Sida l (8) KAMMARRÄTTEN T^rVN/T UUlVI Mål nr 5842-15 Avdelning 02 2015-08-31 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Reihan Narenji, 661026-4084 Ombud och offentligt biträde: Biträdande juristen Josefina Blom Box 8004 104 20 Stockholm Ombud och offentligt biträde genom substitution: Advokaten Gabriella Alnemark Adress som ovan MOTPARTER 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholm stad Box 3424 165 23 Hässelby Ombud: Stadsadvokaten Agneta Lundberg Lindroth Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 105 35 Stockholm 2. Nastaran Aghebatbineilami, 000317-9140 Ombud och offentligt biträde: Advokaten Pia Tengvall Advokatfirman Tengvall Narvavägen 18 115 22 Stockholm Ombud och offentligt biträde genom substitution: Advokaten Lina Nodby Adress som ovan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 15 juni 2015 i mål nr 7676-15, se bilaga A SAKEN Beredande av vård av unga Dok.Id348189 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag - fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00 www.kammarrattenistockholm.domstol.se
KAMMARRÄTTEN DOM Sida 2 Avdelning 02 Mål nr 5842-15 KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Kammarrätten avslår överklagandet. 2. Kammarrätten beslutar att ersättning ska betalas till Josefina Blom som offentligt biträde med 16 944 kr varav 9 114 kr för arbete, l 793 kr för tidsspillan, 2 648 kr för utlägg och 3 389 kr för mervärdesskatt. 3. Kammarrätten beslutar att ersättning ska betalas till Pia Tengvall som offentligt biträde med 13 914 kr varav 7 161 kr för arbete, 3 585 kr för tidsspillan, 385 kr för utlägg och 2 783 kr för mervärdesskatt. 4. Kammarrätten fastställer förvaltningsrättens sekretessförordnande och beslutar med stöd av 43 kap. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 26 kap. l samma lag ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter om enskilds personliga förhållanden som lagts fram vid kammarrättens muntliga förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.
KAMMARRÄTTEN Avdelning 02 DOM Sida 3 Mål nr 5842-15 YRKANDEN M.M. Reihan Narenji yrkar att kammarrätten avslår ansökan om beredande av vård enligt 2 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholm stad anser att överklagandet ska avslås. Nastaran Aghebatbineilami varken medger eller bestrider bifall till överklagandet. Kammarrätten har hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. Vid den muntliga förhandlingen har på Reihan Narenjis begäran vittnesförhör hållits med Abbas Hamid. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Reihan Narenji framför bl.a. följande. Uppgifterna i utredningen stämmer inte. Det föreligger inga brister i omsorgen om Nastaran på ett sådant sätt att det finns en påtaglig risk för att hennes hälsa och utveckling skadas. Det har inte heller förekommit någon psykisk misshandel och det finns inget annat förhållande i hemmet som medför en påtaglig risk för Nastarans hälsa och utveckling. Ingen i familjen har någonsin hotat eller slagit Nastaran. Brodern och Nastaran bråkar som syskon gör men det förekommer inga hot eller slag mellan dem. Om brodern gör något fel så pratar hon själv med honom omgående. Familjen har inte kontrollerat Nastaran så hårt som det påstås. De har bara ringt och frågat var hon är och när hon kommer hem. Hon tog
