UNDERLAG OCH FÖRDJUPNING PROGRAM FÖR UTVECKLING AV NORDÖSTRA HÖGSBO BILAGA, TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE SAMRÅDSHANDLING JUNI 2015 DIARIENUMMER: 0600/13

Relevanta dokument
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Välkomna! Stadsdelsprogram Frölunda. Onsdag 18 mars 2015 Kl och 18.00

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Göteborg grön och nära

Sveriges miljömål.

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Sveriges miljömål.

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Trollhättan & miljön

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Undersökning av planens miljöpåverkan

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning


miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Information om åtgärdsvalsstudie Södra Mellanstaden, lägesrapport februari 2017

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Remissvar Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Bilaga 1. Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. Remisshandling december 2016.

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Förslag till beslut 1. Förslag till markanvisningsplan för 2017 godkänns.

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

God bebyggd miljö - miljömål.se

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Temagruppernas ansvarsområde

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Strategi för Göteborg godkänd av byggnadsnämnden februari 2014

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Transkript:

UNDERLAG OCH FÖRDJUPNING PROGRAM FÖR UTVECKLING AV NORDÖSTRA HÖGSBO BILAGA, TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE SAMRÅDSHANDLING JUNI 2015 DIARIENUMMER: 0600/13

Medverkande Daniela Kragulj-Berggren, stadsbyggnadskontoret Inger Bergström, stadsbyggnadskontoret Sonja Pettersson, stadsbyggnadskontoret Maja Petersson (tom jan 2015), stadsbyggnadskontoret Monica Kovacs (tom aug 2014), stadsbyggnadskontoret Lukas Memborn, fastighetskontoret Henrik Andersson, fastighetskontoret Ulf Täng, fastighetskontoret Per Bratthammar, trafikkontoret Arbetsgrupper Representanter från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, stadsdelsförvaltningarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné, Park och Naturförvaltningen, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Kretslopp och vatten, Lokalförvaltningen, Göteborg energi, Lantmäteriet Foton och kartor Göteborgs stad om inget annat anges. Kontaktpersoner Daniela Kragulj-Berggren, planhandläggare, stadsbyggnadskontoret E-post: daniela.kragulj-berggren@sbk.goteborg.se Tel: 031-368 15 57 Inger Bergström, projektledare, stadsbyggnadskontoret E-post: inger.bergström@sbk.goteborg.se Tel: 031-368 19 48

INNEHÅLL TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 Mål- och inriktningsdokument 4 Budget 2015 för Göteborgs stad 4 Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg 4 Göteborgs stads parkeringspolicy 5 Strategiska dokument 5 Göteborg stads miljöprogram 6 Översiktsplan 7 BILAGA,TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Mål och inriktning Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden, Trafiknämnden Göteborgs Stad 2015 MÅL- OCH INRIKTNINGSDOKUMENT Byggnads-, fastighets- och trafiknämnden har utarbetat ett gemensamt mål och inriktningsdokumentet. Den gemensamma visionen är ett hållbart och solidariskt Göteborg. Detta ska ses i tre dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa dimensioner är ömsesidigt beroende av varandra och ska beaktas i all stads- och trafikplanering. Sociala konsekvensanalyser av förslag ska utvecklas. Därtill ska även ett barnperspektiv prägla utvecklingen av staden och säkerställas i konsekvensanalyser av förslag. Alla göteborgares möjlighet till inflytande ska stärkas. BUDGET 2015 FÖR GÖTEBORGS STAD Byggnadsnämndens budget 2015 styr verksamheten inom Stadsbyggnadskontoret tillsammans med det för Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden och Trafiknämnden gemensamma Mål och inriktningsdokument. Målet att bygga staden tät, grön och blandad är överordnat. Yteffektiv, klimatsmart, kollektivtrafiknära bebyggelse ska premieras. STADSBYGGNADSKVALITETER GÖTEBORG Stadsbyggnadskontoret har tagit fram inriktningsdokumentet stadsbyggnadskvaliteter, där riktlinjer för stadens utformning har formulerats utifrån ett antal teman. Relevant för programområdet är: Stadens karaktär: Stadsplanera utifrån speciella karaktärer i Göteborgs olika stadsdelar. Ta vara på de historiska spåren från stadens olika epoker. Planera och bygg utifrån Göteborgs naturförutsättningar. Visa respekt för kulturhistoriskt intressanta byggnader och stadsmönster. Vattnet och det gröna: Vatten och grönt ska användas som element i stadsbyggandet, likvärdiga med bebyggelse och transportytor. Ny bebyggelse ska planeras utifrån lokala ekologiska förutsättningar. Stadsplaneringen ska i de enskilda fallen uppmärksamma tillgången till natur, tillgängligheten till den och dess kvaliteter. Barnens behov av närbelägen natur ska tillgodoses. 4

