapa en väl fungerande vårdkedja för familjer med särskilda behov. Familjecentralsverksamhet Mödrahälsovården är en viktig part i den familjecentralsverksamhet som finns och startas upp i flertalet kommuner i Västra Götaland. Mödrahälsovården ska medverka i familjecentral när sådana finns eller etableras i området. En särskild ersättningsmodell för familjecentralsverksamhet har arbetats fram i en partssammansatt grupp mellan Beställd primärvård och Koncernkontoret. Ersättningsmodellen är överlämnad till arbetsgruppen för framtagande av vårdval barnmorskemottagning. En särskild överenskommelse för familjecentralsverksamhet finns speciellt för Göteborgs Stad och är antagen av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Göteborgs Stad. Överenskommelsen reglerar förutsättningarna för familjecentralsverksamhet i Göteborg. Vårdval Under 2016 pågår ett arbete med att ta fram ett förslag på vårdval barnmorskemottagning inom Västra Götalandsregionen. Vid ett eventuellt införande av vårdval 16
barrnmorskeverksamhet upphör denna vårdöverenskommelse om barnmorskeverksamhet. Eventuella konsekvenser som en följd av vårdval förhandlas i särskild ordning. 17
Bilaga 1. 6 Ungdomsmottagning Inriktning Närhälsan ska i samverkan med kommunen bedriva ungdomsmottagningsverksamhet med medicinsk, social och psykologisk inriktning för ungdomar till och med 24 år, utifrån individens behov. Verksamheten avser inte kommunerna Tjörn och Stenungsund (endast HSNV). Verksamheten utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet basnivån när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för målgruppen. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Verksamhetsformerna som ska ingå är: öppen mottagning, individuella besök, telefonrådgivning, gruppverksamhet, utåtriktat arbete, informationsarbete, samverkan kring individärenden samt samverkan med andra verksamheter på orten. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen ser ungdomsmottagningar som en prioriterad verksamhet, med ett särskilt fokus på tidiga insatser och psykosocialt stöd. Basuppdrag Utgångspunkten för ungdomsmottagningarnas verksamhet i Västra Götalandsregionen är Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen. Inriktningsdokumentet beskriver vad en ungdomsmottagning är, vilka verksamhetsformer som ska ingå, dess åtagande och inriktning. Det är gemensamt framtaget av Västra Götalandsregionen och Västkom. Nuvarande inriktningsdokument har reviderats och dokumentet kommer inom kort att antas av parterna. Fram till dess beslut tagits om det reviderade dokumentet gäller det tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen 2011-2015. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten, liksom lokalt framtagna dokument, avtal samt hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument. Ungdomsmottagningens huvudområden är: sexualitet och samlevnad/relationer psykisk hälsa levnadsvanor/livsvillkor sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter Verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå från deras behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Verksamheten ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Fram till dess beslut tagits om det reviderade dokumentet gäller det tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen 2011-2015. Enligt dokumentet ska ungdomsmottagningen för unga män och unga kvinnor: främja sunda levnadsvanor uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor 18
erbjuda adekvat kunskap och rådgivning om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel i enlighet med regionens riktlinjer förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituation förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild tidigt upptäcka, ge råd, stöd och behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa samt risk- och missbruk lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Utåtriktat arbete och informationsarbete Ungdomsmottagningarna ska i sitt utåtriktade arbete eftersträva att finnas där ungdomarna är. Alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver detta är det angeläget att på högstadie- och gymnasienivå arbeta i en strukturerad form där ungdomarna aktivt får möjlighet att diskutera olika ämnen inom sexuell och reproduktiv hälsa samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningens utåtriktade arbete kan även inkludera yngre åldrar. För att öka andelen pojkar/män som träffar