Svensk standard för redovisningstjänster Utgåva 2015

Svensk standard för redovisningstjänster Utgåva 2015

Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAR och SRF

Att mångfaldiga innehållet i denna bok helt eller delvis är förbjudet enligt lagen om upphovsrätt. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko Utgåva 2015 Stockholm november 2014 Utges av FAR Akademi AB och SRF Servicebyrå AB FAR Akademi Box 6417, 113 82 Stockholm Tel: 08-506 112 00. E-post: kundservice@far.se SRF Servicebyrå Klarabergsgatan 33, 111 21 Stockholm Tel: 010-483 80 00. E-post: info@srfkonsult.se Sättning: FAR Akademi Tryck: Exakta, Malmö 2014 FAR ISBN 978-91-87387-37-1 SRF ISBN 978-91-981990-0-0 FAR och SRF

Förord Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, har utarbetats av FAR Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, och SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Den första utgåvan utkom 2008 och har sedan dess blivit normgivande för god sed vid utförande av redovisningstjänster och en erkänd kvalitetsstandard i branschen och näringslivet. För auktoriserade redovisningskonsulter och deras medarbetare utgör Reko en obligatorisk standard att följa i sitt arbete. Arbetet har bedrivits genom de båda organisationernas gemensamma Rekogrupp och den nya versionen har remissbehandlats internt för att tillvarata samlad erfarenhet sedan utgåva 2014. I den nya versionen har särskild vikt lagts vid standardens struktur och det praktiska arbetet med redovisningsuppdrag. Detta har medfört att vissa Reko har flyttats och vissa har slagits samman. Standarden presenterar en övergripande metodik som den auktoriserade redovisningskonsulten ska tillämpa i sitt arbete för att redovisningen och de utförda tjänsterna ska få hög kvalitet. Den praktiska tillämpningen av standarden påverkas av det enskilda redovisningsuppdragets storlek och komplexitet, samt hur arbetet på redovisningsföretaget har organiserats i övrigt. FAR och SRF har en gemensam målsättning att skapa en hög kvalitet på redovisningstjänster genom auktorisationen av redovisningskonsulter och Reko-standarden. Det är därför en förhoppning att det gemensamma arbetet ska ge tydlig nytta för såväl enskilda redovisningskonsulter som för näringsliv och samhälle. Stockholm den 1 november 2014 Reko-gruppen: Anders Bernåker, ordförande (SRF) Lena Sjöblom (FAR) Mikael Carlson (SRF) Annelie Dahlqvist (FAR) Förord FAR och SRF 3

Svensk standard för redovisningstjänster, Reko Ordlista... 7 Inledning... 12 Reko Ramverk för redovisningstjänster... 13 I. Allmänt om standarden... 13 II. Definition av redovisningsuppdrag... 15 III. Ska-krav i standarden... 16 Reko Regelverk och tillämpningsanvisningar... 19 1. Målsättningar och ansvar... 19 Reko 110 Mål och generella principer... 20 Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar... 22 Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt... 24 Reko 140 Redovisningskvalitet... 28 Reko 150 Skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler... 31 Reko 160 Rimlighetsbedömningar... 33 2. Byrårutiner och kvalitetssäkring... 35 Reko 210 Kvalitetssäkring av redovisningsverksamheten... 36 Reko 240 Redovisningskonsultens dokumentation... 41 3. Antagande och omprövning av uppdrag... 45 Reko 310 Antagande och omprövning av uppdrag... 46 Reko 320 Förståelse av uppdragsgivarens verksamhet... 49 Reko 330 Uppdragsavtal... 52 4. Planering... 57 Reko 410 Planering av redovisningsverksamheten... 58 Reko 430 Planering av enskilt redovisningsuppdrag... 60 Reko 450 Områden i redovisningen som kräver särskild uppmärksamhet... 63 Reko 460 Hantering av felaktigheter i redovisningen... 65 5. Utförande... 69 Reko 530 Bokföringsuppdrag... 70 Reko 540 Betalningsuppdrag... 74 Reko 545 Löneserviceuppdrag... 76 Reko 550 Bokslutsuppdrag... 78 Reko 555 Årsboksluts- eller årsredovisningsuppdrag... 81 Reko 565 Periodbokslutsuppdrag... 83 Reko 570 Rådgivningsuppdrag... 85 FAR och SRF 5

Reko 575 Budgetar och prognoser... 87 Reko 580 Nyckeltal och kassaflöden... 89 Reko 590 Insourcinguppdrag... 91 Reko 595 Användning av annans arbete... 94 6. Rapportering... 99 Reko 610 Mottagare av rapporter... 100 Reko 620 Löpande rapportering... 102 Reko 630 Rapportering av bokslut... 105 Reko 635 Rapportering av årsbokslut eller årsredovisning... 107 Reko 640 Rapportering vid väsentliga händelser... 109 Reko 650 Skattedeklaration... 111 Reko 655 Inkomstdeklaration... 113 Reko 670 Bokslutsrapport... 117 Reko 680 Periodbokslutsrapport... 123 Reko 690 Upplysning om bokslutsrapport... 126 7. Avslut av uppdrag... 129 Reko 710 Avslut av uppdrag... 130 6 FAR och SRF

Ordlista Ordlista Nedan definieras ett antal viktiga uttryck så som de används i denna standard. Auktoriserad redovisningskonsult Med auktoriserad redovisningskonsult avses en redovisningskonsult som är kvalificerad för och har uppfyllt de krav som ställs för auktorisation hos FAR eller SRF, som är de branschorganisationer som auktoriserar redovisningskonsulter. Auktorisationen upprätthålls genom aktivt medlemskap hos FAR eller SRF. Bestyrkande Med bestyrkande avses att en kvalificerad revisor uttalar en slutsats avsedd att användas för att vitsorda ett förhållande eller öka graden av förtroende för en rapport gentemot utomstående. Ett revisionsuppdrag är ett exempel på ett bestyrkandeuppdrag. Bokföring Med bokföring avses fullgörande av bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen. Bokslut Med bokslut avses avslut av bokföringen för räkenskapsåret, med nödvändiga kompletteringar och bokslutstransaktioner för att bestämma räkenskapsårets resultat och företagets finansiella ställning. Branschorganisation Med branschorganisation avses FAR och SRF. Byrårutiner Med byrårutiner avses de instruktioner, arbetsmetoder och kontroller som redovisningsföretaget tillämpar i sin verksamhet så att lagar och regler, samt Reko uppfylls i utfört arbete. Dokumentation Med dokumentation avses det material (arbetspapper, tjänsteanteckningar, kopior m m) som upprättats av och för redovisningskonsulten, eller som redovisningskonsulten inhämtat och bevarat i samband med genomförandet av redovisningsuppdraget. Dokumentationen kan vara i fysisk eller elektronisk form. FAR och SRF 7