KAMMARRATTEN DOM Sida 4 Avdelning 02 Mål nr 5842-15 Nastarans telefon ifrån henne eftersom skolan hade ringt och sagt att Nastaran började prestera sämre och var trött i skolan. Syftet var att Nastaran skulle lägga sig i tid på kvällen. Nastarans styvpappa har inte heller varit kontrollerande. När Nastaran började prestera sämre i skolan frågade hon Nastaran varför hon inte ville studera och sade att Nastaran får återvända till Iran om hon hellre vill det. Hon har inget emot Nastarans pojkvän utan vill bara lära känna honom och är självklart orolig över vem hennes dotter umgås med. Eftersom pojkvännen är sex år äldre, ifrågasätter hon hans syfte med att umgås med Nastaran. När Nastaran blir myndig kommer hon att få göra som hon vill och bestämma själv vem hon träffar. Det kan finnas olika förklaringar till varför Nastaran har berättat saker som inte stämmer. En anledning kan vara att Nastaran varit arg över hennes gränssättning av mobilanvändning kvällstid. Det kan också bero på att hon vill ha större utrymme för att umgås med sin pojkvän eller så kan hon ha blivit påverkad av en väninna som själv blivit omhändertagen. Det stämmer inte att hon utövar påtryckningar mot Nastaran. Hon ringer Nastaran två till tre gånger om dagen och de pratar och skojar. Självklart frågar hon Nastaran hur hon har det och hur det går för henne. Socialtjänsten har erbjudit henne att gå en kurs för att lära sig bl.a. om svenska seder, vilket hon accepterar. Nämnden framför bl.a. följande. Det finns inga skäl att ifrågasätta de uppgifter som Nastaran lämnat angående att hon varit utsatt för psykisk och fysisk misshandel. Hon har berättat för skolkuratorn att hon blir kontrollerad och hotad av sin familj genom att mamman och styvpappan förbjuder henne att gå ut på egen hand förutom till och från skolan. Hon har också berättat att mamman och styvpappan har förbjudit henne att ha
KAMMARRÄTTEN DOM Sida 5 Avdelning 02 Mål nr 5842-15 kontakt med pojkar och att de hotar med att skicka henne till Iran om hon inte följer deras regler. Nastaran har också berättat att brodern slagit henne när hon kom hem sent från skolan och det har att göra med hennes relation till en pojke. Reihan Narenji och styvpappan har tillbakavisat uppgifterna men samtidigt uttryckt vissa tankar kring att Nastaran inte får ha pojkvän och att brodern möjligen kan ha slagit Nastaran. Under jourhemsplaceringen har Nastaran tagit upp kontakten med pojken och varit tydlig med att hon vill ha en relation till honom. Nastarans mående har förbättrats under placeringen. Hon har berättat att hon mår bättre och känner sig mer som sig själv men att hon är ledsen över situationen. Under hela utredningen har Nastaran vidhållit sin berättelse och varit tydlig med att hon inte vill tillbaka till sin familj av rädsla för konsekvenserna. Det har varit svårt att samarbeta med Reihan Narenji under utredningstiden. Under umgänge mellan Nastaran, brodern och Reihan Narenji har den sistnämnda varit ledsen och Nastaran har fått trösta sin henne. Både brodern och Reihan Narenji var under umgänget fokuserade på sina egna behov och det var svårt att samtala kring Nastarans situation och behov. Reihan Narenji kom med påtryckningar genom att fråga Nastaran om hon inte vill flytta hem och om hon verkligen har haft några problem i hemmet. Reihan Narenji har fokuserat mer på hur situationen påverkar hennes egen hälsa och har inte ställt några frågor kring hur Nastaran har det. Hon har också lagt skulden på dottern för en olycka som drabbat en av hennes bröder. Reihan Narenji och Nastarans styvpappa saknar insikt i dotterns upplevelse och rädsla för våld samt hot om våld. Nastarans berättelse och avståndstagande från sin familj tyder på att hon har behov som inte tillgodoses i hemmet. Om hon inte får den hjälp och det stöd hon behöver kan hennes hälsa och utveckling skadas.