ungdomsmottagningen är det viktigt att utveckla nya metoder och arbetssätt i den utåtriktade verksamheten. Samverkan om ungdomsmottagningar Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att teckna samverkansavtal i samråd med nämndområdets kommuner gällande ungdomsmottagningar. I avtalen ska redovisas både kommunens och Närhälsans ersättning för varje mottagning. Närhälsan ska som utförare av verksamheten årligen följa upp och lämna verksamhetsberättelse och statistikuppgifter till den kommunala avtalsparten. Verksamheten ska samverka med skola, socialtjänst, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri samt habiliteringsverksamhet. Tillgänglighet Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet, vilket innebär en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit ungdomar söker sig på eget initiativ för att få råd och stöd i olika slags frågor. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett mål om ökad tillgänglighet till ungdomsmottagningar. Mottagningens tillgänglighet ska utgå från ungdomars behov. En utveckling mot öppettider efter skoltider bör ske. Ungdomar ska också via telefon och/eller webb kunna få kontakt med 19
en mottagning efter skoltid och kvällstid för besök eller tidsbokning. Detta kan ske via samverkan med andra mottagningar. Samverkan och hänvisning mellan ungdomsmottagningar ska ske vid semester. Fortsatta satsningar på jämlika kompetenser och resurser Ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen arbetar med en omställning i bemanning för jämlika kompetens och resurser enligt nyckeltal: 1,0 barnmorska, 1,0 samtalspersonal samt 0,1 läkare för 3250 unga i målgruppen. Syftet är en mer jämlik vård i VGR samt behov av att öka stödet till unga med psykisk ohälsa, enligt beslut, RS 2535-2012. Lokalt mål Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att ungdomsmottagningar skall samverka med familjecentraler respektive ungdomscentraler där det finns sådana samt i möjligaste mål även vara samlokaliserade, dock ej inte i samma lokal. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden för en dialog med kommunerna att öka sin delaktighet i Ungdomsmottagningarna utifrån intentionerna i inriktningsdokumentet för Ungdomsmottagningarna om ett gemensamt ansvar för psykisk ohälsa, förebyggande, uppsökande och utåtriktade insatser för barn och ungdomar. Avstämning av hur arbetet går sker senast 31 maj 2017. 20
Bilaga 1. 7 Nattjour Dagsons vårdcentral Parter Denna överenskommelse är sluten mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för beställd primärvård och gäller jourcentralsverksamhet nattetid (22-08) som ska bedrivas på Dagsons vårdcentral. Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med 2017-01-01 till och med 2017-12-31 med möjlighet till ett (1) års förlängning. Hälso- och sjukvårdsnämnden meddelar Närhälsan skriftligt senast 6 månader innan avtalsperiodens utgång om beställaren vill förlänga avtalet. Utgångspunkter för överenskommelsen Utgångspunkten för överenskommelsen är: Norra hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar i enlighet med krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård Norra hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning samt budget för 2017 VG Primärvård Alla vårdenheter inom VG Primärvård har ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälsooch sjukvård utanför vårdenhetens ordinarie öppettider genom jouransvar. Tillgång ska finnas för akuta och planerade insatser av läkare och sjuksköterska. I jouråtagandet ingår såväl mottagningsbesök som besök i ordinärt och särskilt boende samt läkare i beredskap. Jouråtagandet gäller för alla som är bosatta i området, tillfälligt vistas samt anslutna till vårdenheter inom jourområdet. Jouransvaret kan utföras i samverkan med andra vårdenheter verksamma inom fastställda jourområden. Jour ska vara öppen alla dagar till minst 22.00 och lördagar, söndagar och helgdagar under minst sex timmar per dag. Vårdenheten har ansvar för läkare i beredskap dygnet runt. Ansvaret beskrivs ytterligare i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för jourcentralsverksamhet natt (22-08) alla dagar, inom jourområdet. Åtagande Vårdgivaren ska inom ramen för denna överenskommelse bedriva jourcentralsverksamhet natt (öppen och bemannad, 22-08 alla dagar), i Uddevalla, Dagsons vårdcentral. Vårdgivaren ska tillhandahålla läkarbesök inom kompetensområdet allmänmedicin. Vårdgivaren ska samarbeta med Sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon. Dess uppgift är att ge råd i egenvård, behandlingsråd samt vid behov kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdgivaren ska använda samma beslutsstöd för rådgivning som SVR. Patienter till Jourcentralen (natt) ska hänvisas via SVR, dvs. telefonnummer 1177 och vårdgivaren ska ha bokningsbara tider för SVR. 21
