Lyncmöte Ett rikt odlingslandskap, 7 september 2018 Dagordning 1. Välkommen! (inkl. presentation) Deltagare: Malin Almquist (Södermanland), Marina Bengtsson (V. Götaland), Marie Blomé (Kalmar), Lars Ericson (Västerbotten), Magnus Jensen (Västernorrland), Anders Johansson (Gävleborg), Per Markus Jönsson (Kalmar), Susanne Forslund (Kalmar), Kent Lindquist (Halland), Linnea Mårtensson (Jämtland), Tina Nilsson (Norrbotten), Karin Bengtsson-Sjörs (Uppsala), Cecilia Norén (Stockholm), Michael Persson (Dalarna), Johanna Petersson (Jönköping), Carl-Johan Sanglert (Jönköping/RUS), Maria Sjöberg (Kronoberg), Maria Strand (Blekinge), Sofia Persson (Blekinge), Maria Sundquist (Värmland), Elin Wetterlöf (Skåne), Marie Vallin (Västerbotten/RUS), Johan Wallander (Jordbruksverket) 2. Nytt från Jordbruksverket Johan berättar om de nya indikatorerna för ett rikt odlingslandskap på nya Sveriges miljömål.se. Det är dock fortfarande problem med Jordbruksverkets IT-system vilket innebär att det inte går att få ut statistik från miljöersättningarna. Vi får istället förlita oss på den officiella statistiken som man kan hitta på Jordbruksverkets hemsida. Med den officiella statistiken kan man följa utvecklingen av betesmarkerna men även skogsbete och alvarbete. Där finns indikationer på att betesmarkerna ligger relativt stabilt på
nationell nivå. Dataunderlaget ska även finnas uppdelat på regional nivå så att man i alla fall kan följa utvecklingen över tid. Fråga: Varför blev det ekologisk produktion i slättbygd och inte i hela Sverige? Svar: Slättbygden valdes ut som för att tydligare kunna följa den biologiska mångfalden och även påverkan av växtskyddsmedel. Vi vet att det är i slättbygden som vi har svårast att få in ekologisk produktion och det är där vi behöver den mest för att klara miljömål om biologisk mångfald men även om växtskyddsmedel. Ekologisk odling är det som har mest effekt på biologisk odling. 3. Fördjupad utvärdering 2019 Den pågår nu och är i stort sett klara med texterna och har haft den ute på remiss och har fått in synpunkter även från Länsstyrelserna. Rapporten lämnas vidare i slutet av september och kommer att överlämnas till Regeringen vid årsskiftet. Utvärderingen kommer inte att vara en tjock dokumentation utan det blir en sammanfattning för varje miljömål på ca 2 4 sidor per mål. Det ställer större krav på myndigheterna att verkligen få med det som är viktigt att lyfta det budskap som man vill lämna till Regeringen. Det är en samlad utvärdering som speglar utvecklingen den senaste fyra åren. Fråga: Hur tittar man på hur det ser ut i olika delar av Sverige. Svar: I vissa delar gör vi det men huvudsakligen är det ett nationellt perspektiv. Vi gör en totalbedömning ur Sverige i stort. I årets utvärdering har man också samlat krafttag kring sex olika temaområden. Ett av dessa områden handlar om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Innovationer, hållbar konsumtion och produktion. Varje område lämnar en samling åtgärdsförslag. En annan viktig sak är att målåret 2020 inte är i fokus utan att man istället väljer att titta på utvecklingen av miljön och då både ur ett kort perspektiv och ur ett långt perspektiv. Nu är siktet mer inställt på 2030 och är mer i fas med Agenda 2030-målen. Vi använder oss av de nya indikatorerna när vi gör uppföljningen av den fördjupade utvärderingen. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap är ett svårt mål eller framförallt vissa delar av målet är väldigt svårt att uppnå och andra lättare, som produktionsförmåga, husdjurraser, GMO, friluftsliv mm. Men det är framförallt i odlingslandskapets naturoch kulturmiljöer som utvecklingen går åt fel håll. Detta drar ner hela bedömningen av målet. Fråga: Tittar man på hur det ser ut i olika delar av Sverige.