Ordlista Extern bekräftelse Med extern bekräftelse avses ett förhållande som bekräftas av utomstående. FAR Med FAR avses FAR Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. Fel Med fel avses sådana felaktigheter i redovisningen och/eller i de finansiella rapporterna som inte är avsiktliga utan som uppstår av misstag eller bristande kunskap. Finansiella rapporter Med finansiella rapporter avses förutom årsbokslut/årsredovisning även balansräkningar, resultaträkningar, koncernredovisningar och kassaflödesanalyser. Företagsledning Med företagsledning avses den eller de personer som har verkställande ansvar för hur företagets verksamhet bedrivs. Förståelse av verksamheten Med förståelse av verksamheten avses en redovisningskonsults allmänna kunskap om den bransch som företaget verkar i, samt mer specifika kunskaper om det aktuella företagets struktur och ekonomiska förhållanden. God redovisningssed God redovisningssed baseras på ordalydelsen i lagar och regler inom redovisning, och utgör en tolkning av hur dessa bör tillämpas utifrån de syften och de allmänna principer som reglerna ger uttryck för. Bokföringsnämnden har ansvaret för utvecklingen av normgivning som ger vägledning för den faktiska tillämpningen. I avsaknad av uttalanden från normgivande organ ska vägledning hämtas från förekommande praxis. God yrkessed för redovisningstjänster God yrkessed för redovisningstjänster innebär att följa Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, samt de yrkesetiska regler som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till, FAR eller SRF. 8 FAR och SRF

Insourcing Med insourcing avses ett uppdrag som utförs i uppdragsgivarens system och miljö, i uppdragsgivarens lokaler, dvs ett bemanningsuppdrag hos uppdragsgivaren (t ex ekonomichef att hyra). Kvalitetskontroll Med kvalitetskontroll avses den externa kontroll av rutiner och utfört arbete samt uppfyllande av krav som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till, FAR eller SRF. Kvalitetssäkring Med kvalitetssäkring avses de interna riktlinjer och rutiner som ett redovisningsföretag har för att ge betryggande säkerhet för att alla redovisningsuppdrag utförs enligt god yrkessed för redovisningstjänster. Normgivande organ Med normgivande organ avses t ex Bokföringsnämnden, Rådet för finansiell rapportering och International Accounting Standards Board, IASB. Oegentligheter Med oegentligheter avses sådana fel i redovisningen och/eller i de finansiella rapporterna som hänför sig till en medveten och avsiktlig handling. Outsourcing Med outsourcing avses att en redovisningskonsult ansvarar för uppläggning och genomförande av en eller flera processer i uppdragsgivarens verksamhet. Ett outsourcinguppdrag kan utföras på redovisningsföretaget eller hos uppdragsgivaren. Periodbokslut Med periodbokslut avses ett bokslut för en avgränsad del av ett räkenskapsår som tar sin utgångspunkt vid räkenskapsårets ingång. Ett periodbokslut ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning som är uppställda enligt 9 kap 3 årsredovisningslagen. Planering Ordlista Med planering avses att upprätta en beskrivning av uppdragets förväntade struktur, omfattning och förläggning i tiden. FAR och SRF 9

Ordlista Proaktiv Med proaktiv avses att redovisningskonsulten mot bakgrund av sin kunskap om uppdragsgivarens verksamhet och behov ska agera till nytta för denne genom att verka för och föreslå förbättringar. Redovisningsföretag Med redovisningsföretag avses ett företag eller en grupp av företag som yrkesmässigt utför redovisningstjänster. Redovisningskonsult Med redovisningskonsult avses en person som yrkesmässigt tillhandahåller redovisningstjänster. Reko Med Reko avses Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, såsom den uttrycks i denna skrift. Revisionsföretag Med revisionsföretag avses ett företag eller en grupp av företag som yrkesmässigt utför revisionsverksamhet. Räkenskapsinformation Med räkenskapsinformation avses de poster som anges i 1 kap 2 bokföringslagen. Ska-krav Med ska-krav avses krav som utgör grunden för Reko och som redovisningskonsulten alltid måste följa för att anses uppfylla standarden. SRF Med SRF avses Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF. System för intern kontroll Med system för intern kontroll avses de riktlinjer, rutiner och interna kontroller som företagsledningen har infört för att uppnå målet att, så långt det är praktiskt möjligt, säkra att verksamheten sköts väl och effektivt. Häri ingår rutiner som syftar till att de riktlinjer som ledningen lagt fast följs, att tillgångar skyddas, att oegentligheter och fel upptäcks och förhindras, att redovisningen är riktig och fullständig samt att tillförlitliga finansiella rapporter upprättas i rätt tid. 10 FAR och SRF

Uppdragsbeskrivning Med uppdragsbeskrivning avses en skriftlig beskrivning av uppdragets omfattning samt rutiner som klargör vilka överenskommelser som gjorts med uppdragsgivaren. Uppdragsbeskrivningen är normalt en del av uppdragsavtalet. Uppdragsavtal Med uppdragsavtal avses det avtal som tecknas mellan ett redovisningsföretag och en uppdragsgivare. Uppdragsavtalet består av ett uppdragsbrev, allmänna villkor och eventuella bilagor. Uppdragsgivare Med uppdragsgivare avses det företag, den person eller den grupp av personer som redovisningsföretaget har tecknat ett uppdragsavtal med. Utomstående Med utomstående avses fysisk eller juridisk person som inte omfattas av uppdragsavtalet. Väsentliga brister Med väsentliga brister avses avsaknad av fullständig information om ett förhållande som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Väsentliga fel Med väsentliga fel avses utelämnad eller felaktig information som kan påverka de beslut som användaren av de finansiella rapporterna fattar på basis av informationen i rapporterna. Årsbokslut Med årsbokslut avses den finansiella rapport som definieras i bokföringslagen. Årsredovisning Med årsredovisning avses den finansiella rapport som definieras i årsredovisningslagen. Överlämningsbart skick Ordlista Överlämningsbart skick är ett uttryck för att beskriva omfattningen av den dokumentation som redovisningskonsulten ska upprätta och bevara. Med detta avses att dokumentationen ska vara tillräckligt uttömmande, informativ och överskådlig så att en annan redovisningskonsult kan förstå och följa hur uppdraget har utförts. FAR och SRF 11