Samverkan Vårdgivaren ska samverka med ambulanssjukvården, länssjukvården och andra med vilka Västra Götalandsregionen har överenskommelser/avtal. Vårdgivaren ska också samverka med berörda primärkommuner och myndigheter. I nämndens arbete med att stärka den nära vården kommer ett utvecklingsarbete att genomföras som inkluderar, samverkande hälso- och sjukvård, mobil närvård och jourverksamhet på primärvårdsnivå, dygnet runt. Arbetet kommer att ske i samverkan med vårdgivare och kommuner i Uddevalla med omnejd. En eventuell förändrad beställning måste vara beslutad av båda parter minst 3 månader innan förändringen verkställs. Läkemedel Läkemedel ingår på samma sätt som andra behandlingsmetoder i vårdgivarens ansvar. Vårdgivaren ansvarar för egen förskrivning och att en avvägning görs mellan olika behandlingsalternativ. Vårdgivaren erhåller ersättning för förskrivna läkemedel inom ramen för denna överenskommelse. Medicinsk service Vårdgivaren ansvarar för att erforderliga laboratoriemedicinska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs. Vårdgivaren erhåller ersättning för utförd medicinsk service inom ramen denna överenskommelse. Hjälpmedel Vårdgivaren ska ordinera/förskriva hjälpmedel i enlighet med de regler som fastställts i VGR. Vårdgivaren erhåller ersättning för hjälpmedel inom ramen för ersättningen i VG Primärvård. Tolkservice Vårdgivaren ska tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kostnaderna för tolkservice. Sjukresor Vårdgivaren ska ha kännedom om regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kostnaderna för sjukresa. Beredskapsplanering Vårdgivaren ska medverka i beredskapsplan för katastrof-, krig- eller krislägen som finns i området. IT Vårdgivaren ska elektroniskt leverera vårdstatistik (VEGA) och fakturaunderlag enligt specifikationer månadsvis. Vårdgivaren ska tillhandahålla och underhålla kontaktuppgifter i en elektronisk katalog enligt genom anslutning till Västra Götalands referenskatalog, KIV. Ersättning och utbetalning Vårdgivaren ersätts enligt denna överenskommelse med 1093 tkr per månad (13 117 tkr per år). Utöver denna ersättning tillkommer ersättning för väktare enligt nedan. Ersättningen faktureras innevarande månad. 1 januari 2018 justeras ersättningen vid eventuell förlängning med det regionindex/uppräkningsfaktor som fastställs av Regionfullmäktige inför budget 2018. 22
Patientavgifter, *besöksavgifter samt ersättning för patienter enligt riksavtal och asyllagstiftning ska tillfalla hälso- och sjukvårdsnämnden och avräknas ersättningen. *I enlighet med krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård ska respektive vårdenhet, där patienten är listad, betala en besöksersättning. ** Fastställs och publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Säkerhet Ersättning rondering av väktare utgår med 50 tkr per månad. Investeringar/Avskrivning Investeringar i byggnaden specifikt för att kunna etablera en nattjour innebär investeringar på 600 tkr. Årlig avskrivning på detta belopp ingår i ersättningen enligt ovan (punkt 7). Restvärdet av denna investering uppgår vid utgången av varje bokslutsår till; 2016-12-31 480 tkr 2017-12-31 360 tkr 2018-12-31 240 tkr 2019-12-31 120 tkr 2020-12-31 0 tkr Beställaren ersätter därför utföraren för det restvärde som återstår vid det tillfälle då detta avtal upphör. 23
Bilaga 2 Ersättning Förutsättningar ekonomisk ersättning Nedan specificeras de förutsättningar som gäller för den ekonomiska ersättningen till styrelsen för Beställd Primärvård avseende det uppdrag som regleras i vårdöverenskommelsen. Utbetalning Närhälsan fakturerar respektive hälso- och sjukvårdsnämnd månadsvis i efterhand. Abonnemanget faktureras i 12:e delar. Rörliga ersättningar faktureras efter uppkommen kostnad. Tolk Närhälsan ska tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. För hälso- och sjukvårdsnämnderna Norr, Söder, Väster och Göteborg ersätts språktolk löpande utifrån faktiska kostnader. För verksamhet inom Östra nämnden ersätts språktolk genom anslag. Parterna kommer att följa och analysera kostnadsutvecklingen för