Svar: I vissa delar gör vi det men huvudsakligen är det ett nationellt perspektiv. Vi gör en totalbedömning ur Sverige i stort. De regionala årliga bedömningarna är jätteviktiga i arbetet att följa upp miljömålet på nationell nivå. Vi är jätteberoende det är på den regionala nivån där konkret arbete sker. Det är svårt för oss att fånga upp detta på nationell nivå för då använder vi detta när vi gör vår årliga bedömning men även i den fördjupade utvärdering. Jordbruksverket önskar gärna ha svar på frågorna under november månad. Antingen bakar man in svaren i uppföljningstexten eller så skickas svaren direkt till Johan Wallander eller till Marie Vallin som vidarebefordrar allt till Johan. 4. Indikatorer I höst kommer vi att uppdatera tre indikatorer, varav två är nya. De två nya är Jordbrukets utveckling och Hektarskörd som kommer att uppdateras på nya webbplatsen Sveriges miljömål.se. Utöver dessa två kommer även Ekologisk animalieproduktion att uppdateras på gamla miljömålsportalen. Det finns en stor osäkerhet vad som kommer att hända med de indikatorer som finns kvar på miljömålsportalen eftersom den webbplatsen släcks ner till årsskiftet. Indikatorerna Ekologisk animalieproduktion och Ekologisk odlad mark finns inte med på den nya webbplatsen för miljömålen. Länen uttrycker ett intresse att dessa finns kvar och det pågår arbete i Rus för att hitta lösningar för att hantera detta.
5. Årlig uppföljning 2018. Se RUS presentation om årlig uppföljning. 6. Egna frågor från länsstyrelserna. 7. Övrigt Carl-Johan Sanglert från Länsstyrelsen Jönköping och RUS påminner oss om att lyfta kulturmiljö i uppföljningen. Saknas det data för att kunna göra det så är det jätteviktigt att skriva även detta för att lyfta problematiken. Finns det åtgärder som leder till ökad kulturhänsyn berätta om dessa och berätta även om vilka pengar som använts i detta arbete. Anslagen har varit oförändrade för kulturmiljö för en längre tid och det är därför viktigt att lyfta fram eventuell finansiering om det är via bidrag eller annat stöd. I brist på bra kulturindikatorer gäller det att vara kreativ och använda andra indikatorer för att göra tolkningar av kulturmiljön. T.ex. använda planeringsunderlagindikatorer från Boverkets miljömålsenkät, titta på indikatorer för småfåglar och fjärilar som har kopplingar till kulturmiljöer. Reservatsbildningar är bra men det är också viktigt att komma ihåg att det är helhetsbilden som efterfrågas. Ta gärna hjälp av kulturkollegorna på respektive länsstyrelse. Sammanfattning från Calle RUS vill gärna att länsstyrelserna, om möjligt, tar upp följande punkter under redovisningen av åtgärdsarbete respektive miljötillstånd Målkonflikter mellan olika intressen, inom miljömålet såväl som i förhållande till andra mål och samhällsintressen. Arbete med kunskapsunderlag eller andra aktiviteter för att tillvarata kulturmiljöns värden. Om underlag och aktiviteter har resulterat i att kulturmiljövårdens intressen har kunnat tillvaratas genom att brukas, bevaras eller utvecklas. Finansieringen av olika projekt, dvs vilka medel det är som använts för åtgärder och projekt, tex kunskapsunderlag etc. Behov av ytterligare styrmedel eller resurser (tex kunskapsunderlag, lagstiftning, vägledning etc) för att tillvarata kulturmiljöns värden. Frågorna är relevanta för miljömålen såväl som för generationsmålet och anknyter ju också till vad som tagits upp i RUS anvisningar för RÅU18. Använd tillgängliga indikatorer för kulturmiljöområdet. Fågel- och fjärilsindikatorn har till exempel en kulturmiljöaspekt. Planeringsunderlag: Kulturmiljö i God bebyggd miljö är också relevant för Ett rikt odlingslandskap. Kommunernas kulturmiljöprogram tar i flera fall upp agrara miljöer.
Regional årlig uppföljning 2017, Ett rikt odlingslandskap Arealen åkermark fortsätter minska i de flesta län och även arealen betesmark- och slåtterängar tenderar ha en fortsatt negativ trend. De viktigaste faktorerna för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare och betande djur är den uppfattning som genomsyrar länens bedömningar. Exploatering av åkermark fortsätter. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen för ett rikt odlingslandskap. Handlingsplan för grön infrastruktur samt regionala livsmedelsstrategier som är på gång i flera län ger hopp om att de ska kunna vända den negativa trenden i odlingslandskapet. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är avgörande för odlingslandskapets värden. Men för att kunna leva och verka på landsbygden krävs även en fungerande infrastruktur och serviceutbud. Många kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet förfaller eller försvinner på grund av att de saknar ekonomisk betydelse och funktion. Statliga bidrag för dessa byggnader saknas i stort. Avsaknaden av ersättning för landskapselement kvarstår. Ekologisk odling är något som kommer upp i flera län då efterfrågan och konsumtionen av ekologisk mat ökar. Den inhemska ekoproduktionen ökar men inte i samma takt. Den viktigaste åtgärden under kommande år är att den nationella livsmedelsstrategin implementeras på regional nivå och får genomslag i länen. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett framtida fäbodbruk, då levande fäbodar bidrar till både biologisk mångfald och levande kulturmiljöer. Successiv igenväxning av jordbruksmark. Den successiva minskningen av åkerareal beror delvis på utökad exploatering och det ställer ökade krav på planarbetet för all sorts exploatering framöver. Grön infrastruktur och där odlingslandskapet är en del i detta. Det nya stödet till unga lantbrukaren kan leda till fler yngre brukare. Det stora intresset för restaureringsstöd visar at det finns en vilja av att hålla odlingslandskapet öppet. Att höja lantbrukarens status är också viktigt.