Inledning Inledning Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, är en metodik som ska tillämpas av auktoriserade redovisningskonsulter och deras medarbetare i sin yrkesutövning. Målsättningen är att standarden ska leda till hög kvalitet på det arbete som utförs av en redovisningskonsult. Standarden fokuserar enbart på hur själva arbetet ska utföras och innehåller inte några redovisningsregler. Syftet med att tillämpa standarden, i kombination med goda kunskaper inom de arbetsområden som standarden omfattar, är att skapa en hög kundnytta baserat på en underliggande redovisning som är rätt från början. Rapporteringen ska vara tydlig och lättförståelig och bidra till ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. För att målsättningen ska uppnås är standarden indelad i två delar, varav den ena utgörs av ett ramverk med grundläggande principer (ramverket) och den andra av regelverk med tillämpningsanvisningar som ger vägledning om hur regelverket kan tolkas och tillämpas i praktiken (regelverket). Detta innebär att varje avsnitt i regelverket har sin regeldel med tillämpningsanvisningar. Standarden är uppbyggd enligt ett processtyrt synsätt med början i grundläggande principer för ansvar och organisation, som följs av de olika stegen i arbetsprocessen i den ordning dessa normalt uppstår. Regelverket utgörs av ett antal Reko som anger hur ett visst arbetsmoment ska eller bör utföras. Dessa delar är mer formellt framställda. Tillämpningsdelen är mera resonerande kring hur respektive regel bör eller kan tillämpas i det praktiska arbetet, ibland med stöd av något exempel. Sambandet mellan de båda delarna är dock att regelverket alltid har prioritet framför tillämpningsdelen. Utöver tillämpningsdelen finns ett antal FAQ (vanliga frågor och svar) kring standardens olika delar publicerade på FARs och SRFs hemsidor. Syftet med dessa är detsamma som med tillämpningsdelen, att ge vägledning om en tänkbar tolkning av regelverket i enskilda situationer, och inte att utgöra något regelverk i sig som får företräde framför standardens olika Reko. I ramverket finns även ett antal obligatoriska ska-krav som utgör grunden för standarden. Det innebär att prioritetsordningen vid tolkning och tillämpning av standarden är enligt följande: 1. Ska-kraven i ramverket 2. Reko i regelverket 3. Tillämpningsanvisningar till enskilda Reko 4. FAQ som har publicerats av branschorganisationerna Skulle några oklarheter uppstå kring tolkningen i enskilda situationer hänvisas till sakkunniga inom den branschorganisation som den enskilde medlemmen tillhör, FAR eller SRF. 12 FAR och SRF

Ramverk för redovisningstjänster Reko Ramverk för redovisningstjänster Ramverket består av följande delar: I. Allmänt om standarden Ramverket behandlar redovisningsuppdrag som utförs av redovisningskonsulter. Det ger en referensram för redovisningskonsulter och den som anlitar en redovisningskonsult (uppdragsgivaren), samt andra som är intressenter i ett redovisningsuppdrag. II. Definition av redovisningsuppdrag Denna del definierar olika typer av redovisningsuppdrag och identifierar målet för ett redovisningsuppdrag. III. Ska-krav i standarden Denna del anger de ska-krav som utgör grunden för Reko. I. Allmänt om standarden 1. Standarden definierar och beskriver ett redovisningsuppdrags beståndsdelar och mål samt identifierar uppdrag där Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, är tillämplig. De grundläggande principerna beskrivs i ramverket, som ger en referensram för: a) auktoriserade redovisningskonsulter som utför redovisningsuppdrag och övriga närliggande uppdrag och b) medarbetare som arbetar på ett redovisningsföretag med auktoriserade redovisningskonsulter och som deltar i redovisningsuppdrag och övriga närliggande uppdrag. 2. Standarden består av ett ramverk som ger en beskrivning av grundläggande principer och enskilda Reko med tillämpningsanvisningar. För att förstå och tillämpa enskilda Reko är det nödvändigt att beakta hela texten i standarden. Målsättningen med standarden är att bidra till en hög kvalitet på de redovisningstjänster som utförs, samt att vara ett stöd i redovisningskonsultens verksamhet. Standarden ska även förtydliga för näringsliv och andra intressenter vad som kan förväntas av en redovisningskonsults yrkesutövning. FAR och SRF 13

Ramverk för redovisningstjänster För att trygga kvaliteten på tjänsterna förbinder sig den som är auktoriserad redovisningskonsult att genomgå den vidareutbildning och de kvalitetskontroller som föreskrivs av branschorganisationerna FAR och SRF, samt att följa respektive organisations stadgar och yrkesetiska regler. 3. Målet med ett redovisningsuppdrag är att redovisningskonsulten i sin yrkesutövning ska medverka till att skapa en hög kvalitet på redovisningen och rapporteringen, samt att bidra till ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. Användare av den sammanställda finansiella informationen ska genom redovisningskonsultens medverkan enligt standarden kunna utgå från att tjänsten utförts med hög professionell kompetens och omsorg. 4. En redovisningskonsult ska utföra samtliga uppdrag med integritet och vara objektiv i sina ställningstaganden, samt verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses inom ramen för lagar och regler. 5. I undantagsfall kan en redovisningskonsult finna det nödvändigt att avvika från en Reko. När en sådan situation uppstår ska redovisningskonsulten motivera och dokumentera orsaken till avvikelsen. 6. Det är inte möjligt att utarbeta en standard som ger uttryck för god yrkessed för redovisningstjänster som kan tillämpas överallt och som täcker alla situationer och omständigheter som en redovisningskonsult kan möta i ett redovisningsuppdrag. En viktig ansats vid tillämpningen av standarden är därför relevans och väsentlighet. Redovisningskonsulter ska betrakta standarden som grundläggande principer som de ska följa när de utför ett redovisningsuppdrag. Exakt vilka åtgärder som måste vidtas för att tjänsterna ska utmärkas av hög kvalitet och motsvara kraven i Reko i det enskilda fallet måste lämnas till varje enskild redovisningskonsult att professionellt bedöma. 14 FAR och SRF