samtliga nämnder under 2016. Närhälsan ansvarar för tolk åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Närhälsan rekvirerar service genom regionens tolkcentral. Läkemedel Läkemedel ingår, på samma sätt som andra behandlingsmetoder i Närhälsans ansvar. Närhälsan ansvarar för sin egen förskrivning och att en avvägning görs mellan olika behandlingsalternativ. Närhälsan har kostnadsansvaret. Närhälsan ska visa följsamhet till de rekommendationer som är uppsatta inom läkemedelsområdet. Medicinsk Service Närhälsan ska svara för att erforderliga provtagningar, laboratoriemedicinska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs. Närhälsan svarar för de kostnader som är förenade med detta. Undantag gäller för nedanstående: Kostnader för medicinsk service inom mödrahälsovården i HSNG samt i kommunerna Kungälv och Ale inom HSNV ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. Inom mödrahälsovården i kommunerna Partille, Härryda och Mölndal inom HSNV ersätts kostnader för fostervattenprover, cellprovsanalyser, provtagningsmaterial, lagring samt kallelser löpande utifrån faktisk kostnad. Övrig medicinsk service ingår i abonnemanget. För HSNG ersätts kostnader för medicinsk service inom den flyktingmedicinska mottagningen samt vårdcentralen för hemlösa löpande utifrån faktiska kostnader. Kostnader för vätskebaserad cytologi ersätts löpande utifrån faktiska kostnader i HSNN, HSNV, HSNG och HSNS. Kostnaden ingår i abonnemanget i HSNÖ. 24
Ersättningsbilaga 25
Bilaga 3 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse Norra nämnden Uppdraget till 1177 på telefon har förtydligats, uppdraget för 1177 att boka tider på Jourcentraler finns kvar i norra nämnden. Ungdomsmottagningarna satsning enligt beslut RS mer likvärdigt stöd: Norra nämnden fullföljer satsningen från 2016. Överenskommelsen om nattjour Uddevalla implementeras i vårdöverenskommelsen. Ungdomsmottagningar Regionstyrelsen har beslutat om en satsning på jämlika kompetenser och resurser på ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen. Enligt beslutet har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gjort en nivåhöjande första satsning för 2016 för att bemanna mottagningarna enligt nyckeltal. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har getts i uppdrag att fortsatt finansiera HSS satsning (steg 1) samt att göra ytterligare nivåhöjande satsningar för 2017 (steg 2). För 2017 finansierar hälso- och sjukvårdsnämnderna satsningen i steg 1 genom att Västra nämnden gör en satsning motsvarande 1,0 tjänst (670 tkr), Norra nämnden 0,5 tjänst (335 tkr), Östra nämnden 2,0 tjänst (1 340 tkr) samt Södra nämnden 4,0 tjänst (2680 tkr). Satsning i steg 2 kommer göras inom Södra nämnden med 1,5 tjänst (1 005 tkr). Planerat steg 2 i Västra nämnden 2,5 tjänst (1 775 tkr) samt i Östra nämnden 1,0 tjänst (670 tkr) kommer inte att fullföljas i denna överenskommelse. Utvecklingsuppdrag Parterna har beslutat att i en partssammansatt arbetsgrupp se över rutiner, utbudspunkter, samverkan och tillgänglighet till MBHV psykologerna. Vårdval barnmorskemottagning Under 2016 pågår ett arbete med att ta fram ett förslag på vårdval barnmorskemottagning inom Västra Götalandsregionen. Med stor sannolikhet kommer vårdvalet att införas under 2017. När vårdval barnmorskemottagning införs upphör denna vårdöverenskommelse om barnmorskeverksamhet. Eventuella konsekvenser som en följd av vårdval förhandlas i särskild ordning. Inför eventuellt vårdval behöver parterna tillsammans se över finansieringen och fördelningen av resurser mellan vårdval barnmorskemottagning och kvarvarande beställning i vårdöverenskommelsen med beställd primärvård. 26
Bilaga 4 Uppföljning Regionfullmäktiges mål och fokusområden Uppföljning av regionfullmäktiges mål och fokusområden rapporterar utföraren i delårsrapport mars, delårsrapport augusti samt årsredovisningen. Inrapportering sker via de ordinarie rapporteringssystem i enlighet med de riktlinjer som anges av Västra Götalandsregionen. Uppföljning av indikatorer kopplade till regionfullmäktiges mål och fokusområden sker i ordinarie rapporteringssystem, i enlighet med de riktlinjer som anges av Västra Götalandsregionen. Beställaren hämtar utförarens inrapportering i systemen. Vid eventuella avvikelser eller annat behov av information/fördjupning kan båda parter initiera en dialog i samband med ordinarie dialogmöten. Hälso- och sjukvårdsnämndens/-ernas mål och fokusområden Hälso- och