Medvetenheten om sambanden mellan jordbruk och livsmiljö, livsmedel och konsumtion måste öka för att skapa betalningsvilja dels för lokala och ekologiska produkter, dels för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Åtgärder Regional nivå myndigheter Betesmarker med värden för hotade arter har restaurerats. En särskild satsning har gjorts för att röja betesmark i skärgården. Ett flertal träd har åter- och nyhamlats i skyddade områden. Vårdinsatser av drygt 30 fornlämningar. Kartläggning av medeltida timmerhus. Länsstyrelsen Dalarna arrangerade en tankesmedja för att sprida goda exempel och förbättra samverkan mellan kommuner, föreningar och företagare som arbetar med friluftsliv. Skötsel av stenmurar längs några utpekade kulturvägar. Rådgivning inom Greppa näringen och natur- och kulturvärden. (Gävle, Västerbotten, Kronoberg m.fl.) Fältvandringar om får och nöt på bete. (Jönköping) Kurser i lieslåtter, gärdsgårdsbygge och skötsel av stenmurar. Inom ramen av Landsbygdsprogrammet sker kunskapsspridning som bidrar till vård av natur- och kulturvärden. (Skåne m.fl) Kunskapsspridning om hur hästar i större utsträckning kan bidra till ett öppet landskap. (Stockholm) Fornvårdsarbete på ett gravfält, hällristningar och en kapellruin. (Södermanland) Life Coast Benefit projektet. (Södermanland) i) Kommunal nivå Leksands kommun bedriver med hjälp av LONA ett informationsprojekt för att kartlägga och bekämpa lupiner. LONA-medel som t.es. inventering av örtbackar i Gävle, Hälsinglands flora samt åtgärder i Sätraskogens naturreservat. Flera kommuner i bl.a. Jämtland och Kronoberg har som mål att inköp av lokalproducerade livsmedel ska öka. Östersunds kommun och LRF har genomför en politikerdialog kring kommande livsmedelsupphandlingar. Ett kommuner i Jämtland har genomfört studieresor för nyckelpersoner i kommunerna, i syfte att öka förståelsen för länets lantbruksföretag, samt att skapa forum för dialog och erfarenhetsutbyte. Östersunds kommun har inlett ett projekt med bland annat Arbetsförmedlingen för att nå nyanlända invånare med kompetenser inom jordbruket. Kommuner i Kalmar län driver LONA projekt som berör odlingslandskapet. Det handlar om tillgänglighet och vandringsleder, skötselplaner tas fram och inventeringar genomförs. I Södra Ölands odlingslandskap pågår arbete med att ta fram fördjupade kunskapsunderlag för sjömarkerna och lantbrukets byggnader. Uppsättning av insektshotell och skapar faunadepåer för insekter, fåglar och fladdermöss, gör restaureringsåtgärder i ett kust- och tätortsnära kulturlandskap.
Restaureringsåtgärder på en strandäng samt stängslar densamma för att möjliggöra framtida bete och främja biologisk mångfald. (Katrineholm, Nyköping och Trosa) ii) iii) Näringslivet, föranlett av styrmedel LRF i Jämtland driver projektet Mjölkföretagaren Z med mål att stärka länets mjölkföretag. Ett mejeriföretag i Jämtland har introducerat lokal mjölk och ost producerad på mejeriet med tydlig märkning, vilket underlättar för konsumenten att välja lokala produkter. Övriga åtgärder Privatpersoner och intresseorganisationer har gjort flera insatser för bevarande av gamla kulturväxtsorter i länet, bland annat Rättviksärt och Leksandslök. (Dalarna) Initierat projekt för att nyttja markerna till köttproduktion i området Nedre Dalälven för att minska problem med stora mängder stickmygg. Slåtterdagar arrangeras av olika föreningar i Halland.