Ramverk för redovisningstjänster II. Definition av redovisningsuppdrag 1. Med ett redovisningsuppdrag avses i denna standard ett uppdrag där ett redovisningsföretag biträder en uppdragsgivare med ekonomiadministrativa tjänster och rådgivning. Standarden uttrycker ett förhållningssätt som redovisningskonsulten ska följa. Vilka direkta åtgärder som krävs för att följa standarden i ett enskilt uppdrag är upp till redovisningskonsulten att bedöma, baserat på ramverket och de Reko som är tillämpliga på den aktuella uppdragstypen. Uppdraget kan ha olika inriktning, t ex: a) Bokföringsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid bokföring av affärshändelser, avstämningar och löpande rapportering av företagets resultat och ställning. b) Bokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av bokslut för en avgränsad period av räkenskapsåret (periodbokslut), eller för hela räkenskapsåret som underlag för årsbokslut/årsredovisning. c) Årsbokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättande av årsbokslut utifrån ett färdigställt bokslut. d) Årsredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättande av årsredovisning utifrån ett färdigställt bokslut. e) Övriga närliggande uppdrag som t ex: x löneserviceuppdrag, x betalningsuppdrag, x övriga processhanteringsuppdrag (kund-/leverantörsreskontra), x insourcinguppdrag, x koncernredovisningsuppdrag, x budgetar och prognoser, x nyckeltal och kassaflöden, x inkomstdeklarationer, x skatterådgivning, och x rådgivning till företagsledningen. 2. Ett uppdrag ska utföras med omsorg och på ett sådant sätt att tillämpliga lagar och regler kan följas. Redovisningskonsultens arbete med räkenskapsinformationen ska innefatta sådana rimlighetsbedömningar att den i allt väsentligt blir fullständig och korrekt behandlad. Ett viktigt syfte med arbetet ska vara att ge uppdragsgivaren ett bra beslutsunderlag i sin verksamhet. Rapportering ska ske löpande och vara utformad så att den är lättförståelig. FAR och SRF 15

Ramverk för redovisningstjänster III. Ska-krav i standarden Standarden ger uttryck för god yrkessed för redovisningstjänster och hur en redovisningskonsult ska förhålla sig till olika situationer samt utforma sitt arbete. I vissa fall ger standarden inget utrymme för egen tolkning utan anger istället krav som redovisningskonsulten ska följa. Dessa har formulerats i ett antal övergripande krav som framgår av punkterna nedan och utgör grunden för Reko. Standarden innehåller följande ska-krav: 1. Redovisningsverksamhetens organisation Redovisningsverksamheten ska vara ändamålsenligt organiserad för att kunna bedrivas säkert och effektivt. Detta är en förutsättning för att kunna utföra ett uppdrag med hög kvalitet, samt att kunna uppfylla uppdragsgivarens behov. För att uppnå detta ska det finnas rutiner och riktlinjer för verksamheten som på ett tydligt sätt beskriver följande områden: x ledning av verksamheten, x personalstruktur, x vidareutbildning, x arbetsprocesser samt IT-stöd, och x processer för kvalitetssäkring. 2. Antagande, omprövning och avslut av uppdrag En redovisningskonsult ska bara anta ett uppdrag när en bedömning av uppdragsförhållandena visar att redovisningsföretaget har eller kan skaffa nödvändig kompetens och tillgängliga resurser för att uppfylla uppdragsgivarens behov. Bedömningen ska också omfatta att relevanta yrkesetiska krav, såsom integritet och yrkesmässig objektivitet samt att lagar, regler och god redovisningssed kommer att kunna uppfyllas. Förutsättningarna för uppdraget ska omprövas löpande. Uppsägning av ett uppdrag ska bekräftas skriftligen till uppdragsgivaren. 3. Uppdragsavtal Redovisningskonsulten ska upprätta ett uppdragsavtal som beskriver uppdragets omfattning och arbetsfördelningen mellan redovisningsföretaget och uppdragsgivaren, samt i övrigt tydliggör villkoren för uppdraget. Uppdragsavtalet ska vara skriftligt och bekräftas skriftligen av båda parter. 16 FAR och SRF

Ramverk för redovisningstjänster 4. Parternas ansvar Parternas ansvar ska definieras. Det är alltid uppdragsgivaren som har det formella ansvaret för företagets redovisning, även om redovisningskonsultens biträde är långtgående. Redovisningskonsulten får genom uppdragsavtalet ett ansvar mot uppdragsgivaren, att utföra de arbetsuppgifter som anges i uppdragsavtalet enligt kraven i Reko. 5. Planering Redovisningsuppdraget ska planeras och genomföras på ett professionellt sätt, med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov, och i tillämpliga delar i samråd med denne. Planeringen ska vara skriftlig och bl a omfatta: x uppdragsbeskrivning, x områden som kräver särskild uppmärksamhet, x bemanning, x tidsåtgång, och x leveransplaner. Planeringen ska uppdateras vid väsentliga förändringar i uppdraget. 6. Förståelse av uppdragsgivarens verksamhet För att kunna utföra uppdraget med hög kvalitet ska redovisningskonsulten ha kunskap om och förståelse av uppdragsgivarens verksamhet. Detta är en förutsättning för att redovisningskonsulten ska kunna identifiera, förstå och hantera de händelser, transaktioner och förhållanden som kan ha en väsentlig påverkan på uppdragsgivarens redovisning. 7. Utförande En redovisningskonsult ska utföra redovisningsuppdrag och övriga närliggande uppdrag enligt kraven i bokföringslagen, årsredovisningslagen och andra för uppdraget tillämpliga lagar, regler och god redovisningssed. Uppdraget ska utföras enligt Reko samt med beaktande av respektive branschorganisations yrkesetiska regler. 8. Dokumentation Redovisningskonsultens arbete ska dokumenteras. Den egna dokumentationen ska innehålla väsentlig information om: x uppdragets antagande, x överenskommelser om uppdragets utförande, x hur uppdraget har utförts och väsentliga slutsatser, samt x rapportering. Dokumentationen ska göra det möjligt att följa hur uppdraget har utförts och vara i överlämningsbart skick. FAR och SRF 17

Ramverk för redovisningstjänster 9. Rapportering Resultatet av redovisningskonsultens arbete ska rapporteras till uppdragsgivaren. Vid denna rapportering ska redovisningskonsulten se till att rätt information når rätt mottagare vid rätt tidpunkt. Rapporterna ska rimlighetsbedömas innan de överlämnas till uppdragsgivaren och vid behov kompletteras med skriftliga kommentarer. 10. Tystnadsplikt Redovisningskonsulten ska se till att uppdraget utförs enligt uppdragsavtalet, i enlighet med yrkesetiska regler samt med tystnadsplikt mot utomstående. Undantag från tystnadsplikten gäller enbart om avtal, lagstiftning eller myndighetsbeslut medför rätt till sådan information, samt för sådana situationer som följer av redovisningskonsultens professionella skyldigheter, t ex kvalitetskontroll. 18 FAR och SRF