GÖTEBORGS STADS PARKERINGSPOLICY Sedan oktober 2009 har Göteborgs stad en ny parkeringspolicy. Sammantaget har parkeringspolicyn som mål att medverka till att göra staden tillgänglig för alla och uppmuntra fler att välja kollektivtrafik eller cykel framför bilen. För framtida planering pekas på en utveckling i balans där tre delar blir tongivande; God tillgänglighet, låg miljöpåverkan samt en attraktiv stadsmiljö. Genom en förbättrad tillgänglighet genom kollektivtrafik och cykel samtidigt som arbetspendling med bil görs mindre tillgängligt ökar den totala tillgängligheten i staden. Ett ökat resande med flera färdsätt premieras där bättre förutsättningar för kollektivtrafik, cykel och renare fordon lyfts fram. Stadsmiljön ska prioriteras framför bilparkering. Policyn pekar på fem strategiskt viktiga åtgärdsområden för att nå parkeringspolicyns mål Effektivisera, lokalisera och prioritera utbudet Förädla Göteborgs stadsmiljö Främja ett ökat resande med kollektivtrafik och cykel Utveckla kedjan från översiktlig planering till avtal Bättre samplanering PARKERINGSPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD April 2009 STRATEGI FÖR GÖTEBORG 2035 UTBYGGNADSPLANERING GODKÄND AV BYGGNADSNÄMNDEN FEBRUARI 2014 STRATEGISKA DOKUMENT Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Trafikkontoret och Park- och Naturförvaltningen har tagit fram förslag till tre strategiska dokument för stadsutvecklingen fram till år 2035. Strategi för utbyggnadsplanering (godkändes av byggnadsnämnden 2014-02-11), Grönstrategi (antogs av park- och naturnämnden 2014-02-10) och Trafikstrategi (antogs av trafiknämnden 2014-02-06). Utbyggnadsplanering Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden med byggande i strategiska knutpunkter. Utbyggnadsplaneringen ska kunna användas som ett verktyg för att trygga stadens bostadsförsörjning, ge berörda förvaltningar underlag för prioriteringar samt tydligt visa hur staden ska utvecklas. För närvarande pågår aktualisering av översiktsplanen för Göteborg, som antogs 2009, är grunden för arbetet med utbyggnadsplaneringen, som framförallt har fokuserat på området som kallas mellanstaden. Utbyggnadsplaneringens tidshorisont är satt till 2035. Den norra delen av programområdet är utpekat som prioriterat utbyggnadsområde i UP-områden för kraftsamling för förtätning och omvandling i UP. Man har pekat ut Marklandsgatan/Axel Dahlströms torg, samt Frölunda torg som tyngdpunkter och som områden för kraftsamling. 5