KAMMARRÄTTEN DOM Sida 6 Avdelning 02 Mål nr 5842-15 Nastaran framför genom sitt ombud och offentliga biträde bl.a. följande. Hon vidhåller de uppgifter hon lämnat tidigare men vill nu hem. Det har visserligen funnits brister i hemmet men hon hoppas att situationen ska bli bra om hon kommer hem igen. Anledningen till att hon vill komma hem är att hon är orolig över hur hennes mamma mår. Reihan Narenji ringer henne två gånger om dagen. Under samtalen gråter mamman och säger att hon kommer att bli väldigt sjuk om inte familjen återförenas. Hennes berättelse har inte påverkats av någon annan. Pojkvännen är ungefär 18 till 19 år gammal och alltså inte sex till sju år äldre än henne. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Utgångspunkter för prövningen Det följer av LVU att barnets berättelse ska väga tungt i utredningen liksom barnets subjektiva upplevelse av hemförhållandena. Om ett barns uppgifter om misshandel eller andra allvarliga missförhållanden får stöd av utredningen i övrigt kan uppgifterna normalt läggas till grund för slutsatsen att sådana missförhållanden förekommit som ska föreligga för att ett tvångsomhändertagande ska få ske. Men i de fall då det saknas annan utredning som ger tillräckligt stöd för barnets uppgifter om missförhållandena samtidigt som uppgifterna förnekas av föräldrarna måste den som har att pröva frågan om vård ta ställning till om uppgifterna i sig framstår som tillförlitliga (se HFD 2014 ref. 46). Av rättspraxis framgår att en tillräckligt allvarlig konflikt mellan barn och föräldrar eller en djup motvilja eller rädsla hos barnet självständigt kan utgöra grund för vård enligt LVU. Ju äldre och mognare barnet är, desto större hänsyn bör man ta till dess uttalade önskan (se HFD 2012 not. 31).
KAMMARRÄTTEN Avdelning 02 DOM Sida? Mål nr 5 842-15 Kammarrättens bedömning Nastaran har berättat att hon blivit utsatt för hot från modern och brodern och att hon är rädd för att bli dödad eller återsänd till Iran om hon inte följer reglerna i hemmet. Kammarrätten anser, i likhet med förvaltningsrätten, att Nastarans uppgifter är tillförlitliga. Detta särskilt mot bakgrund av att hon alltjämt håller fast vid dem samtidigt som önskar återvända hem på grund av sin oro över hur modern mår. Nastaran har också berättat om samma händelser för olika vuxna personer vid ett flertal tillfällen, vilket ytterligare stärker hennes tillförlitlighet. Det är därför sannolikt att hon blivit utsatt för psykisk misshandel i hemmet. Kammarrätten anser inte heller att det finns skäl att ifrågasätta Nastarans uppgifter om att även styvpappa har varit delaktig i hoten. Det finns därmed även ett sådant annat förhållande i hemmet som medför en påtaglig risk för att Nastarans hälsa eller utveckling skadas. Det finns även uppgifter om att Reihan Narenji inte skyddar Nastaran mot misshandel från brodern, att hon har känslomässiga brister eftersom hon sätter sina egna känslor framför Nastarans och att familjen utövar en kontroll som inte är adekvat i förhållande till Nastarans ålder. Beträffande misshandel från brodern noterar kammarrätten att Nastaran står fast vid det hon berättat, medan Reihan Narenji är mer inkonsekvent i denna del. Under utredningen har hon vidgått att brodern kan ha slagit Nastaran någon gång, medan hon i kammarrätten uppger att det aldrig har hänt. Kammarrätten anser att Nastarans berättelse är tillförlitlig även i denna del och att Reihan Narenji brister i sin omsorg när hon inte skyddar dottern från brodern. Beträffande Reihan Narenjis känslomässiga brister har följande kommit fram. Reihan Narenji har vid umgänge och kontakter med Nastaran