Reko Regelverk och tillämpningsanvisningar Regelverket formuleras enligt ett processtyrt synsätt genom att arbetet delas in i olika faser från målsättningar och ansvar till avslut av ett uppdrag. Under nedanstående avsnitt redovisas de olika Reko som innehåller den standard som föreskrivs tillsammans med tillämpningsanvisningar och i förekommande fall exempel och hänvisningar. 1. Målsättningar och ansvar Regelverk och tillämpningsanvisningar Syftet med denna del av regelverket är att beskriva målsättningen med redovisningskonsultens arbete samt de generella principer som ska beaktas när ett redovisningsuppdrag utförs. Detta regleras av följande Reko: x Reko 110 Mål och generella principer x Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar x Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt x Reko 140 Redovisningskvalitet x Reko 150 Skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler x Reko 160 Rimlighetsbedömningar Regler och tillämpning inom detta område framgår av respektive Reko samt avsnittet som helhet. FAR och SRF 19

1. Målsättningar och ansvar Reko 110 Reko 110 Mål och generella principer 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om ett redovisningsuppdrags målsättningar och de generella principer som styr uppdragets utförande. 2. Redovisningskonsulten ska iaktta god redovisningssed, god yrkessed för redovisningstjänster uttryckt genom Reko och de yrkesetiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar, enligt vad som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till, FAR eller SRF. 3. Redovisningskonsulten ska planera och genomföra uppdraget med integritet och på ett professionellt sätt med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov. 4. Redovisningskonsulten ska vara proaktiv i sitt förhållningssätt. Med detta avses att ha förståelse av uppdragsgivarens behov och utifrån dessa komma med förslag på åtgärder som är till nytta för uppdragsgivaren i dennes verksamhet. I arbetet är det viktigt att redovisningskonsulten agerar inom sitt kompetensområde. 5. Rapportering till uppdragsgivaren syftar till att utgöra ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. Med rapportering avses t ex resultat- och balansrapporter och/eller annan sammanställd ekonomisk information om uppdragsgivarens verksamhet. Vad som utgör ett bra beslutsunderlag i olika situationer och vid olika tidpunkter kan skilja sig mellan olika uppdrag. Rapporteringen ska därför anpassas till respektive uppdrag och stämmas av med uppdragsgivaren. 6. Uppdragsgivaren har ett självständigt ansvar för redovisningen. Uppdragsgivaren ska upplysas om sitt självständiga ansvar för företagets redovisning och de rapporter som baseras på denna, även då redovisningskonsultens biträde är långtgående. Ansvarsfördelningen mellan parterna, samt uppdragets omfattning ska preciseras genom ett uppdragsavtal. 20 FAR och SRF

Tillämpningsanvisningar 110 Ett uppdrag ska utföras i enlighet med de yrkesetiska regler som har fastställts av FAR och SRF. Nedanstående punkter är viktiga principer som kommer till uttryck genom dessa regler. För den fullständiga lydelsen hänvisas till respektive branschorganisation. Yrkesutövning En redovisningstjänst som utförs enligt standarden ska ha som målsättning att uppnå en tydlig ansvarsfördelning, lägre risk i uppdraget, proaktivitet från redovisningskonsultens sida och en tät kontakt mellan parterna. Redovisningskonsulten ska utföra sina uppdrag med omsorg och noggrannhet. Vidare ska redovisningskonsulten bara åta sig uppdrag som denne har eller kan skaffa nödvändig kompetens och resurser för. En ansvarsförsäkring anpassad till verksamheten ska finnas. Redovisningskonsulten ska löpande genomgå vidareutbildning för att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Vid val av vidareutbildning ska hänsyn tas till den inriktning redovisningskonsulten har, vilken typ av uppdrag som utförs, redovisningskonsultens planer om framtida uppdrag samt vilka utbildningar som genomgåtts tidigare. Professionellt uppträdande En redovisningskonsult får aldrig i sitt arbete främja handlingar som strider mot lagar och regler, och arbetet ska utföras med yrkesmässig objektivitet. Detta innebär att redovisningskonsulten ska vara saklig och att det inte får finnas intressekonflikter med uppdragsgivaren. Förhållningssättet till uppdragsgivaren ska präglas av integritet, vilket innebär att redovisningskonsulten baserat på sin yrkesmässiga kunskap och förståelse av verksamheten ska formulera sin egen uppfattning i viktiga frågor, oberoende av uppdragsgivarens uppfattning. Publicitet och marknadsföring 1. Målsättningar och ansvar Reko 110 I sin marknadsföring ska redovisningskonsulten ta sikte på sin egen professionella kompetens och de tjänster som kan levereras. Marknadsföringen får inte misskreditera kollegor inom branschen eller vara utformad på sådant sätt att utomstående intressenter kan få en felaktig bild av yrkeskåren. FAR och SRF 21

1. Målsättningar och ansvar Reko 120 Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten ska agera i sin yrkesutövning och vilket ansvar redovisningskonsulten har. 2. Redovisningskonsulten ska bedriva sin verksamhet med omsorg och noggrannhet, samt på ett sådant sätt att tillämpliga lagar och regler kan följas. 3. En ansvarig person ska utses för varje uppdrag. Denna ska organisera och fördela arbetet till berörda medarbetare, samt se till att dessa är väl insatta i uppdragets omfattning och tidplan. 4. Redovisningskonsulten har ett utförandeansvar mot uppdragsgivaren. Detta innebär att de arbetsuppgifter som redovisningskonsulten har påtagit sig enligt uppdragsavtalet ska planeras och utföras enligt Reko. 5. Redovisningskonsulten ska identifiera och reagera på undermåligt material. Om det finns väsentliga brister i uppdragsgivarens material ska redovisningskonsulten kontakta uppdragsgivaren för att begära in kompletteringar. 6. Redovisningskonsulten ska verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses inom ramen för lagar och regler i varje enskilt uppdrag. Uppdragsgivarens intresse ska stå i centrum utan att redovisningskonsulten förlorar sin integritet och yrkesmässiga objektivitet, eller i övrigt åsidosätter sina yrkesetiska skyldigheter. För att kunna uppnå detta ska en redovisningskonsult vara aktiv i kontakten med uppdragsgivaren och verka för att en god relation upprätthålls. Kommunikationen med uppdragsgivaren ska anpassas till dennes behov och utformas på ett för uppdragsgivaren lättförståeligt sätt. 7. Redovisningskonsulten ska löpande vara uppdaterad på tillämpliga lagar och regler som påverkar uppdragets utförande, samt bör löpande informera uppdragsgivaren om viktiga förändringar av dessa lagar och regler. 8. I rapporteringen till uppdragsgivaren ska informationen nå den person som avtalats som mottagare av rapporten. Rapporterna ska, innan de överlämnas, rimlighetsbedömas mot bakgrund av redovisningskonsultens kunskap om och erfarenhet av uppdragsgivarens förhållanden. Förtydligande kommentarer ska lämnas vid behov. Redovisningskonsultens rapportering får inte lämnas ut till utomstående utan att uppdragsgivaren först har godkänt detta, t ex genom uppdragsavtalet. 22 FAR och SRF