Grönplan Grönplanen syftar till att beskriva de gröna kvaliteter som finns i staden och vad som behöver utvecklas. I arbetet med grönplanen lyfts tre värden fram, vilka ska kunna erbjudas varje göteborgare. Dessa är grön oas, vila och mötesplats. Strategier eller ledord för landskapet i Göteborg beskrivs i stadens parkprogram som; karaktär, inom räckhåll, omhändertagande, ställa till förfogande, variation. Trafikstrategi Trafikstrategin ska vara vägledande för hur trafiksystemet och användandet av gaturummet i Göteborg ska utvecklas för att uppnå fastslagna mål och möta de utmaningar som staden står inför. Ett konsekvent genomförande av trafikstrategin bidrar till att ge Göteborgssamhället en högre ekonomisk aktivitet, mer attraktiva stadsmiljöer, ett enklare vardagsliv, mindre miljöpåverkan, en förbättrad folkhälsa samt en minskad utsatthet för störningar i energitillförseln. Trafikstrategin fokuserar på tre områden där rätt inriktning på planering och investeringar har störst betydelse för att Göteborg ska nå uppsatta mål för livskvalitet, konkurrenskraft och hållbar utveckling: resorna, stadsrummen och godstransporterna. 12 lokala miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv GÖTEBORG STADS MILJÖPROGRAM Miljöpolicyn gäller för Göteborgs Stad och beskriver vårt gemensamma förhållningssätt till miljöarbetet på en övergripande nivå. Miljöprogrammet är en av pusselbitarna i Göteborgs Stads miljöarbete. I Göteborg finns sedan tidigare tydliga miljökvalitetsmål som talar om vilket tillstånd vi ska nå. I miljöprogram ligger fokus på handling istället för på mål. Det pekar ut konkreta och genomförbara åtgärder som visar vad som behöver göras för att Göteborg ska bli en miljömässigt hållbar stad. Kommunfullmäktige har antagit tolv lokala miljömål som även omfattar ett antal delmål. För att nå målen behöver vi arbeta med åtgärder inom följande åtgärdsstrategier: Minskad klimatpåverkan Ökad andel hållbart resande Ökad resurshushållning En sundare livsmiljö Främjad biologisk mångfald Tillgängliga och varierade parker och naturområden Göteborgs Stad som föregångare i miljöfrågor 6

ÖVERSIKTSPLAN Programområdet Översiktsplanen anger inriktningar för stadens utveckling och här ingår Nordöstra Högsbo till största delen i den så kallade mellanstaden, men programområdet innefattar även Naturområde, som skall värnas och utvecklas med höga natur-, kultur och friluftsvärden. I mellanstaden gäller bland annat att komplettera och blanda, att utveckla stadsdelens kvaliteter, i första hand bygga på ianspråktagen mark, bygga tätare kring bytespunkter och kollektivtrafik, kraftsamla kring knutpunkter, ta tillvara på värdefulla grönområden och stråk och skapa goda möjligheter att gå och cykla. Förnyelse genom ombyggnad och nybyggnad ska i första hand ske inom områden som kan försörjas med god kollektivtrafik. Vid komplettering och nybyggnad ska tillgång till och kvaliteter i stadens grönområden beaktas liksom ytor för barns lek. Hänsyn ska tas till den befintliga bebyggelsens karaktär och kulturhistoriska innehåll. Särskild hänsyn måste tas då förändring sker i de delar av staden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Fortsatt planering i Göteborg ska i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska punkter. FÖRSLAG TILL ÖveRSIkTSpLAn FÖR GÖTeboRG ÖveRGRIpAnde mål och STRATeGIeR STRATeGISkA FRåGoR InRIkTnInG FÖR STAdenS utveckling del 1 utgångspunkter och STRATeGIeR AnTAGAndehAndLInG 2008-11-18 STAdSbyGGnAdSkonToReT ÖP KARTA 1, ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTENOMRÅDEN Blått = Verksamhetsområde; Industri, lager, hamn, partihandel, mindre grönytor mm. Får innehålla störande verksamheter Ljusgrönt = Område med särskilt stora värden för na turvård,friluftsliv,landskapsbild, och/el kulturlandskap; Friluftsliv Ljusgrönt+streckat = Område med särskilt stora värden för naturvård,friluftsliv,landskapsbild och/eller kulturlandskap; Naturvård Brun ram= Utredningsområde för framtida bebyggelseområden; Bostäder, arbetsplatser, service, handel, mindre grönytor mm. Blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd. Innan utbyggnad krävs fördjupat planeringsunderlag. Grönt = Rekreationsanläggning; Skjutbana 7

ÖP KARTA 2, REGLER OCH REKOMMENDATIONER Gult = Område med detaljplan Ljusgrönt+streckat = Naturreservat Gråstreckat = Område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap. Grönt =Rekreationsanläggning utanför detaljplan Ljusbrunt = Bebyggelse utanför detaljplan Brun ram = Utredningsområde för stadsutveckling Blå ram = Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds 8

544 ÖP KARTA 3, RIKSINTRESSEN Svart linje = Riksintresse för energi distribution: naturgasledning Blåstreckat = Riksintresse för friluftsliv Grönstreckat = Riksintresse för naturvården 500 m 9

Stadsbyggnadskontoret, Köpmangatan 20, Box 2554, 403 17 Göteborg Tel 031-368 00 00 E-post:sbk@stadsbyggnad.goteborg.se www.stadsbyggnad.goteborg.se