KAMMARRÄTTEN DOM Sida 8 Avdelning 02 Mål nr 5 842-15 huvudsakligen fokuserat på hur dåligt hon själv mår över situationen i stället för att visa intresse för Nastarans situation. Reihan Narenji har lagt skulden för den uppkomna situationen på Nastaran. Kammarrätten bedömer att det är en omsorgsbrist i sig att Reihan Narenji lägger ansvaret för bl.a. sitt eget mående hos Nastaran och använder det som påtryckning för att Nastaran ska vilja återvända hem. Därefter konstaterar kammarrätten att barn i 15-årsåldern måste anses ha ett stort behov av privatliv och respekt för sin integritet. Det har emellertid kommit fram att familjen på olika sätt kontrollerar Nastaran på ett sätt som, även med hänsyn till hennes ålder, inkräktar alltför mycket på hennes privatliv och integritet. Genom att Nastarans behov av trygghet, känslomässig stimulans och privatliv inte tillgodoses i hemmet, anser kammarrätten vid en sammantagen bedömning att Reihan Narenji brister i sin omsorg på ett sådant sätt att det medför en påtaglig risk för att Nastarans hälsa eller utveckling skadas. Eftersom ett vårdbehov föreligger utifrån ovanstående bedömning och Reihan Narenji inte samtycker till någon vård är förutsättningarna för vård enligt LVU uppfyllda. Överklagandet ska därför avslås. MAN..ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär V). ~ ~~ Marie Jönsson Rolf Bohlin Åke Kärnell lagmar/ kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent I avgörandet har även nämndemännen Kennet Fontaine och Irene Tegnander deltagit. Lovisa Klingberg kammarrättsfi skal föredragande
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2015-06-15 7676-15 Meddelad i Avdelning 33 Stockholm Sida l (7) SÖKANDE Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 3424 165 23 Hässelby Ombud: Agneta Lundberg-Lindroth Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 105 3 5 Stockholm MOTPART Vårdnadshavare ReihanNarenji, 661026-4084 Smedshagsvägen 8 Lgh 1003 165 73 Hässelby Offentligt biträde: Biträdande jurist Josefina Blom Lagerling & Hansson Advokatbyrå Box 8004 104 20 Stockholm Den unga Nastaran Aghebatbineilami, 000317-9140 Offentligt biträde: Advokat Pia Tengvall Advokatfirman Tengvall AB Narvavägen 18 115 22 Stockholm SAKEN Beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller ansökan och förordnar att Nastaran Aghebatbineilami ska beredas vård med stöd av l och 2 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. DokJd 616869 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-56168000 E-post: Telefax 08-56168001 -' forvaltnmgsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:30
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 7676-15 Beslutet om vård gäller omedelbart. Förvaltningsrätten fastställer ersättning enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till Josefina Blom till 21 883 kr, varav 12 369 kr för arbete, l 195 kr för tidsspillan, 3 943 för utlägg och 4 376 kr för.mervärdesskatt...._ Förvaltningsrätten fastställer ersättning enligt lagen om offentligt biträde till Pia Tengvall till 28 390 kr, varav 13 671 kr för arbete, 8 365 kr för tidsspillan, 676 kr för utlägg och 5 678 kr för mervärdesskatt. Förvaltningsrätten beslutar att 26 kap. l offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som lagts fram vid rättens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.
Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 7676-15 YRKANDEN M.M. Sociala delegationen i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms stad (nämnden) beslutade den 9 april 2015 att omedelbart omhänderta Nastaran Aghebatbineilami (nedan Nastaran) med stöd av 6 lagen.(19j}0;52)_me;lsjtfs]älda bestäm^ fastställdes av förvaltningsrätten den 21 april 2015. Nämnden ansöker nu om att Nastaran ska beredas vård med stöd av l och 2 LVU. Som grund för ansökan anges art det finns påtaglig risk för att Nastarans hälsa och utveckling skadas på grund av psykisk misshandel, brister i omsorgen och annat förhållande i hemmet. Nämnden yrkar att beslutet ska gälla omedelbart. ReihanNarenji bestrider bifall till ansökan och anger som grund att det inte har förekommit någon psykisk misshandel, brister i omsorgen eller annat förhållande i hemmet som gör art det finns en påtaglig risk att Nastarans hälsa och utveckling skadas. Nastaran, medger genom sitt offentliga biträde Pia Tengvall, bifall till ansökan. Förvaltningsrätten har den 3 juni 2015 hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. SKALEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Enligt l och 2 LVU ska den som är under 18 år beredas vård enligt LVU om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt
Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 7676-15 utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne, och när den unge har fyllt 15, av honom eller henne själv. Med psykisk misshandel menas exempelvis att den unge utsätts för psykiskt lidande genom systematiska kränkningar, nedvärdering eller terrorisering. Hit hör t.ex. barn som växer upp i hem där det förekommer våld inom familjen, eller barn och unga som växer upp under hot från sin familj. Ett annat exempel är då ett barn ständigt lever under hot av något slag, t. ex. hot om stryk eller andra repressalier eller att föräldrarna inte vill ha kvar barnet i hemmet (se prop. 1989/90:28 s. 107 och prop. 2002/03:53 s. 81 f). Med brister i omsorgen avses bl.a. att barnets behov av känslomässig trygghet allvarligt eftersatts, exempelvis till följd av missbruk eller psykiska störningar hos föräldrarna eller av djupgående konflikter mellan dem. Även att låta barnet vistas i en skadlig miljö, eller att ansvaret för barnet överlåts på andra personer kan utgöra en omsorgsbrist. Det väsentliga för bedömningen av om en omsorgsbrist föreligger är de konsekvenser som vårdnadshavarens agerande har för barnet (se prop. 1989/90:28 s. 107). Utredningen i målet Nämnden har uppgett bl.a. följande. Reihan Narenji utsätter Nastaran för psykisk misshandel bestående av bl.a. hot om att döda henne och att skicka tillbaka henne till Iran. Hoten sker en till två gånger per vecka, i syfte att skrämma Nastaran till att inte inleda en kärleksrelation med en pojke på egen hand. Att växa upp i en miljö med våld eller hot om våld är enligt
Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 7676-15 förarbetena till LVU att jämställa med psykisk misshandel. Vidare foreligger risk för att Nastarans hälsa och utveckling skadas på grund av annat förhållande i hemmet Det förhållandet utgörs av att Nastarans styvfar uttalar likadana hot som modem gör. Slutligen föreligger brister i omsorgen, på så sätt att Reihan Narenji kontrollerar Nastaran och begränsar hennes frihet., så att Nastaran inte träffar någon pojke på_egen hand. Nastaran får inte heller träffa vänner utan måste gå direkt hem från skolan och hon får inte gå ut om inte en familjemedlem följer med henne. Familjen kontrollerar hennes Facebookkonto och läser hennes sms. En ytterligare brist i omsorgen om Nastaran är att Reihan Narenji inte skyddar Nastaran från att bli misshandlad av sin bror. Brodern har vid flera tillfällen slagit Nastaran då hon har trotsat kontrollen och inte kommit hem direkt efter skolan. Modern har blivit arg på brodern när han har slagit Nastaran, men samtidigt sagt till Nastaran att hon inte ska bli arg när han slår henne och att han har rätt att göra det. Därtill brister modern rent känslomässigt i omsorgen, eftersom hon inte bryr sig om eller frågar Nastaran hur hon mår. Nämnden anser att Nastarans berättelse är trovärdig. Oavsett vad som är sant är hennes berättelse och vilja att ta avstånd från sin familj ett tecken på att hon