Tillämpningsanvisningar 120 1. Målsättningar och ansvar Reko 120 Redovisningskonsulten ska vara väl insatt i gällande lagar och regler, samt vara uppdaterad inom områden som berör uppdragsgivarens verksamhet. Det är även viktigt att ha regelbunden kontakt med uppdragsgivaren för att kunna uppnå kundnytta i arbetet. För att kunna leverera ett bra beslutsunderlag till uppdragsgivaren är det viktigt att redovisningskonsulten agerar utifrån uppdragsgivarens perspektiv och är proaktiv i sin roll som uppdragsgivarens rådgivare. Redovisningskonsulten behöver därför skaffa sig sådana kunskaper om uppdragsgivarens bransch och verksamhet som är nödvändiga för att kunna få en övergripande förståelse av verksamhetens kritiska framgångsfaktorer och risker. Redovisningskonsulten behöver i sitt arbete ha tillgång till effektiva verktyg och arbetsmetoder för att analysera och presentera uppdragsgivarens verksamhet. Det är viktigt att redovisningskonsulten skaffar sig goda kunskaper om använda programvarors funktionalitet och inbyggda antaganden. Standarden uttrycker ett förhållningssätt som redovisningskonsulten ska tillämpa. Hur detta överförs till varje enskilt uppdrag är upp till redovisningskonsulten att bestämma. Eftersom redovisningskonsulten alltid ska utföra sitt arbete enligt Reko har uppdragsgivaren rätt att förvänta sig att redovisningskonsultens arbete håller hög kvalitet. Om redovisningskonsulten brister i sitt utförandeansvar kan denne bli skyldig att ersätta uppdragsgivaren för den skada som uppdragsgivaren lidit. Det är därför väsentligt att redovisningskonsulten kontrollerar att den ansvarsförsäkring som finns för yrkesutövningen täcker in de områden som arbetet och rådgivningen avser. FAR och SRF 23

1. Målsättningar och ansvar Reko 130 Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten ska hantera information i sin yrkesutövning. 2. Redovisningsföretaget ska utveckla och införa rutiner som garanterar uppdragsgivaren sekretess avseende information som kommer redovisningskonsulten till del när uppdraget utförs. 3. Undantag från tystnadsplikten kan ske genom överenskommelse med uppdragsgivaren, samt för sådan information som begärs av redovisningskonsulten om det följer av lag eller myndighetsbeslut. Undantag från tystnadsplikten gäller också för sådana situationer som följer av redovisningskonsultens professionella skyldigheter, såsom t ex kvalitetskontroll som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten tillhör, FAR eller SRF. 4. Om information lämnas till utomstående med stöd av lag eller myndighetsbeslut ska redovisningskonsulten informera uppdragsgivaren om vilken information som har lämnats. Särskilda regler gäller enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 5. Instruktioner för redovisningskonsultens tystnadsplikt ska ingå i redovisningsföretagets rutiner och riktlinjer. 6. Redovisningskonsulten har tystnadsplikt även efter uppdragets upphörande. 24 FAR och SRF

Tillämpningsanvisningar 130 Redovisningskonsultens uppdrag och arbete för uppdragsgivaren ska präglas av förtroende. Det innebär att tystnadsplikten är en viktig förutsättning för parternas informationsutbyte. Det är inte enbart den uppdragsansvariga redovisningskonsulten som har sådan tystnadsplikt, utan alla medarbetare samt underkonsulter som kommer i kontakt med information om uppdragsgivaren och dennas verksamhet har samma ansvar. All information om uppdragsgivaren och dennas verksamhet som redovisningskonsulten och redovisningsföretagets medarbetare samt underkonsulter kommer i kontakt med som följd av uppdraget omfattas av tystnadsplikt. Exempel på sådan information är: x uppdragsgivarens räkenskapsinformation, bokföring, avtal eller bolagshandlingar, x redovisningskonsultens egen dokumentation för uppdraget, och x annan information som rör uppdragsgivarens verksamhet eller dess företrädare och ägare. Tystnadsplikten kan åsidosättas genom överenskommelser med uppdragsgivaren, och särskilda utomstående kan utses som godkända mottagare av information. Tystnadsplikten gäller mot utomstående, vilket avser alla som uppdragsgivaren inte uttryckligen givit rätt att ta del av information. Det gäller i första hand utomstående som inte har någon koppling till uppdragsgivarens verksamhet, men även uppdragsgivarens leverantörer, kunder och anställda. Det finns dock särskilda grupper av utomstående där det kan förekomma avvikelser i tystnadsplikten enligt nedan. Styrelse och ägare 1. Målsättningar och ansvar Reko 130 Med utomstående avses alla som uppdragsgivaren inte uttryckligen givit rätt att ta del av information. Det innebär att en delägare som inte samtidigt är styrelseledamot ska betraktas som utomstående. Styrelseledamöter samt VD är registrerade företrädare för uppdragsgivaren och har i den rollen rätt till inblick i företagets ekonomi. Detta förhållande innebär att redovisningskonsulten inte behöver upprätthålla sin tystnadsplikt mot dessa. Styrelsesuppleanter betraktas som ersättare till ordinarie ledamöter och har rätt till information först när de inträtt som ledamöter. FAR och SRF 25