sjukvårdsnämndens mål, som är specifikt riktade till vårdgivaren, följs upp i samband med dialogmöten eller i annan särskild ordning mellan parterna exempelvis genom att utföraren redovisar resultat ifrån aktuella regionala indikatorer (diarienummer HSS 223-2015). Dialogmöte innebär att utförare och beställare träffas, både på politisk- och tjänstemannanivå, för uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas mål. På dialogmötena kan även andra aktuella frågor gällande vården hanteras, exempelvis från brukarråd och medborgardialog genomförda av hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårddata Uppföljning av vårddata görs av beställaren genom data som utföraren rapporterar till Koncernkontoret via Vega. För verksamheter som inte kan rapportera vårddata via VEGA, ska Närhälsan rapportera statistiken till beställaren i särskild ordning. Vad och i vilken omfattning specificeras nedan. Vid eventuella avvikelser eller annat behov av information/fördjupning kan båda parter initiera en dialog i samband med ordinarie dialogmöten. Kvalitetsregister och regionala kvalitetsindikatorer Vårdgivaren ska delta i för verksamheten relevanta kvalitetsregister. De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal (diarienummer HSS 223-2015). Beställarna hämtar uppgifter från Kvartalen. 27
Uppföljningsbilaga 4.1 1177 Vårdguiden på telefon - Redovisa plan för samverkan med vårdgrannar 2017-2018 o Redogör för vilka vårdgivare ni planerar träffa, syfte, samt resultat av samverkan - Beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten - Hur har arbetet med att förmedla lokala uppdrag utvecklats? - Beskriv samverkan med vårdgrannar: o Svårigheter o Utvecklingsmöjligheter - Beskriv utvecklingen av den nationella samverkan - Redogör för särskilda satsningar som verksamheten genomfört. - Presentera resultatet av patientenkät - Övrigt som verksamheten vill belysa - Beskriv hur det fungerar på de ställen där 1177 inte bokar tider på jourcentralerna, har det kommit reaktioner från allmänheten. Följs upp på halvår och helår. Statistisk uppföljning 1177 Vårdguiden på telefon VGR Riket Redovisas varje månad Uppföljning enligt Ineras styrkort: x x x Servicenivå 1. Besvarade samtal inom 3 min x x x Servicenivå 2. Besvarade samtal inom 9 min x x x Antal besvarade samtal x x x Andel besvarade samtal av inringande samtal x x x Medelväntetid för besvarade samtal x x Förmedlade uppdrag samverkande sjukvård x x Förmedlade tolksamtal x x Andel nöjda kunder % x x När data finns 28
Uppföljningsbilaga 4.2 Primärvårdens hjälpmedelsenhet - Beskriv hur hjälpmedelsenheten arbetar för att uppfylla uppdraget med: o Rådgivning och stöd till förskrivare och verksamhetschefer o Förtroendeförskrivning och handläggning av särskild prövning o Krav på ersättning vid ärenden med skada och förlust av hjälpmedel - Beskriv hur enheten arbetar med samverkan och med vilka parter samverkan sker. - Granska hjälpmedelsförskrivningen på årsbasis och analysera eventuella skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. Statistik uppföljning Primärvårdens hjälpmedelsenhet Antal patienter som har hjälpmedel, per nämnd, med köns- och åldersfördelning Antal hjälpmedel per patient i medeltal, per nämnd med köns- och åldersfördelning Hjälpmedelskostnader per nämnd, med köns- och åldersfördelning HSN Norra HSN Västra HSN Östra HSN Södra HSN Göteborg 29
Uppföljningsbilaga 4.3 Mödra-/Barnhälsovårdspsykologer - Hur har mödra- och barnhälsovårdspsykologerna arbetat med: o konsultation till personal o metodutveckling o sakkunnigutlåtande/information o fortbildning o samverkan o Antal insatser under graviditet och för barn 0-6 år - Beskriv hur arbetsuppgifterna tidsmässigt ser ut (andel av arbetstid)? - Vad visar uppföljningen? Resultat, analys? Vad har utvärdering och uppföljning av arbetssätt och metoder lett fram till? 30
Uppföljningsbilaga 4.4 Centrala Barnhälsovården - Hur har centrala barnhälsovården arbetet med uppföljning av barnhälsovården? - Vad visar uppföljningen? Resultat, analys? - Beskriv samverkan med andra i barnhälsofrågor och resultatet av samverkan. - Hur har centrala barnhälsovården arbetat med utbildning, stöd och rådgivning till BVC-personalen? Har några särskilda frågor lyfts fram under året? - Redovisa hälsodata från BVC. Redovisning på kommunnivå då så är möjligt. - Vad har utvärdering och uppföljning av arbetssätt och metoder lett fram till? - Förbättringsområden att arbeta med; två punkter 31