har behov som inte blir tillgodosedda. Dock saknas anledning att inte tro på Nastarans beskrivning av hemförhållandena. Hon har varit tydlig, detaljerad, sammanhängande och konsekvent när hon har berättat om sin situation för bl. a. personal på sin skola och personer inom socialt] änsten samt för jourhemmet. Den vård som Nastaran är i behov av består i att bli skyddad från hot, våld och orimlig kontroll samt att få sina känslomässiga behov tillgodosedda och respekterade. Reihan Narenji samtycker inte till vården. Reihan Narenji har uppgett bl.a. följande. Hon känner inte igen Nastarans berättelse. Hon har aldrig direkt eller indirekt hotat Nastaran och hon har inte heller sett eller hört våld förekomma hemma. Nastaran har aldrig berättat om att hon skulle ha hotats eller slagits hemma. De bor väldigt
Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 7676-15 trångt men Nastaran och hennes bror bråkar inte. Gällande hot om att skicka tillbaka Nastaran till Iran har hon, efter art skolan sa att det inte gick så bra för Nastaran, frågat om dottern inte gillar Sverige och vill åka tillbaka till Iran. Det är inte lämpligt att Nastaran har kärleksrelation till en person som är betydligt äldre. Påståendena om kontrollen hemma stämmer inte. Nastoanjar _]mg^_ mejd_y ämer_och behöysrjntehanågonmedjjjg om hon går ut. Ingen i familjen kontrollerar hennes Facebookkonto eller läser hennes sms. Förklaringen till att Nastaran har berättat det som hon har gjort kan vara att Nastaran har varit arg för att hon tog dotterns mobiltelefon. Hon tog Nastarans mobiltelefon när hon fick veta att det inte gick så bra för dottern i skolan. Hon tog telefonen i ren omtanke, för att Nastaran skulle studera och inte skulle ligga uppe och sms:a på nätterna. Hon fick senare tillbaka telefonen. Nastaran har dessutom haft en skolkamrat som också har varit omhändertagen och som har influerat henne. Nastaran har, genom sitt offentliga biträde, uppgett bl.a. följande. Hon vitsordar utredningen i allt väsentligt. Hon är väldigt ledsen över situationen, men mår mycket bättre sedan hon blev omhändertagen. Förvaltningsrättens bedömning Av nämndens utredning framkommer att modern och även styvfadern uttrycker hot och använder påtryckningar mot Nastaran samt utövar en kontroll som inte kan anses adekvat i förhållande till Nastarans ålder. Förvaltningsrätten anser, framför allt mot bakgrund av vad Nastaran har berättat om hoten från Reihan Narenji och styvpappan och att hon berättat för flera olika personer vid flera olika tillfällen och vidhållit uppgifterna över tid, att hennes uppgifter framstår som tillförlitliga och att det är sannolikt att hon har blivit utsatt för psykisk misshandel. Förvaltningsrätten konstaterar att Nastaran på samma konsekventa sätt har
Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 7676-15 berättat om den kontroll som hennes familj utövar över henne och om att Reihan Narenji inte skyddar Nastaran från att hennes bror slår henne. Hoten, bristerna i omsorgen om Nastran och förhållandena i hemmet utgör, enligt förvaltningsrättens mening, en påtaglig risk för hennes hälsa och utveckling. Nastaran motsätter sig att vården enligt LVU ska upphöra. Hennes egen vilja måste tillmätas stor betydelse. Vad som framkommit om. Nastarans situation och familjeförhållanden medför samantaget enligt förvaltningsrätten att ett vårdbehov föreligger. Det har under utredningstiden inte upprättats ett fungerande samarbete mellan nämnden och Reihan Narenji. Modern anser inte att det föreligger några brister eller någon grund för vård enligt LVU och hon samtycker inte till vården. Behövlig vård kan därför inte ges på frivillig väg. Samtliga förutsättningar för vård med stöd av l och 2 LVU är uppfyllda och nämndens ansökan ska därmed bifallas. Beslutet om vård ska gälla omedelbart. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga l (DVS 109 A). Alexandra Wingmark Förvaltningsrättsfiskal Nämndemännen Sven Jonsson, Lena Vilmar och Maria Wilhelmsson har också deltagit i avgörandet. Förvaltningsrättsnotarien Anna Englund har föredragit målet.
Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnurnmer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill fa till stånd och skälen for detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Formulär l