1. Målsättningar och ansvar Reko 130 Revisor En vald revisor har en särställning jämfört med andra utomstående genom att vara utsedd av ägarna. Det är företagsledningens uppgift och ansvar att lämna information till den valda revisorn. En förutsättning för att redovisningskonsulten ska kunna lämna information till revisorn är att detta har överenskommits med uppdragsgivaren. Detta kan ske i uppdragsavtalet eller på annat sätt. Andra uppdragstagare Uppdragsgivaren kan även anlita andra uppdragstagare, som t ex andra redovisningsföretag, lönekonsulter, advokater m m. Om inte något annat framgår av uppdragsavtalet eller på annat sätt har redovisningskonsulten tystnadsplikt mot dessa, även om redovisningskonsulten känner till att uppdragsgivaren samarbetar med dessa. Bankkontakter och andra kreditgivare Uppdragsgivarens bankkontakt och andra kreditgivare är naturliga samarbetsparter för uppdragsgivaren, men det medför inte någon rätt till information från redovisningskonsulten om detta inte framgår av uppdragsavtalet eller på annat sätt. Myndighetsbeslut Redovisningskonsultens tystnadsplikt innefattar att inte lämna ut vare sig muntliga eller skriftliga uppgifter till utomstående. Det finns dock bestämmelser i lag som medför skyldighet för redovisningskonsulten att lämna ut uppgifter, trots att de normalt omfattas av tystnadsplikt. Redovisningskonsulten bör därför om sådan begäran om information uppstår kontakta branschorganisationernas jurister för att bedöma den aktuella situationen. Tystnadsplikten gäller även upplysningar till Skatteverket. Redovisningskonsulten har inte rätt att på eget initiativ och utan samtycke från uppdragsgivaren svara på frågor eller lämna information till Skatteverket. Konsulten bör i sådana situationer alltid hänvisa till sin tystnadsplikt och överlåta till uppdragsgivaren att besluta vilka uppgifter eller handlingar som ska lämnas ut. Konkursförvaltare En särskild situation som kan nämnas är om uppdragsgivaren försätts i konkurs. I ett sådant fall tar konkursförvaltaren över flera av styrelsens uppgifter. Eftersom konkursförvaltaren träder i styrelsens ställe får denne samma rätt att ta del av information som rör företaget som styrelsen tidigare hade. 26 FAR och SRF

Professionell skyldighet 1. Målsättningar och ansvar Reko 130 En auktoriserad redovisningskonsult står under tillsyn av den branschorganisation som medlemmen är ansluten till, FAR eller SRF. Detta innefattar krav på att genomgå kvalitetskontroll som utgör en professionell skyldighet som är undantagen från tystnadsplikten. Motsvarande undantag gäller t ex även vid ärenden som disciplinnämnd hanterar samt vid försäkringsärenden. FAR och SRF 27

1. Målsättningar och ansvar Reko 140 Reko 140 Redovisningskvalitet 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten ska verka för hög redovisningskvalitet i ett uppdrag. 2. Lagar, regler och god redovisningssed ska alltid följas i ett redovisningsuppdrag. 3. Redovisningskonsulten ska i sitt arbete utgå från uppdragsplaneringen och uppdragsgivarens behov. System och rutiner ska vara upplagda så att tillämpliga lagar och regler kan följas, samt att uppdragsgivarens behov kan tillgodoses. Detta ger förutsättningar för hög redovisningskvalitet och ett effektivt utförande av uppdraget. 4. Redovisningskonsultens arbete med räkenskapsinformationen ska innefatta sådana rimlighetsbedömningar att den i allt väsentligt blir fullständig och korrekt behandlad. 5. Vid de bearbetningar som görs då månadens resultat- och balansräkningar presenteras, bör väsentliga inkomster och utgifter periodiseras. Graden av precision i redovisningen ska fastställas i överenskommelse med uppdragsgivaren. 6. Vid de bearbetningar som görs då räkenskapsåret avslutas och resultat- och balansräkningar presenteras, ska väsentliga inkomster och utgifter periodiseras i enlighet med fastlagda redovisningsprinciper. 28 FAR och SRF

Tillämpningsanvisningar 140 1. Målsättningar och ansvar Reko 140 Grundläggande vid bedömning av redovisningskvalitet är att bokföringen i allt väsentligt uppfyller de tillämpliga lagar, regler och normer som finns inom redovisningsområdet. Detta utgör teknisk kvalitet, vilket innebär att redovisningen är fri från väsentliga fel och brister. Redovisningskonsulten måste därför ha god kunskap om regler och normering som gäller löpande under året respektive som ska tillämpas när räkenskapsåret avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. En viktig uppgift för redovisningskonsulten är att upprätta redovisningen så att uppdragsgivaren upplever en hög kvalitet, t ex genom att vara aktiv vid utformningen av kontoplaner och rapporter, för att sätta informationskvaliteten i fokus. Uppdragsgivarens behov får dock aldrig innebära att redovisningskonsulten gör avkall på den tekniska kvaliteten redovisningen ska alltid upprättas enligt de tillämpliga lagar och regler som finns inom redovisningsområdet. För att uppnå både hög teknisk kvalitet och hög informationskvalitet i bokföringen och rapporteringen måste redovisningskonsulten förstå verksamheten och uppdragsgivarens behov. Detta innebär att förutsättningarna måste utformas i samråd med uppdragsgivaren och ingå i redovisningskonsultens planering som en grund för viktiga beslut som t ex kan avse: x klassificering, för att besluta hur en affärshändelse ska redovisas, x värdering, för att bestämma vilket belopp en post ska tas upp till i redovisningen, x nyttjandeperiod, för att bedöma hur länge en tillgång ska användas i verksamheten, x periodisering, för att fördela en kostnad eller intäkt på rätt period, x rapportformat, vilket kan avse val av detaljeringsgrad och format (text/ grafik), och x specialrapporter, vilket kan avse analys av nyckeltal, kassaflöden eller konkurrentjämförelser. FAR och SRF 29

1. Målsättningar och ansvar Reko 140 Bilden visar att redovisningskvaliteten i ett uppdrag påverkas av en mängd olika faktorer. Utgångspunkten är de lagar och regler som är tillämpliga. Därutöver kan kompletterande rapporter och information behövas för att uppfylla uppdragsgivarens behov av att kunna använda redovisningen som beslutsunderlag i verksamheten. Redovisningskonsulten måste även vara uppmärksam på vilken rapportering som kan behövas i olika situationer för att uppfylla lagar och regler även ur andra perspektiv. Ett exempel på detta är kraven i aktiebolagslagen om skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning, som kan medföra behov av en snabb rapportering som är upprättad för detta syfte. Precision i redovisningen För både redovisningskonsulten och uppdragsgivaren är det väsentligt att vara överens om graden av precision i redovisningen och de rapporter som baseras på denna för att skapa relevans i leveransen. Bokföring enligt kontantmetoden En uppdragsgivare har under vissa förutsättningar möjlighet att bokföra enligt kontantmetoden. En sådan bokföring fungerar sällan bra som beslutsunderlag i verksamheten, men i de fall det är förenligt med god redovisningssed anses denna redovisning uppnå god redovisningskvalitet. I dessa fall kan redovisningskonsulten behöva utforma andra kompletterande rapporter för att beakta uppdragsgivarens behov av beslutsunderlag. 30 FAR och SRF

1. Målsättningar och ansvar Reko 150 Reko 150 Skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om redovisningskonsultens skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler vid ett redovisningsuppdrag. 2. Det är uppdragsgivarens ansvar att se till att företagets verksamhet bedrivs enligt gällande lagar och regler. Ansvaret för att förebygga och upptäcka överträdelser vilar således på företagsledningen. 3. En redovisningskonsult ska utföra uppdraget enligt tillämpliga lagar och regler, såsom bokföringslagen och årsredovisningslagen, samt med beaktande av god redovisningssed. Arbetet ska utföras med integritet och yrkesmässig objektivitet. 4. För att kunna planera och utföra uppdraget behöver redovisningskonsulten skaffa sig en allmän förståelse av de lagar och regler som gäller för uppdragsgivarens verksamhet. 5. En redovisningskonsult ska ha kunskaper om tillämpliga lagar och regler för uppdraget, men är inte och kan inte göras ansvarig för att förebygga överträdelser av lagar och regler gällande uppdragsgivarens verksamhet i övrigt. Frågan om ett agerande är en överträdelse av lagar och regler utifrån en rättslig bedömning kräver i många fall en kompetens som redovisningskonsulten normalt inte förväntas ha. 6. Redovisningskonsulten ska aldrig medverka i uppdrag där det kan konstateras eller misstänkas att uppdragsgivaren upprepat och/eller medvetet begår lagöverträdelser. Om redovisningskonsulten vid utförandet av sitt redovisningsuppdrag konstaterar väsentliga felaktigheter, oegentligheter eller andra överträdelser av lagar och regler i uppdragsgivarens verksamhet, ska detta skyndsamt påtalas för uppdragsgivaren. Om rättelse inte sker ska uppdraget avslutas. FAR och SRF 31

1. Målsättningar och ansvar Reko 150 Tillämpningsanvisningar 150 En redovisningskonsult ska vara väl förtrogen med de lagar och regler som ryms inom yrkesrollens normala kompetensområde, och som är tillämpliga för utförandet av uppdraget. Exempel är: x bokföringslagen, x årsredovisningslagen, x aktiebolagslagen, x inkomstskattelagen, x mervärdesskattelagen, x skatteförfarandelagen, samt x lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom måste redovisningskonsulten ha kunskap om normgivning från Bokföringsnämnden och andra normgivare. Utöver ovan kan uppdragsgivarens verksamhet även omfattas av andra regelverk, t ex avseende miljökrav. En redovisningskonsult kan dock inte förväntas känna till alla lagar och regler som gäller för uppdragsgivarens verksamhet. Det är alltid uppdragsgivaren som har ansvaret för att se till att verksamheten bedrivs utifrån de lagar och regler som gäller för dennas verksamhet. 32 FAR och SRF

1. Målsättningar och ansvar Reko 160 Reko 160 Rimlighetsbedömningar 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om sådana rimlighetsbedömningar som redovisningskonsulten ska utföra i olika situationer för att bedöma uppnådd redovisningskvalitet. 2. Redovisningskonsulten ska utföra rimlighetsbedömningar som underlag för en bedömning av att redovisningen är fri från väsentliga fel och brister. 3. Syftet med rimlighetsbedömningar är att analysera redovisningens kvalitet för att identifiera områden som kräver ytterligare kompletteringar eller bearbetning. 4. Utförda rimlighetsbedömningar ska dokumenteras och vid behov rapporteras till uppdragsgivaren med begäran om kompletteringar eller för beslut om åtgärder. 5. Rimlighetsbedömningar som identifierar väsentliga brister ska ingå som dokumentation vid rapportering enligt Reko 640 Rapportering vid väsentliga händelser. Om väsentliga brister inte kan förklaras eller åtgärdas av uppdragsgivaren ska redovisningskonsulten ompröva och eventuellt avsluta uppdraget. FAR och SRF 33

1. Målsättningar och ansvar Reko 160 Tillämpningsanvisningar 160 Redovisningskonsulten ska verka för att redovisningen och rapporteringen är fri från väsentliga felaktigheter. För att uppnå detta ska rimlighetsbedömningar genomföras. Dessa ska anpassas till behoven i det enskilda uppdraget och bör definieras redan under planeringsfasen. Vissa typer av bedömningar kan dock vara lämpliga i alla typer av uppdrag, och dessa kan delas in i följande kategorier: x Regelbaserade bedömningar Är utgående mervärdesskatt rimlig i förhållande till omsättningen? Är sociala avgifter rimliga i förhållande till lönesumman? Är avdragen skatt rimlig i förhållande till löner och förmåner? Är samtliga lönerelaterade kostnader (pension, löneskatt, bonus m m) bokförda? x God redovisningssed Följer redovisningen konsekvent vald normering (t ex BFNs K1, K2, K3 m m)? Är antagande om nyttjandeperioder och restvärden rimliga för anläggningstillgångar? Har periodiseringar av väsentliga poster gjorts enligt vald normering? Har några omkostnader aktiverats? x Logiska samband Är bruttovinsten rimlig, och även varulagret/intäkterna? Hur är förhållandet mellan kontantförsäljning och försäljning mot faktura? Är balansräkningens poster rimliga (jämfört med t ex föregående period och omsättning)? Är omsättningen per anställd rimlig jämfört med tidigare perioder och liknande företag? Ökar varulagret utan att omsättningen ökar, vilket kan medföra inkuransrisker? De uppräknade situationerna under respektive kategori är enbart exempel på analyser. Uppräkningen är inte fullständig, men kan utgöra en indikation på vilken typ av analyser som redovisningskonsulten kan genomföra för att bedöma kvaliteten i redovisningen. 34 FAR och SRF